Bilsnål samhällsplanering Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund. Varför bilsnål samhällsplanering? Argumenten är många!

Transkript

1 Bilsnål samhällsplanering Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund Varför bilsnål samhällsplanering? 2 Argumenten är många! Minskade emissioner Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Förbättrad tillgänglighet Förbättrade möjligheter för barn att själva ta sig till skolan Förbättrad närmiljö Motverkan av urban sprawl stadsutglesning Ökat underlag för kollektivtrafiken Ökad social integration Högre trafiksäkerhet Minskade kostnader för utbyggnad av infrastruktur

2 Om projektet : Utveckling av handbok (LIP stöd) Implementering av handbok (KLIMP stöd) Förvaltningsgemensamt projekt (Tekniska förvaltningen + Stadsbyggnadskontoret) Lund fortsätter! Nya KLIMP pengar från årsskiftet ( ) Pilotprojekt Brunnshög Funktionsblandning Utvärdering 5 Vad är bilsnål samhällsplanering? Bilsnål samhällsplanering är en samhällsplanering som syftar till att minska behovet av motoriserade transporter (Expertdiskussion 005) 6 2

3 Har bilsnål samhällsplanering någon effekt? Räcker det inte med teknikeffektivisering? Miljöbilar minskar väl utsläppen? Kan vi få det goda boendet utan bil? Men vi kan väl höja skatten på bilägande? Samhällsplaneringsåtgärder har begränsad betydelse på kort sikt men ökar i betydelse på längre sikt. På kort sikt har åtgärder som påverkar beteenden och regleringar/ekonomiska styrmedel störst betydelse. Samhällsplanering som åtgärdsstrategi för att minska koldioxidutsläppen bedöms vara en andel på % år 2050 och det är här man kan göra mycket i den kommunala beslutsvärlden. 7 Projektets medarbetare Sekretariat SBK Projektledare Projektsekreterare Delprojektledare/Ambassadörer Strukturavdelningen, SBK Planavdelningen, SBK Bygglovsavdelningen, SBK Mark och exploatering, TF Gatu och trafik, TF Alla drar sitt strå till stacken! Ledningsgrupp ggr/kvartal Sekretariat, delprojektledare samt avdelningschefer 8 Goda resultat Fokusgruppsintervjuer 2006 och 2008 Deltagarna har lättare att se sin egen roll, både på det yrkesmässiga som privata planet Diskussionen om målkonflikter betydligt mer nyanserad 2008 än 2006 Resonemangen kring utländska exempel har ändrats Enkätundersökning % känner till projektet 75 % har deltagit i aktiviteter 8 % har använt sig av ett bilsnålt resonemang 90 % tycker att det är mer angeläget att arbeta i en mer bilsnål riktning i den kommunala planeringen än de tyckte före projektets start 9

4 Fyra insatsområden 2 Resursförstärkning av pågående processer Särskilda studier Kompetensutveckling och dialog Metodutveckling 0 Staden och byarna ska växa inom cykelavstånd och längs korridorer med goda förutsättningar för god kollektivtrafik ÖPL 98 Resursförstärkning av pågående processer Översiktsplan 200 Fördjupning av ÖP för Södra Sandby Detaljplaner Pilotprojekt Brunnshög 2

5 Hur skall marken användas? Markhushållning Den goda jordbruksmarken Konkurrens mellan livsmedelsproduktion och biobränslen Stadens struktur och innehåll Bärande strukturer för framtida stadsutveckling Stadsdelscentra som servicenoder Prioritering av g/c trafik Blandad stad Omvandling av extensivt utnyttjade områden Täthet och förtätning Förtätning inom den redan byggda staden Bygga staden på höjden Bygga med rätt täthet kap miljöbalken: Mark och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Bilsnål planering i ÖP arbetet Utmaning: underlag som tydligt visar skillnaderna mellan mer och mindre bilsnåla utvecklingsstrategier. Tre alternativ + nollalternativ visar olika bilsnåla ambitioner Utbyggnad i Lund och i spårtrafiklägen (Simrishamnsbanan) Konsekvensbeskrivning av alternativ vilket resbehov genererar de olika alternativen? Bilsnål etappindelning Täthet och blandad stad Förtätningsstrategi Fyra typfamiljer ÖP 200 återremiss Samrådsförslaget återremitterat av Byggnadsnämnden i oktober Mindre andel förtätning Ta ej bort gamla utpekade områden Endast en strategi för utbyggnad av kollektivtrafik Önskemål: Behåll så mycket som möjligt av planen från 998! Omarbetat samrådsförslag februari

6 FÖP S Sandby Bilsnål planidé. Förtätning och stärkt centrum 2. Utbyggnad prioriteras vid kollektivtrafikstråk. Fortsatt tillväxt utåt 6 Bilsnål planering i Detaljplan Östra Torn IV, nytt bostadsområde Vildanden och Vildgåsen, två bostadsområden från 960 talet. Syftet var i båda projekten att prioritera kollektiv, gång och cykeltrafik framför biltrafik. Gatumiljöersoch g/c stråks utformning har legat i fokus. I Östra torn IV möjliggjordes funktionsblandning mha planbestämmelserna. I Vildanden Vildgåsen visade studier av p behovet att p ytor kunde tas i anspråk för förtätning. Kollektivtrafikens höga standard gav möjlighet att ge rabatt enligt p normen. 7 Pilotprojekt Brunnshög Under mindre än en 20 årsperiod förväntas det byggas en tät, attraktiv stadsdel med arbetsplatser för upp till anställda och upp till 7000 boende. Stadsdelen ska enligt ramprogrammet för Brunnshög präglas av mycket höga ambitioner för hållbar stadsutveckling. Prioriteringsordning:. Gå eller cykla 2. Kollektivt färdmedel. Bil a) bilpool eller taxi b) egen bil Parkeringspolicy. Min och maxtal på kvartersmark, P hus. Exempelsamling + DP process för säkring av gång och cykelvägarnas attraktivitet. (Motivering av byggherrar) 7 fokusområden 8 6

7 2 Särskilda studier CO 2 rapport Strategi för den byggda staden delstudie till ÖP 200 Tryggare Lund En idéskrift om hur den fysiska utformningen kan bidra till en ökad trygghet Exempelsamling Brunnshög Förstudie funktionsblandning Bilsnåla ex jobb - Handel och resvanor - Attraktiv gång och cykeltrafik - Parkering 9 Kompetensutveckling och dialog Uppstart: Den goda staden, Klimat samt avtalsfrågor TRAST Filmvisning En obekväm sanning P normsseminarier Studieresa Tyskland 2007 Trygghetsseminarium Diskussioner i projektgruppen kontinuerligt 20 Lärdomar från studieresan Karlsruhe Asperg och Ostfildern utanför Stuttgart Tübingen Freiburg högklassig kollektivtrafik som ryggrad parkeringsverktyg gatustruktur funktionsblandning Fria byggrupper Ta tillvara det befintliga! 2 7

8 Högklassig kollektivtrafik som ryggrad Spårvagnslänk i nya områden Bebyggelsen ordnas utifrån denna ryggrad Blandad bebyggelse (verksamheter/boende/service) längs med kollektivtrafikstråket Ostfildern ingen skall ha längre än 500 m till hållplats Antingen på plats vid byggstart, eller väl inplanerad för senare byggnation 22 Parkeringsverktyg Samlad parkering i p hus (Vauban, Loretto, Französiche viertel, Rieselfeld) insmugna parkeringar (Asperg) P reserver (Vauban) Parkering frikopplad från boendekostnaderna Parkering kostar! Cykelparkering nära entrén 2 Gatustruktur Trafik tillåten, men på gåendes villkor Gatorna blir vistelseytor i områden med lite biltrafik Förgårdsmark liten 2 8

9 Funktionsblandning Tübingen Südstadt Krav på blandning i fastighet Vauban styr verksamheter till huvudgatan 25 Fria byggrupper Grupper med individer eller familjer som går samman för att uppföra en byggnad Övergår oftast till den tyska motsvarigheten till bostadsrättsförening när byggnaden är färdig Marken har annonserats ut och enbart erbjudits till byggrupper Funktionsblandning krav Hög frihet vad gäller byggnadens designenbart linjen mot gatan fast Mindre byggnader för de mindre bemedlade Exempel i Malmö Testas i Lund i nästa KLIMP 26 Ta tillvara det befintliga Flera områden var tidigare Kasernområden Många byggnader förfallna, men de som kunnat sparas har sparats Mångfald och god koppling till historien! Befintlig vegetation sparad och väl integrerad i planeringen Utblickar i landskapet Vatten och vegetation viktiga andningshål i tät bebyggelse 27 9

10 Metodutveckling Bilsnål p norm Bilsnål planering i DPprocessen - Planbestämmelser för funktionsblandning - Checklista - Bilsnål planering i mallen Bilsnål planering i ÖPprocessen - Utveckling av metod för bilsnål konsekvensbeskrivning - Bilsnål etappindelning Planindikatorer - PM - Manual (Arbetsmaterial) - Utvärdering 28 Bilsnål p norm på Brunnshög Område för parkeringsnorm Brunnshög Brunnshög ligger i ett bilorienterat läge nära E22, och de arbetsplatser som idag etablerat sig i omgivningen har en hög andel bilresande. Hög standard på kollektivtrafiken och på g/c nätet är ett måste. En särskild strategi för parkering på Brunnshög behöver styra mot långsiktig hållbarhet, samtidigt som utbyggnaden inledningsvis behöver kunna hantera ett stort antal bilresande. Miniminivå, källargarage Flexibla garagetomter 29 Planindikatorer En planindikator används för att bedöma mål om diverse olika aspekter inom planering. En planindikator är enkelt sagt en indikator som ska kunna utläsas ur planen. Andra typer av indikatorer är mät och fältindikatorer. Det är ett urval av indikatorer som används, och detta urval bör diskuteras inför starten av varje ny plan samt kontinuerligt under planprocessen. = det är målen som är grunden i indikatorarbetet Inga mål inget att mäta! 0 0

11 Planindikatorer Inledningsvis undersöks vilka mål som skall uppnås. Exempelvis finns i översiktsplanen målet att bygga tätt i stationslägen och i centrum. Därefter formuleras planeringsrelevanta mål: ex. Bostadsbebyggelsens täthet i goda kollektiv trafiklägen skall vara minst 50 lgh/ha. När målen är formulerade skapas en indikator: ex Täthet och koncentration i närhet av goda kollektivtrafik och gång/cykel lägen. Granskning av indikatorn sker med bedömning av plankarta och beräkning av exploateringstal. GIS kan användas för detta. Metoden använd i Föp Södra Sandby Slutsatser från FÖP S Sandby Planindikatorer ger struktur, fokus och tyngd! Tidig utvärdering krävs om planförslaget ska påverkas Även andra arbetsinsatser viktiga: Analysera alternativa lösningar Kommunicera planidén bilder.. Allmänt fokus på frågan, tid för diskussioner, frågans vikt Övergripande strategi för styrning av plan och exploateringsprocessen behöver diskuteras: Uppföljningsbara mål i FÖP? Kräver tid för politisk förankring och faktamotivering. Alt: Mer övergripande uppföljningsbara mål? Alt: Styrning genom dialog? Alt: Specificering av planen? Återstår att se om konsekvensbeskrivning påverkar den slutliga planen. 2 ÖP 200 bilsnål metod i KB Hur påverkas resbehov och färdmedelsval? Bedömning av varje enskilt utbyggnadsområde utifrån analys av cykelavstånd till målpunkter samt kollektivtrafikstandard Resvaneundersökning 2007 Skattning av alstrad biltrafik från respektive utbyggnadsområde aggregerat till helhetsbild för alternativen.

12 ÖP 200 bilsnål metod i KB Jämförelser gjorda mot LST:s metod Resultat: Metoden är lätt att använda och ger rimliga resultat. Storleksordningen på effekterna är mer osäkra. Länsstyrelsens metod ger mindre skillnader i resvanorna mellan bra och dåliga lägen. Genom användande av metoden tydliggjordes skillnader mellan alternativen men också att inget av alternativen ger tillräckliga minskningar av de genomsnittliga bilressträckorna. Ytterligare åtgärder kan alltså behövas även inom samhällsplaneringen. Lokalisering av verksamheter, ny väginfrastruktur, framkomlighetsåtgärder för busstrafiken och förbättrade gångoch cykelstråk fångas inte upp av denna metod. Fyra insatsområden Gör! 2 Resursförstärkning av pågående processer Särskilda studier Kompetensutveckling och dialog Metodutveckling Ladda ner och läs! Försök använda andras metoder! Hålla sig uppdaterad är en bra start! 5 Hur gör man med små resurser? Håll tidiga möten och seminarier för att skapa förståelse och förankring av de bilsnåla frågorna. SWOT Vart vill vi nå? Var kan vi ta hjälp?

13 Frågor till workshop Hur kan du bidra till en bilsnål samhällsplanering i ditt yrke? Hur kan de bilsnåla kunskaperna föras in i den ordinarie verksamheten? Diskutera åtgärderna nedan: Går de att använda i Norrköping? Vilka ger bra/dålig effekt? Var i planeringen skall åtgärden lyftas fram? - kollektivtrafik som ryggrad - parkering - Gatustruktur - funktionsblandning - fria byggrupper Extrafråga: Hur uppnås en helhetssyn i Norrköpings planering? (steget mellan öp och dp) 7 Tack för uppmärksamheten! Linda Kummel, Stadsbyggnadskontoret i Lund linda.kummel@lund.se,