ANSÖKNINGSINFO. ESF-utlysningen som stängs En bra ansökning

Transkript

1 ANSÖKNINGSINFO ESF-utlysningen som stängs En bra ansökning

2 Egenskaper hos en bra ansökan Förenlig med programmet och utlysningen Tydligt skriven; vad som eftersträvas vad som görs för att uppnå målen vilka resultat man får Begränsad helhet längd högst 3 år 2

3 Vad går projektet ut på? Behov Mål Åtgärder Resultat Ett äkta och erkänt behov/problem som man försöker lösa Ett mål som har att göra med behovet, lösningen på problemet Åtgärder med vilka det är meningen att målet ska uppnås Vad man avser åstadkomma med åtgärderna Motiveringar: - Utredningar - Undersökningar - Målprogram Skriv ändå inte allting. Visa att du behärskar området. Observera! Målen måste beskrivas tydligt. Det måste också vara möjligt att förverkliga målet under tiden för projektet. Åtgärderna måste också presenteras tydligt och de måste vara förknippade med förverkligandet av projekten. Projektets ekonomiförvaltning är inte en åtgärd. Mätbara, kvantitativa och funktionella resultat. Resultatet borde vara att uppnå målet eller att lösa problemet. Punkt 5.1 i ansökan. Punkt 5.2 i ansökan. Punkt 6.1 i ansökan. Punkt 6.2 i ansökan. 3

4 Exempel Behov: det tar tid för unga att få jobb efter utbildningen. Av de utexaminerade är 50 % arbetslösa ett år senare. Det måste gå snabbare att få jobb. Bakom problemet ligger dåliga arbetsansökningar och svaga arbetslivsfärdigheter. Mål: Arbetsansökningar och arbetsintervjufärdigheterna har blivit bättre. Kunskapen om arbetslivets verksamhetssätt har ökat. Det går snabbare att få jobb och arbetslöshetsperioderna är kortare. Åtgärd: En arbetslivscoachning planeras och genomförs för studeranden som snart tar sin examen. I coachningen deltar arbetsgivare, lärare och studiehandledare. Till coachningen hör att skriva arbetsansökningar, att öva på arbetsintervjuer, personligt stöd samt utredning av individuella problem och hjälp med dessa samt en utbildning om arbetslivets spelregler. I coachningen deltar 100 studeranden från tre läroverk. Resultat: 80 % av de som deltagit i coachningen får en arbetsplats inom ett år från examen. Enligt arbetsgivarnas respons har arbetsansökningarna varit bättre än tidigare. 4

5 Projektets behov 5.1 Vilket behov eller problem vill man lösa? Hur har projektet beretts? Hur har tidigare resultat beaktats? Beskriv läget eller problemet som ska lösas Hur har behovet kartlagts? Ange t.ex. förhandsutredningar, prognostiseringsmaterial, andra projekt som utnyttjats i planeringen Hur har tidigare projektresultat beaktats i beredningen? Finansiering beviljas inte för verksamhet som har finansierats tidigare 5

6 Projektets mål 5.2 Vilka är projektets mål? Vilken förändring vill man få till stånd? Vad kan man genomföra med detta projekt som annars inte skulle vara möjligt? Målen bör vara mätbara! -Beskriv hur målen mäts Målen bör främja projektets särskilda mål, men också de horisontella tyngpunkterna 6

7 Projektets målgrupper 5.4 Vilka är projektets egentliga målgrupper? Aktörer på vilka projektets åtgärder i första hand riktas. Målgruppen bör vara enhetlig med gruppen som beskrivs under punkterna prioriterat område och särskilda mål. 5.5 Vilka är projektets indirekta målgrupper? Namnge eventuella aktörer som indirekt gynnas av projektet eller vars verksamhet projektets resultat påverkar, men som inte hör till ovannämnda egentliga målgrupper. 7

8 Projektets nyhets- och mervärde 5.3 Vilket är projektets nyhets- och mervärde? Hurdana förändringar i verksamhetssätt vill man åstadkomma? Vad är nytt eller annorlunda i projektet? En hurdan förändring strävar man efter och varför? Strukturfonderna är inte avsedda för finansiering av redan etablerad verksamhet, eller annan för den sökande normal verksamhet. Därför förutsätts en utvecklingsvinkling av projekten. 8

9 Genomförande och resultat 6.1 Vilka är projektets konkreta åtgärder för att uppnå målen? Finansiären utvärderar huruvida de uppställda målen kan uppnås med de åtgärder som presenterats Beaktandet av de horisontella tyngdpunkterna ska framgå ur åtgärderna 6.2 Vilka resultat uppnås med projektet? Beskriv de konkreta resultat som projektets åtgärder får till stånd (t.ex. en ny tjänst, verksamhetsmodell, utredning eller anvisning) Resultaten bör motsvara de uppställda målen. 9

10 Genomförande och resultat 6.3 Hur fortsätter verksamheten som är målet för ansökan och hur utnyttjas resultaten och erfarenheterna efter att projektet slutförts? Projektfinansieringen är den kraft som sätter igång verksamheten! Beskriv hur verksamheten fortsätter eller hur resultaten utnyttjas i organisationernas verksamhet Utredningen är en förutsättning för beviljandet av finansiering Inte nödvändigt för vissa typer av verksamhet (t.ex. engångsevenemang, forskning), men även i sådana fall bör man beskriva hur resultaten och erfarenheterna utnyttjas 10

11 Kostnader och finansiering 7. Projektets kostnadsberäkning Kostnadsberäkningens struktur bestäms enligt den kostnadsmodell som används Kostnadsberäkningen bör vara realistisk i förhållande till projektets åtgärder. Delgenomförarnas egna kostnadsberäkningar i bakgrundsblanketterna. Alla kostnader ska motiveras 7. Projektets finansieringsplan Finansieringsplanen fyller de uppställda kraven för egen och annan finansiering. Också delgenomförarna deltar i finansieringen 11

12 Granskningstips Säkerställ: Det finns åtgärder för varje mål. Varje åtgärd hänger ihop med något mål. Det har reserverats resurser i budgeten för alla åtgärder. Delgenomförarens mål och åtgärder har härletts direkt från hela projektets mål och åtgärder. 12

13 Val av kostnadsmodell Huvudregel: 17 % flat rate - för administrationskostnader, personalens arbetslokals- och resekostnader samt andra indirekta kostnader automatiskt 17 % av personalkostnaderna Övriga ESF-kostnadsmodeller - flat rate 15 %, med personalens resekostnader separat - flat rate 40 %, lönekostnader och flat rate - engångsersättning Om det offentliga stödet är under euro endast 40 % flat rate eller engångsersättning 13

14 Strukturen i samprojekt Huvudgenomföraren samordnar hela projektet samt genomför en del av åtgärderna Delgenomföraren har sin egen avgränsade helhet i projektet en tydligt definierad andel av målen och åtgärderna, kostnadsberäkningen och finansieringen Delgenomförarens mål, åtgärder och resultat är en del av hela projektets innehåll och bör gå att finna i den övergripande projektplanen Förutsätter avtal 14

15 Horisontella principer Jämställdhet mellan könen, likabehandling och hållbar utveckling Granskas för alla projekt oberoende av innehåll Ett projekt kan beviljas finansiering endast om de horisontella principerna har beaktats i projektplanen Ansökningens sammanfattning (punkt 4.1) ska innehålla en beskrivning över konkreta åtgärder för målen i fråga 15

16 Dubbelstrategi för jämställdhet i strukturfondsprogrammet 1. Främjande av jämställdhetsperspektivet i alla projekt Jämställdhetsperspektivet beaktas i all projektverksamhet under hela projektet 2. Separata jämställdhetsprojekt Huvudmålet är att främja jämställdhet mellan könen Utvärdering av projektet ur ett jämställdhetsperspektiv innebär att man tar fram information om båda könen som utgångspunkt för projektverksamheten. Bekanta dig till en början med t.ex. (centret för jämställdhetsinformation Minna) Integrering av jämställdhetsperspektivet i utvecklingsprogram och projekt handbok 16

17 Analys av verksamhetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv Utred till exempel: Vilka skillnader (kvantitativa och kvalitativa) mellan könen finns det enligt forskning inom verksamheten som är målet för projektet? Hur fördelas olika resurser och möjligheter mellan könen i verksamheten som är målet för projektet? Hurdana är skillnaderna mellan könen gällande behov, problem, livssituationer och önskemål i verksamheten som är målet för projektet? Beakta informationen i projektets problematisering och mål 17

18 Beaktande av jämställdhetsperspektivet i projektverksamheten Målet är inte könsneutralitet! Beaktande av jämställdhetsperspektivet innebär inte att projektet är ett jämställdhetsprojekt Beaktande av jämställdhetsperspektivet innebär integrering Projektplanen ska innehålla en beskrivning av hur perspektivet beaktas från planeringen till slutvärderingen av projektet Vid planeringen av projektets åtgärder bör man granska hur åtgärderna påverkar kvinnor respektive män samt analysera skillnaderna 18

19 Hållbar utveckling och utsläppssnålhet Hållbar utveckling: Ekologisk hållbar utveckling I ESF-projekt lönar det sig att särskilt beakta indirekta effekter, t.ex. genom utbildning. Viktigt att motivera! Ekonomisk hållbarhet En utsläppssnål ekonomi som är effektiv med avseende på både naturresurser och energi, en måttlig användning av ickeförnybara naturresurser och minimering av avfallsproduktion, en grön ekonomi baserad på tryggad kontinuitet inom näringsverksamheten och erbjudandet av nya möjligheter till näringsverksamhet. Social och kulturell hållbarhet samt jämlikhet 19

20 Social och kulturell hållbarhet, jämlikhet Främjande av välmående T.ex. delaktighet, sysselsättning Främjande av jämställdheten T.ex. ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män Samhällelig och kulturell jämställdhet T.ex. minskande av ojämlikhet, mångkulturalism Kulturmiljö T.ex. kulturarv, stadsstruktur Miljökunnande T.ex. stärkande av miljökunnande och medvetenhet 20

21 EU:s strategi för Östersjöregionen EU:s östersjöstrategi innefattar tre allmänna mål: 1. Att rädda havsmiljön 2. Att länka samman länderna runt Östersjön 3. Att öka välståndet i regionen I ESF-verksamheten betonas stärkandet av strategins sociala dimension. Förverkligas som ett samarbete inom Östersjöregionen Gränsöverskridande samarbete mellan läroanstalter, främjande av studerandes och förvärvsarbetares rörlighet, olika etniska gruppers sociala delaktighet och kampen mot fattigdom, utvecklingsprogram för arbetslivet och läroavtal. 21

22 En bra ansökning -> en bra projektplan Konkret, realistisk, konsekvent Det centrala verktyget för personalen och genomförarorganisationen samt styrgruppen för genomförandet Hjälper alla parter att följa med hur projektet framskrider Grunden för utvärderingen 22