InspirationsGuidernaFakta

Transkript

1 Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2007 reviderad InspirationsGuidernaFakta 1

2 Innehåll i detta kompendium: Vinodling i Argentina och Chile Argentinsk vinhistoria Argentinska vinregioner Argentinska vinproducenter Argentinska vinlagen Argentinska viner på Systembolaget Chiles vinhistoria Chiles vinregioner Chiles vinproducenter Chiles vinlag Chilenska viner på Systembolaget Argentinska och Chilenska druvor Argentinska och Chilenska vinvokabulär och vad som kan stå på etiketterna. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2007 uppdaterat

3 Vinodling i Sydamerika förknippar man framförallt med Argentina och Chile. Trots att det finns 13 länder i Sydamerika och att det produceras viner i Brasilien, Peru och Uruguay är det i Argentina och Chile som de bästa vinerna och de finaste kvalitéerna produceras. Naturligtvis beror detta mycket på klimatet då det norr om kräftans vändkrets på den 23 breddgraden är alldeles för varmt för att vinrankorna skall trivas och ge bra druvor. De allra bästa och mest gynnsamma områdena är mellan e breddgraden och det är just mellan dessa breddgrader som de bästa vinodlingarna finns och de allra bästa vinerna i Argentina och Chile kommer ifrån. Bland annat från det berömda Mendoza i Argentina och det lika berömda Central Valley i Chile. Båda dessa regioner ligger strax söder och strax norr om den 30 e breddgraden. Uruguay är ett annat land i Sydamerika som ligger på just den 30 e breddgraden och de producerar också mycket fina viner, dock för oss svenskar okända viner och varumärken. Vinodlingarna i Argentina ligger strax öster om och vid foten av den mäktiga bergskedjan Anderna och nordväst om pampas. På andra sidan Anderna ligger de chilenska vinregionerna central valley och södra central valley. På båda sidor om Anderna och vinodlarna i både Argentina och Chile drar nytta av snösmältningen och vattnet från Anderna i sina odlingar. Eftersom det är på södra halvklotet kommer snösmältningen på hösten och skörden på våren. Båda ländernas odlingar och viner får sin karaktär av sydpolens och Patagoniens svala vindar som drar upp över Sydamerika under sommaren upp över pampas i Argentina och likadant på den västa sidan av Anderna i södra Chile. 3

4 Argentina och Chile är två av de fyra länderna på södra halvklotet som producerar bäst vin de andra är Australien och Sydafrika. Givetvis finns andra vinodlarnationer men dessa är de som är tveklöst bäst och som har haft störst framgång. Att tänka på är att i Argentina och Chile infaller årstiderna tvärtom mot Europa och norra halvklotet. Vintern kommer i juni/juli. Våren kommer sedan i september och oktober Hetast är det i slutet av december börja av januari, då temperaturen i Santiago de Chile och Mendoza går upp till 35 grader. Hösten börjar sedan i mars och druvorna skördas i april/maj. Ibland, och tyvärr finns årets skörd redan tillgänglig på systemet under november och december. Detta är givetvis de nya yngre och billigare bulkviner. Viner från dessa länder vinner annars oerhört mycket både på smak och karaktär bara de får mogna på ekfat ett eller två år. Röda kraftfulla viner av typ Melbacdruvan kan lagras i många år och vinner bara mer och mer på sin smak och fyllighet. Trots den geografiska närheten till varandra, det är ju bara Anderna som delar vinregionerna åt, producerar dessa länder olika karaktärer av viner men båda länderna producerar fantastiskt kraftfulla, druvaktiga och mycket fruktiga viner. De röda vinerna är oftast alla tjocka och druvaktiga varför de passar mycket bra in till de berömda biffarna och kötträtterna i båda dessa länder. Många av kvalitetsvinerna är lagringsbara i många år. De vita vinerna är synnerligen friska, fruktiga och fräscha i sin karaktär. De torra Chardonnayvinerna är fina matviner och passar alldeles utmärkt till fisk och skaldjur. 4

5 Argentina är tillsammans med Chile de äldsta vinländerna i Sydamerika med anor tillbaka sedan mitten av 1500-talet då de spanska invandrarna förde vinodling med sig till sitt nya land. Det var dock inte förrän i slutet av 1800-talet som vinproduktion kom igång på allvar i Argentina då i samband med immigranter från Italien, Spanien och Frankrike. Immigranterna kom med kunskap och erfarenhet. Det är mycket tack vara dessa immigranter som Argentina idag är ett så väletablerat och väl ansett vinland. Det är tack vare detta som den Argentinska vinindustrin är vad den är idag. Mycket givetvis också beroende på ett de nya och sista generationernas vinodlingsfamiljer ligger mycket långt framme när det gäller ny teknologi och nytänkande banor inom vinodling och vinproduktion. Argentina är idag, 2012, det land i Sydamerika som producerar mest vin och som via Mendoza är den mest ansedda vinregionen på hela kontinenten. 5

6 Alla de Argentinska vinregionerna ligger vid foten och strax öster om den mäktiga bergskedjan Anderna, väster om det bördiga slättlandskapet Pampas och norr om Patagonien. Argentina består av 10 stycket vinregioner men de allra bästa och mesta kvalitetsodlingarna ligger runt den breddgraden. Det är i dessa områden som de berömda och välkända vinregionerna Mendoza, San Juan och La Rioja ligger. (La Rioja är inte att förväxlas med Rioja i Spanien.) Det är här som de mesta vinerna produceras, hela 95 % av Argentinas totala vinproduktion kommer från dessa tre regioner. Klimatet runt breddgraden i Sydamerika är perfekt för vinodling och det är också runt dessa breddgrader på södra halvklotet som de bästa vinerna produceras i Sydafrika (30-32 graden) och Australien (28-33 graden). Vinregionerna i västra Argentina är mycket beroende av vattnet och smältvattnet från Anderna då detta annars är ett rätt regnfattigt område i Argentina, så vattenförsörjningen från Anderna är livsviktig för de Argentinska vinodlarna. Temperaturväxlingen här är synnerligen stor. Det kan bli riktigt heta sommardagar med temperaturer upp till 35 grader och mer därtill men samtidigt också mycket svala nätter. Under vinterperioden (vår sommartid) kan det bli mycket kallt och frostigt med riktigt många minusgrader under nattetid. Vinrankorna blir här mycket härdade och väl anpassade till rådande besvärliga klimat. Vissa av druvorna typ Melbac är också speciellt anpassade för att finna sin rätta miljö runt Anderna. Tidigare under 60 och 70-talen hade Argentina enorma vinberg av s.k. Bulkviner och bordsviner som de i Argentina kallar för grillviner och de exporterade också enorma volymer billigare viner, på gott och ont för Argentina har inte alltid haft de bästa orden om sig att tillverka kvalitetsviner. Men de senaste åren har Argentina börjat att producera mycket fina viner till bra kvalité samt mycket lagringsbara årgångsviner. Kvalitetsbodegor som Fincha Flichman, Norton, Trapiche och Bodega Cavas de Weinert är bara några av de bästa bodegorna i Argentina som satsar mycket på att utveckla kvalitetsviner. 6

7 Som jag tidigare nämnde finns det idag många bodegor och vinhus som går in för kvalité istället för volymer. Många producerar fina kvalitetsviner med ganska gott anseende runt om i vinvärlden och vissa större Europeiska vinhus och bodegor har också etablerat sig i inte bara Chile utan numera också i Argentina. I Argentina finns det också stora cooperativ som inte bara odlar egna druvor utan som också köper in stora vinberg och producerar oerhörda volymer bordsviner som till en stor del går på export som bulkviner och Bag-in-Boxviner. Den Argentinska befolkningen är också ett vindrickande folk med en ganska hög vinkonsumtion av bordsviner och så kallade grill- och Asadoviner. Argentinarna är också ett köttätande folk med mycket hög kvalité på bl.a. biffkött där det röda kraftfulla viner passar utmärkt in. Här följer ett litet urval av några av de mest välkända vinodlarna och vinproducenterna i Argentina. De flesta av dom finns representerade på systembolaget som jag lite senare återkommer till. Bodegas Bosca: Storproducerande bodega som också producerar finfina lagrade Melbacviner. Finca Flichman: Kvalitetsbodega som också producerar stora volymer. En av Argentinarnas mest populära grill- och Asadoviner. Företaget har också en ganska omfattande exportverksamhet. Läs mer på 7

8 Bodega Norton: En av de äldsta bodegorna i Argentina och en väl ansedd bodega som numera nästan bara producerar bättre viner. De har en mycket stor export, bland annat till Sverige. Trapiche: Gammal kvalitetsbodega med ganska stor produktion av mycket prisvärda viner av både röda, vita och rosé. En av de bodegor i Argentina som producerar bättre grillviner. Alta Vista: Mendozabaserad bodega som bland annat producerar bra premiumviner och lagrade Melbacviner. Spännande viner. La Agricola: Storproducent av bättre bordsviner. Bodegan är också en av de stora förnyarna och nytänkarna inom Argentinsk vintillverkning. Bodega Lurton: Kvalitetsbodega som producerar utsökta viner av alla de slag. Mycket fina lagrade Melbacviner samt bättre vita Pinot Gris och Chardonnayviner. Läs mer om Argentina och viner från Mendoza på 8

9 Det Argentinska vinodlingsinstitutet, myndigheten som styr all vinodling och all vinproduktion i Argentina är inte lika fullt utbygg ännu som i exempelvis Chile där de har kommit längre fram i sin utveckling. Myndigheten har ännu inte byggt ut sitt system och reglemente och inte delat in regionerna och odlingsdistrikten efter s.k. DOC eller som det franska AC-systemen eller de s.k. VDQS eller enligt Vin de Pays. Argentinska system är fortfarande under uppbyggnad trots att det är ett gammalt vinland. Man sneglar en hel del på det Franska Appellation Controlésystemet. Det Argentinska vininstitutet har dock sedan många år tillbaka klassificerat vinerna inom följande 3 ordningar. Dessa säger egentligen inte så mycket om vinets kvalité. Vinos de Corte: Vinos de Corte avser enklare vin utan krav på ursprung eller druvor. Detta kan vara blandviner från olika odlare och eller blandviner från olika producenter. Dessa lantviner exporteras inte så mycket utan säljs oftast lokalt och inom landet. Dessa enkla lantviner säljs oftast i större flaskor typ 5-liters eller i BiB och är inte lagringsbara. Vino Communes: Vino Communes avser bordsviner och Grill- och Asadoviner och dessa viner produceras det mest av i Argentina. Det är i denna grupp de riktigt stora volymerna finns. Dessa bordsviner har inget ursprungskrav eller krav på information om druvorna i vinet men många producenter väljer ända att informera om detta och ange detta på etiketten. Många av dessa viner går också på export då oftast i bulkviner som sedan tappas till BiB. Dessa viner är mycket populära i Argentina som Asadoviner. Vinerna har oftast en varierad kvalité och kan från det ena året till det andra variera oerhört mycket i kvalité och smak. 9

10 Vino Finos: Vino Finos är den enkla beteckningen på Argentinska kvalitetsviner och den är ju tämligen intetsägande men man bör då veta att dessa viner genomgår en regelbunden och strikt kontroll och måsten innehålla det som etiketten lovar. Det måste anges på etiketten var viner är odlat, ursprung, region, distrikt och eventuell gård/bodega. Vinet måste vara producerat på angiven bodega och av angivna druvor eller druva. Blandviner får inte förekomma om inte detta anges, exempelvis Cabernet Sauvignon och Melbac eller liknande. Allt detta är som sagt strikt kontrollerat. Men som jag sa, detta säger egentligen ingenting om vints kvalité eller om odlingarnas kvalité. På de etiketter som går på export måste också anges alkoholhalt och volym. Inget vin som går på export får innehålla mindre än 11,5 % alkoholhalt. När det gäller dessa viner som säljs inom Argentina finns det inget krav på att sätta ut varken volym eller alkoholhalt trots att många numera gör detta i alla fall. Vi lever ju trots allt i ett informationssamhälle. När det gäller de viner vi har på systembolaget är dessa nästan uteslutande från den sistnämnda gruppen men det finns också en del viner från Vino Communes i BiB. I många fall träffar man också på de spanska beteckningarna Reserva och Gran Reserva på etiketterna men dessa är ännu ej lagligt styrda i Argentina som de är i Spanien och bör inte tas för givet att de fatlagrats si och så många år och sedan vissa år på flaska. Vissa av kvalitetsbodegorna har nog lagrat sina viner enligt de spanska normerna men om detta finns det inge krav på så man kan inte alltid ta detta för givet. Tyvärr. Vi väntar alltså på mera klarare och strikta regler och lagar om hur de Argentinska vinerna odlas, produceras och lagrats. När det gäller Argentinsk etikettinformation och Argentinska vinvokabulär är dessa mycket likt de Spanska och även de Chilenska, så kommer dessa i en sammanställning efter de Chilenska vinerna längre fram i detta kompendium. Detta gäller också informationen om de Argentinska druvorna. 10

11 Chile har en mycket intressant vinhistoria och vinkultur bakom sig, många tror att Chile är ett ganska nytt vinland men så är definitivt inte fallet. Faktum är att man kan spåra vintillverkning ända tillbaka till talet då de spanska conquistadorerna hade med sig vinrankorna från Europa. Det är ändå kanske ingen tillfällighet att den äldsta och mest ansedda bodegan i Chile Causino Macul är fortfarande idag verksam har sina anor och rötter ifrån 1550-talet. De första åren odlade man strängt taget bara PAIS, en lokal enkel blå druva mest lämpad för enklare bordsviner och bulkviner. Denna druva har också sina likheter med den Kaliforniska Missionsdruvan. Numera odlas Pais för enklare lantviner mestadels i den norra och södra zonen. Inget av dessa viner går normalt sett på export. Den moderna vinframställningen startade först i mitten av 1800-talet då en herre vid namn Don Ochagavna återkom till hemlandet efter att ha tillbringat många år i Frankrike där han studerat vinframställning. Med sig i baggaget hade han både kunskap och de mest kända vinrankorna såsom Cabernet Sauvignon och Merlot. Den faktiska industrialiseringen började inte förrän i början av 1900-talet då många invandrare från Sydeuropa bl.a. Italien och Spanien slog ned sina bopålar i Chile. Med sig hade de enorm kunskap och erfarenheter om vinframställning. Många av deras ättlingar driver idag deras arv och bodegor med stor framgång vidare enligt gamla traditioner mixad med ny modern teknologi. Här kan nämnas bl.a. José Canepa, Errazuriz och på senare 70-tal även den mycket framgångsrike vinmakaren och innovatören Miguel Torres från Penedes i Spanien. Nämnas kan också de gigantiska cooperativo Santa Rita, Santa Carolina och Concha y Toro. Spanien har fortfarande stor influens på de Chilenska vintraditionerna, trots att Chile blev en självständig stat befriat från Spanien redan

12 Chiles förutsättningar för att odla kvalitetsviner har alltså på de senaste åren uppmärksammats av vinodlare över hela världen och flera av de kända vinhusen i Kalifornien är nu etablerade i stora delar av Central Valley där de absolut bästa förutsättningarna finns. Klimatet för vinodling i Chile är i det närmaste idealisk. Klimatet har stor likhet med det Kaliforniska klimatet. Växsäsongen är normalt sett ganska lång och eftersom bodegorna ligger i dalen mellan Sydamerikas största bergskedja Anderna i öster och bergen i väster mot Sydpacific får de normalt sett rikligt med smältvatten från Anderna. Denna effekt får även de Argentinska vinregionerna på andra sidan av Aconcagua och Anderna. Den geografiska indelningen av de Chilenska regionerna och deldistrikten är mycket intressant. Chile är cirka 4000 km. långt och i stort sett inte mer än 150 km. brett. Enligt den ganska nya chilenska vinlagen från 1995 är regionerna och distrikten indelade efter alla de stora floderna och floddalarna som skär tvärs genom landet. Regionerna är indelat i främst tre viktiga huvudregioner, den norra zonen som sträcker sig från Copiapo i den södra delen av Atacamaöknen ner till Aconcagua Valley. I denna delen odlas mestadels Pais men också en stor del muscat som ger ett härligt sött vitt vin, dock än så länge inte så mycket på export. I de södra delarna mot Aconcagua-floden tillverkas också det mera kända PISCO-brännvinet som produceras av druvdistillat. Lär mer om PISCO längre fram i detta kompendium. 12

13 I centrala zonen Central Valley som sträcker sig från Aconcaguafloden i norr, ner till Maule-floden i söder, är Chiles kvalitetsområde där också de flesta av de stora etablerade och välkända vinhusen och bodegorna finns. De flesta vinexperter påstår att Chiles kvalitetsodlingar startar vid Puente Alto vid Maipofloden och sträcker sig ner till Talca vid floden Maule. Det är alltså mellan den 33 ner till den 35 breddgraden som de allra bästa förutsättningarna finns för kvalitetsodlingar och exakt samma grad som Argentinska Mendoza! De tre mest berömda och välkända vinregioner inom Central Valley är MAIPO strax söder om Santiago de Chile där de flesta kända bodegorna ligger. Maipo producerar de finare kvalitetsvinerna och de allra flesta går på export. Något längre söderut ligger RAPEL. Här produceras mest rött vin, cirka dubbelt så mycket som vitt. Regionen odlar också mycket bords/matdruvor bl.a. för export. Regionen MAULE är den sydligaste regionen av Central Valley och den del som är mest lämpad och som producerar mest vitt vin, främst Chardonnay då klimatet här är bäst för denna druva. Den sydligaste vinregionen i Chile är Bio-Bio den södra zonen den sträcker sig från floden Maule i norr till floden Bio-Bio i söder. Denna region producerar till största delen rött enklare vin av druvan Pais. Druvan ger lätta röda bordsviner som är anpassade för den inhemska marknaden. Än så länge är ingen export aktuell från detta område. Tyvärr för här tillverkas många goda viner och området och regionen är idag ett mycket underskattad vinodlingsregion.. Om man inhandlar stora litersflaskor i Chile kommer det mesta härifrån. Det kan låta konstigt, men vissa av dessa enklare bordsviner är mycket bra viner, enkla men med en riktigt bra kvalité och synnerligen prisvärda. Dessa viner är inte lagringsbara utan bör drickas ganska unga, upp till max 2 år. Söder om städerna Concepcion och Mulchen produceras i stort sett inget vin då klimatet här i den södra delen är för kallt. 13

14 Precis som i Argentina finns det idag många bodegor och vinhus som går in för kvalité istället för volymer. Många producerar fina kvalitetsviner med ganska gott anseende runt om i vinvärlden och vissa större Europeiska vinhus och bodegor har också etablerat sig här i Chile. Många Kaliforniska vinproducenter och odlare har också börjat köpa mark i Chile för att här utöka och expandera sin verksamhet. Många odlare har upptäckt potentialen i Chilens vinodling. Liksom i Argentina finns det också stora cooperativ som inte bara odlar egna druvor utan som också köper in stora vinberg och producerar oerhörda volymer bordsviner som till en stor del går på export som bulkviner och Bag-in-Boxviner. Den Chilenska befolkningen är också ett vindrickande folk med en ganska hög vinkonsumtion av bordsviner och så kallade grillviner. Chilenarna är också ett köttätande folk med mycket hög kvalité på bl.a. biffkött där det röda kraftfulla viner passar utmärkt in. Här följer ett litet urval av några av de mest välkända vinodlarna och vinproducenterna i Chile. De flesta av dom finns representerade på systembolaget som jag lite senare återkommer till. 14

15 Bodega Miguel Torres: Den legendariska vinfamiljen Torres från Penedes i Spanien etablerade sig i Chile Central Valley redan 1979 och producerar här utmärkta röda och vita viner men också även både Roséviner och mousserande viner. Familjen Torres har även anläggningar i Kalifornien, USA. Familjen har ett mycket gott anseende och tillhör några av de bodegor i Chile som verkligen är nyskapande i branschen. Miguel Torres är ett föredöme för många. På följande websidor kan du få mycket information om Torres, bland annat på följande svenska sida finns all tillgänglig information; Santa Rita: Bodega Santa Rita är idag en av de största producenterna i Chile med utmärkta och prisvärda bordsviner. Bodegan är en av de mest välrenommerade i landet. Concha y Toro: Concha y Toro är Chiles Största vinproducent och dessutom den bodega som exporterar mest.. Bodegan har många välkända varumärken bland annat dess kända vin Cassilero del Diablo. Företaget har dessutom ett s.k. Joint Venture med franska Mouton Rothschild. Genom detta samarbete har företaget tagit ett jättekliv i anseende. Bodegan har en av de allra största sortimentportföljerna i hela Chile. 15

16 Vina San Pedro: Denna välkända bodega är landets näst största vinproducent. Företaget producerar både kvalitetsviner och prisvärda bordsviner och Grillviner. Bodegan är mycket franskinspirerad och ligger baserad i Molina. Bodegan producerar bland annat fina Cabernet Sauvignon och Melbac. För oss i Sverige är bodegan ganska välkänd för sitt varumärke El Gato Blanco och El Gato Negro. På följande websidor kan du läsa mer om El Gato på svenska: Vina Canepa: Bodegans affärsidé är kvalitetsviner till bra och överkomligt pris. En hållbar idé som de lyckats utmärkt med och som ägarna förvaltar mycket väl. Bodega Canepa är en väl ansedd bodega i Chile som producerar mycket bra viner. Rekommenderas! Santa Emiliana: En av Chiles mest spännande bodegor etablerat så sent som På väg att bli kultbodega mycket p.g.a. sin smarta marknadsföring och stora export till USA. Bodegan är en av Chiles största exportörer till USA där hela 75% av produktionen går till USA. Men allt är inte bara 16

17 marknadsföring, bodegan tillverkar mycket högklassiga röda och vita viner som dessutom är lagringsbara. Chiles vinlag har hunnit längre i sin utveckling än den har i Argentina. Den Chilenska vinlagen har utvecklats mycket av den Franska Appellation Controlé även om den ännu inte är fullt utvecklad. Kvalitetsbeteckningarna på vinerna och etikettinformationen är mera baserad på vinets lagring och hur många år ett vin har lagrats vilket inte alltid säger något om odlingskvalitén. Ännu är kanske bäst att tillägga då det Chilenska AC-systemet är under utveckling. Den Chilenska kvalitetsindelningen är indelad i följande fyra klassificeringar: Vino Corriente och Vino Familiar: Vino Corriente och Vino Familiar avser enklare bordsviner och bulkviner som oftast tappas i stora 5 eller 10-liters flaskor eller numera i BiB. Dessa viner har inget krav på ursprung eller druva. Vinerna dricks oftast unga och är heller inte lagringsbara mer än något år. Dessa viner går normalt inte på export utan säljs på den inhemska marknaden som grill- och bordsviner. Chilenarna är liksom Argentinarna ett vindrickande folk. 17

18 Vino Reservado: Avser lantviner och är oftast lagrade minst 2 år. Tappas på flaska och även BiB. Många av dessa viner går på export men dessa viner har också en stor inhemsk marknad som lite bättre grillviner. Gran Vino: Gran Vino avses bättre viner med minst 3 års lagring på fat eller flaska. De flesta kvalitetsbodegorna lagrar sina Gran Vino-viner på ekfat. Dessa viner tappas alltid på flaska och säljs som kvalitetsviner både på export och den inhemska marknaden. Etiketten måste visa vinets ursprung. Vino Espicialidades de Marca: Detta är viner som måste vara lagrade på fat 4 år eller längre. På etiketten måste anges ursprung, odlingsområde, druvor och producent eller bodega samt år, alkoholhalt och volym. Prestigeviner av högre kvalité bär oftast namnet Don eller Donna samt namnet på eventuella grundare av bodegan. Detta är mycket vanligt. De flesta av dessa prestigeviner är oftast lagrade mer än 6 år och detta vill man givetvis tala om. Detta är lite dyrare viner och de är också normalt sett mycket fina och bra viner. Dessa viner säljs både på export och på den inhemska marknaden. Övrig information vad som står på etiketten kommer längre fram i detta kompendium. 18

19 Pisco är ett Chilenskt brännvin och anses som den Chilenska nationalsnapsen, ungefär som Cachacha är i Brasilien och som Tequila är i Mexico för att inte tala om Cognac och Calvados i Frankrike och Whisky i Skottland. Det är alltså på denna nivå som Pisco är för Chile och för Chilenarna. Pisco är ett distillat från främst druvorna Criolla eller PAIS som det normalt heter samt från Muscat. Den största och mest välkända PISCOregioner i Chile är Coquimbo (La Serena) i norra delen av det centrala Chile strax norr om regionen Valparaiso. Pisco produceras även på i andra delar och regioner av Chile då drycken har är en så viktig roll för Chiles export och inhemska behov blev PISCO den första alkoholhaltiga dryck i Chile som fick en egen skyddad ursprungsbeteckning. Efter jäsningen av druvorna, mest alltså PAIS och Muscat, får musten destilleras i kopparkärl för att sedan lagras och mogna i cirka 1 år i RAULI-fat, ett Chilensk bokträ. Efter mognaden sker en slutprocess där Piscon genomgår en spädning då den innan detta är mycket stark, upp till 96% ren sprit. Spädningen och slutprocessen sker ner till 4 kvalitetsbeteckningar och alkoholstyrkor och dessa alkoholstyrkor är följande: Selection, 30 % Especial, 35 % Reservado, 40 % Gran Pisco, 43 % 19

20 Detta är en mycket karaktäristisk snaps och den får kraftfulla toner av bland annat plommon, bittermandel, äpple och vanilj allt beroende på styrkan av Piscon. I Chile finns det mängder av Pisco-barer där alla har sitt eget drinkrecept men alla har en sak gemensamt och det som Piscon har blivit så berömd för, dess Pisco Sour. Här följer ett generellt recept på Pisco Sour, en klassisk drink i Chile, sockret är helt upp till egen smak anser de som vet! 4 cl. Pisco 4 cl. Pressad/ Lime/citron 1 tsk äggvita Socker efter behov IS Häll i en shaker och skaka kraftigt, äggvitan skapar bara en skumkrona och kan givetvis uteslutas då den inte gör något med själva smaken. Det är dock viktigt att du hittar dine egen del sockermängd. Prova dig fram med en halv matsked till att börja med. Pisco finns på Systembolaget. 20

21 Då detta är två ganska likvärdiga vinland där deras respektive vinregioner och distrikt dessutom ligger ganska nära varandra geografiskt sett, det är ju i princip bara det mäktiga Aconcagua på bergskedjan Anderna som skiljer länderna och vinregionerna åt. Mot bakgrund av detta odlas det också i princip samma druvor eller i alla fall samma arter av druvor då det kan förekomma olika lokala namn på samma druva. De absolut vanligaste druvodlingarna och de mest lämpade är de röda Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc, Malbec och givetvis bulkdruvan Pais. För vita viner är det mest numera Chardonnay, Semillon och Sauvignon Blanc. För de norra delarna upp mot Atacama är det som sagt den söta Muscatdruvan. Vissa andra druvor typ den mera svårodlade Pinot Noir når absolut inte samma klass som i Bourgogne. För den oinvigde kan det Argentinska och Chilenska vinet verka ganska så kraftigt med stark druvkaraktär. Det karaktäristiska med Argentinska och Chilenska viner för de röda i första anblicken, att de är mycket kraftiga och fylliga, blodiga och tjocka! De allra flesta rödviner, beroende på druvan, har en mycket utpräglad doft av druva och frukt, lätt kryddig och örtig samtidigt som den har en viss sötaktig doft. I smaken har de allra flesta en ganska koncentrerad druvsmak med tydliga inslag av vinbär, mörka bär och lite godisartade. Ek och fattoner finns, men är inte så framträdande som exempelvis de spanska rödvinerna. Många viner har dock en dragning av Bourdeaux-vinerna i sin eftersmak, speciellt de med Merlot-druvan och de som har lagrats några år på fat kan uppnå viss Bourdeaux-charm!! De vita vinerna, typ Chardonnay, odlas mest framgångsrikt i Casablancadalen strax söder om Aconcagua-floden och i Mendoza. Här är vinerna tropiskt fruktiga och friska med mycket kaliforniskt stuk, smöriga och lätt nötiga. Sauvignon Blanc och Semillon är ganska typiska och lite europeiska i sin smak av bl.a. fläder, citrus och krusbärstoner. Druvor som Riesling, den äpplelika Chenin Blanc och även den lätt parfymerade Gewurztraminer och även Pinot Gris har börjats odla med stor framgång även i dessa två länder. 21

22 Blå Druvor: I detta kompendium tar jag upp druvans mer eller mindre originalnamn oavsett var i världen den än härstammar ifrån. De 6 riktigt stora blå druvorna som Malbec, Cabernet Sauvignon, Merlot, Tempranillo, Pinot Noir, Garnacha Tinto, Syrah och Sangiovese har fått lite mera plats med tanke på deras storhet. Det är ju dessa 6 druvor som skapar de största rödvinerna i världen. Alla övriga blå druvor och lokala varianterna kommer sist i detta kapitel. Först startar jag en redogörelse för dessa 6 stora druvor till de viktiga vinerna. Vin skall man dricka för smakens och njutningens skull och för att det är gott! Inte för att man är törstig! 22

23 Malbec: Malbec är en blålila druva som har sitt verkliga ursprung ifrån Bordeaux även om alla påstår att druvan är Argentinsk från Mendoza. Druvan odlas främst och nästan uteslutande i Argentina samt en del också i Chile. Det är här, nedanför bergskedjan Andernas sluttningar som den trivs bäst och har det bästa förutsättningarna för att ge fina viner. Det är i Argentina och speciellt i Mendoza som man odlar och producerar världens bästa och förnämligaste Malbecviner. Det är tack vare skickliga vinmakare och oenologer i Mendoza som druvan Malbec har rönt så enormt stora framgångar runt om i vinvärlden. Det är också tack vare dessa duktiga yrkesmän som Malbec har gått från en liten oansenlig druva till att bli respekterad och väl ansedd världen över. Anledningen till att druvan når sådana höjder i just Argentina tros bero på det perfekta klimatet för just denna druva. Genom de svala vindarna från Anderna får de perfekt balans med de mycket varma somrarna i Mendoza. På andra sidan Anderna i Chile och Central Valley odlas också Malbec mycket framgångsrikt. I dessa vinregioner får Malbec en idealisk jordmån för att utveckla mycket fina röda viner. Malbec från Argentina och Chile har en djup och vacker purpurröd färg. Doften från en Malbec är typisk plommon, viol samt mycket druvrik karaktär. Smaken är underbart kraftfylld, fyllig och fet. Den har tydliga inslag av frukt, russin, plommon, mörk choklad och kryddor som svartpeppar och lite nejlika vilket ger vinerna en aromatisk och spännande karaktär. De ekfatslagrade Malbecvinerna får dessutom ett underbart inslag av ek och vanilj. Malbecdruvan ger viner med en hög taninhalt vilket gör att de passar väl för lagring under många år. Vissa kvalitetsviner av Malbec vinner mycket på lagring. Under rätta förutsättningar kan de lagras upp till 20 år. Vissa bodegor i Argentina blandar Malbec med Merlot och/eller Cabernet Sauvignon och låter dessa viner efter ekfatslagringen lagra många år för att få fram mycket fina viner. Dessa viner har en stor likhet med lagrade Bordeauxviner. Med sin muskulösa och fylliga smak lämpar sig vinet bäst till kryddiga kötträtter, biff och entrecote. Prova gärna en Malbec från Mendoza nästa gång du bjuder på oxfilé. 23

24 Cabernet Sauvignon: Cabernet Sauvignon är en av världens mest odlade blå druva till röda fylliga viner. Druvan odlas i princip i samtliga vinodlande vinländer världen över med varierande kvalité och framgång. Cabernet Sauvignon är en ganska lättodlad och ställer heller inte så höga krav på varken klimat eller jordmån. Men givetvis ju bättre klimat, jordmån, förutsättningar och kunskaper bland vinmakarna ju bättre viner ger druvan. Cabernet Sauvignon odlas både som kvalitetsdruva till volymproducerade rödviner. Druvan ger alltid storsäljande viner och är en mycket populär druva i alla vinregioner och vingårdar. Cabernet Sauvignon är ursprungligen en fransk druva som är en avkomma till den välkända Cabernet Franc som för en lite mer undanskymd plats i vinvärlden utom i Bordeaux. De vinregioner i världen som odlar mest Cabernet Sauvignon är Bordeaux och Languedoc-Roussilon i södra Frankrike. Tätt därefter kommer Kalifornien som nästan odlar lika mycket. Bakom dessa vinodlande jättar kommer sedan Chile och Australien. Dessa fyra länder står för den största odlingen av Cabernet Sauvignon i världen. I Bordeaux är Cabernet Sauvignon mest odlad efter Merlot som är i särklass störst. I Bordeaux ingår även druvan i en del Bordeauxblandningar som skapat fantastiska viner med hög lagringspotential. I regionen Languedoc-Roussilon odlas det näst mest Cabernet Sauvignon i landet och dessa Cabernetdruvor används mest till de Vins d Pays klassade vinerna samt en del bords- och lantviner. I Kalifornien är Cab där den vanligast kallas en riktig storsäljare. Med dess yttre fina och nästan idealiska förutsättningar skapas här numera synnerligen fina och eleganta Cab-viner. De Kaliforniska Cabernet Sauvignonvinerna ger tack vara många soltimmar mycket fruktiga, fylliga och aromatiska rödviner. Även i Chile skapas det underbara Cabernet Sauvignon med samma fylliga och smakfulla karaktär som i Kalifornien. Även de lite billigare vinerna ger mycket goda och lättdruckna viner. Smaken och karaktären av en Cabernet Sauvignon har typisk svart vinbärsdoft som sällan går att ta miste på. Druvan ger en tydlig druvaktig smak med klara inslag av morell, plommon samt en lätt kryddighet. En fatlagrad Cabernet Sauvignon får dessutom ett härligt inslag av ek. 24

25 Cabernet Sauvignon med sin höga taninhalt ger oftast mycket lagringsbara viner men även de lite enklare vinerna tål lagring. En riktigt stor kvalitets Cabernet Sauvignon från exempelvis Bordeaux eller Napa Valley når inte sina toppar förrän efter års lagring under perfekta lagringsförhållanden. Merlot: Merlot är den andra av de mest odlade blå druvorna i världen för röda viner och kanske den druva som ger den jämnaste och bästa kvalitén. Merlot är Frankrikes 3 e mest odlade druva och den mest odlade i Bordeaux.. Av världens totala Merlotodlingar sker cirka 40% i Bordeaux. Om man räknar in andra odlingsområden i Frankrike som Loire, Languedoc-Roussilon och Provence sker cirka 55 % av världens Merlotodlingar i Frankrike. Andra vinregioner och länder som odlar stora mängder Merlot med stor framgång är Italien, Kalifornien, Bulgarien och Chile. Merlot är alltså den berömda Bordeauxdruvan som ger de riktigt stora och klassiska vinerna. Druvan blandas också vanligtvis med den mycket aromatiska Cabernet Franc. Det är denna blandning som fått det välkända namnet bordeauxblandning. Detta är en blandning som numera även används ofta i andra delar av vinvärlden och då främst i Kalifornien. Merlotdruvan är en kraftigt blåsvart druva med mycket aromatiska och fylliga smaker. Smaken och karaktären av en fin Merlot kan vinprovare och specialister hålla på och tvista om länge då Merlot är mycket svårt att pricka rätt. Merlot har en mycket mångfacetterad och komplex smak och doft utan egentliga tydliga nyanser och riktmärken. Jag liksom många andra med mig upplever dock en god Merlot som mycket aromatisk, lätt kryddig, mycket druvkoncentrerad med inslag av fruktaromer, plommon, körsbär och fikon. Ekfatslagrade Merlot har också inslag av kaffe, tobak och ek. Merlot ger oftast varma och rätt eldiga viner med hög taninhalt. Det är också denna karaktär som gör att Merlotvinerna med fördel kan lagras i många år. Kvalitetsmerlot från exempelvis Bordeaux och Napa är kanske som allra bäst först efter års lagring under perfekta lagringsförhållanden. En Merlot oavsett om den kommer ifrån Bordeaux, Kalifornien eller Chile passar utmärkt till kraftiga kötträtter typ oxfilé, biff, entrecote, köttgryta eller en rätt kryddad med exempelvis, peppar, örtkryddor och vitlök. 25

26 Tempranillo: Tempranillo är den stora Spanska druvan. Detta är den viktigaste druvan inom Spansk vinindustri. Det är också denna druva som ger de riktigt stora och berömda Riojavinerna. Tempranillo odlas näst intill endast på den Iberiska halvön där en liten del också odlas i norra Portugal. Utöver dessa länder odlas man numera också Tempranillo även i Mendoza i Argentina med mycket stor framgång. Tempranillo från Argentina är ännu så länge ganska okänt men dessa viner är synnerligen smakfulla, aromatiska och fylliga. I Spanien odlas det mest Tempranillo i Rioja, Navarra, La Mancha och Castilla y Leon även om druvan i stort odlas över hela den Iberiska halvön. De största och bästa kvalitetsvinerna av Tempranillo kommer tveklöst från Rioja och det lilla distriktet Ribera del Duera i den nordligaste delen av centrala Spanien. I de små distrikten som Ribera del Duero och granndistriktet Toro benämns Tempranillo som Tinta Fino eller Cencibel. Inom andra distrikt och regioner kan druvan även benämnas Uli de Llebre, och Tinta Roriz. Tempranillo eller Tinta Fino ger mycket behagligt kraftfulla och fylliga rödviner med en mörk djupröd färg. Vinerna har komplexa och fylliga karaktärer som ibland kan vara svårt att definiera men de är mycket charmfulla, varma och karaktärsfulla. De bästa Tempranillo ger ganska tydliga inslag av björnbär, moreller, plommon och peppar. Fatlagrade viner som alla Reserva- och Gran Reservaviner ger dessutom mycket karaktär av ek, vanilj och hallon. Vissa kvalitetsviner av Gran Reserva från Rioja, Ribera del Duero och Toro kan med fördel lagras i många, många år där vissa viner är som allra bäst efter år. De vanligaste Tempranillo-vinerna typ Crianza är vanligtvis bäst att dricka när de är 4-5 år. De lite enklare lantvinerna, Vino de la Tierra, är bast att drickas som unga viner inom 1-2 år då de oftast inte tål någon längre lagring. 26

27 Pinot Noir: De flesta vinmakare, oenologer och vinmakare är rörande överens om att just Pinot Noir är den mest svårodlade och svårbemästrade samt mest komplicerade druva att odla. Denna mörkblå druva har sitt ursprung i Bourgogne, mellan Dijon i norr till Lyon i söder. Druvan kan ge och skapa världens absolut förnämsta viner typ de från Cote d Or som är själva hjärtat i Bourgogne. Här produceras några av de mest himmelska viner man kan tänka sig och med rätt förhållande och skicklighet blir resultatet också fantastiska smakupplevelser. Men tyvärr, denna druva kan också med fel förutsättningar ge undermåliga och rent av odrickbara viner. Pinot Noir kar presenterat sig! Antingen himmel eller helvete, svart eller vitt, någon gråskala är rätt sällsynt när det gäller denna druva. Det är här i Bourgogne som druvan har de bästa förutsättningarna för att lyckas. Klimatet, värme med svala alpvindar, läget och perfekt jordmån med rätt mineraler anses vara hemligheten. Druvan kräver en stenig och kalkrik mager jord rik på mineraler och svalt klimat. Det svala klimatet i Cote d Or är i stort sett identiskt med klimatet i norra Kalifornien och Oregon. I Spanien odlas främst druvan i de nordöstra delarna av Spanien men de får inte den höga kvalité som druvan får i Bourgogne och i viss mån också Oregon på den amerikanska västkusten. Pinot Noir är också den viktigaste druvan till Champagne där den vanligtvis blandas med Chardonnay. I Champagnedistriktet odlas Pinot Noir över 1/3 av den totala odlingen för att täcka behovet. I de mousserande vinerna i Kalifornien används också Pinot Noir. I Spanien är det mycket ovanligt att producenterna av cava använder sig av denna druva. Smak och karaktär av en riktigt fin och god Pinot Noir är en upplevelse utöver det vanliga. Vinet är mycket komplex och djupt. Pinot Noir ger inte lika tjocka och fylliga viner som ex. Merlot. Pinot Noir har oftast en lägre syrahalt och lite mindre taninrika viner. Det är lätt att påstå att man förnimmer doft och smak av hallon och jordgubbar medan man i nästa sipp upplever helt andra dofter och smaker medan man i nästa upplever en härlig örtighet och kryddighet. De kvalitetsrika Pinot Noir från Bourgogne kan lagras i många år men de lätta och billigare Pinot Noirvinerna kan absolut inte lagras. Då kan det bli ren katastrof när man öppnar vinet. 27

28 Kosta gärna på dig en dyr och kvalitetsfull Pinot Noir från Cote d Or någon gång i livet och upplev en vinupplevelse utöver det vanliga! Garnacha Tinta: Grenache Noir är den berömda blå druvan från Rhonedalen och Cote de Rhône i södra Frankrike. Denna druva heter Garnacha Tinta i Spanien där den mycket framgångsrikt odlas framförallt Navarra, Rioja, Katalonien och La Mancha på Spaniens centralmassiv. Det är främst i Frankrike och Spanien som denna druva odlas. Över 90 % av den totala odlingen av denna druva kommer från dessa två länder. Andra länder som odlar Garnacha är framförallt de varma klimatländerna som Chile, södra Italien och Sicilien samt Kalifornien och södra Australien. Men det är som sagt från Rhonedalen som Garnacha skapat de bästa och mest kända vinerna som exempelvis Chateauneuf du Pape, Hermitage och Cote du Rhône Villages. Garnachadruvan vill gärna ha ett varmt klimat och druvan klara torka rätt bra. Därav att den odlas främst odlas i lite varmare klimat och sällan längre norrut. Druvstockarna kräver en stenig, mager och mineralrik jord. I exempelvis Chateauneuf du Pape får rankorna växa i typiska rullstenssluttningar där den hämtar sin näring flera meter under marknivå. I Navarra och Rioja växer Garnacha i stenrik skifferlik mager jord upp till 700 meter på sydsluttningar av Pyrenéerna. Garnacha smak och karaktär har under många år varit en av mina absoluta favoriter. Druvan ger oerhört läckra och fylliga röda viner. Vinerna är oftast mycket muskulösa, kraftiga och taninrika. Jag upplever tydliga inslag av svarta vinbär, moreller, katrinplommon, kaffe samt en spännande örtlig ton med en lätt pepprighet. En komplex doft och smak med mycket värme, exotiska inslag och en form av vildhet. De helt suveräna vinerna från Hermitage och framförallt Chateauneuf du Pape kan lagras i många år då de har en hög taninhalt och är rätt eldiga. Billigare varianter av Rhoneviner av lant- och bordsviner bör dock drickas i ung ålder då de inte vinner på lagring. 28

29 Det är i stort sett samma med de Spanska Garnachavinerna, de bästa och mest kvalitetsfyllda som Gran Reserva kan lagras medan de billigare Crianza och lantvinerna bör drickas unga. Grenache är ett kraftigt och fylligt vin och därför passar de bäst till kraftiga och kryddiga rätter. Syrah/Shiraz: Syrah är den klassiska blå druvan från Rhonedalen och det är också här druvan har sitt ursprung. Druvan är här tillsammans med Provence den mest odlade blå druvan i dessa regioner efter Grenache. Förutom dessa regioner i Frankrike är Australien störst volymmässigt att odla denna druva. Här kallas druvan Shiraz. Spanien, Kalifornien och Argentina är andra länder som odlar mycket av denna druva. Det är utefter Rhonedalen som druvan har gjort sig ett stort namn inom högkvalitativa viner. Främst är det genom de världsberömda vinerna från Cote-Roti, Crozes-Hermitage och Ermitage. Från vinhusen i dessa distrikt odlas och produceras de bästa och förnämligaste Syrahvinerna i världen. Framförallt Cote-Roti har gjort Syrahvinerna inte bara världsberömda utan även gjort att priserna på dessa viner har skjutit i höjden rejält. I Languedoc-Roussilon och Provence är Syrahdruvan en ganska vanlig volymdruva som producerar mycket goda, fylliga och aromatiska Vin de Pays viner som är klassen under AC-vinerna. Syrahdruvan skapar och ger i dessa regioner utsöka billiga bords- och lantviner. Vinerna är ganska kraftiga och fylliga och passar mycket bra till kryddiga kötträtter. I Spanien odlas Syrah främst i de norra regionerna och är en vanlig druva i många av blandvinerna men kan också förekomma som ensam druva. Vinerna ger här mycket goda och aromatiska viner. Syrahvinerna från Rhône ger oftast mycket muskulösa och fylliga rödviner med mycket smak och karaktär. Doften av en Rhone-Syrah kan vara häpnadsväckande spännande och intressant med en komplex doft med rätt tydliga inslag av örtträdgård och viol. Just dofter av örter är mycket karaktäristiskt för en bra Syrah. Smakmässigt upplevs dessa viner som mycket aromatiska, peppar, körsbär och svarta vinbär kan vara typiska smaker för en god Syrah. 29

30 En kvalitetssyrah från Rhône är en riktig höjdare och jag kan verkligen rekommendera en god Cote-Roti någon gång! Dyrt, ja, men det är en riktig vinupplevelse utöver det vanliga! Sangiovese: Sangiovese är den mest kända och mest välansedda druvan i Italien tillsammans med Nebbiolo. Druvan har respekt världen över då den ger mycket fina kvalitetsviner. Sangiovese är den mycket välkända blå druvan i framförallt Toscana där den mest är känd för sina Chiantiviner. Druvan är en kvalitetsdruva som många försöker ersätta med lokala varianter. Nästintill hela världsproduktionen och odlingen av Sangiovese sker i de centrala delarna av Italien och då främst inom vinregionerna Toscana, Emilia Romagna och Marche. Bara en liten bråkdel av Sangiovese odlingar sker i Argentina som odlar mest samt en liten del i Kalifornien och södra Australien. Sangiovese är själva huvuddruvan i viner från Chianti i Toscana. Dessa berömda viner blandas även in med en del av Caniola Nero, Syrah och Merlot. I vissa VdT-viner förkommer även en del Cabernet Sauvignon. De absolut bästa Sangiovese i Toscanaregionen odlas och produceras i de små distrikten Brunello di Montalcino, Chianti Rufina samt själva hjärtat av Chianti nämligen Chianti Classico. Doft, smak och karaktär av Sangiovese från Toscana har framförallt en ton och inslag av bittra körsbär, viol och örter. De stora vinerna från Chianti Classico och Brunello de Montalcino är mycket fylliga och kraftfulla och dess relativt höga taninhalt gör att de är mycket lagringsbara. Billigare typer av Sangiovese med blanddruvor är oftast mycket lättare och inte alls så fylliga. Vissa rödviner kan också kännas lite lätt spritsiga. Druvan är också inom en del olika regioner i Italien känd under namnet Brunello som återkommer på många vinetiketter. Många av dessa garanterar inte Sangioveses kvalité. 30

31 Övriga blå druvor som är vanligt odlade i Chile och Argentina: Bonarda: Bonarda är en synnerligen svårdefinierad röd druva. Den finns i tre arter i Italien varav experterna tror att den Argentinska Bonardadruvan kommer ifrån Bonardadruvan i Piemonte och är starkt besläktad med den berömda Nebbiolo. Men i motsats till Nebbiolo trivs Bonardadruvan ypperligt i varmare klimat. Bonarda ger kraftiga och smakfulla samt druvkaraktäristiska röda viner med en fin ton av plommon och örter. Vinerna har tack vare sin höga taninhalt en mycket bra lagringspotential. Bonarda ger och skapar typiska Italienska viner som passar allra bäst till Italieninspirerade maträtter. Barbera: Barbera är en av de mest populär blå druvorna i Italien. I Piemonte är det den största druvan efter Nebbiolo. Barbera odlas mycket flitigt i stort sett i hela Italien och överallt produceras det bra och lättdruckna viner. Oftast är det lite enklare viner men vinerna håller alltid en jämn och hög nivå. Barbera är den av de Italienska druvorna som är mycket vanligt odlad i de flesta av världens vinländer. I Kalifornien odlas Barbera mycket framgångsrikt i ganska stora volymer både för bättre kvalitetsviner samt de billigare bordsvinerna. De Kaliforniska Barberavinerna är oftast härligt fylliga, fruktiga och aromatiska. Vinerna håller liksom i Italien en jämn och hög kvalité till ett billigt pris. Barbera har en karaktäristisk körsbärston. Den är oftast rätt fyllig och druvrik smak med en härlig och uppfriskande arom. Barbera ger oftast inga lagringsbara viner på grund av sin ganska låga taninhalt. Vinerna bör drickas unga, från 1-4 år. Criolla: I Chile kallas även denna druva för PAIS och är en av de mest odlade druvorna i Chile. Detta är en ljusröd eller rosa druva som mest anses som en enklare bulkdruva som odlas i jättevolymer till det lite enklare viner Vino Corriente. Denna druva används också vid framställning av PISCO. Druvan har ingen lagringspotential utan dricks alltid som unga viner. 31

32 Carmenere: Fransk druva som i princip blivit Chilensk. Druvan har på kort tid erhållit en hög status och anseende. En popdruva som ger kalasviner. Druvan ger mycket fruktiga och druvaktiga viner med rätt hög tanninhalt. De är aromatiska och smakfulla med lätt kryddaktiga toner. Spännande druva som ger spännande rödviner som passar alldeles utmärkt till biff och kraftiga kötträtter. När druvan blandas med Merlot, Cabernet Sauvignon och Malbec ger de fantastiskt kryddiga och fylliga rödviner. Bland annat familjen Mondavi i Kalifornien producerar i Chile utsökta Carmenereviner. Tyvärr av någon anledning som är okänt för mig får inte viner av denna druva exporteras till EU länder. Varför är svårt att begripa. Pais: Den välkända Pisco-druvan, se även Criolla vilket är i princip samma druva. Bedömningar och intryck för Röda viner: UTSEENDE, DOFT & LUKTINTRYCK OCH SMAKINTRYCK. UTSEENDE; Djup, tegel, purpur, rödbrun. DOFT & LUKTINTRYCK; Aromatisk och identifierbar av följande dofter; Positiva dofter: Ek, vanilj, kryddor, peppar, körsbär, moreller, fläder, örter, honung, äpple, mandel, krusbär, citrus, exotiska frukter, druvig, kaffe, nötig. Knäckig, svart vinbär. Negativa: Kork, mögel svavel, unkenhet, jäst, jord. SMAKINTRYCK; Röda: Strävhet (Tanin), torr, mjuk, saftig, hård, komplex, Syraaktig, uppfriskande, stringent, platt, smak av Ovanstående dofter. Eldig. Smakintryck av ovanstående dofter. Sammetslen. mjuk, Längd: Platt, kort, stum, lång, utdragen läcker eftersmak. Balans: Välbalanserad, mjuk, len, hård, perfekt, komplex. Bouquet: Svag, komplex, kraftfull, kärnfull. 32

33 I detta kompendium tar jag upp druvans mer eller mindre originalnamn oavsett var i världen den än härstammar ifrån. De 6 riktigt stora blå druvorna som Chardonnay, Chenin Blanc, Pinot Gris, Riesling, Sauvignon Blanc och Viognier har fått lite mera plats med tanke på deras storhet. Det är ju dessa 6 druvor som skapar de största rödvinerna i världen. Alla övriga blå druvor och lokala varianterna kommer sist i detta kapitel. Först startar jag en redogörelse för dessa 6 stora druvor till de viktiga vinerna. Vin skall man dricka för smakens och njutningens skull och för att det är gott! Inte för att man är törstig! 33