Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år



Relevanta dokument
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Introduktion. Institutionen för klinisk neurovetenskap

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Mild Cognitive Impairment

KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Fysisk aktivitet och demenssjukdom

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

Vaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Barry Karlsson Karl Olsson. Uppsala 24 november 2016

Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan?

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Fysisk aktivitet och demenssjukdom

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)

Hörsel, Kognition & Åldrande

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Medellivslängden i Sverige har

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

MS och kognitiv påverkan

Att gå komplicerat men meningsfullt

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Autism Spectrum Disorder

BioArctic meddelar detaljerade resultat från Fas 2b-studien med BAN2401 i tidig Alzheimers sjukdom som rapporterats vid AAIC 2018

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby

Hur kan man förebygga demens?

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Personerna i SveDem.

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund

Seriepositionseffekt vid Alzheimers sjukdom och lindrig kognitiv störning

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

BioArctic meddelar positiva 18 månaders resultat i Fas 2b-studien med BAN2401 i tidig Alzheimers sjukdom

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

BILAGA I EMEA:S VETENSKAPLIGA SLUTSATSER

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

När huvudet känns som en torktumlare

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Ett demensvänligt samhälle

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

Hur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom?

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Tänder och kognition!

Körkortsmedicinska utredningar

Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition.

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

K L Ä M. Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik

CoGNIT. - Ett nytt datoriserat neuropsykologiskt testbatteri. normaltryckshydrocefalus INPH

Transkript:

Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Friska 14 Friska 19 Friska 22 Friska 1 MCI 1 MCI 4 MCI 32 MCI: 169 MCI: 350 560 323 MCI 390 MCI 135 74,8% MCI 102 MCI 3 MCI 25 MCI 8 4 MCI 6 9 3 67 25 7 4 16 57 18 Neuropsykologiskt batteri Snabbhet och uppmärksamhet Minne och inlärning Visuospatiala funktioner Språk Exekutiva funktioner Kodning (WAIS), Trailmaking A och B, Sifferrepetition (WAIS) RAVLT, Logiskt minne (WMS), Rey komplex figur återgivning VOSP silhuetter, Rey komplex figur, Blockmönster (WAIS) Token Test, Boston Naming Test, Likheter (WAIS), FAS Dual Task, PaSMO, Stroop, CET, WCST-CV64 1

MCI-kriterier i DTS Winblad et al, 2004: (i) personen är varken normal eller dement; (ii) det finns bevis för kognitiv försämring, antingen genom objektivt mätt försämring över tid och/eller subjektivt/informantrapporterad försämring, kombinerad med objektiva kognitiva besvär; och (iii) ADL är bevarad och komplexa instrumentella funktioner är antingen opåverkade eller minimalt försämrade MCI-subgrupperna Amnestisk endast minnesnedsättning Amnestisk med nedsättning inom flera domäner Icke-amnestisk med nedsättning inom flera domäner Icke-amnestisk med nedsättning inom endast en domän Neuropsykologisk profil vid MCI 2

MCI är ett heterogent tillstånd med nedsättningar inom samtliga kognitiva domäner Isolerad minnesnedsättning (ursprunglig MCI) är mycket ovanlig Utbildningsjusterade normer bör användas för att fånga upp högutbildade MCI Neuropsykologisk profil vid MCI Resultat 3

I mycket tidig fas verkar vaskulär sjukdom och AD-biomarkörer ej vara förknippade med specifik profil vid MCI I kombination är de förknippade med generellt sämre kognitiv funktion Skillnaden på det exekutiva testet tolkas som en synergieffekt 4

Isolerad minnesnedsättning eller nedsättning inom endast en domän verkar vara en godartad åkomma Nedsättning inom flera domäner med eller utan minne är allvarligare Minnesnedsättning är inte alltid det första symptomet vid demens ens AD 5

Alzheimers sjukdom Vaskulär och mixed demens Risken att progrediera till demens ökar med antalet påverkade domäner De kognitiva profilerna som föregår AD och MD/VaD skiljer sig tydligt åt Med tanke på att den vaskulära gruppen bestod av en majoritet MD, är skillnaderna övertygande 6

The Gothenburg MCI study: the cognitive profiles of incipient AD and vascular cognitive disorder differ Arto Nordlund, Maria Bjerke, Mattias Göthlin, Carl Eckerström, and Anders Wallin AD (N=27) MD (N=17) VaD (N=12) NUD (N=4) Age 66.5 ± 6.4 68.7 ± 8.3 69.0 ± 7.6 63.8 ± 5.9 65 PPA (N=1) Gender (m/f) 14/13 5/12 7/5 1/3 1/0 Education 11.3 ± 3.3 10.5 ± 4.1 10.4 ± 3.2 12.6 ± 3.6 10 MMSE 27.7 ± 1.4 27.0 ± 1.9 27.3 ± 2.5 28.0 ± 1.0 27 1,8 Dementia 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 VIP 0,4 0,2 0 Alzheimer's disease Mixed/Vascular dementia 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 VIP 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 VIP 7

Dementia Sensitivity % Specificity % AUC WLM delayed recall 70 87 0.86 Trailmaking B 72 85 0.86 PaSMO 70 78 0.81 Composite variable 87 82 0.92 Alzheimer s disease Sensitivity % Specificity % AUC WLM delayed recall 80 83 0.86 VOSP Silhouettes 67 83 0.80 Trailmaking B 73 78 0.79 Composite variable 89 79 0.90 MD/VaD Sensitivity % Specificity % AUC Digit Symbol 86 78 0.87 PaSMO 80 74 0.82 Token Test 86 65 0.76 Composite variable 86 81 0.91 Neuropsykologisk undersökning med väl validerade test är ett billigt och skonsamt sätt att identifiera preklinisk demens, till och med specifik diagnos Alzheimer och vaskulära former skiljer sig neuropsykologiskt åt, trots att den senare gruppen även har Alzheimerpatologi 8

Sensitivitets- och specificitetssiffrorna är goda för både Alzheimer och de vaskulära formerna fullt jämförbara med t ex biomarkörer 9

, AD Neuropsykologiska test var de bästa individuella demensmarkörerna Minnes-, visuospatiala och språkliga test var de bästa markörerna för bade demens och AD En kombination av markörtyper ökade prediktionsförmågan, med en kombination av samtliga tre markörer som bästa modellen 10

Recovered (N=11) Stationary MCI (N=241) Incipient dementia (N=63) Age 61.8 ± 5.9 63.2 ± 7.6 67.6 ± 7.2 <.001 Gender (M/F) 3/8 105/136 30/33 ns Education 13.9 ± 2.3 12.7 ± 3.6 10.9 ± 3.6.005 MMSE 28.4 ± 1.3 28.8 ± 1.2 27.4 ± 1.7 <.001 P AD (N=29) MD (N=16) VaD (N=13) NUD (N=4) PPA (N=1) Age 66.1 ± 6.4 70.9 ± 5.8 67.9 ± 9.9 63.8 ± 5.9 65 Gender (male/female) 15/14 4/12 7/6 1/3 1/0 Education 11.1 ± 3.3 10.6 ± 4.6 10.5 ± 3.2 12.6 ± 3.6 10 MMSE 27.6 ± 1.3 26.9 ± 1.8 27.5 ± 2.5 28.0 ± 1.0 27 11

Alzheimer's disease MD/VaD 2,4 2,2 1,8 2 1,6 1,4 1,2 0,8 1 0,6 0,4 0,2 0 VIP 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 VIP Table 5 Sensitivities and specificities for the diagnoses Dementia Sensitivity % Specificity % AUC WLM delayed recall 80 72 0.85 Trailmaking B 81 72 0.84 T-tau 73 69 0.76 Composite variable 87 85 0.91 AD Sensitivity % Specificity % AUC WLM delayed recall 81 82 0.86 VOSP silhouettes 76 72 0.79 T-tau 83 82 0.87 Composite variable 90 81 0.92 MD/VaD Sensitivity % Specificity % AUC Trailmaking B 76 75 0.82 WCST 82 72 0.82 Token Test 65 66 0.73 Composite variable 86 80 0.88 En kombination av neuropsykologiska test och biomarkörer var den bästa prediktorn för såväl demens generellt som AD För de vaskulära formerna bidrog inte någon biomarkör signifikant till modellen, snabbhet/uppmärksamhets- och exekutiva variabler bidrog mest AUCna förbättrades marginellt med biomarkörer 12

Sammanfattningsvis MCI är väldigt heterogent i tidig fas, även när man försöker gruppera efter trolig genes Ett par år före diagnos är skillnaderna dock tydliga; AD minne och visuospatialt; vaskulärt snabbhet/uppmärksamhet och exekutivt Biomarkörer och MRI tillför endast marginellt när flera modaliteter används Framtiden Analysera Mixed och VaD som egna grupper samt replikera multimodalstudien Fortsätter att validera KSB Grahn et al,2013 (VZV-virus) Nyström et al, 2014 (vaskulär MCI) Nordlund et al, submitted (hjärtsvikt) Ellbin et al, manuscript (UMS) Acknowledgement our research group Researchers Maria Bjerke Carl Eckerström Åke Edman Michael Jonsson Arto Nordlund Erik Olsson Johan Svensson Annika Öhrfelt Anders Wallin Research Staff Carina Andersen Eva Bringman Ing-Marie Isgaard Marie Johansson Research students Marie Eckerström Mattias Göthlin Mårten Karlsson Niklas Klasson Sara Remdahl Jacob Stålhammar 13