Sammanställd och nedkortad i Eura 2007, Finland. Ansökningsnummer: 706092

KOMPLETTERAD PROJEKTHANDLING FÖR PROJEKTET FIKA REVIDERAT I NOVEMBER 2011 (Förening, integration, kommunikation och aktivitet) Föreningen Luckan i huvudstadsregionen r.f. Helsingfors, november 2011 Sammanställd och nedkortad i Eura 2007, Finland. Ansökningsnummer: 706092 MÅLSÄTTNING Många personer kommer till Finland med utbildning, arbetslivserfarenhet och vilja som kan användas i landet, för såväl nationens som individens bästa. Tyvärr beaktas inte detta tillräckligt då viktiga samhällsaktörer på integrationsfältet står onyttjade. Avsaknaden av kontakter och nätverk försvårar möjligheterna för nyfinländare att komma in på arbetsmarknaden. De sociala nätverk som skapas genom föreningsaktivitet kan vara vägen till sysselsättning. Genom att underlätta invandrares integrering i Svenskfinlands föreningsliv skapas icke tidigare använda kontaktnät för utveckling av nätverksbyggande som verkar stimulerande för sysselsättningen i vårt land. FIKA vill motverka marginalisering av individer och segregering mellan samhällsgrupper. Morgondagens Finland beror på dagens strukturer, nytänkande och fördomsfria satsningar. Projektets primära mål är att förbättra möjligheterna för invandrare vad gäller integration i det finlandssvenska samhället med hjälp av föreningar och tredje sektorns aktörer i Nyland. Med hjälp av centrala åtgärder, uppsökande verksamhetsformer, utvecklande av stödpersonsverksamheter för invandrare, nya produkter samt bättre handledning och rådgivningsverksamhet - för såväl föreningar som invandrare - skapas förutsättningar för invandrare att integreras inom föreningsfältet, vilket befrämjar nätverksbildning och stimulerar sysselsättningen. URSPRUNGLIG TEXT TILL EURA2007, FRÅN REVIDERINGEN I NOVEMBER TS = tredje sektorn fisv. = finlandssvenska SF = Svenskfinland Arbetsbeskrivningar FIKA Projektledare: Behov av kompetens inom pedagogik, sociala områden samt av tredje sektorn, gärna av stödpersonsverksamhet i någon form och av integrationsarbete. Erfarenhet av projektledning är en merit men inget krav. Uppgifterna innefattar att söka upp föreningar, och identifiera var man når invandrare. Arrangera utbildningar, informationstillfällen och sammanställa behövligt material. Kontakta samarbetspartners och göra upp en klar arbetsfördelning. Delta i rekrytering av stödpersoner och handledning av dessa. Speciellt huvudstadsregionen med delar inom östra Nyland är fokusområden för projektledaren. Projektkoordinatorn: Behov av kompetens inom området information/kommunikation och utbildning, goda tekniska färdigheter inom webb och media. Gärna goda språkkunskaper och erfarenhet av invandrare/integration i någon form. Att arbeta med informationsrelaterade uppgifter 1

och fokusområde huvudsakligen Västra Nyland (delar av Östra Nyland, utreds). Kontakt med de inbegripna Luckorna och koordinering av deras arbete samt med den gedigna föreningsfältet i regionen och invandraransvariga där. Skötsel av mediebevakning, med centrala parter inom västra Nyland. Uppdatering av webb och besvarande av frågor via tjänsten. Specialisera sig på yrkesinriktat mentorskap och sammanställning av informationsmaterial om detta. Administrativ projektchef: övervakning av projektet, förmanskap, beredning av lednings-gruppen för projektet och sammanställning av föredragningar för styrgrupp. Uppgörande av avtal och delaktighet i underhandlingar med centrala samarbetspartners. Föredragande om projektet för huvudmannens styrelse. Att skapa en modell för arbetets fortskridande och huvudmannens roll och uppgift i sammanhanget. Deltagande i operativa funktioner som avlastning för projektpersonalen. 4.2 Planerad sammansättning för styrgruppen Styrgruppen består av representanter från tredje sektorn/föreningar, kommuner, förbund, samt invandrarföreningar. Styrgruppen har karaktären av ett expertforum i form av konsultativt organ. Dess uppgifter är att godkänna de strategiska riktlinjerna och ansvara för att projektets verksamhetsmässiga målsättningar uppnås. Styrgruppen stöder och ger åtgärdsförslag, delger kompetens och erfarenhet, hjälper till med informationsspridning via sina kanaler samt tar aktivt del i uppföljningen av projektets framskridande. Styrgruppen sammanträder cirka 3 gånger per år. Karl Norrbom, Luckans enhetschef Projektledare (utses senare, sekreterare) Anna Jakobsson, Luckans integrationsinformatör Agneta Erikssson, Sydkustens landskapsförbund, direktör (ordförande) Nylands förbund eller Svenska Kommunförbundet, utses senare Marianne Mustajoki, Esbo stad, byråchef Börje Mattsson, Raseborg, invandrarkoordinator Björn Wallén, Svenska studiecentralen, rektor Representant från Finlands svenska Marthaförbund Invandrarföreningsrepresentant, Mahdi Abdile Sammansättningen kan kompletteras ännu vid behov. Den sökande organisationens namn Föreningen Luckan i huvudstadsregionen r.f. FO-nummer 1637159-4 4.3 Andra projekt eller projekthelheter som det projekt som ansökan gäller har anknytning till, inklusive projekt som finansieras ur strukturfonderna (ESF och ERUF). FIKA anknyter till de behov som finns inom flera sektorer i samhället där individer riskerar att bli utslagna då målinriktade aktiviteter och meningsfull sysselsättning saknas eller informationen saknas eller haltar. Alltså invandrare, ungdomar, fria konstnärer och personer med funktionshinder. Luckan har inlett olika typer av verksamheter för dessa specialgrupper. Ungdomar (Ung Info i södra Finland samt frågeportalen FRÅGA). Svenskspråkiga konst- och kulturaktörer på det fria kulturfältet (ESFprojekten, Produforum / Kulturforum och Kulturjobb.fi) Invandrare, Luckans integrationsverksamhet Bridge (RAY) och Delaktig i Finland samt portalen Svenskfinland.fi för utlänningar. Verksamheter fungerar som komplement till den allmänna informations- och medborgarverksamheten i Luckan. Aktiviteterna främjar sysselsättning och motverkar arbetslöshet och marginalisering samt stärker tredje sektors roll som serviceproducent. 2

5. BEHOVET AV PROJEKT OCH EFTERFRÅGEANPASSNING 5.1 Vilka behov söker projektet att fylla? FIKA vill: - Verka för positiv samhällsintegration i form av stödformer och sysselsättning med tredje sektorn (TS) som resurs. - Nyttja det finlandssvenska föreningsfältet med dess kontaktyta för att understöda integration. - Motverka marginalisering/utanförskap genom att erbjuda stödpersoner för invandrare som rekryteras via TS som komplement till det offentliga sektorns stödformer - Genom lättillgänglig information om föreningsfloran med dess möjligheter samt adekvat fakta om det fisv samhället nå målgruppen (insamling av en föreningskatalog om TS för presentation för invandrare och andra som behöver den kontaktyta tjänsten erbjuder). Många personer kommer till Finland med utbildning, arbetslivserfarenhet och vilja som kan användas i landet, för såväl nationens som individens bästa. Tyvärr beaktas inte detta tillräckligt då viktiga samhällsaktörer på integrationsfältet står onyttjade. Samhällsutvecklingen, kommun- och regionreformer har lett till ett försämrat utbud av svensk information och service i den offentliga sektorn. TS aktörer är spridda över ett stort geografiskt område och föreningarna i den svenska delen av TS är överlag små med knappa resurser. Det saknas strategier o. metoder för integrering av invandrare i det finlandssvenska samhället. Lösa formuleringar om TS roll existerar i myndigheters och kommuners strategidokument men definieras inte närmare och resurser för ändamålet delges ej. Invandrare är en resurs för föreningars återväxt och förnyelse. Samtidigt repr. TS en onyttjad kontaktyta, resurspool för integration. 5.2 Finns det förstudier, prognoser eller motsvarande information om behov och efterfrågan, och hur har denna information tagits till vara under beredningsprocessen? Projektplaneringen har tagit del av flera utredningar, bl.a. Magmas publikationer och symposier om invandring och finlandssvenskarna. Det framkommer i Magmas och Taloustutkimus undersökning (2009) att finlandssvenskarna är mer positivt inställda till invandring än folkmajoriteten. Att svenska språket är viktigt för vårt finländska näringsliv syns i Magmas utredning 2010. Helsinki Times undersökte 2010 invandrarnas inställning till det finlandssvenska, där framkom att behov av integrationsstigar till det finlandssvenska. I Arajärvis publikation (09) konstateras att antalet arbetslösa utlänningar är ca. 3 ggr. så stort som antalet arbetslösa finländare. Folktingets färska utredning under Ahtisaaris ledning (2011) understryker behovet av integrering på svenska och pekar på brister i integrationsutb. för att kunna integreras i samhället. Forskning påvisar att medverkande i föreningslivet verkar hälsofrämjande, (Hyyppä, 07). I en bred referensgrupp som verkat sedan 2010 (föreningar, utbildningsinstitutioner, landskaps-förbund m.fl.) har behovet av satsningar framförts att skapa integrationsvägar för invandrare i det finlandssvenska samhället, vilket idag saknas. I samband med föreningsfestivalen hösten 2011, där integration var temat, utfördes en behovskartläggning om föreningarnas intresse och beredskap samt behov av stödfunktioner för att aktivare integrera invandrare. Resultaten kungörs i december 2011. 3

5.3 Vem har deltagit i beredningsprocessen och hur? Projektet har kommit till pga. av behovet av att stärka information och servicen för invandrare i regionen om den finlandssvenska verkligheten med dess tjänster som en gemensam aktivitet i hela regionen för framförallt TS, men också kommuner intressenter. Luckan med dess breda nätverk har inventerat behovet av TS som resurs, information om föreningsfältet, bristen på kontaktyta till det fisv. samhället, saknad av stödpersoner inom ramen för sitt integrationsprojekt (08-11), genom sin kontaktyta till andra motsvarande projekt på finska i regionen, utredningar inom delaktig i Finland. Svensk service och infon om Ts är sällan synlig på något annat språk än svenska, vilket gör att invandrare har svårt att få information om basservice, vilket försvårar integrationen (dagvård, skola, fritid och föreningsliv.) Ett brett forum av aktörer från TS har utrett behoven av svenska integrationsvägar, vilket resulterat i en expertgrupp, tillika referensgrupp för Delaktig i Finland. Luckan har inom ramen för sitt integrationsarbete i samarbete med centrala aktörer o. konstaterat avsaknaden av info om det finlandssvenska för invandrare. Delaktig i Finland är ett resultat av arbetet. Svenska studiecentralen höll ett seminarium om Europaåret för frivilligarbete som förde fram behovet av en gemensam informationsförmedlandetjänst för föreningar med tillgång på information om frivillig- och samarbete inkl. stödfunktioner samt att TS är en resurs för främjande av sysselsättning och integration. Luckans integrationsverksamhet har utvärderat sina aktiviteter sedan 08 och kunderna har påpekat bristen på tillgänglig info om det finlandssvenska, kontaktyta till det fisv. samhället samt individuell rådgivning och stödverksamhet. Luckorna har på sina årliga strategidagar återkommit till behovet av att kunna vägleda invandrare. Forskare Kjell Herberts utredde Luckorna 2011 och påpekade den växande rollen som informationsförmedlare / medborgarkontor för TS och Luckans potential att nå nyfinländare. 5.4 Vilka personer, företag eller andra organisationer inom projektets målgrupp deltar i projektet? Representanter för Luckorna i Nyland, tredje sektorns paraplyorganisationer (via Svenska studiecentralen), invandrarorganisationer och föreningar, (som Mångkulturellt Finland och Somaliska Svenska Kulturföreningen), marthaföreningar, ungdomsförbund, organisationer inom frivillig arbete och stödpersonsverksamhet (FRK, Folkhälsan), bildningsorganisationer, högskolor, myndigheter, referensgrupper för integrationsverksamheten Bridge vid Luckan, styrgrupper för Delaktig i Finland, kommunala intresseorganisationer och landskapsförbund. 5.5 Hur har könsperspektivet tagits i beaktande när det gäller att analysera målgruppernas behov, definiera hur projektet skall genomföras och planera åtgärder? En målgruppsinriktad utredning från genusperspektiv upplevs inte som behövlig för projektets genomförande. Dock är det viktigt att alla individer oavsett kön integreras i närsamhället, speciellt kvinnorna är utsatta och är svårare att nå. Genom uppsökande verksamhet och skräddarsydda handledningsåtgärder, stödpersoner med kunnande om målgruppen, försöker vi nå speciellt unga och kvinnor med invandrarbakgrund, för att aktivera dem i TS verksamhet och skapa nätverk som i förlängningen hjälper till med sysselsättning o åtgärdande av avsaknad av integrationsvägar till det finlandssvenska. Dock kommer åtgärderna framförallt att svara på den finlandssvenska minoritetens problem vad gäller jämställdhet och likabehandling rörande tillgång på information för invandrare o avsaknad av kontaktyta och integrationsvägar. Alltså vad gäller jämlik tillgång om svensk service och dess möjligheter inom TS med dess stödpersonsnätverk för invandrare att erhålla kunskap om det svenska samhället för att ges en möjlighet till en positiv, jämlik integration (som på den finska sidan). Tjänster på projektets hemsida kommer att synliggöra organisationer som representerar kvinnliga och manliga fokusområden inom föreningsfloran då möjligt. Inom kulturprojektet Produforum existerar aktörer som är specialiserade på jämlikhets- och genusrelaterade frågor, expertisen kan användas för nya områden, tvärsektoriellt. Prognoser säger att bristen på personal som kan betjäna 4

på svenska är stor i många branscher. Det är behövligt att kunna stöda invandrare till yrkesutbildningar inom service- och socialsektorerna, inom hälsa och välfärd samt att välja svenskspråkig yrkesutbildning eller läroavtal. 5.6 Vilka parter kommer att dra nytta av projektets resultat och bästa exempel, och hur har dessa parter kartlagts? Hela det finlandssvenska föreningsfältet inkl de kommuner där aktiviteterna kommit igång får ta del av projektets åtgärder, dels i form av resultat som skapande av resurspool av samt stöd- och mentorer, ökad synlighet om invandrare som medverkar inom sektorn, ny handledningsmetoder enligt best practice, dels genom dokumenterad erfarenhet om integrering av invandrare via TS och samlad information som kommer att förmedlas projektet i form av kategorisering av föreningsfältet, stödmaterial för att nå ut till målgruppen, bättre tillgång på samhällsinformation om det svenska samhället med fokus på föreningsfloran. I den nya integrationslagen betonas möjligheten för invandrare att kunna få välja sin integrationsväg/utbildning även på svenska. Ansvaret för invandrare har skjutits från stat till kommun som ordnar service och som främjar och stöder integration av invandrare. Här kommer FIKA in som ett komplement för kommunerna vad gäller utv. av nya handledningsmetoder som tillgång på stödpersonverksamhet. Nämnas bör också att alla de projekt, som idag bedrivs i regionen för främjande av integration (förutom det nya delaktig i Finland projektet), är helt och hållet finska (såsom Neo-hanke) och man har inte beaktat att integration också bör kunna ske i det finlandssvenska samhället, för de som så önskar. En ny dimension som hela samhället drar nytta av är ökad tillgång på information om TS utbud av tjänster, höjd kompetens om stödverksamhet för invandrare, hoppeligen en bestående kontakyta med repr. inom många genrer inom föreningsfältet, som främjar en lyckad integration. Som ett mervärde kommer också projekt såsom Delaktig i Finland, finska projekt (neo-hanke mfl), Eduvuxen, verksamheten Ung Info, Nylands NMT central som har hand om integrationsärenden att dra nytta av projektet och dess resultat, vilka alla har medverkat till projektets upplägg. För att medborgarservicen skall kunna tryggas krävs nya sätt att samordna och producera service samt förmedla information, stödpersoner med TS som resurs, dvs. det som FIKA ämnar göra. Man kan konstatera att hela samhället kommer att dra nytta av FIKA genom att verksamhetsförutsättningarna för instanser som arbetar med invandrarfrågor förbättras genom att TS förmåga att delta i rådgivning till och utbildning av invandrare stärks (regeringsprogrammet 2011, 31-32). 6. PROJEKTETS GENOMFÖRINGSOMRÅDE OCH BESKRIVNING AV MÅLGRUPPEN 6.1 Geografiskt område Nyland 6.2 Vilka är projektets egentliga målgrupper? Projektets primära målgrupper är tredje sektorns föreningsaktörer i hela Nyland samt de medverkande Luckorna med sina nätverk och sin lokala kompetens, som har till uppgift att söka upp föreningarna, marknadsföra, kategorisera informationen samt delta i rekrytering av lämpliga stödpersoner från dessa. Inom TS fokuserar projektet på föreningar inom fritids-, kultur-, idrotts- och ungdomsverksamhet, invandrarföreningar samt företagarföreningar. 6.3 Vilka indirekta målgrupper och andra instanser, utöver de egentliga målgrupperna, påverkas av projektverksamheten? 5

Indirekta målgrupper är invandrare som är intresserade av att integreras på svenska och invandrare från Norden. Projektets övriga indirekta målgrupper kan definieras som kommunanställda inom sektorerna ungdom, fritid och kultur samt tjänstemän handhavande invandrarärenden och projektanställda i sammanhanget. Övriga samarbetspartners är statliga myndigheter (Inrikesministeriet, Nylands ELY-central, Nylands förbund, UKM, TEM), arbetskraftsbyråer, kommunala intresseorganisationer, Förbund, arbetsgivar-, fack- och utbildningsorganisationer samt beslutsfattare inom kommun och stat. 6.5 Beräknat antal nya partnerorganisationer se eura 6.5.1 Beskrivning av partnerorganisationerna Sydkustens landskapsförbund, Svenska Studiecentralen, organisationer som arbetar med frivillig verksamhet, Finlands svenska marthaförbund, FSU och övriga förbund, Arbisar (fri bildning), städer och kommuner i Nyland, motsvarande samarbetspartners på finska, och finska integrationsprojekt, myndigheter och utbildningsorganisationer, organisationer inom frivillig verksamhet, centrala organisationer i Sverige som arbetar med liknande frågor bl.a. Röda Korset och medborgarkontorverksamheterna i Sverige (som Botkyrka kommuns kontaktcenter). 6.6 Beräknat antal personer som deltar i projektet varje år samt beräknad andel kvinnor. Sammanlagt 2012 18 2013 30 2014 15 Sammanlagt: 63 varav kvinnor: 25 7. PROJEKTETS MÅL, RESULTAT OCH KONSEKVENSER 7.1 Vilka är projektets resultat? Bättre förutsättningar för invandrare att integreras med hjälp av föreningar och dess stödnätverk genom skapande av pool av stödpersoner, mentorer och höjd kompetens. Bättre verksamhetsförutsättningar för organisationer som arbetar eller har som avsikt att arbeta med invandrarfrågor genom att TS förmåga och dess möjlighet att delta i rådgivning (stödpersoner och stödfunktioner till) och utbildning av invandrare förbättras (regeringsprogram 2011, 31-32). Genom projektet stärks invandrares möjligheter att få kännedom om samhället med fokus på det finlandssvenska, vilket är en grundläggande rättighet som tillika understryks i regeringsprogrammet (32). Synligheten av föreningsforan med dess många tjänster och möjligheter samt öva sig i det svenska språket förbättras, vilket är en fundamental brist idag och avhjälps genom projektets aktiviteter och deltagare (reg.program 31-33). Genom att rekrytera stödpersoner via föreningsfältet utformas en ny form av resurspool för främjande av integration följande lågtröskelprincipen. Under projekttiden skapas stödmaterial och marknadsföringsverktyg som kommer användare tillgodo som har behov av svenskspråkig information och kompetenshöjande åtgärder som gagnar invandring och arbete över språkgränserna. Stödmaterial, stödpersoner och en sammanställd föreningskatalog via projektets hemsida underlättar för nyfinländare att integreras i de svenskspråkiga strukturerna o 6

samhället. Information över den finlandssvenska servicen med dess sysselsättningsmöjligheter underlättar för invandrare att hitta meningsfull sysselsättning och skapa viktiga kontaktytor. 7.2 Hur många nya arbetsplatser åstadkommer projektet? 3 st. varav kvinnor 1 7.3 Hur många nya företag åstadkommer projektet? 2 st. varav kvinnor 1 7.4 Vilka kvalitativa effekter har projektet för målgruppen och omvärlden och hur kommer de att utvärderas? Projektet skapar förutsättningar för invandrare att kunna integreras i samhället genom utökade, nya kontaktnät och tjänster i form av skräddarsydd stödpersonverksamhet. FIKA möjliggör kompetenshöjning inom TS rörande integration av invandrare till föreningarna, nyvärvning av medlemmar (medlemsvärvningen till föreningar aktiveras). Möjligheterna förbättras för invandrare att genom en konkret stödperson, yrkesinriktad mentor att öppna nya kontaktytor som leder till förbättrad sysselsättning i längden. Genom projektets marknadsförings- o infokanaler och aktiviteter synliggörs det mångsidiga fisv. föreningsfältet med dess många aktiviteter. En individuell rådgivningstjänst skapas som förutom att ge information om tutorer och mentorer via föreningar, vad gäller samhälle och karriär, också erbjuder möjlighet att ställa frågor om det fisv samhället som besvarar av sakkunniga o projektpersonal, en ny medborgartjänst via TS. En åtgärd som omnämns i regeringsprogrammet är utvecklandet av ett rekry- och tutorprogram för invandrare samt skapandet av medborgarservicetjänster. Dessa åtgärder ger en förbättrad samhällsintegration och stimulerar till bättre sysselsättningsmöjligheter, samtidigt som de marknadsför TS aktörer på bred bas. Utvärdering sker i form av kundenkäter och samtal med de medverkande parterna i själva pilotskedet. En utvärderingsexpert anlitas som gör en modell för utvärderingsprocessens utformning. Antal stödpersoner och mentorer mäts liksom antalet medverkande föreningar med invandrarbakgrund. Antal besökare på hemsidan, uppsökande av föreningar och deltagarna i de olika sammankomsterna statistikförs. 7.5 Vilka är de beräknade effekterna i fråga om hållbar utveckling? Föreningsfältet kategoriseras, synliggörs och presenteras för invandrare och konkreta stödpersoner och mentorer rekryteras och utbildas via TS. Det främjar samhällsintegration och ger möjligheter till nätverksbildning som verkar positivt på sysselsättningen och ger också det finlandssvenska samhället en ansiktslyft som riktas till nyfinländare. Nya arbetskraft som är bevandrad om det fisv, hittar svenska utb.möjligheter och kan betjäna på svenska skapas. Genom tillgång på information har invandrare lättare att närma sig föreningslivet och skapa återväxt inom dessa. Språkinlärning synliggörs genom information om studiemöjligheter, (mål i regeringsprogrammet) och TS aktörer blir en adekvat resurspool för utformning av integrationsplaner som komplement till kommunernas insatser. TS möjligheter att identifiera och produktifiera sitt kunnande och förbättra sin informationsspridning och kompetens i integration gagnar den hållbara utvecklingen. Det svenska föreningsfältet i Nyland professionaliseras genom nya stödformer och ökad synlighet i form av skapande av en föreningskatalog via hemsidan. Nya handledningsformer i tiden skapas genom en piloterad stödpersonsverksamhet. Ny potentiell arbetskraft som kan svenska erhålls. Frågemöjligheter, riktade till invandrare som koordineras av 7

projektet, utgör en grund för ett framtida integrerat medborgarkontor omspännande hela Svenskfinland. Detta sparar på samhällsresurserna inom det offentliga samt hjälper till att finna personal som kan betjäna kring det svenska i samhället. 8. BESKRIVNING AV PROJEKTETS ÅTGÄRDER OCH PRODUKTER 8.1 Vilka centrala åtgärder utförs inom projektet? Skapande av kontaktyta i form av stödpersonsverksamhets i integrationssyfte. Förbättrad svenskspråkig rådgivnings- och informationsverksamhet för invandrare om TS och dess serviceutbud samt om samhället i regionen med hjälp att göra integrationsplaner med TS som resurs, där personer som kan det svenska samhället och dess kultur kan hjälpa till. Med hjälp av samlad information om föreningsutbudet samt stödmaterial riktat till föreningar underlättas integration av invandrare till föreningar i SF. Bättre synlighet av tredje sektorns utbud är en konkret åtgärd för att kunna skapa integrationsvägar i SF. Individuell stödverksamhet, skapande av en stödpersonspool genom samarbete med intresserade invandrare, stödmaterial sammanställs och handledning/utbildning arrangeras. Projektet fungerar som marknadsföringskanal och informationspunkt för och om föreningsflorans tjänster och dess tillgång på stödpersoner, som främjar samhällsintegration via svenska organisationer och föreningar med hjälp av det samlande Luckannätverket. Projektet skapar en bestående föreningskatalog via huvudmannens och projektets hemsida där information finns lättillgänglig, en samhällsguide om Svenskfinland (SF) utformas successivt i Nyland med dess medborgarrelaterade tjänster med möjlighet till för de medverkande och andra intresserade att ställa frågor och hänvisas rätt i samhälls- och Ts-djungeln. Höjd integrationskompetens för föreningar genom skapande av stödmaterial i samarbete med SSC och de andra medverkande organisationerna 8.2 Nya produkter som utvecklas inom projektet (undervisningsmaterial, metoder, program, osv.) och arbetsplan för produktutvecklingen Projektets hemsida, som går i huvudmannens ägo, skapas för TS aktörer som stöder föreningar i att marknadsföra sin verksamhet, synliggör sina stödpersoner och tutorer och sina tjänster till invandrare samt ger information om det finlandssvenska samhället för invandrare. En föreningskatalog, där föreningarna presenteras per område och region/miljö sammanställs, som lever vidare då projektet avslutas. En samhällsguide i elektronisk form, som erbjuder basinformation om det finlandssvenska sammanställs, där alla de givna parterna medverkar med stoff och innehåll, koordineras av projektet. Skapande av stödmaterial/manualer i samarbete med SSC och andra aktörer som riktas till föreningar och vilka ger råd och tips kring integration av invandrare för föreningar och TS. Dessa sprids och följs upp i form av handlednings- och informationstillfällen. En ny marknadsföringskanal produceras på där föreningsfloran med dess stödpersonsnätverk synliggörs och erfarenheterna dokumenteras. 8.4 Hur ska den verksamhet som ansökan avser fortsättas efter att projektet avslutats? Projektet dokumenteras och resultaten görs tillgängliga via huvudmannens hemsida som tar över projektets webbtjänst, vilken naturligt inbegrips i huvudmannens palett av webbtjänster. 8

Ett kartotek över stödpersoner, föreningar och organisationer som har detta som intresse, finns på tillgängligt via hemsidan likaväl som en föreningskatalog som presenterar fältet per område, genre och region, som Luckorna upprätthåller med Luckan i Helsingfors som bas, och länkas på de olika samarbetsorganisationernas hemsidor och digitala tjänster. Projektets sammanställda förenings- och samhällsinformation, marknadsföringssatsningar och kommunikation i form av uppsökande verksamhet piloterar ett framtida medborgarkontor / frontoffice för invandrarservice om det finlandssvenska samhället i hela regionen, som även kommuner och det offentliga drar nytta av. Den sk. utvecklade pedagogik eller best practice som stödpersonerna erfarit och som dokumenterats fungerar som adekvat vägkost för hur en fortsatt stödverksamhet för invandrar med TS som plattform skall utformas. Detta som ett konkret verktyg för skapande av integrationsvägar till föreningsfältet. Vem som är den naturliga parten och kommer att fortsätta aktivt att marknadsföra stöd- och mentorverksamhet för invandrare och erbjuda handledning och utbildning besluts i samråd med de befintliga samarbetsparterna, och en klar arbetsfördelning skapas. Via hemsidan erbjuds i tillägg information och handledningsmaterial i form av kompetenshöjande manualer samt länkar manualer och material producerade av andra instanser som komplement bla. från Sverige. Implementering, uppdatering och utveckling av informationen om föreningar och dess verksamhet samt stödpersoner decentraliseras i regionen via de lokala Luckancentren samt relevanta samarbetspartners i projektet såsom Sydkustens landskapsförbund, Marthaförbundet, SSC samt organisationer inom frivillig arbete. Luckan koordinerar verksamheten under och efter projektet. 9. PLAN FÖR PROJEKTETS GENOMFÖRANDE 9.1 Årsvis beskrivning av åtgärder, ansvar inom projektet samt fasindelning 2012 - Rekrytering av personal till projektet. - Uppgörande av handlingsplan. - Konstituering av styrgrupp. - Pressmeddelande, webbsida om projektet öppnas tillfälligt, information till alla samarbetspartners. - Planering av stödmaterial utformas. - Samordning av de medverkande Luckorna, Information till tredje sektorns aktörer via Luckan center och samarbetsparters nätverk om projektets ide och syfte. - Planering av strukturen för hemsidan påbörjas samt inmatning av adekvat information om projektet, föreningsfältet, om stödpersonsverksamhet samt insamling av samhällsinformation om TS utbud samt fritid, arbete, studier och utbildning. - Klargörande av integrationsvägar via föreningsfältet. - Uppsökande verksamhet/informationsåtgärder för att nå ut målgrupperna och definiera behoven. - Uppsökande arbete om att värva tutorer och mentorer från föreningsfältet inleds i samarbete med andra organisationer (SSC, Marthaförbundet, Kansalaisareena, delaktig i Finland, Luckans Bridgeverksamhet m.fl.). - Inledningssymposier arrangeras om projektet. 2013 - Första kartotek på medverkande föreningar inkl. stödpersoner och mentorer synliggörs via hemsidan. - Frågemöjlighet om föreningsfältet och invandrarinfo om det finlandssvenska utprövas via hemsidan. - Företagskatalogen fortsätter att utformas successivt där behövlig information för projektet 9

samlas. Utifrån feedback finslipas strukturen och funktionerna. Inmatning, dokumentation av erfarenhet och best practice och länkning av hemsidor inleds för spridning av informationen och projektet. - Utvärdering inleds av aktiviteterna. - Regionala strategier uformas för integrationsstigar för invandrare i respektiver region med hjälp av TS. - Producentverkstäder om stödpersoner, marknadsföring av föreningar för målgruppen genomförs. Handledning erbjuds den tredje sektorns aktörer i alla regioner. - Slutgiltigt verkställande av stödmaterial för föreningar om invandring, manualer, integrationsvägar sammanställs och definieras. - Stöd- och utbildningsmaterial för att integrera invandrare i föreningsverksamhet sammanställs och sprids. - Marknadsföring och handledning i användningen av de olika tjänsterna, producentverkstäder och informationsseminarier arrangeras. - En pool definieras inom TS som har tillgång på tutorer, stödpersoner, handledare och mentorer samt de medverkande organisationernas insatser tydliggörs. 2014 - Utvärdering av åtgärderna; utvärdering av projektets aktiviteter i samarbete med föreningarna, invandrarorganisationer, tredje sektorns aktörer och den offentliga sektorn. - Finslipning av de olika aktiviteterna utifrån feedback från de medverkande. Implementering av projektets olika tjänster med de rätta aktörerna och skapande av en bestående arbetsfördelning mellan de inbegripna parterna. - en plan för skapande av integrationsvägar för invandrare med hjälp av föreningar och dess kontaktytor definieras och fastslås och sammanförs till kommunernas strategier. - Stödmaterialen klara i sin helhet och spridda i regionen och lättillgängliga för de berörda. - Dokumentering av projekterfarenheter och de tjänster som behövs synliggöras implementeras via huvudmannens hemsida, dvs. kartotek över stödpersoner, föreningskatalog per region, samhällsguide om det finlandssvenska samhället för invandrare intresserade av de fisv. strukturerna och dess service. - Slutrapportering och slutseminarium i Raseborg, huvudstadsregionen samt Östra Nyland. - Strategi och arbetsfördelning efter projektets avslutning i anslutning till andra motsvarande projekt. 9.2 Sammanfattning för den webbaserade informationstjänsten Många som kommer till Finland har utbildning och arbetslivserfarenhet som behövs i Finland. Avsaknaden av kontakter och nätverk försvårar dock möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. De sociala nätverk och kontaktytor som skapas genom föreningsaktivitet och inledning av stödpersons- och mentorverksamhet, som projektet har som huvudsyfte, underlättar vägen till sysselsättning. Med hjälp av centrala åtgärder, uppsökande verksamheter, behövligt informations- och utbildningsmaterial, skräddarsydda lösningar för målgrupperna och bättre rådgivnings-verksamhet för såväl TS som invandrare skapas förutsättningar för invandrare att integreras inom föreningsfältet, vilket stimulerar till nätverksbildning som befrämjar sysselsättning. FIKA medverkar till att definiera integrationsvägar i det finlandssvenska samhället och skapar nya möjligheter för invandrare att medverka i föreningslivet, och förbättra möjligheterna att förkovra sina kunskaper i svenska liksom stärka sig kulturellt i landet med fokus på det finlandssvenska. Som övergripande målsättning är att med hjälp av tredje sektorn skapa kompletterande former för utformning av sk. stödjande integrationsplaner för invandrare (utan myndigheters kontrollmekanism) 10

med hjälp av nya arbetsformer och individuella stödpersoner, utforma integrationsvägar via föreningsfältet som öppnar upp det finlandssvenska samhället, vilket verkar befrämjande för en positiv integration och sysselsättning av invandrare. Projektet har som centrala aktiviteter: - Uppsökande arbete: att nå ut till föreningsfältet för att informera dem om deras potential vad gäller medverkan till en positiv integration med fokus på det finlandssvenska samhället, ge information om behovet av stödpersoner och tutorer som rekryteras via föreningsfältet och vars uppgift är att agera bollplank och informatör för invandrare som önskar hjälp in i samhället. Utbildning och handledning arrangeras samt sammanställning av stödmaterial för uppgiften. Uppsökande verksamhet även i den form, vilket betyder att Luckorna i Nyland kontaktar föreningarna och utreder deras intresse, behov och möjligheter till att aktivt integrera invandrare i sin verksamhet. - Skapande av en pool av stödpersoner och mentorer (yrkesinriktade): Projektet rekryterar stödpersoner, tutorer, mentorer från arbetslivet som stöder bl.a. i arbetslivsorienterade frågor och ger följande lågtröskelprincipen viktig info om vårt samhälle. Rekryteringen av stödpersoner och mentorer sker via de lokala föreningarnas nätverk och samordnas av de lokala Luckorna - Sammanställning av behövligt informationsrelaterat material för att kunna synliggöra och presentera föreningsfältet, dvs. kategorisering av föreningarna i form av ett elektronsikt register med sökfunktioner. Insamling av adekvat samhällsinformation om det finlandssvenska samhället i regionen som finns tillgängligt på projektets hemsida, möjligheter att ställa frågor om föreningsfältet via hemsidan och projektpersonalen och de medverkande Luckorna. - Stödmaterial och kompetenshöjande åtgärder (infotillfällen och seminarier) för ändamålet utarbetas. Resultat av projektet är att lägga grunden för ett finlandssvenskt medborgarkontor riktade till invandrare som gagnar den enskilda invandraren, som är intresserade av att integreras i de finlandssvenska strukturerna. Samtidigt profileras tredje sektorn som en central serviceproducent som komplement till den offentliga sektorn. Att medverka till en positiv samhällsintegration, främja meningsfulla sysselsättningsformer samt ge synlighet åt föreningar och verka preventivt mot marginalisering i olika former. De många centrala samarbetsparterna ger mervärde och skapar nyttiga synergier för projektet FIKA via sina kontaktkanaler och specialkunnande. Den finskspråkiga befolkningen intresserad av svenskspråkig verksamhet inom tredje sektorn drar nytta av projektet likaså. 10. UPPFÖLJNING AV HUR MÅLEN FÖRVERKLIGAS, RAPPORTERING OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 10.1 Hur samlas övervakningsdata för projektet? Projektet samlar kontinuerligt in deltagarlistor och information från de medverkande som dokumenteras. De projektanställda ansvarar för insamlingen av materialet från deltagarna. Projektpersonalen ansvarar för att alla adekvata handlingar och rapporter inklusive uppgifterna om antalet deltagare, eventuella avbrott och genomförda arbetsdagar samt uppgifterna angående deltagande antal kvinnor rapporteras med 6 månaders mellanrum till ELY. Styrgruppen övervakar att uppgifterna är korrekta. Den ekonomiska hanteringen av projektet sköts av huvudmannens projektekonom. 10.2 Hur sköts mellanrapporteringen och slutrapporteringen? 11

Projektet samlar systematiskt in deltagarlistor från alla aktiviteter, statistik förs över användningen och projektets aktörer meddelar sina insatser i projektet med hjälp av timlistor. Projektpersonalen ansvarar för insamling av deltagar- och timlistor samt projektekonomen för den ekonomiska uppföljningen för projektet. Utvecklingsarbetet dokumenteras. Projektets aktiviteter, marknadsföringsverksamhet med mera samlas av en utsedd ansvarig inom projektbemanningen. Projektledaren ansvarar för årsberättelser samt för att alla behövliga uppgifter rapporteras i mellanrapporterna och i slutrapporten. Styrgruppen övervakar att uppgifterna är korrekta och godkänner mellan- och slutrapporter innan de sänds till finansiären. Huvudmannens styrelse tar del av projektets rapportering i sin helhet. Alla handlingar finns fritt tillgängligt via projektets och huvudmannens hemsida. 10.3 Hur utvärderas projektverksamheten? Projektverksamheten utvärderas i form av statistik vad gäller antal medverkande föreningar, tutorer/mentorer, enkäter till de medverkande och till invandrarna samt kvalitativt genom självutvärdering, både av projektpersonalen och aktörerna som deltar i processen. Projektet utvärderas kvantitativt i form av besöksstatistik på hemsidorna. Självutvärderingen ger alla parter en modell och ett verktyg för att också i fortsättningen kunna använda sig av självutvärdering i konceptform. I utvärderingsprocessen använder man sig av den modell och metodik som testas i ett annat av Luckans projekt, Produforum, som har konstnärer och kulturaktörer på kulturfältet som målgrupp. Projektet utvärderas också genom frågeformulär till och intervjuer av deltagare i projektet, personalen i styrgruppen, eventuella referensgrupper som arbetar med invandring, Luckan centren och samarbetsparterna. Stödmaterialen och marknadsföringssatsningarna riktade till föreningar och invandrare utvärderas genom direkt feedback som samlas av projektpersonalen. 10.4 Hur samlas kundrespons för projektet? Kundresponsen samlas kontinuerligt av deltagarna inom ramen för åtgärderna och i samband med möten och sammankomster. Kundrespons av de medverkande samlas lokalt / regionalt via Luckan centren samt direkt från användarna (föreningarna och målgrupperna), genom förfrågningar via projektet hemsidor. Kommentarer, idéer och utvecklingsförslag samlas in av målgruppen via webbverktyget webropol. Alla möten dokumenteras. Projektet utför förfrågningar och kartläggningar under projektets gång om hur målsättningarna uppnått och om målgruppernas behov besvarats. 11. INFORMATION OCH SPRIDNING AV GOD PRAXIS 11.1 Hur informerar man om projektet? Projektets tjänster marknadsförs och sprids via en rad olika kanaler: - Luckan centren och deras lokala webbsidor och tryckutbud. - De kommunala intresseorganisationerna. - Huvudmannens och projektets hemsidor, där ett elektroniskt föreningskatalog sammanställs successivt och föreningarna presenteras i enlighet med verksamhet (kategoriseras), som kan nyttjas som informationsspridare i längden - De största förbunden inom tredje sektorn, Svenska Studiecentralens medverkande organisationer, Finlands svenska Marthaförbund m.fl. - Sociala medier i tillägg till servicekatalogen används så att aktuell information från informationstjänsten skickas vidare ut på Internet, (bloggar, twittrar, facebook etc.). - Genom Delaktig i Finland projekten i Nyland. - Genom annonsering i tidningar och tidskrifter på svenska och i tidskrifter där målgruppen 12

nås. - Pressmeddelanden över hela landet om projektet, dess åtgärder och mål. - Projektet samarbetar med tredje sektorns aktörer, så att de informerar vidare om informationstjänsten via sina nätverk. 11.2 Tidsplan för spridning av bästa exempel 2012-2013 Projektet samlar och dokumenterar kontinuerligt in feedback av aktörer och projektpersonal i de medverkande regionerna om synergier, erfarenheter och produkter/tjänster som skapats till följd av projektet. Information delges i form av seminarier och tredje sektorns aktiviteter som arrangeras under året såsom årliga Organisationskonferensen, Kommunforum, Föreningsfestivalen, Delaktig i Finland och inhemska och nordiska seminarier om integrationstema samt av de medverkande organisationernas sammankomster, möten och seminarier, såsom Sydkustens landskapsförbund, SSC, Marthaförbundet m.fl. Via projektets samarbetsparter sprids framgångsrika arbetssätt och synergier till förbund och lokala miljöer där Luckorna har verksamhet. Erfarenheter från projektet och dess aktiviteter marknadsförs till press och media. 2014 Projektet fortsätter att samla, dokumentera och presentera bästa exempel via projektet och de medverkande aktörernas, samarbetspartners webbsidor och bloggar som omspänner hela Nyland. Projektets slutrapport utarbetas för att fungera som en handbok om integration av invandrare inom föreningsfältet på svenska, innehåller referenser om behov av vidareutveckling av bestämda tjänster som framkommer av projektet, sektoröverskridande samarbete och stödformsmetoder för målgruppen. De goda erfarenheterna sprids i form av: - produkter i digital form av text, bild, flyers och videoklipp - manualer för föreningsfältet, marknadsföring för föreningar, stöd för föreningar om invandring - presentationer på projektets, huvudmannen och samarbetspartners hemsidor och via sociala medier (bloggar) - artiklar och presentationer i press och medier i hela landet - utbildning och slutseminarier 12. ÅTGÄRDER I SAMBAND MED FÖRVALTNINGEN EFTER AVSLUTAT PROJEKT 12.1 Hur har förvaringen och arkiveringen av projektets handlingar och räkenskaper ordnats? Alla dokument bevaras i projektets rum i huvudmannen Luckans utrymmen på Simonsgatan 8 i Helsingfors. Dessutom bevaras projekthandlingarna, bokföringsmaterial och ekonomi-redovisning i Luckans brandsäkra arkiveringsutrymmen till utgången av 2020. Småningom gås allt igenom, efter 2020, och utvalda delar arkiveras hos Svenska centralarkivet i Helsingfors.Projektets personal informeras om arkiveringsförfaranden och om deras avgörande betydelse för följande av ESFprinciper och regler. 13

15.1 Finns det bindande avtal eller samförståndsavtal för de övriga offentliga, kommunala och privata finansieringsandelarna i finansieringsplanen? Intentionsavtal har uppgjorts med de medverkande parterna i detta skede, som representerar de kommunala andelarna; Sydkustens landskapsförbund, Esbo stad, Helsingfors stad, Raseborgs stad och Kyrkslätt kommun. Svenska Kulturfonden och föreningen Luckan garanterar den privata andelen. 15.2 Har finansiering ansökts separat från andra finansiärer? Varifrån har finansiering ansökts och när? Hur stort finansieringsbelopp har beviljats? Luckan har erhållit verksamhetsunderstöd från RAY för sin lågtröskel rådgivningsverksamhet för invandrare och marginaliserade grupper i huvudstadsregionen för 2011, summan är 42 000 euro samt från Grankulla (2200e) och Vanda stad (6000e) för 2012 för information om svensk kommunal service för invandrare. Luckan medverkar i projektet Delaktig i Finland i Helsingfors from maj 2011 till utgången av 2011, Luckan erhåller via projektet 1300 euro per månad för sin medverkan. Om Bridge verksamheten kan fortgå för 2012 så kan Luckan fortsätta medverka i delaktig i Finland projektet. Inga övriga bidrag finns för 2012-2014 garanterade för ändamålen. 14

BILAGA, EN FÖRTECKNING ÖVER ORGANISATIONER/STÄDER SOM GAGNAR PROJEKTETS MÅLSÄTTNINGAR I FORM AV SAMARBETE OCH UTBYTE Andreaskyrkan Blomsterfonden Borgå stad Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Esbo stad Finlands svenska tankesmedja Magma Finlands kommunförbund Folkhälsan Helsingfors arbis mfl. arbisar Helsingfors TE-byrå, Aspnäs Helsingfors universitet Internationell finlandsvensk kulturforum, Ifisk Kansalaisareena Kyrkslätt kommun Marthaförbundet Moniheli Mångkulturellt Finland r.f. Raseborgs stad Somaliska svenska kulturföreningen i Finland r.f. Svensk socialservice i Helsingfors Svensk-ryska föreningen Svenska Kulturfonden Svenska studiecentralen Svenska social- och kommunalhögskolan Sydkustens landskapsförbund Utbildningsstyrelsen Vanda stad Yrkeshögskolan Arcada Yrkesinstitutet Prakticum och Axxell Öppna universiteten Svenska Röda Korset, verksamheten etableringslots i Sverige m.fl. 15

BILAGA, EN FÖRTECKNING ÖVER REFERENSMATERIAL/LITTERATUR FÖR PROJEKTET FIKA Arajärvi, Pentti, Maahanmuuttajien työllistyminen ja kannustinloukut, Sisäasiainministeriön julkaisut 2/2009. En politik för det civila samhället, Regeringens proposition 2009/10:55, Stockholm, 26.11.2009. Frågor om invandring, undersökning av Finlands svenska tankesmedja Magma & Taloustutkimus, september 2009. Handlingsplan för ett Finland med två levande nationalspråk, Svenska Finlands folkting, 2011. Hyyppä, Markku T, Livskraft ur gemenskap: om social kapital och folkhälsa, 2007. Koivisto, Nelli et al (red.), Kolmanteella lähteellä Hyvinvointipalveluja kulttuurin, nuorisotyön ja liikunnan aloilta, Kokos päätösjulkaisu, 2010. Mustajoki, Marianne, Svenskans ställning i metropolen språkkonsekvenser av samarbetslösning i huvudstadsregionen, Finlands svenska tankesmedja Magma, Magma-studie 3/2009. Mustajoki, Marianne, Utveckling av IY-baserad service på svenska i huvudstadsregionen, rapport av Finlands Kommunförbund, 2009. Rapport om invandrarnas inställning till det finlandssvenska, Finlands svenska tankesmedja Magma, 2009. Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering, Statsrådets kansli, 22.6.2011. Saarela, Jan, Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser med fokus på Svenskfinland, Finlands svenska tankesmedja Magma, Magma-studie 2/2011. 16