Beroende Biologiska faktorer Hjärnan och dess belöningssystem
|
|
- Maja Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beroende Biologiska faktorer Hjärnan och dess belöningssystem Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping
2 Missbruk, DSM IV > 1 av följande under senaste året Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem.
3 Beroende, DSM IV 3 kriterier uppfyllda under 12 månader Tolerans Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav
4 Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism komplex!: flera sjukdomar, flera gener, varierande penetrans
5 Samsjuklighet. ADHD 30-50% Affektiva sjukdomar 25-45% - Depressioner > - Manier = - Bipolära (manodepressiva) Psykossjukdomar (40-50%) Ångest och paniksyndrom (25-50%?)
6 Administrationssätt kontra rus
7 Seriell, upprepad adaptation sänker baslinjen
8 Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis Minskad CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin Frontalcortex GABA Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Lust/belöning -reward olust-relief
9 WHO klassificering. I. Morfintyp II. Alkohol, bensodiazepiner och barbiturater III. Amfetamintyp IV. Kokain V. Cannabis VI. LSD-typ
10 I Morfintyp OPIATER - Opium - Morfin - Heroin - Kodein OPIOIDER - Ketobemidon - Fentanyl - Dextropropoxifen - Buprenorfin - Tramadol - Metadon
11 Opiater som medicin -Smärta -hosta -diarré -stress, oro (NP!) -posttraumatisk stress -psykos (?)
12 Opiater missbruk - Kick, rus där fysisk o psykisk smärta blir oväsentlig - Äts, röks, sniffas/snortas eller injiceras - Mångtusenårigt. Opiumhålor. Opiumkriget. - Egna receptorer. Finns kroppseget endorfin.
13 II. Alk, bens, barb Bensodiazepiner - -Diazepam, Stesolid -Oxazepam = Oxascand, Sobril -Lorazepam = Temesta -Alprazolam = Xanor, Xanor depot, Alprazolam -Nitrazepam = Apodorm, Mogadon, Nitrazepam -Flunitrazepam = Fluscand, Flunitrazepam -Midazolam = Dormicum, Midazolam -Triazolam = Halcion
14 II. Alk, bens, barb Bensodiazepinliknande: -Zopiklon = Zopiclone, Zopiklon, Imovane -Oxazepam = Oxascand, Sobril -Zaleplon = Sonata Barbiturater -Fenobarbital = Fenemal
15 Bensodiazepiner missbruk Äts, snortas eller injiceras. Ofta i tillägg till annat missbruk - förstärker opiateffekt - lugnar ner efter amfetaminrus - mot alkoholabstinens
16 Skador Bensodiazepiner Ångest Sömnsvårigheter Psykos Delirium Muskelkramper Epilepsi Beroende
17 6 stora starköl med och utan mat Promille 2,5 2 1,5 1 0, Utan mat Med mat
18 Mängd ren alkohol i öl, vin och sprit Dryck Mängd Alkohol En flaska lättöl 33 cl 6 gram En flaska folköl 33 cl 9 gram En flaska starköl 33 cl gram Ett glas vin 15 cl 12 gram Ett glas starkvin 5 cl 8 gram En flaska vin 75 cl 65 gram En flaska starkvin 75 cl 120 gram En trea starksprit 3 cl 10 gram En sexa starksprit 6 cl 20 gram En flaska starksprit 75 cl 240 gram
19
20 Alkohol påverkar kroppen Giftverkan på samtliga celler Direkt som cellgift Indirekt via metabola förändringar Via nedbrytningsprodukten acetaldehyd I oktober 2009 ändrade Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) acetaldehydens klassificering i fråga om cancerrisk från en förening som eventuellt orsakar cancerrisk för människor till en förening som orsakar cancerrisk för människor.
21 Självadministrering av alkohol och andra droger ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen % of pre-drug baseline 200 FC C-P Hippo 150 AC DMT PAG CER 100 N.Acc VP LH VTA ARC SNr RN LC 50 Free choice between ethanol (6%) and water AMG Time
22 Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis Minskad olust-relief CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin GABA Frontalcortex Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Lust/belöning -reward
23 III. Amfetminer, CS Amfetamin Metamfetamin Dextroamfetamin ( ice) Metylfenidat (Ritalin) Koffein Ecstacy Nätdroger
24 CS som medicin Mot Narkolepsi - Modafinil (Modiodal ) - Amfetamin 5 mg Mot ADHD - Metylfenidata OROS (Concerta ) - Metylfenidat tablett o kapslar (Ritalin,,,Medikinet, Equasym depot ) - Dexamfetamin (Metamina )
25 IV. Kokain Kokain Crack Mycket snabbverkande Snabbt beroende Kraftig crash Infarkt Hjärnblödning Toleranmsutveckling
26 V. Cannabis (THC) Hasch (kådan) Marijuana (torkade blommor o blad) Synhexel (syntetisk) Hascholja (extraherad) Skunk (extra stark ) Spice
27 Skador cannabis Minnesstörningar, kognitiva störningar Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos
28 Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin GABA Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Minskad olust-relief Frontalcortex Lust/belöning -reward
29 VI Hallucinogener Psilocybin, Slättoppskivling, Meskalin (kaktus), Blomman för dagen, spikklubba LSD, STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM Blottlägga det undermedvetna. Terapier Avgiftning
30 Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation
31 Och nu.. Paus.Fika.30 minuter.
32 Vad behandlas medicinskt? Abstinenser, fr a opiat, alkohol och benso Intoxikationer Psykiska drog/alk-reaktioner LARO (Opiatberoende) Psykiatrisk samsjuklighet (ADHD, Affektiva sjukdomar, psykoser mm).
33 Abstinens Fysisk och psykisk, när drognivåer sjunker När dämpande medel lämnar kroppen blir man orolig och uppstressad; Exciterad. Dämpande droger ger tydligast fysisk abstinens Stimulerande medel ger mest psykiska symtom Abstinenssymtom talar för att man utvecklat ett beroende.
34 Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT)
35 Delirium Tremens Livshotande tillstånd Förvirring (konfusion), kissar i papperskorg Överretning i hela kroppen Kräver omedelbar farmakologisk behandling som dämpar överretningen i hjärnan. Bensodiazepiner till SÖMN, om otillräckligt: Haldol (5-10 mg)
36 Epileptisk kramp ( EP ). Vanligare hos slitna med dubbelberoende alk bensodiazepiner Behandlas med bensodiazepiner akut Förebyggs genom Carbamazepin (ge startdos mg vid inäggning) Obs! Alk benspat försenad EP!
37 Wernicke-Korsakow Demensutveckling: konfusion, desorientering, rastlöshet. Konfabulationer. Neurologiskt: Ataxi, nystagmus, blickpares Förebyggs med Thiamin (Betabion ). Ges snarast vid misstanke. 100 mg (2 ml) omedelbart långsamt i.v. och ytterligare 2-3 ggr påföljande dagar.
38 Behandling alkoholabstinens B-vitaminer Bensodiazepiner (litet/stort schema) -Oxazepam -Diazepam Karbamazepin(Tegretol) Sömn
39 Skadeverkningar Alkohol Ångest Sömnstörningar Depression Psykos Delirium Demens Död Beroende Leverskador Gastrit magsår Pankreas - diabetes Perifera nervskador Bristsjukdomar Olyckor Muskelspänning, värk Hjärta, kärl BT!!
40 Könsskillnader Kvinnor tål hälften mot män Kvinnor mer utsatta (våld, sexmissbruk) Män troligen underrapporterat exv. Sex
41 Bensodiazepiner, abstinens Ångest, oro, irritabilitet; dysfori/nedstämd Yrsel, kudddkänsla i fotsulorna, tremor Öronsus/tinnitus, ljudöverkänslig Koncentrations- o minnessvårigheter Härtklappning, svettning, spända muskler Depersonalisation, derealisation, konfusion Kramper Epilepsi Ljuskänslig ( solglasögon inne) Delirium (psykos)
42 Bens-abstinens behandling Nedtrappning stegvis, långsamt Återgå aldrig till högre dosnivå under nedtrappning, ta bara vilopaus. Inläggning v.b. Översätt aktuell bzd till diazepam och oxazepam, ev stegvis. Tillägg Carbamazepin i slutet av nedtrapp (krampprofylax och stabiliserande). Apodos!!
43 Långsiktig beh BDZ-beroende Förklara mekanismerna. GABA-systemet mm, visa gärna lustcentrum -bilden Diagnpostisera bakomliggande sjd affektiv, neuropsyk, psykos? Behandla grundsjukdomen! Behåll stabiliserande anti-ep medicin 3-6 månader.
44 Cannabis abstinens Irritabiliet, koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter, olust, ångest, oro Inlärningsproblem, försämrad kognition Mycket långvariga besvär
45 Skador cannabis Minnesstörningar, kognitiva störningar Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos
46 Behandling, cannabisberoende Under abstinens: Klorpromazin mg x 3-4 (licens Largactil ) Ev andra neuroleptica I låg dos Ev stabiliserande antiepileptica Efter abstinens: Diagnostisera o behandla eventuella andra diagnoser. Circadin 2 mg t n, eller Mirtazapin 15 mg
47 Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation
48 Avgiftning Avgiftning/behandling Hallucinogener Sömn och oro: Largaktil 25 mg x 3 50 tn Ångestmedicin (benzo) några dagar (antihistaminer) under längre tid Diganostik
49 Behandling Hallucinogenberoende Avgiftning, vänta ut Largaktil, se cannabis! Tyngre antipsykotika vid starka symtom Stabiliserande antiepileptika I övrigt ingen specifik farmakoterapi Motivation o psykosociala insatser
50 Skador opiater Smärtsyndrom - Huvudvärk inkl migrän - Muskel- o ledvärk - Fibromyalgi Tarmdystonier Mag-tarm kramper Förstoppning Gallsten Beroende
51 Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens
52 Opiatabstinens, behandling Nedtrappning på korstolerant preparat. Buprenorfin ( Suboxoneschema ) Mirtazapin mg t.n. Vätska och näring i.v. vid svår abstinens Neuroleptika vid svår abstinens Obs! Andra samtidiga beroenden, speciellt benso och alkohol!!
53 Behandling opiatberoende LARO = LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Metadonunderhållsbehandling (1965) Buprenorfin - Temgesic, Subutex, Buprenotex, Suboxone Naltrexon - Revia - Naltrexonimplantat
54 Intagningskriterier LARO Minimiålder 20 år 1 års dokumenterat opiatberoende, ICD-10 (endast heroin, morfin eller opium!!) Ej farligt sidomissbruk - interaktionsrisk Läkemedelsfri behandling otillräcklig Multidisciplinär behandlingsplan - helhet Ej under LVM Ej om utskriven < 3 månader från LARO
55 Jönköpings län Remisser från socialtjänsten huvudregel Behandlingsplan med ASI Behandlingsplan uppdaterad efter behov första året, därefter en gång per år Egenremiss möjlig, liksom remiss från läkare eller exempelvis kriminalvården Central utredning Ryhov Suboxone lokalt, metadon centralt Ryhov
56 Medicinsk behandling Metadon Avgiftning från benz och THC före medicininställning Inneliggande som regel 3-4 veckors upptrappning Plasmaprov Buprenorfin Avgiftning från benz och THC före medicininställning 3 dagars upptrappning Inneliggande om behov finns
57 Uppföljning Complience: Daglig utdelning minimum 3 månader Urinprover 2-3 ggr/v första året, därefter glesare om stabil. Kvalitetsregistret och ASI Medicinsk uppföljning, levervärden, blod, CDT. Samsjuklighet.
58 LARO-mediciner dosstorlekar Metadon: mg/dag Subutex/Buprenotex 8 mg: mg/dag Suboxone 8 mg: mg/dag
59 LARO patienternas funktion Bra Medel Dålig
60 Amfetamin abstinens Trötthet-utmattning, dysfori (nedstämd). Ökad aptit Livliga, obehagliga drömmar Sömnstörning (både för mycket o för lite) Psykomotorisk hämning eller agitation
61 Amfetaminintox Choreatiskt syndrom (extrem motorisk hyperaktivitet) Exitatoriskt syndrom (BT Puls Temp) Dysautonomt syndrom kraftig ångest, katastrofkänsla men initialt rel normalt BT,Puls o temp. Plötslig atoni, blodtrycksfall. Till IVA. Hög dödlighet
62 Dos - Biverkningar Eufori Tid
63 Effekt N -
64 Dos - Biverkningar Eufori Tid Effekt N -
65 Sova ut Äta o dricka Amfetaminavgiftning I akutfas ev ngn dag med oxazepam 15 mg x 3. Vid kraftig motorisk oro initialt diazepam 5-10 mg x 3 eller mer. Neuroleptika ej första 24 tim Diagnostik. ADHD? Affektiv? Stabiliserande?
66 Skador av amfetamin Kronisk dysfori/depression Ångest Psykos Koordinationsstörningar/Danssjuka Hjärnblödning Hjärtinfarkt
67 Långtidsbehandling amfetaminberoende Antabus (!). Nykterhet minskar återfallsrisk Stabiliserande antiepileptika (Karbamazepin, Lamotrigin, Valproat, Topiramat) SSRI sällan effektiva. Ev SNRI. Agomelatin (Valdoxan ) Melatonin (Circadin ) för sömnen
68 Amfetamin som medicin Amfetamin, dexamfetamin, fenmetralin, metylfenidat m fl - ADHD/ADD - (Depression) - Narkolepsi - (Övervikt)
69 Intagningskriterier ADHD Neuropsykologiska test (psykolog) Självskattningsscheman Läkarbedömning och diagnostisering ADL bedömning (arbetsterapeut) Drogfrihet vid behandlingsstart Social vårdplan boende och ekonomi
70 Diagnosinstrument ADHD/ADD EuroCog, datoriserat test IVAplus; TOVA-test, Qb-test WAIS-III KSP (Karolinska Scales of Personality) SCID-II screening (personlighetsstörningar) WURS (Wender Utah Rating Scale) WRASS-2 (anhörigenkät) AQ (Autism-Spectrum Quotient för Asper-gers syndrom/högpresterande autism) RAADS
71
72 ADHD Under tiden har 270 utredningar genomförts vid Bermott Ryhov Av dessa utgjorde 24% kvinnor (snittålder 38 år), 76 % män (snittålder 37 år). 198 hade vuxen ADHD
73
74 Av de 270 utredda hade (%) ADHD diagnos (DSM IV) 73 Aspergers Syndrom (tilläggsdignos) ingen pos behandlingseffekt 5 4 i fängelse 1,5 6 män avlidit efter utredning o diagnos 2 7 pat utvecklade psykos 2,5 103 pat hade bra behandlingseffekt 58
75 Drogvanor vid utredningstillfället Periodvis/kontinuerligt använt Bensodiazepiner 30 Cannabis 33 Centralstimulantia 45 Opiater 45 Hallucinogener 43 Sniffat lösningsmedel 10 Exstacy 50
76 Alkoholvanor vid utredningstillfället, % Nykterist 13 Dricker någon gång, ej berusad 16 Måttlig förtäring utan berusning 5 Berusad vid enstaka tillfällen 25 Ofta berusad 10 Alkoholberoende 30
77 Andra diagnoser OCD Personlighetsstörningar (sekundära) Social fobi Affektiv störning (ökande) Psykossjukdomar Fysiska sjukdomar
78 ADHD läkemedel vid beroende Metylfenidat OROS mg Metylfenidat tabl 10 mg Metylfenidat kaps mg Equasym Depot kapsel mg Medikinet depotkapsel mg Modafinil tabl 100 mg Atomoxitin kaps mg (Dexamfetamin tabl 5 mg)
79 Tremånaders utvärdering Frågeformuläret som används vid 3 månadersutvärderingen av ADHD har en skala från -2 till 2, där 0 betyder oförändrat, /-1 motsvarar en måttlig och /-2 en kraftig förändring
80 Funktionsförändring efter 3 mån beh Ordna struktur Organisera vardagsgöromål Minskad ilska Minskad irritabilitet Planera Fullfölja tankar Fullborda uppgifter Se på TV Läsa en bok Sitta still 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4
81 Funktionsförändring efter 3 mån beh Drogsug Aptit Impulsivitet Stress Oro/ångest Sömn Minnesfunktion Beslutsamhet Hålla igång samtal Förklara för andra 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
82 Toxprovsvar upp till 6 mån behandling N=12 % Före Efter 3 Efter 6 Negativt Amfetamin Bensodiazepin Cannabis Opiater
83
84 Tack för visat intresse! Olof Blix
Beroende och. Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende,
Beroende och missbrukmedicinska aspekter Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende, 2015-10-22 Erik Nilzén, Överläkare, Doktorand Länssjukhuset Ryhov, Jönköping IMH Liu erik.nilzen@rjl.se Disopsition
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merUngdomar och riskbruk
Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merBiologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem
Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merLäkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö
Läkemedel missbruk/beroende Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö 2013 Tio-i-topp Tobak Alkohol Läkemedel Metamfetamin Marijuana Ecstasy Kokain/crack Heroin Steroider Lösningsmedel www.streetdrugs.org
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merBeroendesjukdom. Samsjuklighet
Beroendesjukdom Samsjuklighet Dubbeldiagnos Beroende och Affektiv sjukdom Ångestsjukdom Psykossjukdom ADHD 10 % SUD mot 3 % av övriga. Autismspektrumstörning Marginell och lindrig utvecklingsstörning Tics
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merHUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?
HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE
ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel
Sedativa - hypnotika - anxiolytika Beroendeframkallande medel Kap 14,15 & 19 1 Sedativa - hypnotika - anxiolytika Sedativa lugnande ypnotika sömngivande Anxiolytika ataraktika - ångestdämpande Kap 15 Kap
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merÄldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019
Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merAKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi
AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merBehandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118
Alkohol Abstinens Behandling Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118 Genetik Det finns forskning som talar för att de som utvecklar kramper
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom
Läs merAvgiftning från opiater med Subutex
Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merAkut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar
Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)
Läs merLångtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen
Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merAlkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI
Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer
Läs merEwa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd
Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merVad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:
Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs mer1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen
Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merKONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG
VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merTidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
Läs merKroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Läs merLäkemedel och trafik
Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning
Läs merASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merDroganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr
Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer
Läs merNarkotikastrafflagen (1968:64)
Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merNationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Läs merSkyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merBeroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?
Beroendeframkallande läkemedel hur hanterar vi det i primärvården? Torbjörn Collinder; Allmänspecialist Capio VC Orust Terapigrupp psykiatri Ämnesansvarig psykisk hälsa Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Läs merUPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merLäkemedel och trafik
1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som
Läs merADHD-medicinering 2013-03-22
ADHD-medicinering 2013-03-22 Per Woxler Spec.Psykiatri/Öl Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Disclosure Principal Investigator i LAMBDA 1 och 2,Janssen-C (Concerta) Advisory Board Lilly (Strattera)
Läs merStimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens
OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter
Läs mer3-månadersuppföljning
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA
Läs merMissbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r
Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r Rozbeh Niazi Överläkare Beroendeklinik Lund Index Statistik Alkohol Opioid missbruk Avgiftning Alkohol Man: mer än 14 standardglas per vecka Kvinna:
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs merTEMA: Droger Mitt namn:
TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren
Läs merMissbruk och beroende
Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde
Läs merFarmakologisk behandling av beroendesjukdomar. Örebro 2011-02-03. Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri
Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar Örebro 2011-02-03 Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri Beroendelära, hjärnans belöningssystem En av de äldsta delarna
Läs merTema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten
Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger
Läs merInformationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merSeminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling
Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merPsykisk hälsa och missbruk/beroende
Psykisk hälsa och missbruk/beroende Martin Bråbäck specialistläkare Beroendecentrum Malmö Förstämningssjukdomar Ångestsyndrom Psykossjukdomar Suicid Alkoholmissbruk/beroende Narkomani Samsjuklighet Diskussion
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merSamordningsprogram för patienter med blandberoende
Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri
Läs merZopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig
Läs merCentralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merSedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel
Sedativa - hypnotika - anxiolytika Beroendeframkallande medel Kap 14,15 & 19 1 Sedativa - hypnotika - anxiolytika Sedativa ataraktika - lugnande Hypnotika sömngivande Anxiolytika ångestdämpande Kap 15
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs mer