Om patienten själv får välja



Relevanta dokument
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Internetbaserad psykologisk behandling

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Manualstyrd eller individanpassad. Gerhard Andersson, professor Linköpings universitet och Karolinska Inst.

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Behandling av långvarig smärta

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården - medel för verksamhetsutveckling

Peter Ankarberg. psykolog, psykoterapeut. Verksamhetschef. Capio Psykiatri Östergötland

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

VAD BETYDER TERAPEUTEN FÖR BEHANDLINGSRESULTATET?

Att kritiskt granska forskningsresultat

Effekten av två telefonsamtal på behandlingsutfall och arbetsallians vid internetbaserad Kognitiv Beteendeterapi med behandlarstöd för paniksymtom.

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Panik! och vägledd självhjälp

Utvärdering av Lindgården.

Psykologisk behandling vid ADHD hos vuxna

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Organisationen har betydelse för offentligt finansierad psykoterapi

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Studiedesign och effektmått

Internetbaserad behandling

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Komplementär behandling vid ADHD

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom. Timea Sparding Leg. Psykolog Bipolärmottagning, SU Doktorand

1 av :18

Remissvar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Samtalsteman om alkohol

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Det kommer en sommar nästa år igen!

Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Deceptionsstudier. Milgrams lydnadsexperiment Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte?

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Äldre och alkoholberoende Uppsala

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

ikbt - Kognitiv beteendeterapi via internet

det psykologiska perspektivet

CV Eva Bergqvist Boråsgatan 14, Varberg Mobil tfn Utbildningar

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Transkript:

Om patienten själv får välja Martin Svensson leg. psykolog, doktorand Thomas Nilsson leg. psykolog, doktorand

Oldenburg Burnout Inventory, OLBI

120 utmattade patienter

Gruppnivå vs individnivå Variationen mellan enskilda fall är betydande och beror sannolikt mycket på individuella skillnader hos patienter Kan detta bero på att patienter är olika lämpliga för olika behandlingar?

Nilsson, T., Svensson, M., Sandell, R., & Clinton, D. (2007). Patients' experiences of change in cognitive-behavioural therapy and psychodynamic therapy: A qualitative comparative study. Psychotherapy Research, 17, 553-566. 31 patienter, 14 KBT och 17 PDT, intervjuades Patienter har väl utvecklade föreställningar om vad som var hjälpsamt och inte hjälpsamt efter genomgången psykoterapi Missnöjda patienter kan definiera vad de önskar för typ av terapi istället för den erhållna

Centrala begrepp Olika lämplighet Olika behandlingar är olika lämpliga för den enskilda patienten. Patientens självkännedom kan vara ett sätt att hitta den bäst lämpade behandlingen för individen Behandlingspreferens den terapiform patienten föredrar Självval när patienter själva får välja behandling Preferenseffekt Effekten av att få en önskad eller oönskad behandling

Så mäts behandlingspreferens Preferens mäts före behandlingsbesked/randomisering Beskrivning av behandlingsalternativen, text eller videoexempel Frågeformulär om attityder till behandling och behandlingskomponenter Självval innebär ett eget val mellan olika behandlingsalternativ

Preferenseffekter Vad vet vi idag?

1967-2009 Tre översikter om preferens och utfall

There is a remarkable paucity of knowledge of the relationship of client preferences regarding counsellors to counselling processes and outcomes (Rosen, 1967) Litteraturstudie Individer har många tankar om vad de föredrar vid rådgivning och behandling Fokus på terapeuten roll och personliga kännetecken

the extent to which patients preferences for a particular form of psychotherapy affects the therapeutic process and its outcome is hitherto insufficiently explored (Glass, Arnkoff & Shapiro, 2001) 10 studier Endast 2 studier med positiv preferenseffekt Övriga 8 studier blandad eller ingen effekt

there is a small effect on treatment outcome in favor of clients who are matched to their preferred treatment (Swift & Callahan, 2009) 26 studier Liten men positiv preferenseffekt Studiedesign är en modererande faktor

Det blir bättre och bättre

Tre olika typer av design för att mäta effekten av preferens i behandling

Randomised Controlled Trial, RCT Patienter randomiseras till behandling och slumpen avgör om denna matchar eller inte matchar deras preferenser + Patienter fördelas slumpmässigt - Preferenser är sannolikt inte lika starka på grund av att randomiseringsvägrare utesluts. I synnerhet vid jämförelse psykoterapi medicin.

Match/no-match, M/NM Patienter fördelas till betingelse som matchar eller inte matchar deras preferenser + Design specifikt för att mäta preferens - Patienter är ej slumpmässigt fördelade

Partially Randomised Preference Trial, PRPT Patienter som vägrar randomisering erbjuds önskad behandling, övriga patienter randomiseras till behandling + Inkluderar även patienter som vägrar randomisering och kan tänkas ha starka preferenser - Ingen patient får en icke prefererad/oönskad behandling

Betydelsen av preferenser tycks bero på designen (Swift & Callahan, 2009) Utfall i behandling RCT: d = 0.41 M/NM: d = 0.41 PRPT: d = 0.14 (liten) (liten) (försumbar)

Behandlingsformer och diagnos (Swift & Callahan 2011) Psykoterapi psykoterapi d =.21 Psykofarmaka psykoterapi d =.36 Effekt utifrån patientens diagnos ångest, d =.49 (6 studier) depression, d =.35 (12 studier) missbruk, d =.34 (8 studier) allvarlig mental sjukdom, d =.09 (2 studier)

35 preferensstudier (2015) Jämför ofta två ganska lika behandlingar eller endast olika format grupp/individ eller öppen/sluten vård Styrkan i preferensen sällan undersökt Många studier är PRPT 46 % av studierna visar på en positiv preferenseffekt Men när man exkluderar PRPT, studier som endast jämför olika format eller väldigt lika behandlingar så har 68 % en positiv preferenseffekt

Betydelse för klinikern Bättre resultat Färre avhopp: 1:2 Bättre allians Bättre följsamhet till behandlingen

Hur kan preferenseffekter förstås? Själva valet, ökat engagemang och ansvar Förstärkt allians Etiologisk överenstämmelse Patientens inlärningsstil matchar behandlingen

Projekt POSE - Psychotherapy Outcome and Self-Selection Effects in Panic Disorder

Forskningsgruppen Rolf Sandell, projektledare Sean Perrin, huvudhandledare Gardar Viborg, PCT-ansvarig Håkan Johansson, PFPP-ansvarig Martin Svensson, doktorand Thomas Nilsson, doktorand Klara Kuutmann, psykolog

Projekt POSE Randomiserad kontrollerad studie (RCT) jämförs med självval Paniksyndrom med eller utan agorafobi Panic-Focused Psychodynamic Psychotherapy (PDT) vs Panic Control Treatment (KBT) Panic Disorder Severity Scale (PDSS) Studien genomförs på mottagningar i södra Sverige

Projekt POSE,The Fully Randomized Preference Trial - FRPT Randomisering N:216 Randomisering N:108 Telefonkontakt N:26 Återrandomiseras efter 3 mån Självselektion N:108 PCT N:54 PFPP N:54 PCT N:61? PFPP N:47?

FRPT vs. PRPT Jämför randomiserade patienter mot Helt självselekterade patienter Jämför de som bryr sig (självselekterade till självselektion) Mot de som inte bryr sig (självselekterade till randomisering)

Självvalet Två textbeskrivningar Korta och likvärdiga Ej reklam Lättlästa Innehåll som överensstämmer med behandlingen

Panic Control Treatment, PCT (David Barlow & Michelle Craske) 12-14 sessioner över 12 veckor 1 session per vecka, 60-90 min per session Behandlingslängd: 780-1140 min Behandlingen ska slutföras inom 10-16 veckor Panic Focused Psychodynamic Psychotherapy, PFPP (Barbara Milrod et al.) 19-24 sessioner över 12 veckor 2 sessioner per vecka, 45 min per session Behandlingslängd: 855-1080 min Behandlingen måste slutföras inom 10-16 veckor

Teoretiskt och metodologiskt klart åtskilda behandlingar PCT fokuserar på exponering för de fysiska sensationerna associerade med panik och på kognitiv omstrukturering av felaktiga tolkningar av dessa kroppsliga sensationer. PFPP fokuserar på den underliggande/omedvetna psykologiska betydelsen av de kroppsliga symtomen på panik samt på patientens relationella och känslomässiga fungerande.

Status 151127 Randomisering N:151 Randomisering N:80 Telefonkontakt N:16 Återrandomiseras efter 3 mån Självselektion N:71 PCT N:38 PFPP N:42 PCT N:33 PFPP N:38

Inklusionsprocessen Screenade patienter Exkluderade vid screening Fullständig bedömning Exkluderade patienter Väntelista Avhopp under väntelista Kom ej till behandling Inkluderade till behandling 394 215 179 22 16 2 4 151

Uppföljningar Behandlingsavslut 128 av 137 (93 %) 6 månader 106 av 121 (88 %) 12 månader 76 av 89 (85 %) 24 månader 44 av 55 (80 %)

Forskningssajter i Projekt POSE Varberg, Närsjukvård Falkenberg, Närsjukvård Halmstad, Närsjukvård Värnamo, VPM Lund/Arlöv/Eslö, VPM Lund, Ungdomsmottagning Trelleborg, VPM Malmö, VPM Falun, Närsjukvård

Tidsplan 2008 etablering av projektet 2009 rekrytering av behandlare och handledare Feb/Mars 2010 utbildning med Milrod och Craske Hösten 2010 utbildningsterapier Våren 2011 behandlingsstart i studien Ytterligare utbildningar, 2011, 2013 och 2015 Våren 2017 inklusion avslutas 2019 uppföljningar avslutas

Kontakt thomas.nilsson@psy.lu.se martin.svensson@psy.lu.se