Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun"

Ludvig Ekström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden som blir en integrerad del av samhället Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun

3 Sundsvall

4 Äldreboenden och LSS-boenden resonemang och definition Staden och stadsutveckling: hållbarhet, integrering och mångfald Stadsplanering: verktyg, metoder Hur gör vi i Sundsvall

5 Stadsplaneringens del, stadsbyggandets del i social hållbarhet. Skapa möjligheter!

6 LSS boenden: - Egen anpassad bostad utan fast personal - Servicebostad med viss service och vård - Alltid bemannad gruppbostad. Mål: ett samhälle utformat så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.

7 I insatsen ska också ingå fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Det innebär att man även ska kunna delta i stadslivet.

8 Äldreboenden Äldreboende är ett gemensamt namn för olika typer av bostäder som riktar sig till dig som behöver omfattande omsorg, vård och service och inte längre klarar att bo kvar i ditt eget hem. Boende för äldre Det är definitionsmässigt nåt annat än äldreboenden. Det är bostäder som passar bra för de speciella förutsättningar som kan råda när man blir äldre. Såsom Trygghetsboende eller plusboende.

9 Det som är gemensamt för dessa grupper är att det kan vara bra att bo nära stora mötesplatser som till exempel stadens torg, centrala gator i staden eller stadsdelen och det är bra om det är lätt att ta sig dit gående. Nära platser med mycket folk, aktiviteter och verksamheter som butiker. - Ganska plant och välskött där man kan gå - Nära eller vid integrerade stråk och platser

10 Det är inte i första hand byggnaden som ger ett socialt integrerat boende. Det är: - Läget - Stadens struktur i förhållande till det läget

11 Stadsplanering

12 Tidigare planeringsideal: Funktionalismen - funktionssepareringen

13 För vad vi gjorde när vi byggde förorten var att även bygga in Stora avstånd, ödslighet och ensamhet.

14 (integrering)

15 Långsiktigt hållbart:

16 Långsiktigt hållbara människor!!

17 Tätt, blandat, integrerat!

18 Förtätningen: - ökar den sociala integrationen - ökar mötesmöjligheter - ger befolkning dygnet runt - ökar de kommersiella möjligheterna - fler på samma yta - ökar underlag för allmän service typ skolor - möjliggör att gå och cykla i större utsträckning än i den utspridda staden - underlättar för kollektivtrafiken - minskar bilresandet och minskar klimatpåverkan - utnyttjar gjorda infrastrukturinvesteringar - undviker att bygga på jordbruksmark och i fritidsskogar mm.

19 Den sociala aspekten Stadsbyggnad och planering Staden är en plats med hög social interaktion. Ju större och tätare städer desto mer social interaktion. Städer finns för att de skapar möten och det skapar tillväxt och välfärd. Människor behöver närhet för att överleva, vi är sociala varelser som behöver mötas. Vi lever i städer så att vi kan komma nära till många olika saker och varandra. Bygg tätt och blandat Tätheten gör att vardaglivets målpunkter bostaden, skola, dagis, sjukhus, handel och jobb ligger närmare varandra, vilket gör det möjligt att gå eller cykla mellan dem. Tätheten har alltså en fundamental påverkan på möjligheterna till social och ekonomisk utveckling. En studie visar att en dubblering av bebyggelsetätheten innebär en minskning av bilanvändningen med mellan tjugo och fyrtio procent. I villaområden ligger få målpunkter inom gångavstånd.

20 Stadens själ är det sociala livet på stadens allmänna platser Stadens puls är det kommersiella och kulturella livet Det sociala livet utgör underlaget för handel, caféer o dyl

21 Annorlunda uttryckt: En bra och givande vardag!! - Trivsel - Myller - Folkliv - Kommers - Självförverkligande - Plats för Kärlek - Plats för demokrati - Plats för samtal - Plats för rörelse

22 Detta är syftet med förtätningen. Uppnår vi inte det så ska vi inte förtäta. Förtätning är inget självändamål.

23 Integrering och mångfald

24 De sociala rumsliga metoderna utgår från det offentliga rummet och att det är via gator och gångvägar som stadsdelar kan sägas hänga ihop och som gör att vi kan nå andra människor.

25 Rumslig isolering Det är i synnerhet de människor som upplever ett utanförskap som uppskattar tillgången på stadsliv och som ofta är beroende av att den finns lokalt. Segregerade stadsdelar blir mer sårbara och staden som helhet mindre robust.

26 Mångfald! Människor!

27 Mångfald kan berika våra liv med variation och nya sätt att se på saker och ting.

28 Space Syntax ett planerings- och analysverktyg för stadens rumsliga funktion.

32 Stora enheter tex i form av boenden, skolor, förskolor mfl motverkar vanligen integrering och mångfald! De ger inte en bra blandstad. Och de kan ge ett ensidigt innehåll i tex en stadsdel.

33 Hur gör vi i Sundsvall?

40 Sundsvall - Stadsvisionen och nya ÖP Syftet med planeringen är att i staden skapa liv och rörelse och främja möten mellan människor. För att uppnå det ska staden utvecklas och förtätas.

41 Sundsvalls stadsrum hur fungerar de och hur kan vi påverka dem framöver Hur blir de socialt aktiva och väl integrerade i staden. Analysverktyget Space syntax visar hur det kan bli och hur vi kan förändra stadens användning.

44 UN-Habitat är FN:s boende- och bosättningsorgan vilket arbetar för en hållbar utveckling och bra boendeförhållanden i världens städer. De Fem Principerna presenteras och motiveras i en rapport med titeln A new strategy of sustainable neighbourhood planning: Five principles. UN- Habitat skriver att de vill ge länder stöd med att utveckla sådana stadsplaneringsmetoder att de ska kunna handskas med urbaniseringens utmaningar (t.ex. befolkningsökning, stadsutglesning, fattigdom, ojämlikhet, föroreningar, bilköer, urban biodiversitet, urban mobilitet och energi). De Fem Principerna ska leda till tre nyckelegenskaper som hållbara stadsdelar och städer har: kompakta, integrerade och sammanhängande

54 Områden för förtätning Områden för boenden

55 Områden för förtätning Områden för LSS-boenden

56 Områden för förtätning Områden för Äldre-boenden

65 Det är ibland små detaljer som gör stor skillnad för möjligheterna till social integration!

66 Och det kräver att alla funktioner/verksamheter i en kommun finns med i planeringen.

67 Men ibland är det ändå svårt att få till bra samordnad planering.

72 Fastighetskontor Ännu en byggnad att administrera och drifta. Lättskött tomt och byggnad, lätt att nå med bil och andra fordon för skötsel mm. Enkla rena ytor. Gärna nära andra byggnader som Fast också sköter. Socialkontor eller motsvarande Lättarbetad byggnad, lätt att nå med transporter, helst inga störningar för verksamheten, enkla ytor att städa, lätt att få bra personalytor, gärna nära andra byggnader med liknande verksamheter för att kunna utnyttja personal dubbelt i vissa fall. Stadsbyggnadskontor, Planavdelning En byggnad av många i det aktuella planområdet. Fördela användning och bedöm risker typ buller, farligt gods, trafiksäkerhet mm.

73 Staden Ett hus som bidrar till omgivningen i form av mångfald, skönhet, intresse. En byggnad som talar om omtanke och medvetenhet om sin särskilda existens och sitt värde. Ett hus som tillför något viktigt till platsen det står på. Individen En plats ett hus - där man känner sig hemma, man kan umgås med folk, man kan vara för sig själv. En plats att lätt hitta till. En plats i en skön och intressant omgivning, lätt att nå. En plats med mångfald, vänliga människor och skönhet, trivsel.

74 Stuprörsplanering ligger nära till hands!?

75 - Överskattar lätt den egna verksamhetens betydelse i helheten - Svårt att sätta den egna uppgiften i relation till helheten (det finns ofta inget sånt uttryckligt uppdrag) - Överbetonar betydelsen av de egna argumenten - Svårt att ändra vid möten med andra funktioner/avdelningar. Döms då ofta hårt på hemmaplan.

76 Orsaker till stuprörstänk Organisationen Budgetansvarets fördelning Olika målbilder Skilda värderingar Olika kulturer Olika lagstiftning Skild idéutveckling

78 Samtalets betydelse i arbetet

80 I Sundsvall: Målbild: - Stadsvisionen, Översiktsplanen Organisationen: - Regelbundna möten mellan Soc, SBK och Fastighetskontoret mfl på flera nivåer. Har nyligen startats om. Värderingar: - Mod, öppenhet, helhet. Samtala om dessa på avdelningarna och mellan avdelningar. Idéutveckling: - Skissverkstan mfl

81 Positivt med LSS-boenden och Äldre-boenden i staden: Boenden fungerar bra i staden och stödjer ett gott stadsliv. Stadens liv och rörelse stöds av och stödjer integrering och mångfald samt långsiktig hållbarhet. Vi har verktyg för planering: Vi har relativt bra verktyg för att planera för integrering och mångfald i stadsmiljön. Utmaning: Vi behöver jobba med samsyn på stadsplanering och byggande. Vi behöver utveckla samtalet och förtydliga vår gemensamma målbild (finns i ÖP och Stadsvision bla).

Relevanta dokument

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen