Likabehandlingsplan. med årlig plan. Djupedals förskola Öjersjö Barn- och utbildningsområde

Transkript

1 Likabehandlingsplan med årlig plan Djupedals förskola Öjersjö Barn- och utbildningsområde

2 Innehåll Vision Öjersjö Vision likabehandlingsarbete och elevhälsoarbete... 3 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument... 4 Inledning med lagstöd... 5 Definitioner... 6 Utvärdering... 7 Tidsplan för arbetet med likabehandlingsplanen... 9 Kartläggning och analys... 9 Årlig plan Främjande arbete Förebyggande insatser Åtgärdande insatser och rutiner för akuta situationer Planerade aktiviteter under läsåret: Rutiner vid akuta situationer Vid akuta kränkningar: Vid upprepade kränkningar Vuxen som kränker barn Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Dokumentation Kommunikation och förankring Bilaga 1: Lagstöd Bilaga 2: Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Bilaga 3: Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Bilaga 4: Blankett för dokumentation

3 Vision Öjersjö har 16 åringen inte bara nått statens och våra mål, utan framförallt sina egna. Rik på stolthet och kunskap lämnar 16 åringen vår skola, övertygad om sin egen förmåga att själv skapa sin framtid. 16 åringen minns sin skoltid som trygg, rolig och nyttig. Vision likabehandlingsarbete och elevhälsoarbete På Öjersjö har vi en god hälsofrämjande arbetsmiljö utifrån skolans två huvuduppdrag, att främja barns och ungas lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Barn och unga upplever den sociala, fysiska och psykiska miljön som trygg och inkluderande av alla. Inledning Öjersjö ligger i Partille kommun och är ett område med förskola, grundskola och elevgrupper i behov av särskilt stöd såsom grundsärskola och språkklasser. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård samt förskolorna Ekbacken, Djupedal, Gökegård, Hallen och Hultets förskola. Denna plan omfattar verksamheten på Djupedals förskola. Ansvarig är förskolechef Karin Bomb Målsättning På Djupedals förskola ska ALLA barn och vuxna, känna sig trygga, välkomna, bli respekterade och känna gemenskap. Ingen ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Ingen ska heller känna olust eller rädsla för att komma till förskolan. Vi vill ha ett varmt och öppet klimat där vi ser varandras olikheter och likheter som någonting positivt. Vi på Djupedals förskola ska förmedla grundläggande värden så som människors lika värde, att respektera varandra och att vara en god medmänniska. All personal på förskolan har ett gemensamt ansvar för arbetet med att aktivt förebygga, upptäcka och förhindra alla former av kränkande behandling. 3

4 Styrdokument I Läroplan för förskolan 98/10 kan vi bland annat läsa följande: Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. ( 4

5 Inledning med lagstöd Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Kommunens förskolor och skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Denna likabehandlingsplan är tänkt att beskriva detta arbete på Djupedals förskola. Två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar är Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans/förskolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan/förskolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola/skola se bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt upprätta rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). De flesta kraven är gemensamma för båda planerna därför anser både BEO och DO att planerna sammanförs i en gemensam likabehandlingsplan/årlig plan mot kränkande behandling (se bilaga 2). Vi på Djupedals förskola har valt att slå ihop dessa planer till en. I den nya skollagen införs skyldighet för lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn, som i sin tur är skyldig att anmäla det till huvudmannen, det vill säga till förvaltning och till nämnd. 6 kap.10 (SFS 2010:800). Rutiner för detta finns i förvaltningens delegationsordning. Sedan tidigare har vi skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 5

6 Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen, och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Fler definitioner finns att hämta i Skolverkets allmänna råd Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etcetera tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Trakasserier Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningar/trakasserier kan vara: Fysiska -till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar Verbala -till exempel att bli hotad eller kallad nedlåtande och kränkande ord Psykosociala -till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- bild burna -till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms Mobbning, som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. 6

7 Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda Utvärdering Främjande insats: Att främja barns lika rättigheter, att ge alla individer utrymme och inflytande i verksamheten. Planerade aktiviteter Ett medvetet språkbruk Erbjuda olika alternativa material Närvarande pedagoger. Utvärdering: Under 2014/2015 arbetar pedagogerna på förskolan mycket med att diskutera och utveckla lärmiljö och förhållningssätt. Detta utifrån att förskolan är under uppbyggnad och är påverkad av en hög personalomsättning i denna fas. Pedagogerna deltog i fortbildningar där fokus var lärmiljön som den tredje pedagogen. Diskussionerna är kontinuerliga på arbetsplatsträffar, reflektioner och i medarbetarsamtal. Barn och elevenkäten visar på att när det Delaktighet och inflytande har vårt nyckeltal höjts från 2014 till 2015 (86 jmfr Partille 84). Detta visar på att vårdnadshavarnas upplevelse av barnens delaktighet och lika rättigheter, utrymme och inflytande är hög men vi strävar högre. De insatserna vi gjorde var en bra början, diskussionen kring förhållningssätt och lärmiljö kopplat till barns lärmiljö är påbörjad och i verksamheten ser man har medvetenheten kring språkbruk, miljö och förhållningssätt skapat en grund för utveckling. Vi bedömer att vårt mål kvarstår under 2015/2016 då vi vill fortsätta utveckla och skapa en grund för vår förskola att stå på kring detta mål. Förebyggande insats: Identifiera riskfaktorer i fysisk miljö och i förhållningssätt vuxen-barn, barn-barn så att kränkningar inte sker. Planerade aktiviteter: Utvärdering: Kartläggning av miljöer som ökar risk för kränkningar Sammarbets och kompisarbete genom olika metoder Under läsåret har vi under arbetsplatsträff identifierat områden i den fysiska miljön där risk för kränkningar kan ske. Tillsammans arbetar med att utifrån det materialet förebygga så att inte kränkningar sker mellan barn. När situationer sker i mellan barn som vi ser kan riskera att vara kränkande, är vi som pedagoger närvarande och pratar med barnen. Under våra reflektioner i arbetslaget har vi diskuterat dessa situationer för att utveckla arbetet 7

8 ytterligare. Diskussioner har även skett med förskolechef kring detta. Vi arbetar vidare med detta mål då vi under 2017 kommer att flytta in i nya lokaler där ytterligare kartläggning behöver ske. Vi behöver fortsätta arbeta under tiden innan då vår lärmiljö påverkas av byggnation. Åtgärdande insats: Säkerställa att alla barn, pedagoger och vårdnadshavare vet vilka åtgärder som vidtas om diskriminering eller kränkning sker på förskolan. Planerade aktiviteter: Utvärdering: Information ges till vårdnadshavare om kränkningsåtgärder. Samtala och medla mellan barn- barn Öppna dialoger kollegor emellan Under hösten hölls ett föräldramöte kring hur vi säkerställer att kränkningar inte sker på förskolan. Detta gjorde vårdnadshavare medvetna om vårt värdegrundsarbete och hur vi agerar om kränkning sker. Medvetenheten hos pedagogerna är hög och detta område har under våra samtal varit prioriterat. Under sommaren slutade ett antal pedagoger och ett antal var helt nya utifrån detta fortsätter vi arbetet under 2015/2016. Vi kommer då prioritera arbetet i barngrupp och pedagogerna. 8

9 Tidsplan för arbetet med likabehandlingsplanen För en schematisk bild av likabehandlingsarbetet, se bilaga 3. I april och maj görs den nya kartläggningen för den kommande planen parallellt med utvärderingen av innevarande års plan. Tidsplan för likabehandlingsarbetet Den 15 oktober varje år ska ny plan vara klar. I augusti och september presenteras en analys av den nya kartläggningen för personal, barn, elever och föräldrar. Mot bakgrund av analysen och utvärderingen av föregående års åtgärder formuleras nya åtgärder. Förslag till ny plan görs och antas när barn och elevers åsikter beaktats. Kartläggning och analys Följande insatser/aktiviteter är en del av årets kartläggning, vilken ligger till grund för vårt förebyggande arbete: Barnobservationer - vi tittar på barnens lek och hur de är mot varandra. Kartläggningssamtal samtal med barnets vårdnadshavare kring barnets behov, intressen och kompetenser. Dialog- i dagliga samtal och inför utvecklingssamtal samtalar vi pedagoger med barnen medvetet, om hur de trivs och upplever sin vardag på förskolan. Utvecklingssamtal - i samtal med barn och vårdnadshavare sker en utvärdering och uppföljning kring hur barnets trivsel och vistelsen på förskolan. Arbetslagsmöten - under dessa tillfällen är barnens välmående och den sociala atmosfären en stående punkt. Trygghetsvandring- med barnen. 9

10 Samtal kring stämningen i barngruppen samt diskussion kring eventuella konflikter, utifrån ålder på barnen sker dagligen. Kartläggningen och det systematiska kvalitetsarbetet lägger grunden för det förebyggande arbete som utförs i barngruppen varje dag. Genom att vara en närvarande pedagog samt lyssna in vad barnen kommunicerar kring, ökar förutsättningarna för att ligga steget före och förekomma eventuella kränkningar/missförstånd. Utifrån resultat och analys av årets brukarenkät och kartläggningssamtal, gällande trivsel och bemötande på förskolan, har brukarnas svar blivit en del i kartläggningen för årets främjande och förebyggande likabehandlingsarbete på förskolan. Vid höstens kartläggningssamtal framkom tydligt att sociala samspel och trygghet är grunden för hur trivsel upplevs/uppfattas av barnen. Stabiliteten och hållfasthet i verksamheten speglar kvalitén i verksamheten i förskolan, vilket våra brukare ger uttryck för. Årets brukarenkät 2015 och visar att vårdnadshavarna upplever att barnen har en hög trivsel och trygghet på förskolan. Utifrån en relativt hög svarsfrekvens är resultatet 98 av 100 (jmfr 97 i Partille kommun). På Djupedals förskola har denna siffra ökat från föregående år för 1-3 åringar från 89 till 99 och för 4-5 åringar från 71 till 97. Årlig plan Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. Övergripande mål: Alla barn och elever i Öjersjö ska vara väl förtrogna med diskrimineringsgrunderna utifrån mognad och ålder. Delmål: Under läsåret 2015/2016 kommer vi fokusera på barns lika värde samt hur mångfalden av våra likheter och olikheter kan vara en tillgång för alla som deltar i verksamheten. 10

11 Mål: Att främja barns lika rättigheter, att ge alla individer utrymme och inflytande i verksamheten. Planerade aktiviteter under läsåret: Planerade aktiviteter Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Ett medvetet, professionellt och normkritiskt språkbruk. I alla situationer och tidpunkter Alla som arbetar på förskolan 7 mars maj -16 Erbjuda barnen olika/alternativa aktiviteter med en tydlig medvetenhet och koppling till vårt delmål. Vid många olika tillfällen under året. Alla pedagoger på respektive hemvist. Närvarande pedagoger med ansvar att dokumentera och reflektera. När pedagogerna är i barngrupp under pågående verksamhet. Alla pedagoger. Individ och arbetslagsansvar Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer och tar sikte på att minimera risken för kränkningar. Övergripande mål: Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet. Delmål: Att förebygga en oförståelse kring vikten av att vara en medforskande pedagog, i de sociala samspel och lärprocesser som pågår. 11

12 Identifiera riskfaktorer i fysisk miljö och i förhållningssätt vuxen-barn, barn-barn så att kränkningar inte sker. Planerade aktiviteter under läsåret: Planerade aktiviteter Kartläggning av miljöer som ökar risk för kränkningar Gruppstärkande aktiviter med en medvetenhet kring KASAM och delaktighet. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Succesivt och kontinuerligt under läsåret. Under hela året Varje hemvist ansvarar för varsin kartläggning. Likabehandlings- ansvarig sammanfattar Alla på Djupedals förskola. Planeringar 7 mars maj -16 Åtgärdande insatser och rutiner för akuta situationer Det åtgärdande arbetet omfattar arbetet att upptäcka, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, både när barn/elev kränks av personal och när barn/elev kränks av andra barn/elever. Övergripande mål: Barn och elever i Öjersjö har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. Delmål: Att ha en gränsöverskridande och ansvarsmedvetenhet i vårt professionella förhållningssätt. 12

13 Planerade aktiviteter under läsåret: Planerade aktiviteter Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Samtala och medla mellan barn-barn Dagliga situationer Alla som arbetar på förskolan 7 mars maj -16 Öppna dialoger kollegor emellan Rutiner vid akuta situationer Om det inträffar en kränkning måste förskolan agera. För att detta ska ske på ett bra sätt utgår vi ifrån ett antal åtgärder. Vid akuta kränkningar: Vid akuta kränkningar ska vi på förskolan agera skyndsamt. Vi samlar alla inblandade och har ett samtal med var och en. Samtalen ska dokumenteras och förskolechef informeras. Blankett för dokumentation, se bilaga 4. Vi behöver skapa en förståelse i allvaret för barnen när en kränkning skett. Därefter pratar arbetslaget ihop sig om hur vi ska gå vidare och informerar därefter vårdnadshavare om vad som hänt. Det är viktigt att förskolechef tillsammans med arbetslag följer upp det vi bestämmer kring fortsatt arbete och har en dialog med vårdnadshavarna. Ansvarig: enskild pedagog och arbetslag tillsammans med förskolechef. Vid upprepade kränkningar: När vi upptäcker att ett barn tenderar att bli kränkt eller att någon återkommande kränker någon annan av sina kamrater ska rektor meddelas. Arbetslaget ska göra en analys och diskutera vad som hänt för att få en helhetsbild av situationen. Vårdnadshavare ska informeras. Samtalen ska dokumenteras. Vid behov upprättas en handlingsplan/åtgärdsplan för båda parter. Medverkande vid upprättandet av planen kan vara ansvarigpedagog/specialpedagog och vårdnadshavare. Planen ska dokumenteras. Återkoppling/Uppföljning ska ske kontinuerligt med berörda vårdnadshavare. Ansvarig: enskild pedagog och förskolechef. 13

14 Vuxen som kränker barn Om vi som personal upptäcker kränkning från vuxen till barn ska vi påtala det olämpliga i händelsen. Personalansvarig förskolechef informeras och utreder, samtalen ska dokumenteras. Ansvarig: enskild pedagog och förskolechef. Organisation och ansvarsfördelning Förskolechef ansvarar för förskolans program för likabehandling. Varje förskola har samordnare för likabehandlingsarbetet som tillsammans med förskolechef driver dessa frågor i arbetslagen samt är ett stöd för medarbetarna runt frågor om trakasserier och kränkande behandling. Vuxnas förhållningssätt till varandra, föräldrar och barn lyfts bl a på medarbetar samtal pedagog-förskolechef. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns också med på samtalen. Delaktighet och inflytande För att arbetet med likabehandlingsplanen ska fungera så bra som möjligt för oss på Djupedals förskola ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogna med planen. Arbetet med likabehandlingsplanen framtagande har gjorts av rektor/förskolchef samt pedagoger från förskolan. Samtlig personal på Djupedals förskola är väl förtrogna med de metoder och åtgärder i hur arbetet med värdegrunden ska ske. Detta kommer vi att redogöra nedan. Ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på ALLA inom förskolan. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Förskolechef och Likabehandlingssamordnare Under varje höst erbjuder förskolan ett kartläggningssamtal med vårdnadshavare. Syftet med kartläggningssamtalet är att kartlägga vårdnadshavarens upplevelse av barnets behov, intressen och kompetenser. Analysen av kartläggningssamtalet är en av delarna som ligger till grund för verksamhetens teamplan. Ansvarig: Förskolärare tillsammans med arbetslag Inför barnens utvecklingssamtal samtalar pedagog-barn om bl.a. trivselfrågor och om hur det tycker och känner inför vistelsen på förskolan. Utifrån dessa svar vill vi anpassa vår 14

15 verksamhet och forma våra rutiner. Vi pratar även dagligen med barnen om hur de uppfattar dagarna på förskolan. Detta är ett sätt att ytterligare involvera barnen i likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Förskollärare tillsammans med arbetslag Dokumentation I förskolor och skolor ska alla enskilda ärende dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur förskolan/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare och personal. Likabehandlingsplanen presenteras på vår plattform för dokumentation Unikum samt på förskolans hemsida. Likabehandlingsplanen kommer även finnas i förskolans tambur. Planen kommer att presenteras i alla klasser och barngrupper, på en nivå som är anpassad efter barnens/ elevernas mognad och ålder. Personalen på förskolan/skolan kommer regelbundet att diskutera planens innehåll på olika former av arbetslagsmöten. Samtliga anställda ska ha ett eget exemplar. 15

16 Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det förebyggande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet upprättas årligen delaktighet av barn och elever redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling 16

17 att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året - en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Anmälan till huvudman vid kännedom om kränkning I den nya skollagen (2010:800) infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla det till skolhuvudmannen ( 6 kap.10 ). Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftligt och dateras. 2. Rektor får informationen och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Utredningen ska innehålla en beskrivning av händelsen, vilka som är inblandade, vilka som har informerats (föräldrar, elevhälsoteam), föreslagna åtgärder och tid för uppföljning. 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 5. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, men där det finns skäl att misstänka att det kan röra sig om kränkningar, ska utredas och anmälas till rektor/huvudman enligt rutiner ovan. Blanketter för detta finns på Framsidan. De heter Anmälan till rektor/förskolechef och huvudman vid misstanke om kränkande behandling och Utredning vid misstanke om diskriminering, repressalier eller kränkande behandling. Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken 17

18 Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 18

19 Bilaga 2: Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO 19

20 Bilaga 3: Schematisk bild av likabehandlingsarbetet. Främjande arbete VISION Förebyggande arbete Mål Mål Mål Akut arbete Vision som tydligt markerar skolans inställning Målinriktat arbete för att: -främja lika rättigheter - förebygga trakasserier och kränkningar - upptäcka, utreda åtgärda akuta situationer gällande trakasserier och kränkningar Årlig kartläggning Delmål Delmål Delmål Åtgärder Åtgärder Åtgärder Delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit i kartläggningen Redogörelse för de åtgärder som Verksamheten avser påbörja eller Genomföra under kommande året Redovisning av hur de planerade Utvärdering åtgärderna ha planer åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan 20

21 Bilaga 4: Blankett för dokumentation Dokumentation vid kränkande behandling Datum för händelsen: Plats för händelsen: Inblandade: Beskriv händelsen : Samtal med de inblandade: Kontakt förälder och rektor/förskolechef: 21

22 Dokumentation kränkande behandling (forts) Åtgärder: Planerat uppföljningsdatum: Innehåll uppföljningssamtal: Uppföljning åtgärder: Underskrift: Namn + befattning Datum Namnförtydligande 22

23 Kopia lämnas till kurator (kurator informerar rektor/förskolechef). 23