Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen i Pedagogiskt arbete/didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/specialpedagogik, 120 hp Studiehandledning för kursen Utomhusdidaktik med miljödidaktisk inriktning 15 hp Outdoor and environmental education, 15 hp Kurskod 943A08 Ht 2015 1
Innehållsförteckning Förord... 3 Kontaktuppgifter för deltagande lärare... 3 Schema för kurstillfällen... 4 Arbetsgång under kursen... 6 Bilaga 1 Kursplan... 10 Referenslista... 12 2
Förord Välkomna till kursen Utomhusdidaktik med miljödidaktisk inriktning. Kursen är organiserad med fyra träffar och däremellan studier enskilt och i grupp med hjälp av kursplattformen LISAM. Kursen omfattar 15 hp. Det motsvarar en två terminers läsning på kvartsfart och en genomsnittlig studietid av 10 timmar per vecka. Första träffen är 9-11 augusti 2015 i Miljöverkstaden i Helsingborg. Kursen avslutas 19 maj 2016. Ansvarig lärare för första träffen är Ingemar Nyman. Kursanvarig och ansvarig för övriga träffar är Emilia Fägerstam. Kontaktuppgifter för deltagande lärare Emilia Fägerstam Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV), Bomullsspinneriet, campus Norrköping, rum B450, Linköpings universitet. Tel: 011-363386 alternativt 070-0896222. Email: emilia.fagerstam@liu.se Ingemar Nyman STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Stadsmiljöavdelningen Miljöverkstaden Fältarpsvägen 60 Postadress 251 89 Helsingborg Direkt 072-188 55 15 Växel 042-10 70 81 ingemar.nyman@helsingborg.se 3
Schema för kurstillfällen Träff 1: Söndag 9 augusti-tisdag 11 augusti 2015 Plats: Helsingborg Kostnader: Boende, mat (utom lunch 11/8) och resor. Information om resor se: https://www.skanetrafiken.se/templates/informationpage.aspx?id=34332&epslanguage=sv Söndag 09.00 Samling vandrarhemmet Villa Thalassa se: http://www.villathalassa.se/ På deras hemsida finns också en vägbeskrivning. 09.15 En vandring genom tiden. Landskapets förutsättningar för Helsingborgs utveckling historiskt och vår framtida användning av platsen. Lunch på stan. 13.30 Stadens rum, vi samlas på Stortorget och lär och upplever i den urbana miljön. Måndag 09.00 Energi och klimat på Miljöverkstaden. ATMOS och Energiverkstaden; Buss nr 3 till Närlunda norra eller nr 93 till Sundspärlan. 12.00 Matlagning ute tillsammans. 13.00-16.00 Utomhuspedagogik i en park. 17.00 eller efter överenskommelse Skypemöte med Emilia (kursansvarig) för att diskutera uppgift 1 samt andra frågor angående kursen. Tisdag 9.00 15.00 Fredriksdals museer och trädgårdar; Marken och dess användning. Buss nr 1 till Juelsgatan. Medhavd lunch eller enklare lunch kan köpas på café. Träff 2: Torsdag 22 oktober 2015 Plats: Campus Valla, sal: KG 31 (karta se länk KG31) 10.15-12 Seminariebehandling av uppgift 1: miljödidaktik och hållbar utveckling 13.15-15 Föreläsning: Planetära gränser, ekosystemtjänster och socio-ekologisk resiliens (Emilia Fägerstam) 15.15-17 Genomgång av vårterminens träffar och uppgifter Träff 3: Torsdag 5 februari-fredag 6 februari 2106 Plats: Campus Valla och Industrilandskapet Campus Norrköping Torsdag 10.15-12 Uppgift 2: Litteraturseminarium om erfarenhet och lärande 13.15-17 Redovisning uppgift 4: Planetära gränser Föreläsning: Lärteori och miljödidaktik (Emilia Fägerstam) 4
Fredag Ca 8.15 Gemensam resa till Norrköping med campusbussen 9-ca 15 Visualiseringscenter C och Arbetets museum. Hur kan science center och museer användas för undervisning om hållbar utveckling. Ca 15 Gemensam resa tillbaka till Linköping alt. hemresa från Norrköping Träff 4: Torsdag 19 maj 2016 Plats: Tinnerö eklandskap 10.15-17 Träff på baksidan av Hus Key. Gemensam färd till Tinnerö eklandskap. En platsmedveten vandring där kursens olika delar knyts ihop. Diskussion av reflektioner utifrån tidigare tillfällen samt naturmötets roll i miljödidaktik. Redovisningar av uppgift 5. Gemensam tillagning av lunch utomhus. Kursutvärdering. 5
Arbetsgång under kursen Vecka (32-33) 35-43 Inkluderande kursträff 1 och 2. Kursmoment 1: Undervisning för hållbar utveckling/miljödidaktik och närområdet som en resurs för lärande Syftet med det här momentet är att du ska kunna diskuterara hur undervisnings- och forskningsfälten miljödidaktik och undervisning för hållbar utveckling har vuxit fram och relaterar till varandra. Du ska kunna diskutera utomhusdidaktik i förhållande till miljödidaktik och undervisning för hållbar utveckling. Ett annat syfte är att du ska få ta del av olika sätt att använda närområdet som en resurs för lärande i miljödidaktik med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling. Kursen startar med kursträff 1 där Helsingborgs miljöverkstad och Fredriksdals museer och trädgårdar visar exempel på hur närområdet och ny teknik kan användas i undervisning för miljödidaktik/hållbar utveckling. Se program på sidan 4. Mellan träff 1 och 2 ska uppgift 1 utföras. Den redovisas och diskuteras vid träff 2. Ni får då också skriftlig återkoppling på uppgiften. Uppgift 1: Gruppuppgift miljödidaktik och undervisning för hållbar utveckling I grupper om ca två-tre studenter ska ni skriva en text (paper/essä) där ni redogör för gruppens förståelse av begreppen miljödidaktik och undervisning för hållbar utveckling. Redogör för utvecklingen av området och hur relation mellan miljöundervisning, hållbarhetsundervisning och utomhusundervisning kan förstås. Ge exempel på didaktiska konsekvenser och utmaningar. Diskutera erfarenheterna från Helsingborg och gärna också egna undervisningserfarenheter i ljuset av den lästa litteraturen. Texten bör innehålla en inledning och en huvudtext med lämpliga rubriker utifrån uppgiftens innehåll beskrivet ovan samt en avslutande diskussion där ni redogör för någon/några slutsatser ni drar utifrån ert arbete med uppgiften. Riktlinje för omfång är ca fyra till sex sidor. Använd APA-systemet (The American Psychological Association) för referenshantering. Manual finns på LISAM. Lägg ut texten på LISAM senast 16 oktober 2015. Vid träff 2 den 22 oktober kommer texterna att seminariebehandlas. Varje grupp presenterar kortfattat sina slutsatser och reflektioner från uppgiftens genomförande. Deltagarna ska ha läst alla gruppers arbeten och varje grupp ska ha förberett minst en fråga/ett område för diskussion. Alla förväntas delta i den gemensamma diskussionen på ett konstruktivt sätt. Litteratur Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. alternativt Kronlid, O. (red.). (2010). Klimatdidaktik. Stockholm: Liber. Dagens Nyheter Kulturs serie om klimatförändringar Min stund på jorden -sju artiklar http://www.dn.se/kultur sökord: min stund på jorden. Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, L. (2014). Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education Research, doi: 10.1080/13504622.2014.971716. Sandell, K., & Öhman, J. (2013). An educational tool for outdoor education and environmental concern. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 13(1), 36-55. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritze. 6
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritze. Wals, A., & Kieft, G. (2010). Education for Sustainable Development. Research Overview. Sida Review 2010:13. Stockholm: Edita 2010. http://www.sida.se/publications. Tips på annan användbar litteratur för uppgiften och kursen: Behrenfeldt, L. et al. (2015). Att lära in ute För hållbar utveckling. Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag AB. Breiting, S., & Wickenberg, P. (2010). The progressive development of environmental education in Sweden and Denmark. Environmental Education Research, 16(1), 9-37. Sandell, K., Öhman, J., Östman, L. (2003). Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin. Studentlitteratur: Lund. Sandell, K., & Öhman, J. (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research, 16(1), 113-132 Världsnaturfondens sida för högre utbildning om hållbar utveckling http://www.wwf.se/esdsverige. Vecka 44-06 Inkluderande träff 3 Kursmoment 2: Vilka är de stora utmaningarna för vår planet? Syftet med det här momentet är att du ska kunna redogöra för hur olika teorier om lärande har influerat utomhuspedagogikens forsknings- och arbetsområde. Du ska också kunna redogöra för grundläggande idéer och innehåll i utbildning för miljödidaktik/hållbar utveckling med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling. Mellan träff 2 och 3 ska två uppgifter utföras. Du ska läsa ett antal artiklar som behandlar begreppet erfarenhet i lärandesammanhang och diskutera dessa under ett litteraturseminarium. Du ska också i grupper om två till tre studenter förbereda en muntlig presentation om planetära gränser utifrån ett hållbarhets/miljöperspektiv. Uppgift 2: Litteraturseminarium erfarenhet och lärande 1) Skriv ner hur du förstår begreppet erfarenhet (experience) före du börjar läsa artiklarna. 2) Vilka reflektioner kring begreppet erfarenhet gör du efter läsningen av Illeris, Fox och Hill & Brown? 3) Sfard; Illeris och Wals & Kieft diskuterar olika aspekter av lärande. Vilka är dessa aspekter? Hur tycker du att deras tankar relaterar till den utomhusundervisning/miljöundervisning du har erfarenhet av? 4) Andra reflektioner från läsningen Litteratur Fox, K. (2008). Rethinking experience: what do we mean by this word experience? Journal of experiential education, 31(1), 36-54. Illeris, K. (2007). What do we actually mean by experiential learning? Human Resource Development Review, 6(1), 84-95. Hill, A., & Brown, M. (2014). Intersections between place, sustainability and transformative outdoor experiences. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(3), 217-232. 7
Sfard, A. (1998). On two metaphors for learning and the danger of choosing just one. Educational Researcher, 27(2), 4-13. Wals, A., & Kieft, G. (2010). Education for Sustainable Development. Research Overview. Sida Review 20010:13. Stockholm: Edita 2010. http://www.sida.se/publications Uppgift 3: Gruppuppgift med muntlig redovisning planetära utmaningar Ni ska i grupper om 2-3 studenter redovisa fyra till fem planetära gränser så som Rockström och Klum (2012) definierar dem. Valfri redovisningsform där framför allt naturvetenskapligt innehåll men också funderingar kring didaktiska implikationer ska presenteras. Tid för genomförande är ca 45 minuter. Litteratur Utgå från följande texter men använd gärna ytterligare valfria källor. Moberg. M., Simonsen, S. H. (n. d.). What is resilience? An introduction to social-ecological research. Stockholm Resilience Centre. http://www.stockholmresilience.su.se Rockström, J., & Klum, M. (2012). Vår tid på jorden. Välfärd inom planetens hållbara gränser. Stockholm: Langenskiöld. Världsnaturfonden. (2014). Living Planet Report 2014. http://www.wwf.se/source.php/1579928/living-planet-report-2014-wwf-svensksammanfattning.pdf Vecka 07-21 Inkluderande träff 4 Kursmoment 3: Utifrån teoretiska och praktiska kunskaper förvärvade under kursens gång planera miljödidaktisk undervisning I den slutgiltiga uppgiften knyts hela kursens innehåll samman. Här ska du använda kursens teoretiska innehåll för att planera för och reflektera över pedagogisk verksamhet med relevans för kursmålen. Mellan träff 3 och 4 ska två uppgifter utföras. En uppgift är läsa artiklarna av Kudryavtsev, Stedman,och Krasny samt Mannion, Fenwick och Lynch samt och därefter skriva ner era reflektioner kring de olika former av miljö/hållbarhetsundervisning ni hittills tagit del av. Den sista uppgiften i kursen innebär att knyta ihop säcken och planera, utföra och dokumentera/diskutera ett miljödidaktisk undervisningstillfälle. Uppgift 4: Reflektioner i halvtid Ni har under kursens gång erfarit olika sätt att lära om/för miljö och hållbar utveckling; dagarna i Helsingborg, egna skriftliga uppgiften om planetära gränser, Visualiseringscentrum och Arbetets museum. Fundera på hur de har engagerat er utifrån de tre dimensionerna av lärande (kognitivt, emotionellt och socialt) samt hur olika platser använts eller med andra ord hur platsmedveten undervisningen har varit. Med begreppet platsmedveten menas här på vilket sätt det var tydligt/medvetet att platsen/närmiljön var en dimension att lära från och om. Hur fick platsen ta plats? 8
Lägg ut era reflektioner på LISAMs nyhetsflöde senast 12 februari och kommentera sedan varandras inlägg. Litteratur Kudryavtsev, A., Stedman, R. C., & Krasny, M. E. (2012). Sense of place in environmental education. Environmental Education Research, 18(2), 229-250. doi:10.1080/13504622.2011.609615 Mannion, G., Fenwick, A., & Lynch, J. (2013). Place-responsive pedagogy: learning from teachers experiences of excursions in nature. Environmental Education Research, 19(6), 792-809. Uppgift 5: Individuellt paper Utifrån teoretiska och praktiska kunskaper förvärvade under kursens gång planera miljödidaktisk undervisning Den skriftliga uppgiften består i att planera, genomföra och diskutera/dokumentera ett undervisningsmoment med relevans för undervisning om miljö/hållbar utveckling och utomhusdidaktik. Det ska också relateras till relevant teori i pedagogik/didaktik. Den praktiska uppgiften består i att låta kurskamraterna genomföra någon del av momenten som ni utförde med er barn/elevgrupp vid träff 4. Varje student har ca 30 minuter till sitt förfogande som bör också innefatta en kort muntlig beskrivning av arbetet. Vilka teoretiska ramverk har ni utgått ifrån när ni planerat er undervisningssituation och vad innebar det praktiska utförandet med barn/elever? Senast 11 maj ska ni lägga ut er text på LISAMs samarbetsyta. Texten ska innehålla tre delar; en del där ni utifrån pedagogisk/didaktisk litteratur ger en bakgrund och argumenterar för ert val av undervisningsmoment. Vad är det ni planerar att göra och varför just detta? Utgå ifrån de didaktiska frågorna; varför, vad, hur och var. Sker undervisningen inom ramen för verksamhet i förskola/förskoleklass/fritidshem/skola bör ni referera till styrdokument. I del två ska ni beskriva genomförandet och i en avslutande del delge era reflektioner kring miljöundervisningens plats i er verksamhet och över det valda undervisningsmomentet. Ni får skriftlig återkoppling vid träff 4 och den slutgiltiga versionen av uppgift 5 ska lämnas in på LISAM senast 5 juni 2016. Välkomna till kursen! Emilia Fägerstam Kursansvarig 9
Bilaga 1 Kursplan KURSPLAN Utomhuspedagogik med miljödidaktisk inriktning, 15hp 943A08 Huvudområde Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning; Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskategori Kursen ingår i masterprogram i pedagogiskt arbete/pedagogik med utomhusdidaktisk inrikning/specialpedagogik Mål Studenterna ska efter genomförd kurs kunna - Redogöra för hur olika teorier om lärande har influerat utomhuspedagogiken forsknings- och arbetsområde - Diskutera utomhuspedagogikens relation till närliggande utbildningstraditioner så som miljödidaktik och utbildning för hållbar utveckling - Redogöra för grundläggande idéer och innehåll i utbildning för miljödidaktik/hållbar utveckling med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling. - Använda närområdet som en resurs för lärande i miljödidaktik med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling. Kursinnehåll Kursen belyser teoretiska referensramar och undervisningstraditioner med relevans för utomhuspedagogikens forsknings- och arbetsområde. Olika aspekter av lärande diskuteras, framför allt med avseende på platsens betydelse för lärande och kunskap. Både kognitiva teorier och sociokulturella teorier om lärande belyses. Miljö- och klimatfrågor och utbildning för hållbar utveckling är områden med relevans för, och nära koppling till, den utomhuspedagogiska idétraditionen. Under kursen ges exempel på praktiskt miljödidaktiskt arbete och aktuell forskning och teoribildning diskuteras. Undervisning/Arbetsformer Kursen ges i form av fältbaserad undervisning, seminarium, föreläsningar, individuellt arbete och arbete i grupp. Kursen ges delvis på distans med internatträffar med enkel förläggning som bekostas av deltagarna själva. Examination Kursen examineras genom skriftlig och muntlig examination som preciseras i studiehandledningen Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Förkunskap Studenten ska vara antagen till Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid 10
Linköpings universitet. Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via http://www.student.liu.se/examen?l=sv. Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. 11
Referenslista Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling-att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. Dagens Nyheter Kulturs serie om klimatförändringar Min stund på jorden -sju artiklar http://www.dn.se/kultur sökord: min stund på jorden. Fox, K. (2008). Rethinking experience: what do we mean by this word experience? Journal of experiential education, 31(1), 36-54. Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, L. (2014). Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education Research, doi: 10.1080/13504622.2014.971716. Illeris, K. (2007). What do we actually mean by experiential learning? Human Resource Development Review, 6(1), 84-95 Hill, A., & Brown, M. (2014). Intersections between place, sustainability and transformative outdoor experiences. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(3), 217-232. Kronlid, O. (red.). (2010). Klimatdidaktik. Stockholm: Liber. Kudryavtsev, A., Stedman, R. C., & Krasny, M. E. (2012). Sense of place in environmental education. Environmental Education Research, 18(2), 229-250. doi:10.1080/13504622.2011.609615 Mannion, G., Fenwick, A., & Lynch, J. (2013). Place-responsive pedagogy: learning from teachers experiences of excursions in nature. Environmental Education Research, 19(6), 792-809. Moberg. M., Simonsen, S. H. (n. d.). What is resilience? An introduction to social-ecological research. Stockholm Resilience Centre. http://www.stockholmresilience.su.se Rockström, J., & Klum, M. (2012). Vår tid på jorden. Välfärd inom planetens hållbara gränser. Stockholm: Langenskiöld. Sandell, K., & Öhman, J. (2013). An educational tool for outdoor education and environmental concern. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 13(1), 36-55. Sfard, A. (1998). On two metaphors for learning and the danger of choosing just one. Educational Researcher, 27(2), 4-13. Världsnaturfonden. (2014). Living Planet Report 2014. http://www.wwf.se/source.php/1579928/living-planet-report-2014-wwf-svensksammanfattning.pdf Wals, A., & Kieft, G. (2010). Education for Sustainable Development. Research Overview. Sida Review 20010:13. Stockholm: Edita 2010. http://www.sida.se/publications. Referenslitteratur Nedan följer några förslag på aktuell litteratur om ESD/EE och didaktik. Azar, C. (2008). Makten över klimatet. Falun: Albert Bonniers Förlag Behrenfeldt, L. et al. (2015). Att lära in ute För hållbar utveckling. Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag AB. Breiting, S., & Wickenberg, P. (2010). The progressive development of environmental education in Sweden and Denmark. Environmental Education Research, 16(1), 9-37. Bronäs, A., & Runebo, N. (2010). Ämnesdidaktik. En undervisningskonst. Stockholm: Nordstedts. Davis, J. (2010). Young children and the environment. Early education for sustainability. Cambridge: Cambridge University Press. 12
Gulliksson, H., & Holmgren, U. (2011). Hållbar utveckling. Livskvalitet, beteende och teknik. Lund: Studentlitteratur. Hansson, P. (2014). Text, Place and Mobility. Investigations of Outdoor education, Ecocriticism and Environmental Meaning Making. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet. Robèrt, K-H., et al. (2012). Sustainability handbook. Lund: Studentlitteratur. Sandell, K., Öhman, J., Östman, L. (2003). Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin. Studentlitteratur: Lund. Sandell, K., & Öhman, J. (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research, 16(1), 113-132. Världsnaturfondens sida wwf.se/esdsverige Ärlemalm-Hagsér. E. (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. 13