Utomhusdidaktik med miljödidaktisk inriktning 15 hp

Transkript

1 Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen i Pedagogiskt arbete/didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/specialpedagogik, 120 hp Studiehandledning för kursen Utomhusdidaktik med miljödidaktisk inriktning 15 hp Outdoor and environmental education, 15 hp Kurskod 943A Version 16 juni

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Kontaktuppgifter för deltagande lärare... 3 Schema för kurstillfällen... 4 Arbetsgång under kursen... 6 Bilaga 1 Kursplan Referenslista

3 Förord Välkomna till kursen Utomhusdidaktik med miljödidaktisk inriktning. Kursen är organiserad med fyra träffar och däremellan studier enskilt och i grupp med hjälp av kursplattformen LISAM. Kursen omfattar 15 hp. Det motsvarar en två terminers läsning på kvartsfart och en genomsnittlig studietid av 10 timmar per vecka. Första träffen är augusti 2016 i Miljöverkstaden i Helsingborg. Kursen avslutas 18 maj Ansvarig lärare för första träffen är Ingemar Nyman. Kursanvarig och ansvarig för övriga träffar är Emilia Fägerstam. Kontaktuppgifter för deltagande lärare Emilia Fägerstam Lektor i pedagogik, Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet. Tel: emilia.fagerstam@liu.se Ingemar Nyman STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Stadsmiljöavdelningen Miljöverkstaden Fältarpsvägen 60 Postadress Helsingborg Direkt Växel ingemar.nyman@helsingborg.se 3

4 Schema för kurstillfällen Träff 1: 15 augusti- 17 augusti 2016 Plats: Helsingborg Måndag 15/ Samling Helsingborgs central Knutpunkten utanför Pressbyrån stora vänthallen En vandring genom tiden. Landskapets förutsättningar för Helsingborgs utveckling historiskt och vår framtida användning av platsen. Lunch på stan Stadens rum, vi samlas på Stortorget och lär och upplever i den urbana miljön. Tisdag 16/ Fredriksdals museer och trädgårdar (vid kulturmagasinets grind); Marken och dess användning. Buss nr 1 till Juelsgatan. Medhavd lunch eller enklare lunch kan köpas på café. Onsdag 17/ Energi och klimat på Miljöverkstaden. Buss nr 3 till Närlunda norra Matlagning ute tillsammans Utomhuspedagogik i en park. Kostnader Boende, mat och resor. Information om resor inom staden se: Träff 2: Torsdag 20 oktober 2016 Plats: Campus Valla, sal: DG31 (D-huset) Seminarium: Miljö- och hållbarhetsundervisning-vad innebär det? Föreläsning: Planetära gränser, ekosystemtjänster och socio-ekologisk resiliens Genomgång av vårterminens träffar och uppgifter Träff 3: Torsdag 9 februari-fredag 10 februari 2017 Plats: Campus Valla och Industrilandskapet i Norrköping alt. Tinnerö eklandskap Torsdag Sal: meddelas senare Litteraturseminarium Redovisning Planetära gränser Föreläsning: Klimatetik 4

5 Fredag Ca 9.00 Gemensam resa till Norrköping med campusbussen (ta med Liukortet) alt. Tinnerö eklandskap. Miljö-och hållbarhetsundervisning utanför klassrummet. Träff 4: Torsdag 18 maj 2017 Plats: Tinnerö eklandskap Träff på baksidan av Hus Key. Gemensam färd till Tinnerö eklandskap. 5

6 Arbetsgång under kursen Vecka Undervisning för hållbar utveckling/miljödidaktik fältets utveckling Syftet med det här momentet är att du ska kunna diskuterara hur undervisnings- och forskningsfälten miljödidaktik/miljöutbildning och undervisning för hållbar utveckling har vuxit fram och relaterar till varandra. Ett annat syfte är att du ska få ta del av olika sätt att använda närområdet som en resurs för lärande i miljödidaktik med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling. Kursträff 1: 15 augusti -17 augusti Kursen startar med kursträff 1 där Helsingborgs miljöverkstad och Fredriksdals museer och trädgårdar visar exempel på hur närområdet och ny teknik kan användas i undervisning för miljödidaktik/hållbar utveckling. Under veckorna fram till kursträff 2 ska ni läsa och diskutera artiklar som berör utvecklingen av miljö- och hållbarhetsundervisning. I den engelskspråkiga världen finns begreppen EE, ESD och ESE. Hur kan de olika begreppen förstås och relateras till varandra? På kursens Lisamplattform finns diskussionsforum för de olika artiklarna. Den pedagogiska idén är att litteraturen ska stimulera till diskussioner/reflektioner i gruppen där innehållet i artiklarna diskuteras i ljuset av era egna erfarenheter och tankar. Gruppen ska också kunna fungera som ett bollplank och stöd i läsningen. Ta hjälp av varandra för att reda ut oklarheter i texterna. 29 augusti-4 september Läs artikeln av Toomey, Zimmerman, H., & Land, S. (2014). Facilitating place-based learning in outdoor informal environments with mobile computers. TechTrends, 58 (1), Vilka är era tankar/erfarenheter av användandet av mobil teknik för lärande utomhus? Fördelar och hinder? Utgå ifrån Helsingborgsträffen och övriga erfarenheter. 5 september-11 september Kollmuss, A., & Agyeman, J. (2002). Mind the gap: why do people act environmentally and what are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education Research, 8(3), september-18 september Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, L. (2014). Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education Research, 21(7), september-2 oktober Breiting, S., & Wickenberg, P. (2010). The progressive development of environmental education in Sweden and Denmark. Environmental Education Research, 16(1), oktober-16 oktober Kronlid, O. (red.) (2010). Klimatdidaktik. Stockholm: Liber. Kap. 1 6

7 Wals, A., & Kieft, G. (2010). Education for Sustainable Development. Research Overview. Sida Review 2010:13. Stockholm: Edita Träff 2: Torsdag 20 oktober Tid: Plats: Campus Valla, sal: DG31 (D-huset) Seminarium utifrån litteratur och diskussioner på Lisam: Miljö- och hållbarhetsundervisning-historia och begrepp? Följande frågor kommer att diskuteras. Förbered dessutom en egen fråga för diskussion. Hur har fältet utvecklats? Vilka är de viktiga hållpunkterna? Vad står de olika begreppen för (EE, ESD, ESE) och hur kan relationen mellan EE och ESD/ESE förstås? Hur relaterar utomhuspedagogikens tradition till miljö/hållbarhetsutbildning? Vilka är utmaningarna som definieras i litteraturen? Föreläsning: Planetära gränser, ekosystemtjänster och socio-ekologisk resiliens Genomgång av vårterminens träffar och uppgifter Vecka Vilka är de stora utmaningarna för vår planet? Syftet med det här momentet är att du ska kunna redogöra för grundläggande idéer och innehåll i utbildning för miljödidaktik/hållbar utveckling med en koppling till naturvetenskap. Dessutom ska du kunna diskutera utomhusdidaktik i förhållande till miljödidaktik/undervisning för hållbar utveckling och hur pedagogiska/didaktiska teorier har influerat dessa forsknings- och arbetsområden. 24 oktober-5 februari 2017 Förbered Gruppuppgift med muntlig redovisning planetära utmaningar Ni ska i grupper om tre till fyra studenter redovisa ett antal planetära gränser så som Rockström och Klum (2015) definierar dem. Valfri redovisningsform där framför allt naturvetenskapligt innehåll men också funderingar kring didaktiska implikationer kan diskuteras. Tid för genomförande är ca 30 minuter. Utgå från Rockström och Klum (2015) alt. (2012) men använd gärna ytterligare valfria källor. Förslag på litteratur Behrenfeldt, L. et al. (2015). Att lära in ute För hållbar utveckling. Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag AB. Moberg. M., Simonsen, S. H. (n. d.). What is resilience? An introduction to social-ecological research. Stockholm Resilience Centre. Rockström, J., & Klum, M. (2015). Big world, small planet: Välfärd inom planetens gränser. Stockholm: Max ström. alternativt 7

8 Rockström, J., & Klum, M. (2012). Vår tid på jorden. Välfärd inom planetens hållbara gränser. Stockholm: Langenskiöld. Världsnaturfondens sida för högre utbildning om hållbar utveckling Pedagogik/didaktik i relation till miljö- och utomhuspedagogik Fox, K. (2008). Rethinking experience: what do we mean by this word experience? Journal of experiential education, 31(1), Hill, A., & Brown, M. (2014). Intersections between place, sustainability and transformative outdoor experiences. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(3), Illeris, K. (2007). What do we actually mean by experiential learning? Human Resource Development Review, 6(1), Kronlid, O. (red.) (2010). Klimatdidaktik. Stockholm: Liber. Kap Kudryavtsev, A., Stedman, R. C., & Krasny, M. E. (2012). Sense of place in environmental education. Environmental Education Research, 18(2), doi: / Mannion, G., Fenwick, A., & Lynch, J. (2013). Place-responsive pedagogy: learning from teachers experiences of excursions in nature. Environmental Education Research, 19(6), Sandell, K., & Öhman, J. (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research, 16(1), Sandell, K., & Öhman, J. (2013). An educational tool for outdoor education and environmental concern. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 13(1), Wals, A., & Kieft, G. (2010). Education for Sustainable Development. Research Overview. Sida Review 20010:13. Stockholm: Edita Hur diskuterar Fox och Illeris erfarenhet och experientiellt lärande? Förändrades din förståelse av begreppet efter läsningen? Vad lyfts som didaktiska val och utmaningar i texterna? Hur diskuteras naturen/platsens roll i lärande för miljö/hållbar utveckling? Egna erfarenheter? Kursträff 3: Torsdag 9 februari-fredag 10 februari 2017 Plats: Campus Valla och Industrilandskapet i Norrköping alt. Tinnerö eklandskap Torsdag Litteraturseminarium utifrån den lästa litteraturen som utgår ifrån frågorna ovan och övriga egna diskussionsfrågor. Redovisning Planetära gränser Föreläsning: Klimatetik Fredag Ca 9.00 Gemensam resa till Norrköping med campusbussen (ta med Liukortet) alt. Tinnerö eklandskap 8

9 Vecka Utifrån teoretiska och praktiska kunskaper förvärvade under kursens gång redogöra för och diskutera forsknings- och undervisningsfältet miljö/hållbarhetsundervisning och dess relation till utomhuspedagogik Examinationsuppgift: Skriftligt individuellt paper I den slutgiltiga uppgiften knyts hela kursens innehåll samman. Här ska du utgå ifrån kursens tidigare moment och innehåll för att skriva en text som redogör för innehåll och utmaningar i miljöutbildning/undervisning för hållbar utveckling. Ni har under kursens gång erfarit olika sätt att lära om miljö/hållbar utveckling; dagarna i Helsingborg, gruppuppgiften om planetära gränser, Visualiseringscentrum/Arbetets museum alt. Tinnerö eklandskap. Ni har också tagit del av litteratur som behandlat områdets utveckling, innehåll (naturvetenskapligt och didaktiskt). Kursen har inte tagit upp forskningsresultat i större bemärkelse. I din text ska du presentera några valfria forskningsresultat du tycker är intressanta och relevanta. Följande punkter ska finnas med men kan ha olika tyngdpunkt. Hur har fältet miljöutbildning/utbildning för hållbar utveckling utvecklats. Hur kan naturmötet/platsbaserat lärande förstås i relation till miljöutbildning? Vilka är de planetära gränserna utifrån aktuell forskning? Vilka är de didaktiska utmaningarna? Ge några exempel på forskningsresultat från fältet miljöutbildning. Sök artiklar i tex Environmental Education Research eller (Australian) Journal of Environmental Education Texten bör innehålla en inledning, en huvudtext med valfria underrubriker samt en slutsats/diskussion. Referera gärna till relevanta styrdokument/läroplaner. Inlämning på Lisam den 8 maj Omfattning ca 6-10 sidor. Konsekvent referenshantering utifrån parentes- eller fotnotssystemet. Ni får återkoppling på uppgiften den 18 maj. Eventuellt reviderad version lämnas in på Lisam 4 Juni Träff 4: Torsdag 18 maj 2017 Plats: Tinnerö eklandskap. Vi träffas vid baksidan av Hus Key ca Gemensam färd till Tinnerö eklandskap. En vandring i landskapet där fokus är miljödidaktik i praktik och teori. Dagen innehåller ingen individuell presentation av den skriftliga examinationsuppgiften men ni kommer att få möjlighet att i grupper diskutera de kunskaper kursen gett. 9

10 Bilaga 1 Kursplan KURSPLAN Utomhuspedagogik med miljödidaktisk inriktning, 15hp 943A08 Huvudområde Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning; Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskategori Kursen ingår i masterprogram i pedagogiskt arbete/pedagogik med utomhusdidaktisk inrikning/specialpedagogik Mål Studenterna ska efter genomförd kurs kunna - Redogöra för hur olika teorier om lärande har influerat utomhuspedagogiken forsknings- och arbetsområde - Diskutera utomhuspedagogikens relation till närliggande utbildningstraditioner så som miljödidaktik och utbildning för hållbar utveckling - Redogöra för grundläggande idéer och innehåll i utbildning för miljödidaktik/hållbar utveckling med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling. - Använda närområdet som en resurs för lärande i miljödidaktik med en koppling till naturvetenskap och aktuell teknisk utveckling. Kursinnehåll Kursen belyser teoretiska referensramar och undervisningstraditioner med relevans för utomhuspedagogikens forsknings- och arbetsområde. Olika aspekter av lärande diskuteras, framför allt med avseende på platsens betydelse för lärande och kunskap. Både kognitiva teorier och sociokulturella teorier om lärande belyses. Miljö- och klimatfrågor och utbildning för hållbar utveckling är områden med relevans för, och nära koppling till, den utomhuspedagogiska idétraditionen. Under kursen ges exempel på praktiskt miljödidaktiskt arbete och aktuell forskning och teoribildning diskuteras. Undervisning/Arbetsformer Kursen ges i form av fältbaserad undervisning, seminarium, föreläsningar, individuellt arbete och arbete i grupp. Kursen ges delvis på distans med internatträffar med enkel förläggning som bekostas av deltagarna själva. Examination Kursen examineras genom skriftlig och muntlig examination som preciseras i studiehandledningen Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Förkunskap 10

11 Studenten ska vara antagen till Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid Linköpings universitet. Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. 11

12 Referenslista Breiting, S., & Wickenberg, P. (2010). The progressive development of environmental education in Sweden and Denmark. Environmental Education Research, 16(1), Fox, K. (2008). Rethinking experience: what do we mean by this word experience? Journal of experiential education, 31(1), Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, L. (2014). Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education Research, doi: / Illeris, K. (2007). What do we actually mean by experiential learning? Human Resource Development Review, 6(1), Hill, A., & Brown, M. (2014). Intersections between place, sustainability and transformative outdoor experiences. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(3), Kollmuss, A., & Agyeman, J. (2002). Mind the gap: why do people act environmentally and what are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education Research, 8(3), Kronlid, O. (red.). (2010). Klimatdidaktik. Stockholm: Liber. Kudryavtsev, A., Stedman, R. C., & Krasny, M. E. (2012). Sense of place in environmental education. Environmental Education Research, 18(2), doi: / Mannion, G., Fenwick, A., & Lynch, J. (2013). Place-responsive pedagogy: learning from teachers experiences of excursions in nature. Environmental Education Research, 19(6), Rockström, J., & Klum, M. (2015). Big world, small planet: Välfärd inom planetens gränser.. Stockholm: Max ström. Sandell, K., & Öhman, J. (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research, 16(1), Sandell, K., & Öhman, J. (2013). An educational tool for outdoor education and environmental concern. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 13(1), Toomey, Zimmerman, H., & Land, S. (2014). Facilitating place-based learning in outdoor informal environments with mobile computers. TechTrends, 58 (1), Wals, A., & Kieft, G. (2010). Education for Sustainable Development. Research Overview. Sida Review 20010:13. Stockholm: Edita Referenslitteratur Azar, C. (2008). Makten över klimatet. Falun: Albert Bonniers Förlag Behrenfeldt, L. et al. (2015). Att lära in ute För hållbar utveckling. Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag AB. Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling-att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. Brülde, B., & G. Duus-Otterström. (2015). Rättvisa, politik och individens ansvar. Klimatetik. Stockholm: Thales Rockström, J., & Klum, M. (2012). Vår tid på jorden. Välfärd inom planetens hållbara gränser. Stockholm: Langenskiöld. Världsnaturfondens sida wwf.se/esdsverige Ärlemalm-Hagsér. E. (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. 12