Likabehandlingsplan. med årlig plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan med årlig plan mot kränkande behandling Grundsärskola och dess fritidsverksamhet i Öjersjö

2 Innehållsförteckning Sida Inledning med lagstöd 3 Definitioner 4 Utvärdering 5 Kartläggning och analys 7 Årlig plan 9 Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Rutiner vid akuta situationer 12 Organisation och ansvarsfördelning 14 Delaktighet och inflytande 14 Dokumentation 14 Kommunikation och förankring 14 Bilagor 1. Lagstöd 2. Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO 3. Schematisk bild av likabehandlingsarbetet 4. Blankett för dokumentation 2

3 Vision Öjersjö 2016: 2016 har 16 åringen inte bara nått statens och våra mål, utan framförallt sina egna. Rik på stolthet och kunskap lämnar 16 åringen vår skola, övertygad om sin egen förmåga att själv skapa sin framtid. 16 åringen minns sin skoltid som trygg, rolig och nyttig. Vision likabehandlingsarbete och elevhälsoarbete: På Öjersjö har vi en god hälsofrämjande arbetsmiljö utifrån skolans två huvuduppdrag, att främja barns och ungas lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Barn och unga upplever den sociala, fysiska och psykiska miljön som trygg och inkluderande av alla. Öjersjö ligger i Partille kommun och är ett område med förskola, grundskola och elevgrupper i behov av särskilt stöd såsom grundsärskola och språkklasser. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård samt förskolorna Gökegård, Äventyret, Hallen, Öjersjövägen och Ekbacken. Denna plan omfattar verksamheten på grundsärskolan och den tillhörande fritidsverksamheten i Partille kommun. Ansvarig är rektor Kristina Rüdow. Inledning med lagstöd Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Kommunens förskolor och skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Denna likabehandlingsplan är tänkt att beskriva detta arbete på grundsärskolan. Två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan är Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola/skola se bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt upprätta rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). De flesta kraven är 3

4 gemensamma för båda planerna därför anser både BEO och DO att planerna sammanförs i en gemensam likabehandlingsplan/årlig plan mot kränkande behandling (se bilaga 2) I den nya skollagen införs skyldighet för lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn, som i sin tur är skyldig att anmäla det till huvudmannen, det vill säga till förvaltning och till nämnd. 6 kap.10 (SFS 2010:800). Rutiner för detta finns i förvaltningens delegationsordning. Sedan tidigare har vi skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen, och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Fler definitioner finns att hämta i Skolverkets allmänna råd Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etcetera tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Trakasserier Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningar/trakasserier kan vara: o fysiska till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar 4

5 o verbala till exempel att bli hotad eller kallad nedlåtande och kränkande ord o psykosociala till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning o text- bildburna till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms Mobbning, som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda Utvärdering Enligt likabehandlingsplanen för har vi fullföljt de flesta planerade aktiviteterna. Vår gemensamma studiedag med tema kartläggning i likabehandlingsarbetet (Husmodellen), genomfördes med gott resultat. De dagliga aktiviteterna där våra elever inkluderas under rast-verksamheten har varit positiv, vi kommer att fortsätta utveckla detta sociala samspel. En del arbete kvarstår dock. Vi kommer att arbeta vidare med hur vi informerar grundskolans elever om funktionshinder och vår verksamhet. Positivt: Vi ser att mycket av årets Likabehandlingsarbete har fullföljts. 5

6 Rastaktiviteter: Det är mycket personal på skolgården, iklädda röda jackor med skolans logga. Det har blivit fler elever från grundskolan, som lekt bland särskolans elever. Personalen hjälper till att sätta igång sociala aktiviteter med gr -och särskoleelever ex innebandy, fotboll, pulka, spel och samtal under rasterna. Grundskolans elever bjuds in på lilla gården på Nedergård vilket är populärt. Även på stora gården på Storegård möts alla elever i ex kompisgunga och motorikbana, Detta ger många tillfällen för pedagogerna att besvara frågor och ge förklaringar angående funktionshinder. Särskolans pedagoger har under lektioner informerat och förklarat för grundskolans elever vad det innebär att ha ett funktionshinder. Detta har varit en mycket uppskattad aktivitet som grundskolan efterfrågar även detta läsår. Vi har sett ett ökat antal elever på grundsärskolan gård efter detta. En del av inkluderingsarbetet har skett inom särskolans egen verksamhet men även, för de som har förutsättningar, med grundskolan ex ett Hälsotema på hela Brunn. Fester med särskolans elever har varit lyckade. Det ger eleverna möjligheter att delta i större sammanhang och bli medvetna om vad som förväntas av dem där strukturerna är kända. Alla får var med utifrån sina förutsättningar. Särskolans upplever att de alltid är tillfrågade om att delta i gemensamma aktiviteter. Vissa arrangemang avstår de från pga. fysiska eller psykiska hinder. Detta år var det flera elever som avstod från att delta i 9:ornas avslutningsfest. Bör utvecklas: Skolans temadagar har ibland haft ett innehåll som gjort det svårt för grundsärskolans elever att kunna delta och få ett utbyte. Ett dilemma som framkommit i utvärderingen är att logistiken är svårt att få ihop vid gemensamma aktiviteter. Man önskar hjälp med samordning av detta. Personalen upplever att det ibland brister i informationen, de lyfter vikten av att de är delaktiga i planeringsstadiet i samtliga aktiviteter. Informationen vid gemensamma aktiviteter är viktig och har ibland fallerat. Önskemål om tätare musiksamlingar. Det kan upplevas som svårt för vissa elever som inte tidigare har samarbetat med grundskolan att då gå på den gemensamma avslutningsfesten. Ett bredare samarbete och samordning efterfrågas. För en schematisk bild av likabehandlingsarbetet, se bilaga 3. 6

7 Tidsplan för arbetet med likabehandlingsplanen: I april och maj görs den nya kartläggningen för den kommande planen parallellt med utvärderingen av innevarande års plan. Tidsplan för likabehandlingsarbetet Den 15 oktober varje år ska ny plan vara klar. I augusti och september presenteras en analys av den nya kartläggningen för personal, barn, elever och föräldrar. Mot bakgrund av analysen och utvärderingen av föregående års åtgärder formuleras nya åtgärder. Förslag till ny plan görs och antas när barn och elevers åsikter beaktats. Kartläggning och analys Personaltätheten i grundsärskolan är hög. Det gör det möjligt att arbeta på individnivå där man hanterar eleven utifrån hans/hennes specifika behov. Pedagogerna har regelbundna samtal (EQ) med eleverna om etiska dilemman. Man följer upp och hanterar vardagshändelser och konflikter direkt när de uppstår. Varje situation måste riskbedömas och anpassas individuellt. All personal har talat med eleverna om trivsel och trygghet i skolan. Det kan vara svårt att föra dessa diskussioner men pedagogerna har ändå dragit slutsatser av deras reaktion och beteende. Eleverna trivs i skolan, de är trygga och går gärna hit. Några har sagt att de längtar till skolan på loven. Pedagogerna har uppmärksammat att nya elever i grundskolan ibland kan reagera på våra elevers beteenden på ett negativt sätt. Kartläggning föräldramöten Särskolan mars 2014 På föräldramöten på särskolan i mars 2014 fick deltagarna fundera över när deras barn känner sig trygga respektive otrygga på skolan, och vilka åtgärder de ville föreslå för att öka trygghet och trivsel på särskolan. Föräldrarna upplever att barnen är trygga och trivs på i stort sett hela skolan; lektioner, raster, fotbollsplanen och på fritidsklubben. Trygghet och trivsel kan dock skifta stort efter dagsform och humör hos barnen. Enstaka föräldrar har uttryckt oro för skolsituationen men det har då inte rört sig om likabehandlingsfrågor. Deltagarna nämnde några situationer och platser när otrygghet kan uppstå, så som omklädningsrummen och skolskjutsen. Otryggheten ökar om inte det finns personal 7

8 närvarande. Förslag på åtgärder som framkom var omklädningssituationen vid idrottshallen och att ljuset där (Ö.S) är intervallstyrt. Kontaktboken som följer barnen mellan skola och hem har en viktig funktion när det gäller trivsel och trygghet. En kontinuitet över dagen skola-fritids med samma personal ger elever större trygghet. Analys Personalen upplever att eleverna trivs i skolan och att de känner sig trygga där. Fortfarande är skolgården en plats som upplevs som känslig och där behövs mångas vuxna för att säkerställa tryggheten. I lunchmatsalen har det blivit betydligt fler elever. Detta har påverkat en del elever från grundsärskolan. Några har ändrat mattid och några äter nu i hemvisten istället. I dusch och omklädningsrum på Storegård är intervall-belysningen borttagen. Den gjorde eleverna oroliga (att det snart skulle bli mörkt) och den är nu ersatt med konstant ljus. Enstaka föräldrar har hört av sig med oro för skolsituationen, men det har då inte rört sig om Likabehandlingsfrågor. På Öjersjö Storegård finns i nuläget inte något regelbundet informationsforum mellan grund- och särskola. Man upplever därför brister i informationen. Vi försöker tillsammans hitta strukturer för att motverka detta. Grundsärskolans personal informerar varje läsår elevgrupper på grundskolan om vad det betyder att gå i grundsärskola - likheter och olikheter. Kontakten mellan hem och skola är tät och regelbunden och vi har också en organisation med gemensamma träffar för grundsärskolans föräldrar. På föräldramöten sker information och samverkan avseende gemensamma intressen. Föräldraråden med representanter från elevgrupperna sker några gånger per termin. Föräldraråden är tänkta för mer delaktighet och samverkan, men har tyvärr haft få deltagare. Kanske bör de ligga i anslutning till föräldramötena? Vi vet att det är svårt att gå hemifrån på kvällen, då många särskoleelever inte kan vara själva. Några av grundsärskolans elever med autism har heldagsomsorg med skola och fritids i samma hus och med samma personal. Dessa elever har mycket svårt för stora sammanhang samt övergångar mellan aktiviteter, lokaler och personal. För andra elever finns integrerad fritidsverksamhet med elever från grund- och särskola tillsammans. Här finns vinster för eleverna att hitta kompisar att göra aktiviteter tillsammans med under pedagogisk ledning. 8

9 Årlig plan Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. Övergripande mål: Alla barn och elever i Öjersjö ska vara väl förtrogna med diskrimineringsgrunderna utifrån mognad och ålder. Delmål: Fortsatt arbete med diskrimineringsgrunderna med speciellt fokus på funktionshinder. Planerade aktiviteter under läsåret: Planerade aktiviteter Tidpunkt Ansvarig Utvärderi ng Likabehandlingsrepresentante r (likabehandlingsgruppen) med personarepresentanter från alla olika verksamheter. planerar aktiviterer för alla på Ö.S och Ö.B Planerade dagar under året start den 13/5 med Utemiljödag. Likabehandlingsgrupp Rektorer juni Undervisning där grundsär och grundskolans elever samverkar Mötesplatser Under läsåret Rektorerna pedagogerna juni 9:ornas avslutningsfest grundoch särskola tillsammans. juni Rektor juni Föräldrasamverkan/ Områdesmöten/gårdsråd Under läsåret rektorer juni Internationellt arbete samverkan utbyte, olika kulturer Under läsåret pedagogerna 9

10 Ex Japan Sydafrika Rastaktiviteter. Att aktivt initiera socialt samspel. Samverkan med fritidsgrupper grund-och särskola gemensam fritidsklubb för grundsärskola/ grundskola Temaarbete Star for Life Gemensam fritidsklubb för grundsärskola/ grundskola Gemensamma temadagar, samplanering inom husen, gårdsråd, elevråd dagligen pedagogerna Kontinuerl ig utvärderin g Under läsåret KUF-chef fritidspersonal juni Lå pedagogerna juni Under läsåret Under läsåret Fritidspersonal Från UF och KUF Likabehandlingsgrupp pedagogerna juni juni Gemensamma idrottsdagar. Ex. skoljoggen, orientering, friidrott och vandringar och specialvarvet. En personalkväll tillsammans med KUF förvaltningen om fritidsklubb samt LSS fritids Under läsåret Under läsåret Rektorer tillsammans med pedagoger Fritidspersonal från UF och KUF juni juni Förebyggande arbete. Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer och tar sikte på att minimera risken för kränkningar. Övergripande mål: Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet. Delmål: Att minska klyftorna mellan grupper och verksamheter. Att öka förståelsen och toleransen för olikheter. Planerade aktiviteter under läsåret: Planerade aktiviteter Handledning av ps Bo Heilskov utifrån problemskapande beteenden Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Lå rektor kontinuerligt 10

11 Information till elever och personal på grundskolan avseende särskolans verksamhet och elevgrupp Många vuxna på rastaktiviteter från båda skolformerna samt fritidspersonal. Aktivt initiera socialt samspel. Caféverksamhet för de äldre eleverna i syfte att öka inkluderingen. Samma personal över hela dagen för att stärka kontinuiteten och ge eleverna trygghet. Information Om elevernas behov och rutiner för skolskjutspersonal Under läsåret rektorer juni dagligen Pedagoger Under läsåret pedagogerna Underläsåret pedagogerna Under läsåret Skolpersonal/samordnare Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet omfattar arbetet att upptäcka, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, både när barn/elev kränks av personal och när barn/elev kränks av andra barn/elever. Övergripande mål: Barn och elever i Öjersjö har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. 11

12 Delmål: Ha en tydlig och välkänd handlingsplan för hur vi arbetar vid akuta händelser. Rutinerna för dokumentationen ska vara tydliga och användarvänliga. Planerade aktiviteter under läsåret: Planerade aktiviteter Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Likabehandlingsgruppen med personalrepresentanter från elevgrupperna Handlingsplan för hur vi gör när Vuxen kränker barn. Tydliggöra rutiner och handlingsplan vid kränkande behandling. Regelbundna träffar under året Kurator Karin Nystås rektor rektor juni Rutiner vid akuta situationer Det förebyggande arbetet hjälper oss att upptäcka kränkande behandling och mobbning i ett tidigt skede. Här är trygghetsteamet, arbetslagen, mentorssamtal och utvecklingssamtal viktiga. Alla, elever, föräldrar och personal, har ett ansvar att signalera misstankar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och mobbning. Allt arbete mot kränkande behandling ska dokumenteras, både det förebyggande arbetet och enskilda ärenden. Dokumentationen är viktig ur flera aspekter, den visar hur vår skola hanterar och motverkar kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och mobbning, den möjliggör uppföljning av ärenden och den ger underlag för utvärdering av likabehandlingsarbetet. Det är också en fråga om att skydda den enskilde elevens intressen. Genom att dokumentera går det att vid behov gå tillbaka och följa hur enskilda ärenden har hanterats. Om något händer har all personal ett ansvar att direkt säga ifrån, avbryta handlingen och prata med de inblandade. Mentor informeras och kan därefter ha ett allvarssamtal med den elev det gäller. Dessa insatser dokumenteras och följs upp av mentor. Blankett för dokumentation, se bilaga 4. Om elev upplever sig kränkt av personal på skolan eller förskolan, hanteras det enligt handlingsplanen, med den skillnaden att det är rektor/förskolechef som kartlägger vad som har inträffat, håller i samtalen, informerar föräldrar och ansvarar för uppföljning och dokumentation. 12

13 Alla misstankar om att någon har blivit utsatt för kränkande behandling ska anmälas till rektor/förskolechef, som i sin tur anmäler detta till huvudmannen, se bilaga 1. Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier: 1. Så fort skolan får kännedom om att någon blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling inleds arbetet med att ta reda på vad som har hänt och prata med och stötta de inblandade. 2. Mentor/klasslärare och ytterligare en person (i första hand trygghetsteamets representant i arbetslaget) pratar med den som har blivit utsatt för att klargöra vad som har hänt och vilka som är inblandade. Eventuellt behöver de prata med fler personer som kan ha kännedom om händelsen. I detta samtal bestäms också tid för uppföljning och vem den som utsatts kan vända sig till om det skulle upprepas. Föräldrar, kurator och rektor informeras och allt dokumenteras. 3. Mentor/klasslärare och ytterligare en person talar sedan med den/de som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning. Dokumentera samtalet. Föräldrar informeras. 4. Under de följande veckorna har berörd personal de inblandade under uppsikt och genomför uppföljande samtal. Hela processen ska dokumenteras. Elevhälsoteamet via kurator/rektor följer arbetet med trygghetsteamets representant i arbetslaget. 5. Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör kallar rektor till elevvårdskonferens för var och en av de inblandade eleverna. Handlingsplan när elev kränks av vuxen 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur situationen med berörd elev fungerar. 13

14 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Organisation och ansvarsfördelning Rektor/förskolechef ansvarar för skolans program för likabehandling. Öjersjö har ett trygghetsteam med representanter från alla arbetslag som träffas regelbundet. Skolans kurator Karin Nystås är sammankallande och rektor Andreas Sandahl är ledningsgruppens representant i trygghetsteamet. Gruppens uppgift är att bevaka och hålla sig informerade om nyheter inom likabehandlingsområdet, driva dessa frågor i arbetslagen samt vara ett stöd i arbetslagen runt frågor om trakasserier och kränkande behandling. Trygghetsteamet har en direktkoppling in till elevhälsoteamet via kurator och rektor, och frågor som rör likabehandling står överst på dagordningen varje gång elevhälsoteamet träffas. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns också med på mentorssamtal, utvecklingssamtal, arbetslagens träffar, elevråd/gårdsråd och föräldraråd. Vuxnas förhållningssätt till varandra, föräldrar, barn och elever lyfts i rektorernas samtal med sina anställda. Delaktighet och inflytande Alla elever har varit med i samtal där varje elev har fått möjlighet att uttrycka funderingar kring sin skolsituation med fokus på trivsel och trygghet. Eleverna har regelbundna klassråd med möjlighet att ventilera frågor som rör likabehandling. På föräldrarådet diskuterar föräldrarna och föreslår åtgärder. Vid medarbetarsamtal lyfts frågor om hur varje enskild personal arbetar med inkludering. Dokumentation I förskolor och skolor ska alla enskilda ärende dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Kommunikation och förankring När likabehandlingsplanen är färdig 15 oktober 2014 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för föräldrar, elever och personal. Föräldrarna kommer att få planen presenterad på föräldramöten, och den kommer att finnas tillgänglig på Öjersjös hemsida. Planen kommer att presenteras i alla klasser och barngrupper, på en nivå som är anpassad efter elevernas mognad och ålder. Personalen på skolan kommer att få ta del av och diskutera planen på APT.Samtliga anställda ska ha ett eget exemplar. 14

15 Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det förebyggande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet upprättas årligen delaktighet av barn och elever redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året - en 15

16 redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Anmälan till huvudman vid kännedom om kränkning I den nya skollagen (2010:800) infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla det till skolhuvudmannen (6 kap.10 ). Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftligt och dateras. 2. Rektor får informationen och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Utredningen ska innehålla en beskrivning av händelsen, vilka som är inblandade, vilka som har informerats (föräldrar, elevhälsoteam), föreslagna åtgärder och tid för uppföljning. 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 5. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, men där det finns skäl att misstänka att det kan röra sig om kränkningar, ska utredas och anmälas till rektor/huvudman enligt rutiner ovan. Blanketter för detta finns på Framsidan. De heter Anmälan till rektor och huvudman vid misstanke om kränkande behandling och Utredning vid misstanke om diskriminering, repressalier eller kränkande behandling. Klagomålshantering Utbildningsförvaltningen ansvarar för utbildning av barn och unga i åldrarna 1 till 20 år. Självklart vill vi erbjuda en så god kvalitet som möjligt. Därför vill vi gärna att du berättar för oss vad du tycker om våra verksamheter. Enligt skollagen kan barn, elever, vårdnadshavare och andra berörda få sina klagomål mot utbildningen utredda av barn- och utbildningsförvaltningen eller av gymnasieförvaltningen. Du kan även lämna synpunkter på annat i vår verksamhet som du tycker kan bli bättre eller kan fungera på ett annat sätt än i dag. I förskolan och skolan handlar det i första hand om att framföra synpunkter till berörd personal. Om det inte löser problemen eller om du föredrar att prata med någon annan, är nästa instans att vända sig till förskolechef eller rektor. Mer information om detta finns på kommunens hemsida 16

17 Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 17

18 Bilaga 2: Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Sammanförd plan Plan mot kränkande behandling Årlig plan Likabehandlingsplan Kränkande behandling Trakasserier och diskriminering Ex: Utseende, materiella resurser, mobbning Diskrimineringsgrunderna Skollagen Diskrimineringslagen Barn- och elevombudet Diskrimineringsombudsmannen Caroline Dyrefors Grufman Agneta Broberg 18

19 Bilaga 3: Schematisk bild av likabehandlingsarbetet. Främjande arbete VISION Förebyggande arbete Mål Mål Mål Akut arbete Vision som tydligt markerar skolans inställning Målinriktat arbete för att: -främja lika rättigheter - förebygga trakasserier och kränkningar - upptäcka, utreda åtgärda akuta situationer gällande trakasserier och kränkningar Årlig kartläggning Delmål Delmål Delmål Åtgärder Åtgärder Åtgärder Delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit i kartläggningen Redogörelse för de åtgärder som Verksamheten avser påbörja eller Genomföra under kommande året Redovisning av hur de planerade Utvärdering åtgärderna ha planer åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan 19

20 Bilaga 4: Blankett för dokumentation Dokumentation vid kränkande behandling. Datum för händelsen: Plats för händelsen: Inblandade: Beskriv händelsen: Samtal med de inblandade: Kontakt förälder och rektor/förskolechef: 20

21 Dokumentation kränkande behandling (forts) Åtgärder: Planerat uppföljningsdatum: Innehåll uppföljningssamtal: Uppföljning åtgärder: Underskrift: Namn + befattning Datum Namnförtydligande Kopia lämnas till kurator (kurator informerar rektor/förskolechef). 21