Kunskapssyn och ideal för lärande: från katekeslärande via kritisk medborgarfostran till anställningsbarhet. Roger Säljö

Transkript

1 LinCS The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society Kunskapssyn och ideal för lärande: från katekeslärande via kritisk medborgarfostran till anställningsbarhet Roger Säljö

2 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS) ( and The University of Gothenburg Learning and Media Technology Studio LETStudio (

3 Bakgrund Alla samhällen har ett behov av att återskapa kunskaper, färdigheter, värderingar och identiteter Hur för man vidare det sociala minnet eller civilisationens sparade kapital? (Dewey, 1897) 3

4 Kunskap har alltid varit en del av människors liv

5

6

7 Hur kunskaper återskapas Primär socialisation (lärande i vardagen) Sekundär socialisation (skola och andra institutioner) (läroplansbaserat lärande)

8 Språkets roll Det symboliska språket är det som allra mest skiljer människor från andra varelser när det gäller att bygga upp, sprida och bevara kunskaper och erfarenheter, dvs att utveckla ett socialt minne 8

9 Varför uppkommer skolan? Utveckling från ett stabilt samhälle med låg arbetsdelning till ett komplext samhälle Med avancerad teknik Många olika verksamheter/kunskaper En diversifierad social organisation 9

10

11

12 Cuneiform is the Earliest Form of Writing Kilskrift

13 Lärandets institutionalisering Introduktion av skolan Etablerandet av roller: Elev, lärare, prov, Tidig persisk kilskrift (ca år gammal)

14 Kilskriften och skrivarskolorna Det första exemplet i historien på en teknik för kommunikation som var så komplicerad att den måste läras in genom undervisning Leder till att skolor med en systematisk och kumulativ pedagogik inrättas Metaforen för lärande och kunskap är att kunna så exakt som möjligt kopiera en förlaga 14

15 Konsekvenser av införandet av skolan Aktiviteten att studera uppfanns Vi fick roller, företeelser och aktiviteter som: Lärare Elev Prov Ämnen Lektioner Raster Aga.

16 I skolan blir lärande beroende av Pedagogiska idéer och ideologier om vad som är viktigt att lära Metaforer för/bilder av lärande, kunskap Antaganden om barns utveckling och vad man behöver lära Läroplaner Hur kunskapsområden är uppbyggda (ämnen) och hur man kan lära sig dem

17 Ideal för lärande och utbildning Dialogen mellan filosof/lärare och elev, maieutik Renässansmänniskan Kunnig i vetenskap, konst, litteratur» Allmänbildning Formalbildningsläran Latinsk och grekisk grammatik som modell för kunskap och klartänkthet

18 Sokrates, Platon och Aristoteles

19 Skriftspråkets genombrott

20 Medieskiften skapar ängslan Denna din uppfinning [skriften] skall skapa glömska i lärjungars själar, enär de ej skola komma att odla sitt minne; ty i förtröstan på skriften skola de hämta minne utifrån, från främmande tecken och ej från sitt eget inre De skola få höra mycket men ingenting lära; de skola inbilla sig veta mycket och dock i allmänhet vara okunniga; de skola bliva odrägliga att umgås med. (Platon, Faidros).

21 Gutenberg och tryckpressen

22 Den rörliga typen

23 Spridning av läs- och skrivfärdigheter Skillnader mellan samhällen som spred läsfärdigheter till hela befolkning och sådana där läsfärdigheter behärskades av eliter I nordvästra Europa: Luthers betydelse Reformationen som folkrörelse Uppbyggnad av allmänna folkskolor fr o m slutet av 1700-talet

24 Ett traditionellt samhälle med låg arbetsdelning

25 Ett traditionellt samhälle med låg arbetsdelning När folkskolan infördes Ett begränsat och stabilt socialt minne, fast kunskapsarv Begränsade ambitioner om vad människor skulle lära sig (läsa, skriva, räkna på elementär nivå) Disciplinering av befolkningen (den rätta läran, underdånighet mot överheten), en auktoritär samhällsform

26 Traditionell roll för skola och undervisning Byggde på att skolan kontrollerade utbudet av information och kunskaper och utvecklande av färdigheter (läsa, skriva, räkna ) Var en del av nationsbyggandet i Europa, offentlig verksamhet med stat och/eller religiösa samfund som huvudmän

27 Läsfärdigheter Protestantisk läsfärdighet Kompetenser Att kunna läsa bekanta (religiösa) texter Folkskolans läsfärdighet Att kunna läsa nya texter av olika slag (läroböcker inom olika ämnen)

28

29 Sociala förändringar Politiska rörelser (arbetarrörelsen, liberalismen m fl), demokratisering av politiska förlopp där en ny föreställning om medborgarskapet börjar formas Religiösa rörelser (frikyrkor) Kvinnans begynnande frigörelse Vetenskapliga genombrott och en snabb kunskapsutveckling (utvecklingsläran, nya idéer om barn och barndom, hygien, elektricitet ) Massmedier (tidningar, böcker, pamfletter)

30 Människors förmågor och färdigheter kom alltmer att uppfattas som en produkt av de kunskaper och insikter man tillägnar sig genom utbildning (snarare än som något man föds med) Institutionella former av lärande kommer att spela en allt mer betydelsefull roll för människors sätt att leva, för medborgarskapet och för arbetslivet

31 Folkskolans epok (1841- ca 1945) Folkskola behöll den föreställning om skola och undervisning som redan etablerats Industrisamhället utvecklas, idén om en bottenskola för hela befolkningen Behovet av utbildad arbetskraft efter andra världskriget ändrar förutsättningarna, idén om begåvningsreserven i befolkningen föds

32 Pedagogiska ideal som växer fram under efterkrigstiden Ökade och ändrade krav på kunskaper och färdigheter vad gäller att läsa, skriva, främmande språk, naturvetenskap Ökade krav på kommunikativa färdigheter Den kritiske och självständige medborgaren som fattar egna beslut och som kan delta i den demokratiska processen Demokratin som kunskapsideal, skolan ska knyta an till barns vardag Förhoppningar om nya och mer varierade sätt att undervisa som skulle ersätta katederstyrningen och motivera elever att fortsätta studera Anti auktoritära strömningar John Deweys learning by doing Elevcentrerade och elevaktiva arbetssätt, lära genom experiment, undersökningar, lära genom att upptäcka och skapa Optimismens tidevarv, barn är oändligt bildbara

33

34 Förändringar i föreställningar om skolans ämnen Språkämnena, byte från latinundervisningens formalistiska och grammatikcentrerade tradition till betoning av förmåga att kunna kommunicera och uttrycka sig i vardagliga sammanhang Svenskämnets förändring Naturvetenskap, betoning av experiment och hands-on aktiviteter, förståelse av naturens lagar, koppling till vardagen The New Math mängdläran och sedan The New New Math Ökad betoning av kreativa och skapande inslag och ämnen, slöjdämnets utveckling från mekaniskt hantverk till design Historieämnet: från regentlängder till internationell historia, socialhistoria etc. Introduktion av drama, skapande arbete

35 Läsfärdigheter Protestantisk läsfärdighet Folkskolans läsfärdighet Kompetenser Att kunna läsa bekanta (religiösa) texter Att kunna läsa nya texter av olika slag Teknisk/vetenskaplig läsfärdighet Att kunna läsa olika slags texter, att kunna förstå och handla efter dem, selektera, kritiskt värdera

36 Den nya, politiskt formulerade, utmaningen Högskola Gymnasium Högskola Gymnasium Realskola Grundskola Folkskola Förskola

37 John Dewey Jean Piaget

38 En annorlunda metafor för lärande gör sig gällande Lärande genom aktivitet och eget skapande Barnet konstruerar sin egen kunskap, konstruktivism, child centered education Every time one teaches a child something that the child could have discovered by himself that child is prevented from understanding. (Piaget, 1973)

39

40 Post-Sputnik erfarenheter (i USA) Sovjets försprång i rymdforskningen sågs som ett grundläggande slag mot USAs självbild och dess dominans inom vetenskap och teknologi Kalla kriget En del av kritiken kom att riktas mot skolsystemet och dess påstått låga kvalitet Satsning på naturvetenskap, teknik, ekonomi, i viss mån språk En tilltagande instrumentalism: kunskaper ska vara nyttiga, tjäna arbetslivet och andra bildningsideal kom att nedbetonas.

41 1970- och 1980-talen: Kunskap är det som går att mäta They've got the usual Socialist disease they've run out of other people's money. Reaganomics

42 New Public Management En rörelse som strävade efter att modernisera och effektivisera offentlig verksamhet, nyliberala ideal Styrd av ekonomiska ideal om effektivisering och accountability taxpayers must get value for their money Instrumentalism - Människor ska vara job-ready eller anställningsbara när de lämnar skola/utbildning Kunskap som konkurrensmedel i ett globaliserat samhälle League tables över skolor, ranking av universitet Nedvärdering av kunskaper som samarbetsförmåga, problemlösning, kreativa aspekter av lärande Metaforen om kunskap som det som är mätbart kom att innebära hot mot estetiska ämnen i skolan

43

44 New Public Management Tilltro till kunskapsmätningar och standardized testing, kunskap som produkt och en vara i likhet med andra varor som säljs och köps No child left behind NCLB supports standards-based education reform based on the premise that setting high standards and establishing measurable goals can improve individual outcomes in education. (President G. W. Bush) Styrning genom resultat internationella mätningar (PISA, TIMMSS, PIRLS, IALS..) ofta kontrollerade av internationella organisationer, ersätter för politiker behovet av bildningsdiskussion Nedgradering av lärares professionella autonomi Betonar valfrihet för individen snarare än utbildning som en public good (skolpengen)

45 Vad händer med vår kunskapssyn nu? Kamp mellan olika trender förorsakade av digitaliseringen och globaliseringen, vi lever i en brytningstid med skilda signaler Å ena sidan tilltron till styrning genom de utvärderingssystem och internationella utvärderingar, traditionellt kunskapsbegrepp grundat i papper-och-penna traditionen Å andra sidan överväganden om vad som händer när den här generationen kommer till skolan med den smarta telefonen, plattan, bärbara datorn och med ständig uppkoppling och tillgång till en värld av appar och andra resurser.

46 En ny medieekologi: den digitala infödingen

47 Vad innebär det att kunna något i en digitaliserad värld? Digitaliseringen innebär en samhällsomvandling och en förändring av människors sätt att tänka, lösa problem, minnas, kommunicera. Barn gör symboliska erfarenheter allt tidigare i sitt liv och kommer till formella utbildningssituationer med i många fall avancerade vanor att umgås med och bearbeta information Skola/utbildning och den digitala tekniken har ännu inte kommit on speaking terms

48 Digitala färdigheter (information eller digital literacy) Att kunna söka och överblicka information, att reducera komplexitet, att kritiskt värdera, att omvandla information till kunskap, att kunna använda tekniker för att skapa lokalt relevant kunskap, att kunna tänka i modeller, originalitet och kreativa lösningar, entreprenörskap, samverkan och samarbete, people skills 48

49 En ny metafor för lärande lärande blir design och performativt