Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund



Relevanta dokument
Bilsnål samhällsplanering Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund. Varför bilsnål samhällsplanering? Argumenten är många!

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Planera bilsnålt med planindikatorer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Metod för bedömning av biltrafikgenerering Beskrivning och utvärdering av metod i ÖP 2010

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Hållbart resande i praktiken

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Handbok i bilsnål samhällsplanering Kortversion

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING Begränsad klimatpåverkan och frisk luft

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector

Planering i tidiga skeden

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

Miljøvennlig transport i by

Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen.

Strategi för hållbart transportsystem i Lund Tillgänglighet. Jämlik trafik. Stadstrafik. Lunda- MaTs. Samverkan Konsekvensanalyser

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

På hållbar väg i Norrköpings kommun

Kunskapsstråket. En unik position

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner

Erfarenhet av cykel.

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS

Regional, översiktlig och strategisk planering

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen

Parkering i Botkyrka kommun

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering


Trafikpolicy för Sollentuna kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping

Klimat och transporter

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Västerbro projektforum. 26 januari 2018

Hållbar mobilitet i Lunds kommun. Christian Rydén Stadsbyggnadskontoret

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Byggherredialog i Fullriggaren

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för parkering

Parkeringsutredning Stora Ursvik dp3. Sundbyberg

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Tillägg till planbeskrivning

Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg

Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

FAMMARP 8:2, Kronolund

Godkännande av förslag till detaljplan för Vasastaden 1:16 i stadsdelen Vasastaden (0 lägenheter)

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 474, ÄNDRING AVSEENDE VÅRDÄNDAMÅL INOM SVENSTORP 1:173. Ale kommun, Västra Götalands län

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

TNSL10 Trafikinfrastruktur och planering

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering

Rävlanda. 4 december 2018

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Underlag för planuppdrag

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION

Detaljplan för del av Vreta 2:11 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län.

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

1. UTGÅNGSPUNKTER FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN BAKGRUND, UPPDRAG OCH ORGANISATION PROCESS OCH TIDPLAN SYFTE OCH MÅL.

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

En god ljudmiljö i Örebro kommun

Checklista för bedömning av detaljplaners påverkan på växthusgasutsläpp. Mikael Sonesson Jenny Ivner

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering

Eskilsby. 12 december 2018

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun

Regionala systemanalyser

Ett fossilfritt samhälle

Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

Rutiner för möten och resor

Transkript:

Bilsnål samhällsplanering Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

LundaMaTs II Strategi för ett Hållbart Transportsystem i Lund 2030 1 Vision 18 mätbara mål 42 projektförslag Effekter och kostnader www.lund.se/lundamats

Om projektet 2003 2005: Utveckling av handbok (LIP-stöd) 2006 2008 Implementering av handbok (KLIMP-stöd) Förvaltningsgemensamt projekt (Tekniska förvaltningen + Stadsbyggnadskontoret)

Fyra insatsområden Resursförstärkning av pågående processer Särskilda studier Kompetensutveckling och dialog Metodutveckling

Åtgärder för hela processen: Översiktlig planering Program, strategier och policy Trafikutformning Detaljplanering Avtal Bygglov Mjuka stödjande åtgärder Uppföljning och utvärdering

FÖP S Sandby - Planidé

Planindikatorer Planera bilsnålt med planindikatorer Rapport framtagen inom projektet KLIMP:Samhällsplanering Mars 2006 1. Inventering av övergripande mål Ex: ÖP förordar att Lund skall byggas ut inom rimligt cykelavstånd till bostäder och arbetsplatser. 2. Formulering av planeringsrelevanta mål Ex: Bostadsbebyggelsens täthet i goda kollektivtrafiklägen skall vara minst 50 lgh/ha. 3. Planindikatorer skapas Ex: Täthet i närhen av goda kollektivtrafik och gång/cykel-lägen. 4. Granskning av indikatorn Sker med bedömning av plankarta och beräkning av exploateringstal. GIS kan användas för detta.

Process FÖP S Sandby för fördjupning av översiktsplan Fas: Aktiviteter: Inventering och analys Initiering/ Problem- och målformulering program Eventuell planskiss Programdialog Inventering och analys Målformulering Samråd Planutformning Konsekvensbeskrivning Samrådsdialog Analys av dialogresultat Kompletterande målformulering Utställning Kompletterande inventering, analys och planutformning Antagande Realisering, uppföljning: Kompletterande konsekvensbeskrivning Utställningsdialog Analys av dialogresultat Eventuell komplettering Detaljplan, byggherredialog, markanvisning, kvalitetsprogram, bygglov, uppföljning av mål

Planindikatorer utvärderade i MKB Med buss till stan Kvoter restid buss / restid bil för resor till Lund. Andel bebyggelse inom 400 m från högtrafikerade hållplatser. Cykla inom byn Avstånd till centrum och cykelvägarnas genhet. Genhet och trafiksäkerhet på nya skolvägar. Reskedjor Service inom 400 m från högtrafikerade hållplatser. Ökningen av cykelnätets längd Andel ny bebyggelse inom nuvarande tätortsgräns.

Enskilda planindikatorer Andel ny bebyggelse inom nuvarande tätortsgräns. - Ej relevant ur bilsnålhetssynpunkt i S Sandby Kvoter restid buss / restid bil för resor till Lund. Andel bebyggelse inom 400 m från högtrafikerade hållplatser. - Bra att ta reda på restidskvotens nivå. - Stad eller by? Avgör djupet på analysen. - Pedagogiska vinster.

ur samrådspresentation Blir alternativ till bilen attraktiva? 70 % 30 % Gå? Cykla? Ta bussen?. 0 % 10 % 10 % 10 % 30 % 40 % 400 m 68% 20 % 50 %

ur samrådspresentation 70 % 70 % Gå? Cykla? Ta bussen? 20 % 40 % 60 % 400 m 2%

Enskilda planindikatorer, forts. Service inom 400 m från högtrafikerade hållplatser. - Viktig för att ge en helhetsbild - Kvantifiera i komplexa planer? - Undersök nivån Avstånd till centrum och cykelvägarnas genhet. Genhet och trafiksäkerhet på nya skolvägar - Tydligare och tidigare definiering - Mer kvantitativ/bildmässig analys Ökningen av cykelnätets längd - Ej utan jmf. med gatunätets utveckling

Prel. slutsatser från FÖP S Sandby Planindikatorer ger struktur, fokus och tyngd! Tidig utvärdering krävs om planförslaget ska påverkas Även andra arbetsinsatser viktiga: Analysera alternativa lösningar Kommunicera planidén bilder.. Allmänt fokus på frågan, tid för diskussioner, frågans vikt Övergripande strategi för styrning av plan- och exploateringsprocessen behöver diskuteras: Uppföljningsbara mål i FÖP? Kräver tid för politisk förankring och faktamotivering. Alt: Mer övergripande uppföljningsbara mål? Alt: Styrning genom dialog? Alt: Specificering av planen? Återstår att se om konsekvensbeskrivning påverkar den slutliga planen.

Kompetensutveckling och dialog Studieresa Filmvisning Seminarier Diskussioner i projektgruppen

Tät bebyggelse Funktionsblandning Kollektivtrafik som ryggrad Cykel-P Miljön för gående

Smidiga byten Innovativa parkeringslösningar Gena och prioriterade cykelvägar

Gränd med fina mått, Arkadien i Asperg

Pilotprojekt Brunnshög: Prioriteringsordning: 1. Gå eller cykla 2. Kollektivt färdmedel 3. Bil a) bilpool eller taxi b) egen bil Framtagande av ramprogram. Framtidsbild av kollektivtrafikstandard. Parkeringspolicy. Min och maxtal på kvartersmark, P-hus. Exempelsamling + DP process för säkring av gång- och cykelvägarnas attraktivitet. Motivering av byggherrar.

Aktivitet: Fråga på Inventering, Tjänstemanna Konsekvens Politisk Extern Säkring av Uppföljning Process: dagordningen analys förslag beskrivning förankring förankring genomförande ÖP Många processer många metoder! FÖP Stadsdelsprogram Ramprogram DP Projekt på kommunal mark Byggherredialog Markanvisning Kvalitetsprogram Miljöbyggprogram Bygglov Uppföljning

Förtätning vid Lundalänken

Fyrstegsprincipen använd i kv Syret 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger ett effektivare utnyttjande av vägnätet 3. Förbättringar och mindre ombyggnader 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader

Vi fortsätter! Konsekvensbeskrivning av planer fortsatt test av nya metoder Planindikatorer och LSTs modell för färdmedelsval. I DP, FÖP och ÖP. Underlag och alternativ i översiktsplanen Fördjupat arbete Pilotprojekt Brunnshög Funktionsblandning Utvärdering

Översiktsplanen 1998 Stadenochbyarnaska växa inom cykelavstånd och längs korridorer med goda förutsättningar för god kollektivtrafik

ÖP 2010 Förtätningsstudier Strukturer i staden Handelsfrågor... Konsekvensbeskrivning av alternativ

Byggemenskaper - metod för funktionsblandning (Tübingen)

Vi fortsätter! Konsekvensbeskrivning av planer fortsatt test av nya metoder Planindikatorer och LSTs modell för färdmedelsval. I DP, FÖP och ÖP. Underlag och alternativ i översiktsplanen Fördjupat arbete Pilotprojekt Brunnshög Funktionsblandning Utvärdering Studier Resvanor till dagligvaruhandel Trygghetsstudie - GC-vägnätet Exempelsamling - byggherrar Seminarier Miljöbyggprogrammet steg II Dialog med byggherrar Avtalsfrågor

Argumenten är många! Minskade emissioner Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Förbättrad tillgänglighet Förbättrade möjligheter för barn att själva ta sig till skolan Förbättrad närmiljö Motverkan av urban sprawl - stadsutglesning Ökat underlag för kollektivtrafiken Ökad social integration Högre trafiksäkerhet Minskade kostnader för utbyggnad av infrastruktur

Målen finns. Miljömålet God bebyggd miljö Delmål 1 a : Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Vi har påbörjat arbetet.

Tack för uppmärksamheten! Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund ellen.rube@lund.se, 046-35 58 04