Närsjukvården i västra Östergötland. Verksamhetsplan 2010 inklusive årsbudget

Närsjukvården i västra Östergötland Verksamhetsplan 2010 inklusive årsbudget 1

Innehållsförteckning 1. Vision och verksamhetsidé 3 2. Medborgar kundperspektivet 6 3. Förnyelseperspektivet 9 4. Processperspektivet 11 5. Medarbetarperspektivet 14 6. Ekonomiperspektivet 16 7. Årsbudget 17 8. Förslag till beslut 18 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 2010 Bilaga 2a Investeringsplan 2010 2012 Bilaga 2b Förslag till beslut angående investeringsplan 2010 2012 Bilaga 3 Personal- och kompetensbehov Bilaga 4 Åtgärdsplan budget 2010 Bilaga 5 Protokollsutdrag Samverkansgrupp 2009-11-09 2

1. VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. NSV skall ge bra vård och bidra till en bättre hälsa i västra Östergötland för hela Östergötland när det gäller LPÖ (Länspsykiatrin i Östergötland). Vården ska vara kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, jämlik, effektiv och ges i rimlig tid. I ett länsperspektiv erbjuds sjukvårdsrådgivning, forskning och utveckling inom närsjukvård samt utbildning och rekrytering inom allmänmedicin. Studerande skall erbjudas en god klinisk utbildning. Verksamhetsidé Allt är möjligt utifrån värdegrunden: - KUNDEN FÖRST - Rätt från mig - Respektera varandra - Vilja att göra bättre - Nära samverkan i vården NSV ska möta hälso- och sjukvårdsbehov som är ofta förekommande hos individen och som ställer särskilda krav på geografisk närhet till vård. Särskilt betydelsefull är närsjukvården för patienter med livslånga sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Närsjukvården är också mycket viktig för patienter med komplexa behov med höga krav på samordning mellan vårdenheter och huvudmän och med särskilda behov av hög tillgänglighet och kontinuitet i vård. Närsjukvården utgör en sammanhållande länk mellan olika vårdgivare. I NSV:s överenskommelse ingår många uppgifter och sjukdomsgrupper som inte är synliggjorda i uppdraget. De flesta sjukdomsgrupperna är aktuella för NSV och flertalet med närsjukvården som huvudaktör. NSV ska samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av närsjukvården eller LPÖ. Samverkan kring patienten skall utgå från patientens behov. Patienten skall känna sig delaktig i vårdplanen och vårdövergångar ska säkras. Uppdraget att medverka till en god hälsoutveckling sker genom att integrera det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för att aktivt påverka grundläggande orsaker till sjukdom och ohälsa. NSV ska tillsammans med länssjukvården delta i utveckling av gemensamma områden för att ur ett patientperspektiv säkerställa en jämlik vård och finna gemensamma överenskommelser. Förändrad ansvarsfördelning ska medföra omfördelning av resurser. NSV ska ha ett Lean-inspirerat arbetssätt för att få ännu säkrare och effektivare vårdprocesser såväl inom närsjukvård som med vårdgrannar, såsom länscentra och kommuner. Det ska resultera i tydligare omhändertagande och ökad trygghet för patienten. 3

NSV ska delta i utvecklingsarbete för att utifrån nationella riktlinjer medverka till att utveckla länsgemensamma vårdprogram/riktlinjer. NSV ska delta i relevanta kvalitetsregister inom vårdområdet. NSV:s enheter ska ta fram handlingsplaner för förbättringsarbete utifrån redovisade resultat från kvalitetsregister. NSV ska i samverkan med berörda verksamheter utveckla nya metoder eller insatser för att bättre tillgodose behoven inom följande områden: smärttillstånd relaterade till rörelseorganen, hjärtsjukvård, palliativ vård och cancersjukdomar. Sjukvårdsrådgivningen är vid sidan av vårdcentralerna patientens första kontakt med hälso- och sjukvården i Östergötland. Ingen patient ska behöva ringa mer än ett telefonsamtal för att få hjälp med sitt hälsoproblem. Vi har ett stort uppdrag 2010 inom Multimodal rehabilitering av smärtpatienter där det krävs omfördelning av personalresurser men också utökning för att klara uppdraget. Under 2010 kommer vi att fortsätta utvecklingen av vårdval med bl.a. övertagandet av vårdcentralen i Boxholm. Vårdval har medfört stora ekonomiska förändringar för primärvården i väster. Vilka effekter kommer vårdval att ge? Kommer rörligheten att öka hos befolkningen? Kommer någon privat intressent att auktorisera sig i vår länsdel? Under nästa år kommer fastighetsutvecklingsplanen konkretiseras för rättspsykiatrin i Vadstena. Det finns dokumenterat stora brister vad gäller säkerhet, vårdmiljö och underhåll inom rättspsykiatrins fastighetsbestånd. En ny lösning måste komma till stånd för att tillgodose östgötarnas behov. NSV tar emot fler och fler patienter på akutmottagningen, vilket är bra ur ett patientperspektiv bl.a. för att vi finns nära och har korta ledtider så att patienten slipper en onödig väntan. Det som är negativt är att vid en ökad produktion får vi ökade kostnader för läkemedel, röntgen och lab. För 2010 tror vi att produktionen för akutmottagningen kommer att fortsätta öka. NSV:s alla verksamheter klarar i princip vårdgarantin. I augusti 2009 hade vi fem patienter som väntat i 90 dagar. Vi kommer att eftersträva samma tillgänglighet 2010. Vi ser framåt mot en bra samverkan med Proxima som kommer att driva den opererande verksamheten på LiM. NSV ekonomiska situation inför 2010 är mycket oroande. Utmaningen under 2010 är att anpassa produktionsverksamheten till en mindre ekonomisk ram samtidigt som vi ska klara målbild 2012, vilket innebär att klara tillgängligheten, att ha bra medicinsk kvalitet, att patienten och medarbetarna ska vara delaktiga. Vi ska fortsätta med kapacitetsplaneringar, utvecklingsarbete, minimera gränssnittsproblem och arbeta Lean-inspirerat. Alla enheter kommer att fortsätta arbeta med att effektuera sina ekonomiska handlingsplaner. Effekterna kommer att följas upp i NSV ledningsgrupp, chefsgrupp, i samverkansgrupper och ute på enheterna. Det finns en mycket god anda i väster hos medarbetarna, vilket gör att det finns en potential att klara en kostnadseffektiv verksamhet, driva utveckling och hitta nya arbetssätt. 4

Närsjukvården i västra Östergötland Gerd Sandgren Lundström Produktionsenhetschef NSV 5

2. MEDBORGAR KUNDPERSPEKTIVET Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) finns till främst för medborgarna i västra länsdelen som ska ha tillgång till hälso- och sjukvård utifrån kriterierna i God vård och SOSFS 2005:12. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt ges i rimlig tid. Styrande för arbetet är vår överenskommelse om uppdrag med Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) inklusive vårdgarantin samt Målbild 2012. Särskilda utvecklingsområden 2010 är Smärtillstånd relaterade till rörelseorganen och Hjärtsjukvård. Patienterna skall erbjudas tidigt insatta åtgärder för att få kunskap om sin sjukdom, redskap att påverka sina levnadsvanor och sin livsstil samt möjlighet att hitta ändamålsenliga sätt att hantera sin sjukdom. En produktionsplan är under framtagande 2009 för arbetet med multimodal behandling och teamen ska etableras under 2010. Från tidigare uppdrag fortsätter utvecklingen inom Palliativ vård och Cancersjukvård. I vår verksamhet ingår förutom närsjukvård också fyra enheter med länsövergripande uppdrag varav en med regionuppdrag. Verksamhetsidén Allt är möjligt är grundad i våra värderingar KUNDEN FÖRST Rätt från mig Respektera varandra Vilja att göra bättre Nära samverkan i vården. NSV arbetar för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ingår sedan 1996 i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Genom processledare och hälsosamordnare fortsätter vi under 2010 att utveckla det hälsofrämjande arbetet med målsättningen att bidra till förbättrad hälsa för befolkningen och patienterna i västra länsdelen. Målen för det arbetet är fastlagda i ett balanserat styrkort för området som sammanställs årligen. I primärvården har inrättats Hälsorum på vårdcentralerna och utvecklingen fortsätter 2010. I hälsorummen finns informationsmaterial kring hälsofrågor, pekdator där patienten kan besvara livsstilsfrågor. Där ges också möjlighet att mäta blodtryck och räkna ut BMI. NSV:s övergripande strategi i detta perspektiv är att utgå från medborgarna och kunderna, dvs de NSV finns till för, och deras behov. Våra viktigaste kunder är patienterna, remittenterna och de studerande. Här följer vi upp nöjdhet med tillgängligheten och upplevelsen av vårt sätt att ge vård samt utbildning dvs kundernas uppfattning om i vilken utsträckning vi lever upp till våra utfästelser. Genom att följa patientupplevelsen får vi en möjlighet att se på vården med patientens fokus utifrån Målbild 2012. I processperspektivet redovisar vi process- och resultatmått för våra huvudprocesser, det faktiska utfallet i nyckeltal som vi hämtar från våra LiÖsystem, nationella Öppna jämförelser och kvalitetsregister. Genom att följa kundernas uppfattning om oss i detta perspektiv får vi en intressant jämförelse med det faktiska utfallet i processperspektivet. Trots att vi klarar målen för den nationella vårdgarantin är patienterna inte helt nöjda med tillgängligheten. Vi fortsätter under 2010 arbetet att bli tydligare i våra utfästelser, att lösa patienternas problem på många olika sätt enligt MEONprincipen och därmed skapa trygghet. 6

De kritiska framgångsfaktorerna som vi mäter på utgår från målbild 2012 och är utfästelser kring tillgänglighet, kvalitet som skapar förtroende för vården och den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi mäter också i vilken utsträckning man upplever delaktighet, vilket påverkas starkt av hur man upplevt bemötandet och informationen vilket vi också följer. Delaktigheten är viktig för att nå ett gott behandlingresultat och påverkar bl a följsamheten till de råd eller beslut om behandling patienten fått. Kundernas upplevelse fångar vi systematiskt via pappersenkäter, enkäter i pekdatorer, i fokusgrupper och via IT-stödet Synergi samt i det direkta mötet. Under 2010 genomförs nationell patientenkät. I vår senaste mätning 2009 i primärvården var resultatet genomgående bättre eller i paritet med LiÖ-resultatet. Indirekt utgör patientsäkerhetsarbetet ett underlag för att förstå patienternas behov och via IT-stödet Synergi kan medborgarna lämna ris och ros i Synpunkter och klagomål. Resultaten från avvikelsehanteringen och journalgranskning sammanställs och rapporteras halvårsvis i NSV:s ledningsgrupp och styrgrupp LiM. Patienternas behov identifieras också i mötet med patienterna och befolkningen samt i kapacitetsplaneringsarbetet med strategisk behovsanalys. Kapacitetsplaneringen startade 2009 och genomförs inledningsvis med metodstöd från NSV-stab för att övergå till ett lokalt arbetssätt vid respektive enhet. I den operativa fasen prövar enheterna nya arbetssätt utifrån P-D-S-A-metodiken och test i liten skala för att förbättra tillgängligheten, kvaliteten och delaktigheten. Arbetet pågår vid sjukhusklinikerna och i primärvården. Alla enheter medverkar i för verksamheten relevanta nationella kvalitetsregister, i vissa av dem följs patientens nöjdhet med vården samt livskvalitet upp. Under 2009 och under 2010 utvecklas registermedverkan främst inom psykiatrin och primärvården. NSV följer resultatmått från registren för de stora sjukdomsgrupperna och i Öppna jämförelser, på kliniknivå redovisas de medicinska resultaten och på NSV-nivå följer vi andel enheter som redovisar handlingsplaner utifrån dessa resultat i processperspektivet. I lokala och centrala avtals- och resultatdialoger följs att vi lever upp till överenskommelsen om uppdraget med HSN. Patientsäkerhetsarbetet följs upp i patientsäkerhetsdialoger. Genom att delta i utvecklingen av och genom att implementera vårdprogram tillgodoser vi behoven av kunskapsbaserad och likvärdig vård. Vi organiserar vården nära patienterna, med god tillgänglighet och i olika vårdformer bl.a. väl utbyggd hemsjukvård för att tillgodose deras individuella behov och önskemål. Utvecklingsarbetet fortsätter i samverkan med vårdgrannar. En avsiktsförklaring avseende vård och omsorg är framarbetad i samarbete med Motala kommun. Det drivs flera gemensamma utvecklingsprojekt med kommunerna inom folkhälsa, multisjuka äldre och två ledarnätverk för barnrespektive vuxna är etablerade. Läkemedelsgenomgångar för äldre är ett annat samarbetsområde. NSV ingår i de två Samordningsförbunden i västra länsdelen. Alla studerandes nöjdhet med den verksamhetsförlagda utbildningen, utifrån avtal, följer vi fortlöpande via enkäter. NSV arbetar för att ha ett rekryteringsfrämjande utbildningsklimat. Under 2009 förbättrades vårt resultat i AT-läkarnas Sylf-mätning. Enheten för AT-läkarna har under 2009 infört förbättringskunskapsmetodik på schemat, numera ett krav i ST-läkarnas examination, och fortsätter det arbetet under 2010. Under 2010 ska alla våra HU-studerande erbjudas medverkan i vårt utvecklingsarbete och tillämpa förbättringskunskap. 7

Strategi 1: Utgå från kundernas behov Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Utfästelser och tillgänglighet Nöjda patienter med framkomlighet per telefon 75 % 85 % till PV, sjukhusmott och SVR * (PV, ÖV, SV, ej RPR) Kvalitet Bemötande Information och delaktighet Nöjda patienter med acceptabel/rimlig väntetid för besök/inläggning * (PV, ÖV, SV, ej RPR) Patienter med stort förtroende för vård och behandling på den mottagning/avdelning jag besökte * (PV, ÖV, SV, Hemsjukv. ej RPR) Studerande, nöjdhet med den verksamhetsförlagda utbildningen som helhet (> 6 på en 7-gradig skala) * (Berörda enh. alla stud/praktikanter inkl ATläkare) Nöjda patienter, PTI helhetsintryck av besöket/sjukhusvistelsen * (PV, ÖV, SV, Hemsjukv. ej RPR) Patienter som upplever delaktighet i beslut om behandling * (PV, ÖV, SV, Hemsjukv. ej RPR) 74 % 85 % 77 % 85 % 85,3 % 90 % 72 % 85 % 65 % 85 % 8

3. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling av förändringsklimatet inom NSV har ökat. Alla enhetschefer har under hösten 2009 fått en utbildning i FoU-metodik och allt fler medarbetare genomgår FoU-enhetens utbildning i forskningsmetodik. Målet är att en stor majoritet, 80 %, skall uppleva ett positivt utvecklings- och förändringsklimat. Detta avspeglas också i bredden på FoU-projekt som skall genomföras under 2010 där flera medarbetare som inte tidigare har medverkat i FoU-arbetet kommer att genomföra nya intressanta projekt såsom; utvärdering av kuratorsverksamheten inom NSV, evidensbaserad omvårdad inom MSK, utvärdering av NSV:s livsstilsteam inom primärvården, utvärdering av epilepsivården i västra Östergötland, utvärdering av effekten av fysisk aktivitet vid begynnande diabetes och implementering av en ny metod för fallprevention i hemmiljö. FoU-rådet i NSV kommer under 2010 verka för att alla enheter har en strategisk handlingsplan för efterlevnad av den övergripande FoU strategin. Genom att stödja och samordna forsknings- och utvecklingsprojekt inom närsjukvårdens olika enheter medverkar FoU-enheten i länsövergripande forsknings-, utvecklings- och kvalitetsarbete. LPÖ har en egen FoU-enhet. Ett nytt NSV Forskningskollegium kommer att samla alla aktiva forskare och disputerade till erfarenhetsutbyte i syftet att stärka forskningsmiljön och anknytningen till Hälsouniversitet. Det hälsofrämjande arbetet fortsätter att utvecklas, tydligast är strukturerna inom primärvården. Fler vårdcentraler utvecklar speciella hälsorum där patienterna kan göra egenkontroller samt få skriftlig information om levnadsvanornas betydelse för hälsan. Till detta kommer en fortsatt utveckling och förankring av vårdcentralernas livsstilsteam och arbete med livsstilsdatorerna vilka finns på alla vårdcentraler. NSV satsar på ökad kommunal samverkan inom folkhälsoområdet. Under våren 2010 planerar NSV att genomföra kollegial granskning av det hälsofrämjande arbetet tillsammans med Oskarhamns sjukhus. NSV kommer fortsättningsvis att avsätta ca 4 mkr till fasta FoU-kostnader. Till följd av en stigande vetenskaplig produktion förväntas sökbara medel i form av LFoU och ALF-medel öka något. Tillgång till externa medel för några av de större långsiktiga projekten som drivs inom ramen för NSV:s verksamhet beräknas öka. De återkommande FoU luncherna får en något förändrad utformning under 2010 med målet att nå ännu flera medarbetare. Vid den årliga NSV-dagen inbjuds alla medarbetare för att få inspiration och ökad kunskap om det pågående utvecklingsarbetet inom NSV. Arbetet med att i ökad grad synliggöra forsknings- och utvecklingsarbete på NSV:s hemsida fortsätter. Målet är att alla enheter skall redovisa de viktigaste forsknings- och utvecklingsprojekten vilket vi ännu inte når. Alla enheter inom NSV fortsätter att utveckla avvikelsehanteringen genom att uppmuntra alla medarbetare att rapportera avvikelser i Synergi och vidta förbättringsåtgärder utifrån analyser av avvikelserna. Vid allvarligare 9

avvikelser genomförs händelseanalyser och den långsiktiga målsättningen är att i ökad utsträckning genomföra riskanalyser. Strategi 1: Processorienterad verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Positivt utvecklings- och förändringsklimat Skapa förutsättningar för utveckling/forskning/ge metodstöd Andel medarbetare som upplever att forskning/utveckling är en viktig del i arbetet *(LiÖ-gemensam medarbetarenkät, alla enh.) FoU intäkter i förhållande till NSV:s intäkter ska vara 1 % *(NSV-nivå) Andel enheter som har handlingsplan utifrån NSV:s övergripande FoU strategi *(MSK-PHE-RehabVäst-PVV-LPÖ-SVR Elsa/AT-AMC-FoU) Systematisk avvikelse- riskhantering Genomförda riskanalyser inom de två arbetsprocesser som visar störst antal avvikelser enl. Synergi *(NSV-nivå) Synliggöra utvecklings- och forskningsarbete Andel enheter, som redovisar utvecklings- och forskningsprojekt *(MSK-PHE-RehabVäst-PVV-LPÖ-SVR Elsa/AT-AMC-FoU) 30 % 80 % 40 % 100 % 55 % 100 % 100 % 100 % 71 % 100 % 10

4. PROCESSPERSPEKTIVET NSV har ansvar för att samordna hälso- och sjukvården i västra länsdelen. Säkra och effektiva processer förutsätter hela den nära vårdens samverkan, även den inom länscentrum och med Proxima. Under 2010 får vi särskilt uppmärksamma de nya gränssnitten. Det gemensamma utvecklingsarbetet med olika vårdgrannar har fortsatt fokus. Samarbetet med Motala kommun i folhäsofrågor är välutvecklat och ska spridas till övriga länsdelen. Patientsäkerhetsarbetet med avvikelserapportering, risk- och händelseanalyser är en annan viktig del för att nå intentionerna och kriterierna för God vård och SOSFS 2005:12. Vi fortsätter under 2010 journalgranskning enligt GTTmodell för att hitta eventuella patient- och vårdskador. NSV:s övergripande strategi i detta perspektiv är effektiva huvudprocesser. Kritiska framgångsfaktorer för det är processernas kvalitet och tillgänglighet, i linje med Målbild 2012. Tillsammans med primärvården utgör SVR basen i sjukvården och målsättningen för utvecklingsarbetet för telefontillgängligheten under 2010 är att ett samtal ska räcka. Att processerna fungerar som avsett följer vi genom att mäta att enheterna arbetar med sina huvudprocesser, produktiviteten, att enheterna har handlingsplaner utifrån sina resultat i de nationella kvalitetsregistren, hur resultaten för Hjärt- och Strokesjukvård är i jämförelse med Vrinnevisjukhusets resultat i Öppna jämförelser, följsamheten till hygienriktlinjerna avseende handtvätt och klädregler och att vi klarar den nationella vårdgarantin. Att vi klarar den utökade vårdgarantin följer vi upp i lokala resultatdialogen. Akutenheten har under 2009 infört METTS-triage för säker och effektiv akutsjukvårdsprocess och för att nå målen i 1-3. Resultaten från mätningar, processmått och resultatmått, utgör underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vårdprogram och riktlinjer integreras i vårdarbetet för utvecklingen av värdeskapande processer. Utifrån vår strategi effektiva huvudprocesser inleds under 2009 arbetet med Lean för alla chefer och nyckelpersoner i staben för att införas på bredden under 2010 i hela verksamheten. Lean filosofin ska ge förutsättningar för alla medarbetare att bidra till effektiva och värdeskapande processer för våra patienter, remittenter och studerande. För att klara produktionen kommer det krävas att kapacitetsplanering genomförs och utvecklas till ett förändringsverktyg ihop med implementering av Lean. En annan del i utvecklingsarbetet och i vår handlingsplan är att med hjälp av kapacitetsplanering öka vår tillgänglighet. Arbetet startade 2009 och fortsätter under 2010, en grupp medarbetare vid staben är utbildade och utgör metodstöd. Arbetssättet ska integreras och ingå i enheternas årliga planeringsarbete där Workforce planning ska vara ett levande dokument. På operativ nivå i kapacitetsplaneringsarbetet, för att möta behov samt klara telefontillgängligheten i TeleQ, prövas nya arbetssätt. Läkarschema läggs på längre tidsperiod jämfört med tidigare och patienterna får direkt vid besöket tider för kommande telefontid och/eller besök. Samtliga enheter arbetar vidare för att klara vårdgarantin. Glädjande är att resultaten från hösten 2009 visar att vi når målen, även i den utökade vårdgarantin. 11

Under 2010 ska nationella kvalitetsregister i primärvården och vårdcentralernas medverkan i dem vidareutvecklas, en vårdcentral i väster är inbjuden av Sveriges kommuner och landsting att medverka i utvecklingsarbetet som drivs genombrottsinspirerat. Inom Psykiatrin utvecklas medicinska mått i de nationella registren som vi deltar i. Det är viktigt att arbeta vidare med värdehemtagningen av Cosmic. Primärvården deltar i förbättringsprojekt avseende läkemedelsmodulen i Cosmic. NSV verkar för en god hälsoutveckling genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Speciellt är det kopplat till livsstilsfrågor som tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet. I samband med Ombudsprojektet LiÖ är NSV pilot för att i samverkan med Försörjningscentrum ta fram en modell för att säkra miljö och säkerhetsfrågor. Alla NSV:s leasingbilar byts successivt ut mot miljöbilar. För att säkerställa miljöarbetet ser vi över ombudsorganisationen. Vi arbetar utifrån LiÖ:s miljöpolicy, Klara och RH-check är andra delar i miljö arbetet. 12

Strategi 1: Effektiva huvudprocesser Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Processorientera verksamheten Andel enheter med identifierade huvudprocesser *(PHE-LPÖ-MSK-RehabVäst-Elsa/AT-PVV-FoU- AMC-SVR) 50 % 60 % Kvalitet Produktivitetsökning *(Kostnad/DRG-poäng över tid alla enh.) Enheter som redovisar handlingsplaner och arbetar med förbättringar utifrån resultat i nationella kvalitetsregister *(Kliniker-PVV-Länsövergripande verksamheter) NSV resultat i Öppna jämförelser. Mål: > NSCoch NSÖ- resultat *(Jämförelse ViN LiM Stroke- och Hjärtsjv.) Följsamhet till hygienriktlinjerna avseende - Handtvätt - Klädregler Tillgänglighet Andel samtal till SVR 1177 som besvaras inom 3 min *(SVR nationell mätning) Andel som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag *(LiÖ-väntetidsmätning) Andel som får läkar/ssk-kontakt hos vårdcentralen för nya medicinska problem inom 7 dagar *(LiÖ-väntetidsmätning) Andel som får tid för bedömning hos specialist inom 90 dagar *(LiÖ-väntetidsmätning, LPÖ-MSK-PHE) Andel enheter som klarar vårdgarantin *(Väntetidsmätning LiÖ, LPÖ-MSK-PHE PVV) Andel enheter som klarar vårdgarantin *(Väntetidsmätning LiÖ) 0,3 % > 0 % 85 % 100 % 53 % 90 % 82 % 100 % 45 % 90 % 76 % 95 % 95 % 100 % 96 % 100 % 95 % 100 % Ny indikator 100 % Andel enheter som genomfört kapacitetsplanering 15 % 100 % 13

5. MEDARBETARPERSPEKTIVET Kompetensförsörjning är en av våra viktigaste frågor att arbeta med. Vi ser ett ökat vårdbehov framöver, samtidigt som vi har många pensionsavgångar. Dessutom har vi ett ekonomiskt läge som gör att vi måste minska antalet anställda, vilket gör det än viktigare att arbeta strategiskt för att få rätt man på rätt plats med rätt kompetens. Detta är en förutsättning för att klara vårt uppdrag med de ekonomiska resurser vi kommer att ha kommande år. En annan förutsättning för att lyckas med detta är att arbeta vidare med kapacitetsplanering och andra metoder för att utveckla och förbättra verksamheten. Läkarförsörjningen är fortsatt en viktig fråga då vi fortfarande har vakanser och svårt att rekrytera inom vissa områden. För att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare krävs att vi fortsätter arbeta med att utveckla ledarskap och medarbetarskap i vår organisation. Det är grundstommen för att vi ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Medarbetarnas känsla av delaktighet kommer förhoppningsvis att stärkas i och med implementeringen av det nya samverkansavtalet. Det finns dock faktorer som kan vara ett hinder för att nå målet, då vi på grund av det ekonomiska läget kan tvingas till åtgärder som på kort sikt leder till en försämrad arbetsmiljö. De arbetstidsmodeller som finns på MSK och SVR kommer att tas bort och i början av november tar våra politiker ställning till ett förslag om att införa varannan helg i verksamheterna. Det är viktigt att vi kan kommunicera detta till våra medarbetare på ett bra sätt, så de får en förståelse för varför dessa åtgärder måste vidtas. Arbetsplatsträffarna är ett viktigt forum för att föra dialog kring detta. NSV har ett uppdrag att bilda någon form av bemanningsenhet för västra länsdelen. Detta arbete påbörjas hösten 2009 för att sen vidareutvecklas under 2010. Vi kommer att fortsätta arbetet med att ta fram en långsiktig lönestrategi för alla yrkesgrupper. Där pågår ett landstingsövergripande arbete som ska ligga till grund för NSV:s egna långsiktiga lönemål. Det är också viktigt att fortsätta sprida kunskap om löneprocessen till våra medarbetare. 14

Strategi 1: Vara en attraktiv arbetsplats Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Tydliga verksamhetsmål Andel enheter där 75 % av medarbetarna känner till styrkort/verksamhetsplan *(MSK-PHE-RehabVäst-PVV-LPÖ-SVR Elsa/AT-AMC-FoU) 88 % 100 % Utveckling av ledar- och medarbetarskap Förtroende för chefens sätt att leda verksamheten *(LiÖ-gemensam medarbetarenkät, alla enh.) Medarbetare som känner delaktighet i arbetet *(LiÖ-gemensam medarbetarenkät, alla enh.) Strategisk kompetensförsörjning Medarbetare med individuell utvecklingsplan *(LiÖ-gemensam medarbetarenkät, alla enh.) Hälsofrämjande arbetsplats Strategiskt lönearbete Andel enheter med personalförsörjningsplan *(MSK-PHE-RehabVäst-PVV-LPÖ-SVR-Elsa/AT -AMC-FoU) Medarbetare som upplever en hälsofrämjande arbetsplats arbetsklimat *(LiÖ-gemensam medarbetarenkät, alla enh.) Total sjukfrånvaro *(Peronaldatalager, alla enh.) Andel sjukskrivna som efter en månads sjukskrivning har en handlingsplan för återgång i arbete *(IT-stödet Adato, Peronalchef, alla enh.) Andel yrkesgrupper med långsiktiga lönemål *(Peronalchef, alla yrkesgrupper) 72 % 80 % 63 % 80 % 69 % 100 % Ny indikator!00 % 80 % 90 % 5,7 % < 5 % Ny indikator 100 % - 100 % 15

6. EKONOMIPERSPEKTIVET Sedan start bidrar NSV engagerat till förändring och processutveckling genom att ta ansvar för flera beslutade organisationsförändringar. Verksamheten är diversifierad med viktiga länsövergripande enheter. Närsjukvården som erbjuds är kanske den mest kompletta i länet tack vare att få andra centra finns representerade i väster och eftersom den medicinska specialistkliniken har utbyggd hemsjukvård, geriatrik, palliativ vård och mottagningsverksamhet samt har såväl cancervård som infektionsverksamhet. Även den övriga närsjukvårdsverksamheten inom NSV är speciell, genom sin framgång inom tillgänglighet och kvalitet, där primärvård och psykiatri är föregångare. NSV arbetar mot Målbild 2012 med särskilt fokus på Medborgar/Kundperspektivet. Akuten och hemsjukvården blir ofta sista linjens vård och förhoppningsvis ett stöd till andra landstingsverksamheter. Diversifieringen hos NSV ger styrka och är en spännande miljö. Men ekonomin blir svår att hantera då de länsövergripande verksamheterna har öronmärkta medel som därmed minskar den ekonomiska basen för åtgärder. Framgångsfaktorer och nyckelindikator i ekonomiperspektivet är sedan tidigare väl förankrade, förståeliga och därför oförändrade inför 2010. Men målet för lönekostnadsutveckling måste anpassas efter förändringar som genomförts och kommer att genomföras. Exempel på förändringar är ny avdelning vid rättspsykiatriska regionkliniken, nytt ansvar för kirurgi- och ortopedibemanning vid akuten, övertagande av en slutenvårdsavdelning från Ortopedicentrum samt ansvar för slutenvårdsplatser för infekterade patienter efter ortopediska ingrepp. Vidare påverkar även att vårdcentralen i Boxholm ingår i NSV från 1 januari. Verksamhetsförändringarna skulle, allt annat oförändrat, innebära en lönekostnadsutveckling kring 6 %. Med de åtgärder som vidtas kan målet sänkas till 1,5 %. Strategi 1: Ekonomisk långsiktighet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Ny verksamhet ska vara finansierad. Andel enheter med finansierad ny verksamhet 100 % 100 % Tänka utifrån alla perspektiv. Finansierad lönekostnadsutveckling Total lönekostnadsutveckling i procent jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnadseffektivitet/ kostnadsmedvetenhet Andel enheter som har hjälpmedelskostnader i nivå med budget Andel enheter som har läkemedelskostnader i nivå med budget Andel enheter som har kostnader för medicinsk service i nivå med budget 5,6 % 1,5 % 50 % 100 % 62 % 100 % 23 % 100 % Andel enheter med positivt resultat 61 % 75 % Enheterna får bära med sig del av eget kapital Andel enheter med positivt eget kapital 94 % 100 % 16

7. ÅRSBUDGET NSV budgeterar med underskott på 6,5 mkr, vilket ryms inom NSV:s eget kapital. Innevarande år uppvisar medicinska specialistkliniken stort underskott och åtgärderna blir påtagliga där. Åtgärder sker dock inom samtliga verksamheter och redovisas översiktligt i bilaga. Främst får åtgärderna återverkningar för verksamhetens medarbetare för att mildra effekterna i Medborgar- /Kundperspektivet. Primärvården påverkas märkbart ekonomiskt av lägre ersättningar. Dels sjunker ersättning till västra länsdelen av ersättningsmodellen för Vårdval, dels sänks läkemedelskapiteringen. Vårdval har påverkat del av 2009 men får helårseffekt 2010. Inom primärvårdens budget är effekten av ej avdragsgill moms på diabetesstickor inte inkluderad, då både kostnad och eventuell kompensation från staten är behäftad med osäkerhet. Kostnaden bedöms kunna uppgå till 1,5 mkr. Underskottet 2009 har prognostiserats till drygt 17 mkr och situationen försvåras inför budgetåret av flera faktorer: primärvårdens ersättningar (5 mkr), hyreskostnadsökningar (9 mkr) och generell reducering av ramar i spåren av lågkonjunkturen (8 mkr). Samtidigt pågår och startas flera åtgärder som dock inte räcker till balans i ekonomin 2010. Årets underliggande negativa resultat motsvaras av kostnaden för Bemanningsenheten (8 mkr). Under budgetåret lindras detta underskott av temporärt koncernbidrag för förändrad hyresmodell (1,6 mkr). 17

8. FÖRSLAG TILL BESLUT Produktionsenheten 209 föreslår landstingsdirektören besluta - att godkänna verksamhetsplanen. Produktionsenheten 209 föreslår LS besluta - att godkänna de i bilaga särskilt angivna investeringsobjekten som överstiger 500 tkr. Närsjukvården i västra Östergötland Gerd Sandgren Lundström Produktionsenhetschef NSV 18

Bilaga 1 Kör rapport 209 Närsjukvård i västra Österg Resultaträkning (tkr) Budget 2010 Helårsbedömn 2009 Bokslut 2008 1) Startsida Intäkter Koncernbidrag 1 625 0 1 437 2) Patientavg sjukvård/tandvård 26 855 27 021 22 758 3) Försäljning sjukvård/tandvård 1 040 927 997 753 992 446 4) 5) Försäljning utbildning 1 677 2 543 2 071 Försäljning övriga tjänster 31 551 73 779 81 024 5) 6) Statsbidrag 1 734 2 155 2 764 Bidrag för personal 800 2 712 2 614 6) Övriga bidrag 6 283 6 202 13 051 7) Försålt mtrl varor övr intäkt 1 785 2 460 5 061 Summa Intäkter 1 113 237 1 114 625 1 123 226 Personalkostnader Lönekostnader -436 702-430 417-406 887 4) Arbetsgivaravgifter -194 720-192 175-181 340 Övriga personalkostnader -2 747-6 320-6 433 8) Summa Personalkostnader -634 169-628 913-594 660 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -116 586-120 894-120 684 9) Verksamhnära material o varor -209 157-199 878-200 515 Lämnade bidrag -3 247-2 098-5 416 Övriga verksamhetskostnader -154 548-179 087-191 086 6) Summa Övriga kostnader -483 538-501 957-517 701 Avskrivningar Avskrivningar -2 456-2 175-1 845 Summa Avskrivningar -2 456-2 175-1 845 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 517 1 260 3 604 Finansiella kostnader -91-141 -212 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 426 1 119 3 392 Årets resultat -6 500-17 300 12 412 Noter till resultaträkningen: 1) I alla siffror ingår Länspsykiatriskt centrum (PE 213) som sedan 1 januari 2009 ingår i Närsjukrvården i västra Östergötland 2) Tidsbegränsat koncernbidrag upphörde 2009. Nytt tidsbegränsat koncernbidrag för hyresmodellen tillkommer 2010 3) Patientavgifterna höjs inom primärvården 2009 och kapiteringen reduceras motsvarande. 4) Ersättningarna ökar med indexuppräkningar (3,5 % 2009 och 2 % 2010) och minskar med generella reduceringar och minskade administrativa köp (1,9 % 2009 och 1,8 % 2010), med minskad läkemedelskapitering inom primärvård (2 % 2009 och 1 % 2010) samt minskad primärvårdskapitering i samband med införandet av Vårdval 2009-09-01. Kapiteringen ökar 2010 genom att Boxholms vårdcentral tillkommer den 1 januari 2010 efter att ha varit i privat drift. I samband med att Proxima Specialistvård i Motala AB startar upphör ett antal centra att bedriva verksamhet vid Lasarettet i Motala. Viss verksamhet övertas av Närsjukvården i västra Östergötland från 1 okt 2009. Intäktsökningen för detta utökade ansvar 2010 är 21,2 mkr. Intäkterna för att bedriva Boxholms vårdcentral uppgår till 22,5 mkr. Förändring av verksamhet som påverkar lönekostnader 2010 är avd 26 vid rättspsykiatriska regionkliniken(0,7 mkr), övertagande av avd 104/110 från Ortopedicentrum, numera vid medicinska specialistkliniken (4,5 mkr), Boxholms vårdcentral (3,9 mkr), lönerörelsens effekt (6,6 mkr) samt lönepåverkan i åtgärdsplaner (9,2 mkr). 5) Ersättning för hälsokommunikatörer vid flyktingmedicinskt centrum konteras 2009 som försäljning sjukvård istället för övriga tjänster 6) Interna poster är eliminerade först i samband med budget 2010, vilka främst förekommer som overheadkostnad/-intäkt.. 7) Projektintäkter ingår i utfall 2008 men är ej budgeterade 2010 8) Lägre kostnader för utbildning, kompetensutveckling, friskvård och handledning budgeteras 2010 9) Lägre kostnader för utomlänsvård bedöms inom rättspsykiatrin tack vare avd 26, lägre kostnader avs. röntgen, lab och hyrpersonal 10) Lägre räntenivåer och mindre kassa sänker finansiella intäkter

Bilaga 1 209 Närsjukvård i västra Österg Kassaflödesanalys Budget 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -6 500 Justering för av- och nedskrivningar 2 456 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -4 044 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -4 044 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -2 800 1) Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 800 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Årets kassaflöde -6 844 Likvida medel vid årets början 44 073 Likvida medel vid årets slut 37 229 Noter till kassaflödesanalysen: 1) Inkluderar 600 tkr avseende återköp av inventarier från privata Vårdcentralen i Boxholm enligt förslag till beslut Investeringsredovisning Nettoinvestering Budget 2010 2) Helårsbedömn 2009 Bokslut 2008 1) Inventarier 2 400 875 1 787 Datorutrustning 23 Medicinteknisk apparatur 400 750 1 988 Summa 2 800 1 625 3 798 Noter till Investeringsredovisning: 1) I alla siffror ingår Länspsykiatriskt centrum (PE 213) som sedan 1 januari 2009 ingår i Närsjukrvården i västra Östergötland 2) Inkluderar 600 tkr avseende återköp av inventarier från privata Vårdcentralen i Boxholm enligt förslag till beslut

Bilaga 1 209 Närsjukvård i västra Österg Balansräkning (tkr) Budget 2010 Helårsbedömn 2009 Bokslut 2008 1) 81 TILLGÅNGAR ## Inventarier 6 008 4 579 4 684 ## Datautrustning 0 25 50 ## Medicinteknisk apparatur 7 655 8 715 9 135 71 Summa Anläggningstillgångar 13 663 13 319 13 869 ## Förråd mm 1 750 1 750 2 326 ## Förutbet kostn upplupna intäkt 2 300 2 300 2 206 ## Kassa och bank 37 229 44 073 61 454 2) 72 Summa Omsättningstillgångar 41 279 48 123 65 986 81 SUMMA TILLGÅNGAR 54 942 61 442 79 855 82 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER ## Balanserat eget kapital 19 169 36 469 24 057 ## Årets resultat -6 500-17 300 12 412 2) 73 Summa Verksamhetens eget kapital 12 669 19 169 36 469 ## Semlöneskuld okomp övertid mm 30 139 30 139 28 314 3) ## Upplupna kostn förutbet intäkt 12 134 12 134 15 072 ## Övriga kortfristiga skulder 0 0 0 75 Summa Skulder 42 273 42 273 43 386 82 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 54 942 61 442 79 855 Noter till balansräkningen 1) I alla siffror ingår Länspsykiatriskt centrum (PE 213) som sedan 1 januari 2009 ingår i Närsjukrvården i västra Östergötland 2) Negativt resultat sänker eget kapital vilket i sin tur är främsta förklaringsfaktorn till minskad kassa 3) Semesteruttag och semesterskuldminskning prioriteras p g a positiv effekt på såväl personal och ekonomi men motverkas av övertagande av verksamhet, strejk (2008) och vaccinationsinsatser (2009). Oförändrat mål 2010 innebär minskning eftersom ytterligare verksamheter tillkommer 2010.

2009-04-01 LiÖ 2009-40 Landstingsstyrelsen Investeringsplan 2010-2012 Närsjukvården i västra Östergötland (Motivering i de fall investeringsnivån överstiger årets avskrivningar) Produktionsenheten 209 föreslår landstingsstyrelsen besluta - att godkänna investeringar med sammantaget 2 200 tkr år 2010, 1 350 tkr år 2011 och 1 800 tkr år 2012. Investeringsbeloppet 2010 på 2 200 tkr överskrider budgeterad avskrivning 2009 (1 785 tkr) pga utrustning av avd 109 MSK, sista delen i generalplan NSV. Närsjukvården i västra Östergötland Gerd Sandgren Lundström Närsjukvårdsdirektör

Ledningsstaben Josefin Bjäresten INVESTERINGPLAN 2010-2012 (tkr) Produktionsenhet: 209 Närsjukvården i västra Östergötland Uppgiftslämnare: Märit Franzén Objekt 2010 2011 2012 Nettoinvestering Kommentarer per objekt Övriga objekt <500 tkr Inventarier 1 540 1 030 1 060 Generalplan slutförs 2010 Medicinsk teknisk utrustning 410 320 740 Övrigt 250 Summa 2 200 1 350 1 800 0

Bilaga 2 2009-11-07 Dnr: Landstingsstyrelsen Investeringsplan 2010-2012 Närsjukvården i västra Östergötland Produktionsenheten 209 föreslår landstingsstyrelsen besluta - att godkänna investeringar avseende återköp av inventarier till vårdcentralen i Boxholm för 600 tkr utöver tidigare beslutade investeringar för 2010. Investeringsbelopp 2010 uppgår om ovanstående beslut fattas till 2 800 tkr 2010, 1 350 tkr 2011 och 1 800 tkr 2012. Närsjukvården i västra Östergötland Gerd Sandgren Lundström Närsjukvårdsdirektör

Ledningsstaben Mats Uddin 2009-09-02 Reviderad 2009-09-22 Bilaga 3 Till samtliga produktionsenhetschefer samt HR-chefer/HR-ansvariga på respektive produktionsenhet Personal- och kompetensbehovsinventering Även i år sker inventeringen via intervjuer med personalchefer/hr-ansvariga för respektive produktionsenhet. Denna gång utifrån den personalförsörjningsmodell som presenteras i rapporten Personalförsörjningsrapport samt prognos 2009. Syftet med intervjuerna är att få en samlad bedömning av hela produktionsenhetens personal- och kompetensbehov i enlighet med landstingets personalförsörjningsmodell. Frågorna bifogas detta missiv och skickas ut till HR-cheferna/HR-ansvariga den 2 september. Senast den 27 september skickas en sammanställning över produktionsenhetens svar på respektive fråga in till Erica Härnman. Erica Härnman kommer att ta kontakt med HRchefer/HR-ansvariga och boka tid för avstämningsintervju. Intervjuerna kommer att ske under vecka 41. Har ni några frågor eller funderingar får ni gärna kontakta Erica Härnman. Linköping 2009-09-02 Mats Uddin HR-direktör Postadress Gatuadress Telefon Mobil Telefax E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 013-22 78 73 070-229 98 17 013-22 72 61 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2009-09-02 Reviderad 2009-09-22 Bilaga 3 Frågemall: Samtliga frågor utgår från landstingets personalförsörjningsmodell. Inspiration och förklarande text kan således hämtas från rapporten, Personalförsörjningsrapport samt prognos 2009. De frågor där både personal- och kompetensbehov efterfrågas används begreppet kompetensförsörjning. Arbetsmarknaden för vårdpersonal (Fråga 1) Utbildningsplatser (Fråga 2) Migration (Fråga 3) Intresse för val till vårdutbildningar (Fråga 4) Ålder och personalavgångar (Fråga 5) Utbud av arbetskraft p S Balans D q Efterfrågan på arbetskraft Budget och framtida ekonomiskt utrymme (Fråga 6) Medicinskteknisk utveckling (Fråga 7) Vårdbehov hos medborgarna (fråga 8) Utveckling av verksamheten (fråga 9) US, FoU och Regionen (Fråga 10) Fråga 1: Hur har utvecklingen varit för er produktionsenhets 4-5 största yrkesgrupper under de senaste 4 åren och vilken prognos gör ni fram till 2014? 2006 2007 2008 2009 2014 prognos Sjuksköterskor 369,24 382,15 395,16 400,38 410 Övr vårdpersonal 340,50 352,41 346,92 336,37 320 Läkare 181,50 204,18 229,15 239,80 245 Paramedicin 172,05 176,70 177,83 189,06 190 Adm personal 124,25 135,10 132,60 121,95 120 Ev. kommentarer kring enskilda yrkesgrupper/specialiteter: Verksamheternas bedömning är att behovet av läkare (brist inom flera områden) och vidareutbildade sjuksköterskor kommer att fortsätta att öka på bekostnad av framförallt undersköterskor. Behovet av skötare kommer dock att öka. Vårdadministratörer är en grupp som skulle kunna avlasta läkare och sjuksköterskor en del administrativa arbetsuppgifter, Postadress Gatuadress Telefon Mobil Telefax E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 013-22 78 73 070-229 98 17 013-22 72 61 mats.uddin@lio.se

Bilaga 3 Ledningsstaben Mats Uddin 2009-09-02 Reviderad 2009-09-22 vilket kan göra att ökningen inte behöver bli så stor. Vad gäller paramedicinare bedöms behovet oförändrat. Fråga 2: Tillgodoser utbildningsväsendet ert centrums behov av nyutbildad personal samt kompetensutveckling? Om inte, utveckla vilka yrkesgrupper och speciella kompetensutvecklingsbehov som berörs. VUB ssk inom psykiatri och distrikt Läkare Distriktsläkare, spec.läkare psykiatri och habilitering Psykolog Psykoterapi (kognitiv och psykodynamisk) Adekvat skötarutb inom vård- och omsorgscollege KBT (borde vara högskoleutb istället för dyr uppdragsutbildning) Telefonrådgivning högskoleutbildning Poängutbildning ätstörning Diabetes 15 p Astma/KOL Fråga 3: Påverkar migrationen ert centrums arbetsutbud och hur ser det ut framöver på cirka 5 års sikt? Påverkar i högsta grad på läkarsidan, förhoppning att fler platser på läkarutb kan minska behovet något, dock inte inom 5 år. Fråga 4: Påverkar intresset för specifika utbildningar ert centrums arbetsutbud? Givetvis, stort intresse för utb gör att vi har lättare att rekrytera och viceversa. Relativt lätt ex usk, ssk, sjukgymnaster mm. Svårare med utbildningar inom psykiatrin. Fråga 5: Fyll i bifogade mall gällande pensionsavgångar för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa: Pensionsavgångar PE 2010-2019 Yrkesgrupp 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Läkare 4 4 1 2 3 1 3 4 6 2 14 30 Sjuksköterskor 1 9 3 11 14 17 20 16 12 10 38 113 Övrig vårdpersonal 5 9 12 10 16 12 18 12 12 10 52 116 Social-terapeutisk personal 2 3 4 4 4 5 3 4 1 3 17 33 Administrativ personal 2 3 4 5 5 8 2 5 5 6 19 45 Övriga 0 0 0 0 2 1 0 1 0 0 2 4 Yrken (Alla) 14 28 24 32 44 44 46 42 36 31 142 341 Tot 5 år Tot 10 år Postadress Gatuadress Telefon Mobil Telefax E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 013-22 78 73 070-229 98 17 013-22 72 61 mats.uddin@lio.se

Bilaga 3 Ledningsstaben Mats Uddin 2009-09-02 Reviderad 2009-09-22 Fyll i bifogade mall gällande personalomsättning för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa: Yrkeskategori Läkare Sjuksköterskor Övrig vårdpersonal Social-terapeutisk personal Administrativ personal Personalomsättning (antal) Antal tillsvidare anställda Cirka 7/år 157 Cirka 13/år 376 Cirka 10/år 352 Cirka 10/år 171 Cirka 8/år 117 Omsättning i procent 4,5 3,5 2,8 5,8 6,8 Fråga 6: Beskriv hur budget och framtida ekonomiskt utrymme påverkar kompetensförsörjningen för er produktionsenhet? Svårt att klara det ökade vårdbehov som vi ser framåt. Ställer stora krav på effektiviseringar i verksamheten för att klara ökat behov utan att utöka antalet anställda. Kräver rätt man på rätt plats med rätt kompetens. Fråga 7: Efterfrågan på vård och således även efterfrågan på arbetskraft påverkas av utvecklingen inom den medicin-tekniska delen, hur ser utvecklingen ut framöver för er produktionsenhet? Vi tror att utvecklingen inom ex läkemedel kan göra att vårdbehovet och efterfrågan på arbetskraft minskar något, men å andra sidan tror vi att utvecklingen inom andra områden kan öka vårdbehovet, så att det totalt sett jämnar ut sig. Fråga 8: Hur påverkas er produktionsenhet av förändringar i vårdbehovet hos medborgarna framöver och då krav på kompetensförsörjning? Påverkas i hög grad, ex ökar antalet äldre-äldre som har stort behov av vård inom närsjukvården. Medborgarnas ökade behov av information och stöd mm ställer stora krav på SVR och primärvård. Fråga 9: En av de viktigaste efterfrågefaktorerna är hur verksamheten utvecklas och organiseras. Utvecklingen av verksamheten är ett vitt begrepp och i detta sammanhang avses t.ex. organisationsförändringar, vårdflöden, processarbete, arbetet med ständiga förbättringar, yrkesgruppers sätt att införliva ny kunskap, samverkansformer med kommuner och andra aktörer m.m. Hur påverkas er produktionsenhet framöver och vilken påverkan har denna utveckling på kompetensförsörjning? Postadress Gatuadress Telefon Mobil Telefax E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 013-22 78 73 070-229 98 17 013-22 72 61 mats.uddin@lio.se

Bilaga 3 Ledningsstaben Mats Uddin 2009-09-02 Reviderad 2009-09-22 Andras organisationsförändringar påverkar ofta närsjukvården. Effektiviseringar inom specialistvård ökar kraven på primärvård och hemsjukvård. Olika politiska beslut kan påverka, ex om beslut tas att flytta hemsjukvård till kommunerna. För övrigt måste vi, som nämnts tidigare, hitta sätt att effektivisera verksamheten för att kunna möta framtida behov med de resurser vi har, ex via kapacitetsplanering, lean, flytta arbetsuppgifter till lämpligast yrkeskategori (ex vårdadministratörer). Fråga 10: Specifika delar inom forskningen och regionsamarbetet som ställer ytterligare krav på er produktionsenhets kompetensförsörjning framöver? - Ev. sammanfattande analys eller övrigt ni vill nämna: Inom NSV pågår arbete med att ta fram personalförsörjningsplaner för varje verksamhet. Dessa är inte klara och därför har vi ännu inte en riktigt klar bild över personal- och kompetensbehov 2014. Ska vara klart första halvan av oktober. Postadress Gatuadress Telefon Mobil Telefax E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 013-22 78 73 070-229 98 17 013-22 72 61 mats.uddin@lio.se

Åtgärdsplan Budget 2010 BILAGA 4 Produktionsenhet: 209 NSV Uppgiftslämnare: Peter Grefbäck Tillkommande/avgående kostnader: Engångskostnad RPR 5 Resultat 2009 (HB 08) -17 Hyreskostnader -9 Generell reducering 2010 (1,5 %) -8 Löneökningar -8 Tillkommande/avgående kostnader -6 Indexuppräkning 11 Behov av åtgärder 2010-31 Primärvårds-/läkemedelskapitering -5 Summa -6 Åtgärd Konsekvensbeskrivning Ange vilka ev enheter utanför den egna verksamheten som påverkas Redovisning av förväntade Redovisning av förväntade ekonomiska effekter effekter på antal anställda (heltidsmått) mkr 2010 mkr 2011-2010 2011- Helgtjänstgöring och bemanningsenhet Arbetstidsmodell 90-10 tas bort. Fler vikariat, sämre rekryteringsläge, svårare att lösa sommarbemanning, större risk för sjukfrånvaro, sämre arbetsmiljö. I kombination med en särskild bemanningsenhet kan vikariatsbehov erbjudas inom enheten 5,5 2,0 15 5 Akutläkarlösning Red hyrläkarbem., ökad patientsäkerhet, osäkrare bem.situation 3,0 Allmänläkemedel Red kostnad aktivt arbete förskrivning och följsamhet till REK-lista 1,9 Lab och röntgen Reducerad kostnad arbete mot volymer i nivå 2008 inom PV 1,7 Koncernbidrag Hyreskompensation engångsersättning 1,5-1,5 Tidigare handlingsplaner Redan genomförda förändringar får helårseffekter 1,1 0,5 Uppsägning av avtal om personalsamverkan med Proxima och Uppsägning av avtal arbetet utförs istället av egen personal Proxima får lägre intäkt 1,0 Mottagningspersonal Förändrad arbetsbelastning på egen personal genom något reducerad bemanning 1,0 Läkarsekreterare Förändrad arbetsbelastning på egen personal genom något reducerad bemanning och fler uppgifter 1,0 Sälja resurser Sälja resurser till underbemannad vårdcentral med något reducerad bemanning för säljande enhet 0,9 Samverkan Samverkan kring slutenvård och mobila team inom psykiatrin med förändrad arbetsbelastning på egen personal 0,6 NSV-jour Borttag av NSV-jour. Ingen primärjour för SAH kväll/natt, ökad arbetsbelastning för bakjour 0,5 Närlab Förändrad lösning medicinsk service nattöppet och stängt närlab 0,5 Vikariat Vakanshålla vik med förändrad arbetsbelastning på egen personal 0,3 B-reception Psykiatrin tar över ansvar och reducerar servicenivå vid B-rec Hörselvården använder A-rec istället 0,2 Bassängavgifter Uttag av avgifter enligt LIÖ-beslut Patientföreningar betalar avgift 0,2 Semesterplanering Förändrad semesterplanering psykiatri 0,1 Bilar Reducera antalet bilar och högre krav på planering 0,1 Mindre provtagning, förändrad semesterplanering, högt semesteruttag, kap.planering, red. av överbeläggningar, bättre följsamhet till rek. för klinikläkemedel, läkemedelsgenomgång i primärvård, ApoDos för patienter med stabil medicinering, VNS steg Kommuner får samma ekonomiska Övrigt 1, förändring betalningsfria dagar för kommunerna villkor som i övriga länet 3,4 1,0 Summa åtgärder 24,5 2,0 Reducering antal anställda (heltidsmått) 15 5