Anna, 23 år, är tidigare helt frisk och tar inga läkemedel utom p- piller. Trots sin ungdom har hon insjuknat akut med en vänstersidig hemipares. Omfattande utredning görs för att fastställa orsaken, däribland även ett ultraljud av hjärtat. Vid undersökningen injiceras ultraljudskontrast intravenöst. Normalt passerar kontrasten inte lungkapillärbädden. Resultatet av kontrastundersökningen ses på bilden. Fråga 1 (3 p) Förklara vad man ser. I ljuset av ultraljudsfyndet, vad kan vara förklaringen bakom Annas hemipares?
Emina Osmanagic, 51 år, behandlades för 17 år sedan i Sarajevo under misstanke om magsår. Någon specifik utredning företogs inte då. Genom årens lopp har Emina haft återkommande besvär från magen och tidvis konsumerat receptfria syrahämmande mediciner, dock inte det senaste halvåret Hon har nu remitterats från vårdcentralen för att genomgå esofagogastroduodenoskopi med anledning av accentuerade epigastralgier. Vid endoskopin ses en fibrinbelagd ulceration i bulbus duodeni. Biopsi tas från antrum ventriculi och placeras i ett s.k. CLOtest. Överst i bilden ses CLOtestet innan biopsin placerats där och nederst visas hur CLOtestet ser ut 30 min efter det att biopsin placerats där. CLOtestet innehåller bl a en ph-indikator som är gul vid neutralt ph men röd vid basiskt ph. Fråga 2 (3 p) Vad tyder färgomslaget på? Redogör också för uppkomstmekanismen för färgomslaget.
Stina Andersson, 22 år, söker dig för en rutinmässig gynekologisk undersökning. Hon har inga besvär men kolposkopi visar platta kondylom på portio (v g se bild). Du upplyser henne om vad du funnit. Stina blir orolig och rädd eftersom hon hört att kondylom kan orsaka cancer. Fråga 3 (3 p) Stinas oro är befogad. Redogör för patogenesen för sambandet mellan kondylom och gynekologiska maligniteter.
Märta Svensson, 65 år, har gonartros och är uppsatt på väntelista för knäledsprotes. Märta söker akutmottagningen för svullet, ömmande och rodnat höger knä sedan ett dygn. Vid ankomsten till akuten har hon feber 39,5 o C. Hon kan inte stödja på benet. Inget känt trauma föreligger. Höger knä är kraftigt rodnat med värmeökning. Leden punkteras och vätskan skickas för direktmikroskopi och odling för påvisning av bakterier. Blododling x 2 tas. Mikrobiologiska laboratoriet ringer och rapporterar att det växer i blododlingen och man har utfört en Gram-färgning. Utöver detta har man utfört resistensbestämning och man rapporterar att bakterien är resistent mot alla ß-laktamantibiotika. Fråga 4 (3 p) Vad visar Gram-färgningen för typ av bakterie (Gram-tillhörighet, lagring)? Ange en mekanism som ger resistens mot penicilling/penicillinv hos denna typ av bakterie och en annan mekanism som ger resistens mot alla ß-laktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer) hos denna typ av bakterie.
Hans Sjöberg, 55 år, mångårig rökare och bilmekaniker genomgick utredning för ett år sedan med anledning av successivt tilltagande nedsatt kondition och framförallt andfåddhet, något som gjorde det svårt för honom att utföra sina arbetsuppgifter. Utredningen påvisade att Hans led av en avancerad KOL. Vid återbesök på Lungmedicinska mottagningen berättar Hans att medicineringen lindrat symtomen något men han har fortfarande påtagliga besvär med andfåddhet i det dagliga livet. Vid undersökning av Hans noteras vid inspektion en tunnformad thorax. Vid lungauskultation hörs svaga andningsljud bilateralt. Vid perkussion av lungorna noteras hypersonor perkussionston samt sänkta lunggränser. Fråga 5 (3 p) Vilket patofysiologiskt tillstånd i lungorna tyder fynden i status på? Genom vilken/vilka mekanismer uppkommer detta tillstånd vid KOL?
Gudrun Karlsson, 53 år söker dig för trötthet sedan några månader. Hon berättar vidare att hon känner sig håglös och allmänt seg. Hon har inte ont någonstans och har ingen feber utan känner sig tvärtom frusen för det mesta. Vid din undersökning av patienten hittar du inte något anmärkningsvärt frånsett lätt övervikt och lite gulblek ansiktsfärg. Blodtryck 170/90 mm Hg. Du misstänker primär hypotyreos och bestämmer att börja med att kontrollera TSH och T4. Därefter kompletteras utredningen med punktion av tyreoidea och man påvisar en uttalad lymfocytär infiltration i sköldkörteln (bild). Fråga 6 (3 p) Hur förväntar du dig att dessa bägge blodprover utfaller om din misstanke är riktig, och varför det är så? Redogör för patogenesen till den i vår del av världen mycket vanliga och här avbildade orsaken till hypotyreos.
Filip Lindholm, 18 år, inkommer en eftermiddag till akutmottagningen pga. trötthet, diffusa buksmärtor samt illamående. Filip fick diagnosen diabetes mellitus vid 8 års ålder och behandlas sedan dess med insulin. Tyvärr slarvar han ofta med att ta insulin och när han träffade diabetessköterskan för en vecka sedan fick han besked om att sockerläget inte alls var bra. På akutmottagningen är Filip blek och trött. Man noterar en ökad andningsfrekvens men den perifera saturationen är normal. Buken palperas mjuk men diffust ömmande. Urinprov visar förekomst av ketonkroppar (bild). Fråga 7 (3 p) Redogör för vilka ämnen som avses med ketonkroppar och hur samt varför dessa har bildats hos Filip.
Andreas, 24 år, har börjat bli alltmer irriterad över sina vitaktiga lätt upphöjda hudförändringar runt ögonen. Hudförändringarna har han haft sedan ett år tillbaks. Han har också hört från bekanta att det kan tyda på en farlig sjukdom som man behöver ta mediciner mot. Fråga 8 (3 p) Vad är det för hudförändringar som Andreas har? Vilken är den vanligaste orsaken till detta? Ange mekanismen till hur förändringarna uppkommer!
Siv Berggren, 67 år inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Röntgen av ryggraden visar multipla kotkompressioner. Hon är magerlagd och rökare och henens menstruationer upphörde vid 40 års ålder. En uppföljande osteoporosutredning med bentäthetsmätning visar manifest osteoporos. Fråga 9 (3 p) Skelettet är en levande vävnad som hela tiden är under omsättning. Beskriv hur detta går till och är kopplat till patogenesen vid osteoporos.
Sanna Rådström, 24 år, har genomgått utredning med anledning av bukbesvär, vilka yttrar sig som lös avföring och uppspändhetskänsla. Sanna har tydligt noterat att besvären förvärras när hon dricker mjölk. Hon har därför undvikit mjölk och känt sig bättre men dock inte symtomfri. På vårdcentralen noterades att Sanna hade såväl järn- som folatbrist. Hon remitterades därför för gastroskopi. Biopsier togs från duodenum. Till vänster ses det ljusmikroskopiska utseendet av Sannas duodenalslemhinna. Till höger visas för jämförelse normal tunntarmsslemhinna. Fråga 10 (3 p) Redogör för varför Sannas besvär förvärras av intag av mjölk och hur dessa mjölkassocierade symtom uppkommer.