Texter, textpraktiker och socialisation av läsare. Hur lär man sig meningsskapande? Roger Säljö

Transkript

1 LinCS The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society Texter, textpraktiker och socialisation av läsare. Hur lär man sig meningsskapande? Roger Säljö

2 som flera talare har påpekat, är inte det här med djuplärande något nytt En kritik av skola, utbildning, undervisning och lärande som återkommer hos filosofer, pedagoger och andra genom århundradena är dess fokus på och premiering av overfladisk laering

3 Pedagogiska filosofer/skolreformatorer Johan Amos Comenius ( ) Johann Heinrich Pestalozzi ( ) Jean-Jacques Rousseau ( ) Johann Friedrich Herbart ( ) Ellen Key ( ) John Dewey ( ) Lev S. Vygotskij ( ) Jean Piaget ( ) Paolo Freire ( ) Jerome Bruner ( )

4 Word problems och problemlösning An army bus holds 36 soldiers. If 1128 soldiers are being bussed to their training site, how many buses are needed? (Carpenter, Lindquist, Matthews, & Silver, 1983) 70 per cent carried out the correct division (quotient 31, remainder 23 or 31,33 or 33 1/3) but only 23 per cent drew the correct conclusion that 32 buses would be needed.

5 Word problems A boat sails at a speed of 45 kilometres per hour. How long does it take this boat to sail 180 kilometres. John s best time to run 100 meters is 17 seconds. How long will it take him to run 1 kilometre? (Verschaffel, DeCorte & Greer, 2000)

6 I läroplaner Betonar generiskt lärande, grundläggande begrepp, förmåga till problemlösning, kritiskt tänkande, utveckling av samarbetsförmåga, learning to learn, mångvetenskaplighet, digitalisering.. I utvärderingssystem Nationella provsystem, internationella jämförelser (PISA, TIMSS, PIRLS, PIACC m fl)

7 Das Schlagwort PISA ist seitdem ein Synonym für den schlechten Zustand des deutschen Bildungssystems AUSTRALIAN teenagers' reading and maths skills have fallen so far in a decade that nearly half lack basic maths skills and a third are practically illiterate. (newsau.com) La nouvelle a sonné comme un coup de tonnerre. Le classement PISA sur l'éducation confirme le décrochage de la France. Elle perd cette année Après le choc. Norska elever blir sämre i skolan (Dagbladet), Typiskt norskt att vara dålig (Aftenposten), Norsk skola underkänd igen (Aftenposten). Finländska ungdomars kunskaper rasar i Pisaundersökning (YLE)

8 Bakom denna syn på kunskap ligger en lång tradition av en tro på att det bara är individer som kan och lär. Bortser från att kunskap växer i och utövas genom samarbeten inom kollektiv, gemenskaper, communities, institutioner, nationer och att kunskap är distribuerad mellan människor

9

10 Överföringsmetaforen om kunskapens/lärandets natur

11 Överföringsmetaforen SÄNDARE MEDIUM MOTTAGARE KODAR IN AVKODNING

12 Technology and teaching I believe that the motion picture is destined to revolutionize our educational system and that in a few years it will supplant largely, if not entirely, the use of textbooks. I should say that on the average we get about two per cent efficiency out of schoolbooks as they are written today. The education of the future will be conducted through the medium of the motion picture where it should be possible to obtain one hundred percent efficiency. Thomas A. Edison (1922)

13 IT as the end of schooling (pc s as) children machines (Papert, 1993) where young people could learn and develop by exploring the world at their own pace and according to their own interests. Following this spirit of promoting independent learning through the use of powerful technologies, a favorite metaphor of this line of reasoning, some went as far as to predict that there won t be any schools in the future (Papert, 1984, p. 38)

14 Bakgrund Alla samhällen har behov av att återskapa och utveckla kunskaper, färdigheter, värderingar och identiteter En fråga om hur man för vidare (och utvecklar) det sociala minnet eller civilisationens sparade kapital? (Dewey, 1897) 14

15 När man lever i ett samhälle där det sociala minnet är stabilt, är återskapandet av detta inte så komplicerat. Kunskaper och färdigheter som var relevanta för tidigare generationer är relevanta för dem som kommer efter (fokus på reproduktion)

16 Ett traditionellt samhälle med låg arbetsdelning

17 Traditionell roll för skola och undervisning: folkskolans utbyggnad i Europa Byggde på att skolan kontrollerade utbudet av information och kunskaper och utvecklande av färdigheter (läsa, skriva, räkna ) Var en del av nationsbyggandet i Europa, offentlig verksamhet med stat och/eller religiösa samfund som huvudmän

18 Men när man lever i ett dynamiskt och föränderligt samhälle, är situationen annorlunda. Svårare att förutsäga vad som är funktionella och generativa kunskaper för framtiden. Ingen vet säkert.

19 Just nu lever vi i en sådan dynamisk tid Digitalisering Globalisering och migration Ny mediesituation Kunskapsexplosion Ökande krav på aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle (behovet av kontakt med och förståelse av vetenskaplig kunskap) Ny syn på barn och unga Snabba förändringar av arbetsprocesser

20 Skrift och skriftspråk: symboliska teknologier och literacy En grundbult i samhällets utveckling i många delar av världen En konstgjord form av kommunikation Har påverkat oss som individer En motor i social och teknisk utveckling Hur har denna teknik utvecklats och förändrats? Hur förändras förväntningarna på människors förmågor?

21 Alla symboliska teknologier innehåller trösklar och bjuder motstånd Meningsskapande förutsätter kognitiv och kommunikativ socialisation, meningsskapande är något man måste lära sig

22 Symboliska teknologier

23 Lärandets institutionalisering Introduktion av skolan Etablerandet av roller: Elev, lärare, prov, Tidig persisk kilskrift (ca år gammal)

24

25 Institutionella regimer för meningsskapande De första skolorna: memorering, exakt kopiering av texter Religiösa institutioner: memorering, exegetiska och filologiska traditioner, sökande efter vad som finns i texten i sig Litterära och andra vetenskapliga institutioner: text tolkning (uppfattat som ett sökande efter vad författaren verkligen menar)..

26 Meningsskapande i skolan Historisk dominans för memorering Texten i sig som det som ska läras Katekesläsning

27 Red ink mentality

28

29

30 Det blir en förväxling mellan kunskap som produkt vs. kunskap som ett resultat av arbete och förståelse.»the propositions, in which knowledge, the issue of active concern with problems, is deposited, are taken to be themselves knowledge«(dewey, 1966, s. 187) a reliance on surface learning (largely induced and supported by instruction and testing)

31 Läsfärdigheter Protestantisk läsfärdighet (1600-talet och framåt) Folkskolans läsfärdighet (slutet av 1800-talet Teknisk/vetenskaplig läsfärdighet (efterkrigstiden) Kompetenser Att kunna läsa bekanta (religiösa) texter Att kunna läsa nya texter av olika slag (läroböcker, tidning.. Att kunna läsa olika slags texter, att kunna förstå och handla efter dem, selektera, kritiskt värdera

32 Digitalisering en ger nya förutsättningar Information kan lagras och spridas på nya sätt Kunskapsexplosion inom de flesta områden Globalisering, nya former av samarbete Påverkar skola och utbildning starkt Skolan förlorar kontrollen över information/kunskap Nya former av interaktivitet mellan individer och med läromedel Snabb förändring av yrkespraktiker inom de flesta områden

33 Literacy i vardagen

34 Literacy i vardagen

35

36 En ny medieekologi

37 Digital teknik som förändrade barns medieanvändning a) Den smarta telefonen och surfplattan b) Pekskärmen c) Ständig uppkoppling d) Mobilitet och bärbarhet e) Appar

38

39 Benchmarking av internetbruk (.SE) points in time at which 50 per cent of young people were active on the Internet on their own (.SE, 2011) År 2000 var hälften av åringarna aktiva på internet År 2004 var hälften av 9-åringarna aktiva på internet År 2011 var hälften av 3-åringarna aktiva på internet År 2014 är hälften av 2-åringarna aktiva på internet, 75 procent av 3-åringarna och över 90 procent av 7-åringarna År 2015 är 67 procent av 2-åringarna aktiva på internet på egen hand.

40 Ur Svenskarna och internet 2016

41 Ur Svenskarna och internet 2016

42 Konsekvenser av denna utveckling Skolan har förlorat kontroll över hur barn gör symboliska erfarenheter. Kommer till skolan med utvecklade medievanor och sätt att umgås med information och kunskaper/meningsskapande. Många av de symboliska färdigheter som tidigare förmedlades i skolan har flyttat ut i samhället Learning trajectories förändras (skriva via tangentbord innan man lär sig skriva för hand, manipulera potenta symboler utan att känna deras uppbyggnad) Kollaborativa erfarenheter blir alltmer centrala

43 Externalisering/lagring av information. Information (texter, dokument etc.)

44

45 Externalisering/lagring av. mänskliga tankeprocesser

46 Wikipedia Wikipedia

47 Digitala läs-/literacyfärdigheter (information eller digital literacy) Att kunna söka och överblicka information, att reducera komplexitet, att kritiskt värdera, att omvandla information till kunskap, att kunna använda tekniker för att producera lokalt relevant kunskap, att kunna tänka i modeller, originalitet och kreativa lösningar, samverkan och samarbete, andraspråkskunskaper, etiska regler för kommunikation 47

48 Lärande i digitaliserad värld Tekniken ger oss nya access points till erfarenheter Analytiska, meta-kommunikativa förmågor (om att sortera, modellera, ta ställning etc.) Vi lär alltmer från det komplexa till det enkla. Vi använder alltmer resurser som är blackboxed Lärande blir förmågan att transformera information och kunskap så att den blir relevant för lokala syften, lärande ligger i det performativa, i deltagande och design (och inte enbart återgivning)

49 Tack för uppmärksamheten!