Brändö grundskola. Arbetsplan. Läsåret Sammanställd augusti 2014 av. Föreståndare Katarina Halme-Wiklund. Visad för elevrådet / 2014

Transkript

1 Brändö grundskola Arbetsplan Läsåret Sammanställd augusti 2014 av Föreståndare Katarina Halme-Wiklund Visad för elevrådet / 2014 Godkänd av skolnämnden / 2014 Skolnämndens ordf. Marja Tuomola 1 Skoldirektör Christian Dreyer

2 Innehållsförteckning Skolans verksamhetsidé... 2 Målsättningar för fostran och undervisning Målsättningarnas förverkligande... 5 Plan för utvärdering i Brändö grundskola Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang Presentation av skolans arbete Elevers och lärares arbetsordning Elevförteckning Trivsel- och ordningsregler... Fel! Bokmärket är inte definierat.25 Antimobbningsplan Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Fel! Bokmärket är inte definierat. Jämställdhetsplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. SANT-beredskapsplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Säkerhetsplan för Brändö grundskola... Fel! Bokmärket är inte definierat. Krisplan vid Brändö grundskola... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 Anhållan om timresurs Bilaga 2 Läromedelsförteckning Bilaga 3 Plan för samarbete mellan skola och förskola Bilaga 4 Kursplan åk 1-9 läsår Bilaga 5 Räddningsplan för Brändö grundskola 2

3 Skolans verksamhetsidé Skolans verksamhetsidé bestäms av den åländska läroplanen och skolstadgan i Brändö kommun. Arbetsplanen fungerar som ett styrdokument för verksamheten i skolan och som ett sätt att informera omvärlden om skolans verksamhet. Lärarna ska med hjälp av sin professionalism och pedagogiska kompetens hjälpa eleverna att nå den kunskapsnivå som krävs både för att klara av fortsatta studier, men även för ett gott liv. Skolan strävar till att ge eleverna en så motiverande om omväxlande undervisning som möjligt. Den övergripande tanken är att ge eleverna en kunskap som är formad till en helhet som eleverna kan ta till sig och tillämpa i sitt fortsatta liv. Målet är motiverade och engagerade elever som trivs i skolan och känner att de kan påverka sin vardag. Genomsamarbete både mellan lärarna och eleverna, men även med andra skolor och närsamhället, så strävar vi mot att ge eleverna en så bred utbildning. Skolan ska ge eleverna en så heltäckande bild av verkligheten som möjligt. Lärarna ska stöda eleverna i deras studieteknik men även arbeta för att barnen utvecklas till ansvarskännande och hänsynsfulla individer som vågar stå för det de tycker och tänker. Skolan ska hjälpa varje individ att hitta just det sättet han/hon lär sig bäst på. Ett av skolans övergripande mål är också att eleverna ska uppnå förmågan att förstå sambandet mellan handlingar och konsekvenser. Skolan ska ge eleverna en trygg miljö där de kan utvecklas som självständiga och kreativa individer. Eleverna ska få redskap att bli företagsamma och självsäkra i sin vardag så att de vågar tänka utanför ramarna och göra det bästa av varje situation. Skolan skall verka i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och det omgivande samhället. 3

4 Målsättningar för fostran och undervisning Ytterligare områden som vi kommer att lyfta fram under läsåret: Tove Jansson Utökat elevrådsarbete Fortsatt vänelevsarbete Ökad elevpåverkan 4

5 Målsättningarnas förverkligande Under läsåret kommer vi bland annat att betona miljömedvetenhet och ekologiskt tänkande, både hos elever och hos personal. Vi kommer att lyfta fram de olika delarna i näringslivet (lantbruk, turism osv.) och använda oss av de resurser som finns i vårt närsamhälle. Det här bland annat eftersom det pågår ett projekt inom näringslivet i Brändö så det känns naturligt att även skolan tar del av projektet. Dessutom behöver var och en fundera över hur den enskilda individen kan bistå till att värna om vår natur och miljö. Övriga mål för läsåret är att förstärka eleverna utrycksförmåga, både muntligt och skriftligt. Eleverna behöver få kunskap i hur man uttrycker sig korrekt i olika sammanhang och få övning i att formulera sig. Vi kommer även att arbeta kring elevernas studieteknik och i större grad sträva mot att ge varje elev verktyg att lära sig på sitt eget sätt. För att ytterligare underlätta inlärningen kommer vi även att betona sömnens, motionens och kostens betydelse för en välmående kropp. Under året kommer vi även att lyfta fram elevrådets roll i skolans beslutsprocess och försöka få ett aktivt elevråd där hela elevkåren känner att de får vara med och påverka sin vardag. Genom att arbeta mot dessa mål strävar vi efter att skapa en trivsam skola där eleverna trivs och mår bra och känner sig delaktiga. 1. Stärka den muntliga och skriftliga uttrycksförmågan Vad görs: - Betona både skriftliga och muntliga formuleringar i alla ämnen; ha krav på hur man utrycker sig i bl.a. prov, muntliga redovisningar osv. - Lyfta fram och öva på att känna igen och själv skapa olika slags texter; insändare, blogginlägg, - Samarbete med En vind från havet - Ge ut en gemensam skoltidning en gång i månaden. Alla klasser ska komma med åtminstone ett bidrag per månad. - Spela in högläsning och filma redovisningar och presentaioner - Fortbildning i Creaza i Fronter för att öka det muntliga utövandet i finska - Skådespel på julfesten Vem gör? - Alla lärare i alla ämnen - Främst svenskalärarna men även ämneslärarna då det gäller att skriva inlägg till skoltidningen - Gästförfattare - Alla lärare ansvarar turvis för att klasserna skriver texter, Katarina sätter ihop tidningen. - Språklärarna 5 - Finskaläraren - Klasslärare åk 3-4

6 öka det muntliga utövandet i finska 2. Öka den ekologiska medvetenheten Vad görs? - Delta i Grön flagg projektet som drivs av Agenda 21, inledning med besök av Karin Rosenberg som kommer att presentera hur skolan kan blir en grön flagg skola - Studiebesök (Kumlinge ekologisk odling, Jurmo turism, Åva närproducerade produkter m.m) - Deltagande i skördemarknaden - Skolmaten använder mer närproducerat och ekologiskt odlad mat. Tydliggörs vad man äter och vilka råvaror som har använts - Kväll för elever och föräldrar där man tar tillvara produkter som man har hemma (t.ex. äpplen osv.) Vem gör? - Alla elever och lärare deltar i projektet. Under klassråden tar man upp olika ansvarsområden. Lärare ordnar aktiviteter - Lärare i skärgårdslinjen i samarbete med de andra lärarna - Åk 7-9 deltar med klassföreståndare - Kökspersonalen i samarbete med föreståndaren, ideer av lärare och elever. - Klassföreståndare och kökspersonal - Finskaläraren 3. Förbättra elevernas studieteknik Vad görs? - Inleda med att test för att eleverna får hitta sin inlärningsstil (baserad på Gardners 8 intelligenser) - Minnesträning i klass, både på dator och genom lek - Tydligare handleda i uppskrivning av läxor och prov. - Tydligare lyfta fram olika studietekniker och träna på dem - Undervisa så att alla inlärningsstilar beaktas - Läxtimme efter skolan (frivillig) - Minnestävling mellan lärare och elever? 6 Vem gör? - Varje klasslärare och klassföreståndare med sin klass. Inom september. - Lärare i alla ämnen, tar in övningar på alla nivåer - Alla lärare, främst de som har teoretiska ämnen. - Inom elevhandledningen och då man undervisar sin egen klass - Alla lärare - Intresse kollas på första föräldramötet och om det finns intresserade hålls ett roterande system med vem som sköter läxtimmen avlönas med en

7 4. Bibehålla och öka samarbetet med övriga skolor och närsamhället Vad görs? - Småskoleprojektet som har blivit godkänt av Landskapsregeringen vilket innebär fortbilning i distansundervisning - Sammanslaget skärgårdslag i skolcupen - Gemensamma resor med övriga skärgårdsskolor (skidresor, teater) - Studiebesök åk 7-9 till Iniö, ta del av deras undervisning och övernatta. - Samarbete inom olika ämnen, både på distans och genom träffar (matematik, engelska, nybörjarundervisning, finska) - Gemensam lägerskola för åk 8-9 med Kökar och Kumlinge - Skärgårdsolympiad på Vårdö i maj Vem gör? - Alla lärare och elever får ta del av projektet genom pilotförsök med distansundervisning - Gymnastiskläraren - Alla berörda lärare - Alla berörda lärare - Ämneslärarna - Klassföreståndaren åk SKUNK:s ungdomscoach och föreståndare i samråd med lärarna 5. Ge kunskap om kostens, sömnens och motionens betydelse för hälsan Vad görs? - Uppmana till motion på rasterna - Informera föräldrar om sömnens och skärmtidens betydelse för inlärning - Hålla sömn och skärmdagbok två veckor på hösten - Temadag kring hälsa och motion på våren Vem gör? - Rastvakterna - Föreståndaren - Klassläraren - Alla lärare 7

8 Plan för utvärdering i Brändö grundskola Enligt den åländska läroplanen för grundskolan skall verksamheten i skolan kontinuerligt utvärderas och man bör följa upp hur målsättningen i läroplanen samt skolans enskilda läsårsmål har förverkligats. Enligt anvisningarna i läroplanen skall resultaten av utvärderingen fungera som ett instrument för skolans inre utvecklingoch vid behov leda till justeringar av skolans verksamhetsidé och arbetsrutiner. Uppföljningen och utvärderingen syftar alltså till att synliggöra resultat och ge underlag för eventuella förändringar. Det är inte bara fråga om att kontrollera hur ansvaret fullföljts utan en fråga om hur arbetet skall fortsätta och utvecklas. Skolan skall i sin arbetsplan beskriva hur uppföljningen och utvärderingen skall genomföras och på vilket sätt skolans viktigaste kontaktnät och kringgrupper, bland annat föräldrarna, skall medverka. Läsåret Augusti/september Lärarna samlar in information om hur mycket kunskap eleverna har inom olika delområden. Man tar reda på var de står i sin läs- och skrivutveckling samt vilken nivå eleverna ligger på i matematik. Specialläraren ansvarar för att de olika testerna utförs. Vilken utgångspunkten för läsårets olika kunskapsmål är, tas reda på genom att: Varje klasslärare gör ett test för inlärningsstilar med eleverna Alla klasser gör ett minnestest Frågeformular gällande ekologiskt tänkande Oktober Alla elever har utvecklingssamtal. Eleven får tillsammans med föräldrarna och klassläraren/klassföreståndaren utvärdera sin skolsituation. Eleverna har en aktiv roll i samtalen. December Eleverna ges terminsbetyg. Åk 1-2 har fritt formulerade utlåtanden och åk 3-9 har vitsorden 4-10 i alla ämnen. Januari Lärarna och assistent har rätt till medarbetarsamtal med föreståndaren. Inför samtalet får medarbetaren utvärdera sitt arbete genom att fylla i en blankett. Samtalet finns till för att man som medarbetare ska få 8

9 och möjlighet att ventilera eventuella frågor. Man att behandlar ärenden gällande trivsel och arbetsklimat och samtalet ska ligga som grund för vidareutveckling inom arbetet. Föreståndaren auskulterar på lärarnas lektioner för att ha underlag för diskussion under samtalet. Mars/april Läsårets andra utvecklingssamtal. Elevens arbete och utveckling utvärderas tillsammans med vårdnadshavare och klasslärare/klassföreståndare. Maj Läsårets kunskapsmål utvärderas genom att samma test som gjordes på hösten görs på nytt (minnestest + frågetest) KiVa- enkäten utförs av alla elever som visar hur trivseln och stämningen är i skolan. Alla lärare går igenom kursplanerna i sina ämnen och dokumentarar vad som har gjorts och vad som har uteblivit. Arbetsplanen utvärderas av elevrådet. Juni Ett årligt utvärderingsmöte, där läsårets mål utvärderas, sker i slutet av läsåret. Då medverkar samtliga lärare, elevrådets ordförande och skoldirektören. Före mötet får eleverna tillsammans med sin klasslärare/klassföreståndare utvärdera hur läsårets fostringsmål och kunskapsmål har uppnåtts. Dessutom diskuteras hur de olika evenemangen har lyckats. Elevrådet utvärderar även de hur läsåret har lyckats. Varje lärare redogör på utvärderingsmötet vad deras elever haft för åsikter. Därtill analyseras resultaten av utvärderingen gällande kunskapsmålen. Utgående från detta möte sammanställer föreståndaren en utvärdering som lämnas till skolnämnden. Eleverna får ett läsårsbetyg. Kontinuerlig utvärdering Som tillägg till den schemalagda utvärderingen så sker en kontinuerlig utvärdering varje dag genom samtalen lärare emellan. Under samplaneringarna som hålls varje onsdag utvärderas det dagliga arbetet, under mötena finns läsårets målsättningar som återkommande punkt så att de hålls i färskt minne. Elevernas utveckling utvärderas genom prov, förhör, muntliga samtal och egen reflektion. Eleverna får betyg vid jul och vid skolavslutningen på våren. Föräldrarnas medverkan i att utvärdera sker under utvecklingssamtalen, under föräldramöten och vid öppet hus. 9

10 Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang Dagliga arbetstider. Lektion: eller Undervisningen är upplagd i 45 minuter lektioner med 15 minuter rast mellan varje lektion, med undantag för den andra rasten för åk 7-9 som är 5 minuter och den tredje rasten för åk 1-6 som är 10 minuter. Matrasten är 35 minuter lång för åk 1-6 och 40 minuter för åk 7-9. På torsdagar äter åk 5-6 med högstadiet och har då har även de en kortare rast på förmiddagen.skolans arbetstider styrs till stor del av de tidtabeller som gäller för landskapsfärjorna. Eleverna äter mellanmål eller 13.45, de yngre tidigare och de äldre senare. Skolårets arbetstider Höstterminen 2014 (90 arbetsdagar) Terminen inleds torsdagen den Höstlov Höstterminen avslutas fredagen den Jullov Vårterminen 2015 (98 arbetsdagar) Vårterminen inledsonsdagen Vinterlov (vecka 8) Lovdag i samband med Kristi himmelsfärdsdag fredagen Läsåret avslutas fredagen den

11 Viktiga kontaktuppgifter Namn Tel.nr e-postadress Lärarrummet (sjukanmälningar) Katarina Halme-Wiklund,föreståndare Malena Strandvall,viceföreståndare,lektor i engelska, klassf. åk 7 Rolf Lindbom, lektor i matematik och fysik&kemi Emelie Bergendahl, klasslärare åk 1-2, tx åk / katarina.halme@brando.ax malena.strandvall@brando.ax rolf.lindbom@brando.ax emelie.bergendahl@brando.ax Andreas Lång,klasslärare åk andreas.lang@brando.ax + gyåk 1-9 Maria Wrede,klassf. åk 5-6spec.lärare, hi maria.wrede@brando.ax Gudrun Nordman,lektor i sv. och fi., klassf. åk gudrun.nordman@brando.ax Elke König, timlärare i tyska och hälsokunskap elke.konig@brando.ax Kent Eriksson, timlärare i musik kent.eriksson@kumlingeskola.ax Monica Englund, skolhälsovårdare 56115/ Merja Viitasola,eftisledare Johanna Kull, kurator johanna.kull@brando.ax Christian Dreyer, skoldirektör christian.dreyer@brando.ax Taxi: Brändö taxi Taxi Åberg (Markus Malm) (Marlene Åberg) 11

12 Skolans hemsida: Höstterminen (inleds 14 augusti): o 2september -Åk 5-6 åker till Mariehamn på idrottsdag o 1-2 september elevrådsutbildning i Mariehamn o 11 september - Skolfreden utlyses. Morgonsamling och gemensam reflektion kring skolfredens budskap o 17 september Skolcupen i fotboll o 19 september Skördefest, studiebesök till Jurmo tillsammans md Kumlinge o september - Praovecka för åk 9. o 30 september temadag temat väjs av eleverna o 1.10 Åk 1-2 på teater till Kumlinge o 8 oktober - Unicef rundan och Dagsverket o november - Temadagar i samband med En vind från havet. o Lucia o 15 december, vitsordskonferens, alla elever slutar o 16 december - Pysseldag inför julen. o 18 december - Julfest kl o 19 december- Julkyrka och betygsutdelning. Vårteminen (inleds ) o Praovecka för åk 9 februari o Vecka 9 - Skiddag till Hirvensalo o mars -Läsveckan o Aftonskola i april o Utfärd till fasta Åland för åk 3-4 i maj. o Lägerskola åk 8-9 i maj o Utfärd till Mumindalen för åk 1-2 i maj. o Skärgårdsolympiad i maj 12

13 o 5 maj- Skolavslutning Presentation av skolans arbete Samarbete med andra skolor - Eleverna träffar elever från andra skolor som passerar vår kommun och samtidigt vill bekanta sig med vår skola och våra elever. - Under Skolupen i fotboll i Mariehamn slås eleverna från alla de olika skärgårdkommunerna ihop och bildar lag tillsammans. Gemensam träning på Brändö före. - Åk 7-9 åker till Iniö på besök och följer med skoldagen där. - Vi strävar efter att ha fortsatt kontakt och samarbete med Iniö - Skärgårdsskolorna har gjort upp en gemensam kontaktlista för att befrämja kontakterna lärare emellan. - Distanssamarbete i olika ämnen - Skärgårdens föreståndare träffas tre gånger per termin då man diskuterar frågor som berör vår unika situation. Samarbete med förskolan. Klassläraren på åk 1-2 samarbetar med förskoleläraren så att ett gemensamt program för läsåret läggs upp i september. Samarbetet utgår från de gemensamma teman som klassläraren och förskolläraren har valt med utgångspunkt från elevernas och förskolebarnens intressen. Arbetet är förlagt både till skolan och till förskolan. Se närmare i Plan för samarbetet mellan förskolan och grundskolan i Brändö kommun. Samarbete mellan hemmet och skolan. Skolan håller ett föräldramöte per termin där allmän information ges ut och aktuella ämnen behandlas. Därtill hålls ett flertal föräldramöten som berör enskilda klasser. Öppet hus i form av aftonskola hålls på våren. Varje klasslärare/klassföreståndare håller ett utvecklingssamtal per termin med föräldrar och elever. I övrigt sköts ärenden som gäller enskilda elever av klassläraren/klassföreståndaren, vid behov tillsammans med föreståndaren. Kontakten sköts genom telefonsamtal eller via e-post, beroende på vad som är mest bekvämt för vårdnadshavaren, kontakten sköts även via direkta samtal. Kontakt tas då någonting speciellt har inträffat eller då någon lärare anser att det behövs. Aktuell information om skolverksamheten når vårdnadshavarna via brevet Brändö Skolinfo som skickas hem varannan torsdag. Föreståndaren ansvarar för Skolinfo. På åk 1-4 används dessutom veckobrev. 13

14 Undervisningen utanför skolan - Alla klasser är ute i naturen alltid då det är möjligt och ändamålsenligt. - Åk 8-9 besöker olika arbetsplatser, främst inom kommunen men även på fasta Åland. - Åk 9 har prao en vecka per termin. - Åk 9 besöker olika skolor på gymnasialstadiet. - Besök till museer, främst i Mariehamn. Stödundervisning Stödundervisning ges åt sådana elever som tillfälligt blivit efter i sina studier, speciellt vid sjukdom, eller annars behöver särskilt stöd. Stödundervisningen ges av den lärare som även i övrigt undervisar eleven i ämnet när läraren eller eleven och dess vårdnadshavare anser att det behövs. Stödundervisning ges inte åt elever som beviljats ledighet från skolan i samband med resor. Specialundervisning Samordnad specialundervisning Samordnad specialundervisning ges åt de elever som behöver kontinuerlig hjälp i något av de grundläggande ämnena. Även lektioner där elever med annat modersmål än svenska får sin undervisning i svenska räknas in i den samordnade undervisningen. Till specialundervisning används totalt 11h. Anpassad lärokurs För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs. Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och inlärningsförutsättningar. Skolans rektor ansvarar för att elever som är överförda/intagna till specialundervisning har en individuell plan. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren. Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. I planen definieras de viktigaste målen för undervisningen samt bedömningsgrunderna. Elevklubbar Skolan har en timresurs på 2 veckotimmar för ändamålet elevklubbar och stödundervisning. Riktlinjerna 14

15 för att en klubb skall ordnas är att eleverna inte har någon annan möjlighet att få intresset tillgodosett inom kommunen. Elevhandledning Eleverna får redan från början av skolgången handledning i olika metoder att lära sig. Elevhandledningen sker sedan kontinuerligt under elevens skoltid i form av enskilda och gruppvisa diskussioner mellan lärarna och eleverna. Elevhandledningens syfte är att stärka elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en positiv attityd till fortsatta studier och arbete. Under åk 8-9 har eleverna en lektion schemalagd undervisning i elevhandledning, där tas bland annat framtida val av studieplats och yrke upp och studiebesök görs till skolor och arbetsplatser. Elevvård Vid olycksfall sköter lärarna om första hjälpen och vid behov kallas hälsovårdaren till skolan eller så förs eleven till rådgivningen. Om elev insjuknar under skoldagen kontaktas hemmet och eleven får fara hem. Varje elev granskas årligen av skolhälsovårdaren och läkaren utför en grundligare undersökning av eleverna på åk 1 och 8. Skolhälsovårdaren besöker skolanpå onsdagar varannan vecka. Skolpsykologtjänster köps av företaget Contextia, i mån av möjlighet och behov. Skolan har en elevvårdsgrupp som sammanträder vid behov. I gruppen ingår skolföreståndaren, skolhälsovårdaren och speciallärare och kurator. Klassföreståndaren eller klassläraren kallasäven in vid behov. Varje hösttermin hålls ett elevvårdsmöte med alla klasslärare och klassföreståndare, där deltar elevvårdsteamet och alla elevers behov gås igenom. För skolan, biblioteket och Brändöhallen finns det en räddningsplan. Under läsåret tränar vi på utrymning av skolbyggnaden utgående från utrymningsplanerna. Utrymningen görs i samarbete med Brändö FBK. Beträffande dödsfall bland lärare och elever samt i deras kärnfamiljer har skolan en krisplan (se bilaga). Skolan har en beredskapsplan mot droger, en plan för specialundervisningen och en mobbningsplan. Därtill finns en jämställdhetspolicy för att försäkra allas lika behandling. Om en elev är frånvarande utan att ha meddelat skolan tar klassföreståndaren kontakt med hemmet. Eleverna får besöka tandläkare då tandläkarvagnen besöker kommunen Elevrådsverksamhet Elevrådet väljs i början på höstterminen och inleder därefter sin verksamhet.elevrådet har möte ca en gång i månaden, beslut som tas protokollförs och protokollet finns till påseende på högstadiets anslagstavla. På anslagstavlan finns också en föredragningslista inför mötena som eleverna får fylla med eventuella ärenden som de har till elevrådet. Elevrådet är elevernas beslutande organ och fungerar 15

16 samtidigt som elevernas språkrör utåt. Elevrådet kompletteras av klassråd som hålls på åk 1-9 den första skoldagen varje månad. Katarina Halme- Wiklund fungerar som elevrådets handledare. Under läsåret består elevrådet av följande personer:ville Viitasola (ordförande), Jonas Garpenmalm (sekreterare), Josefin Englund (kassör), Anton Karlström (viceordförande), Kevin Gustafsson (suppleant till sekreteraren), Jessica Holmberg (suppleant till kassören) och Johannes Englund (de lägre klassernas representant) Språkprogram Eleverna i Brändö grundskola läser engelska som obligatoriskt språk från och med åk 3. Eleverna kan läsa finska eller tyska som A2-språk fr.o.m. åk 5. När eleverna börjar högstadiet kan de välja tyska eller finska som B1-språk. B1-språket omfattar 2 h/vecka och läses på åk 7-9. Principer för klass- och gruppindelning Åk 1-2 är en sammansatt klass med 4+3 = 7 elever och delas 3 timmar i veckan. Åk 3-4 är också en sammansatt klass med 6+ 2 = 8 elever, som är delade 9 timmar i veckan.under höstterminen har åk 3-4 teknisk slöjd och under vårterminen 2015 har de textilslöjd. Åk 5-6 är en sammansatt klass med 7+2=9 elever och delas 4 timmar i veckan. Då läser de matematik, engelska och finska på egen hand. Åk 5-6 har textilslöjd under höstterminen 2014 och teknisk slöjd under vårterminen Högstadiet består av 12 elever där 5 elever går på 7:an, 2 elever går på 8:an och 5 elever går på 9:an. Klasserna läser olika kurser i matematik, svenska, engelska och finska och är därför ibland indelade klassvis när de läser dessa ämnen. En del timmar har dock slagits ihop för att spara timresurs. Åk 7 läser en kurs miljölära (2h/v). Åk 8-9 läser 9:ans kurs i fysik. Åk 7-9 läser 9:ans kurs i biologi och i geografi läser de om Europa. I historia läser åk 7-8 gemensam växelkurs, i år 7:ans kurs, och åk 9 läser samhällskunskap. Tyngdpunktsområden vid fördelningen av timresurs På lågstadiet använder vi timresursen till delningar i svenska för att de nya ettorna skall få lära sig läsa i lugn och ro. På åk 3-4 har vi klassen delad 9 timmar per vecka eftersom åk 3 läser ok (omgivningskunskap) och åk 4 läser bige (biologi/geografi) och undervisningen pga gruppsammanssättningen bedömts att den blir mera ändamålsenlig om de får åtskild undervisning. Dessutom har åk 3 svenska en timme och gymnastik två timmar tillsammans med åk 1-2. För att spara timresurs har åk 1-3 och 4-6 slagits ihop i gymnastik. På högstadiet ligger tyngdpunkten fortsättningsvis på svenska, matematik och språk. Timresursen och fördelningen: Katarina Halme- Wiklund 15 h (1 h IT,handl.) Malena Strandvall 21,5 h (0,5 h klassf. åk 7) 16

17 Gudrun Nordman 22 h(1 h klassf. åk 8-9) Skolans namn: Brändö Timplan Rolf Lindbom för läsåret: h Grundskola Maria Wrede 25 h (1 h klasslärar.) Föreskrivet Emelie Bergendahl timantal i läroplanen 23 h (1 h klasslärar.) Andreas Lång 22,5 h (1 h klasslärar.) Läroämne Elke König eller 3,5 h Vecko- Timmar Åk Åk Åk Åk Åk Åk ämneshelhet Kent Eriksson, musik 5 h timmar under sex minimum läsår Stöd och klubbtimmar 2 h Per Per Per Per Per Per Åk 1-6 Åk 1-6 v v v v v v Totalt: 163, 5 Svenska Matematik Förtydligande: Miljö- och naturkunskap Biologi och geografi Lågstadiet 75 h Omgivningskunskap Högstadiet 65 h Specialundervisning Fysik och kemi h Samhällsorientering Övriga avlönade uppgifter 9 6,5 12 h Religions- Stödundervisning och klubbtimmar 6 2 h /livsåskådningskunskap Historia och samhällskunskap Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst ,5 1,5 2 2 Slöjd Idrott ,5 2,5 3 3 Engelska (A1) Frivilligt språk (A2) Finska Franska 4 Tyska 4 Gemensamma läroämnen sammanlagt Elever med frivilligt språk sammanlagt Norm: Gemensamma läroämnen Norm: Elever m. frivilligt språk därutöver (Ok) hembygdskunskap: under de inledande skolåren samordnas undervisningen i biologi, geografi och miljölära, enklare vardagskemi och -fysik, samhällslära och ekonomi samt historia. 17

18 Timplan för läsåret: Skolans namn: Brändö grundskola Föreskrivet timantal i läroplanen Timmar Läroämne eller Veckotimmar under Åk Åk Åk ämneshelhet Minimum tre läsår Åk 7-9 Åk 7-9 Per v Per v Per v Svenska Matematik Miljö- och naturkunskap Biologi Geografi Hälsokunskap Fysik Kemi Samhällsorientering Religions- / livsåskådningskunskap Samhällslära och 3 3 ekonomi 7 Historia Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Hemkunskap Gymnastik och idrott Engelska (A1) Elevhandledning Gemensamma läroämnen Valfria läroämnen / 30 Tillvalsämnen (V/T) *) Skärgårdslinje Drama Idrott Frivilligt språk (A2) Frivilligt språk (B1) Frivilligt språk (B2) 4 Sammanlagd undervisning

19 Elevers och lärares arbetsordning Åk 1-2 Klasslärare: Emelie Bergendahl Tid Måndag Tisdag Onsdag Tordag Fredag Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Svenska/ E.B Svenska / E.B Ok/ E.B Svenska 1/E.B Matte2/K.H Musik/ K.E Religion/ E.B Matte 1/ E.B Matte 2/ K.H Småslöjd/ E.B Ma1/Svenska2/E.B Svenska/E.B Matematik/ E.B Bildkonst/ K.H Svenska/ E.B Gymnastik 1-3/ A.L Ok/ E.B Gymnastik 1-3/ A.L Småslöjd E.B SU/M.W Gymnastik/ A.L Matematik/E.B Svenska/ 1-3 E.B Åk 3-4 Klasslärare: Andreas Lång Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Re / A.L Sv/ K.H Sv/K.H SU/ M.W Eng 3/ M.S BIGe4 /M.W Ok 3/ E.B/ GY 4 /A.L Sv/ K.H Ma / A.L Gy/Bk * A.L Sv/K.H SU/M.W Mu /K.E Eng3/M.SFyKe 4/R.L Ok 3/E.B GY 4/A.L Ma/ A.L Gy 3/A.L Eng 4/M.S Ma /A.L Gy 3/A.L Eng 4/M.S Bk/ K.H Ok 3/E.B BiGe4 /M.W Sv/K.H SU/M.W Sv 3/E.B Ma 4/A.L TS/TX ** K.H/E.B Ma3/A.L Hi 4/ M.W TS/K.H TX/E.B Re 3/A.L BiGe4 /M.W *= Gymnastik på höstterminen och bildkonst på vårterminen **= Teknisk slöjd på höstterminen och textilslöjd på höstterminen 19

20 Åk 5-6 Klasslärare: Maria Wrede Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Ämne/lärare Eng /M.S BiGe/M.W MA/ R.L MA/R.L Gy /A.L Gy /A.L RE/ M.W BiGe/M.W Eng 5/ M.S Fi 6/G.N Sv/ G.N FyKe/R.L Gy /A.L Bk/M.S Sv 5-6/ G.N MU /K.E Hi /M.W Bk/M.S Fi5/Sv6 G.N Ma 5/R.L Eng/M.S Mu/ K.E Ma 5-6/ R.L TS/K.H** TX/E.B Sv5/Fi6 G.N Fi 5/G.N Ma 6/R.L Sv /G.N TS/K.H TX/E.B Sv /G.N HI/M.W **= Teknisk slöjd på höstterminen och textilslöjd på höstterminen 20

21 Åk 7-9Klassföreståndare: Malena Strandvall(åk 7) och Gudrun Nordman (åk 8-9) Tid Åk Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Bk K.H Bi A.L FI G.N Gy A.L Ma R.L 9.30 Västerhamn Stotrklyndan Inderskär Hallen Hullberga 8 Bk K.H FyKe R.L B Fi A.L Gy A.L Ma R.L Västerhamn Hullberga Spec Hallen Hullberga 9 Bk K.H Fi* G.N Eng M.S Gy A.L Eng M.S Västerhamn Inderskär Storklyndan Hallen Storkl Eng M.S Sv G.N Ma R.L Gy A.L Ma R.L Storkl. Inderskär Hullberga Hallen Hullberga 8 Eng M.S FyKe R.L Ty E.K / Gy A.L Eng M.S Storkl. Hullberga Ytt.br./Spec Hallen Storkl. 9 Ma R.L Eng M.S FI * G.N Gy A.L Shk M.W Hullberga Storklyndan Inderskär Hallen Storklyndan Eng M.S/SU BiGe A.L Eng M.S HI M.W Re M.W M.W Storklyndan Storklyndan Storklyndan Storklydan Storkl./Spec. 8 BiGe A.L Ma R.L HI M.W Re M.W Eng M.S Storklyndan Hullberga Storklyndan Storklydan Storkl. 9 BiGe A.L Sv G.N FyKe R.L Re M.W Fi G.N Storklyndan Inderskär Hullberga Storklydan Inderskär Hälsok. E.K FI G.N Bk K.H BiGe A.L Sv G.N/SU M.S Storklyndan Inderskär Västerhamn Storklyndan Storklyndan Ty E.K / BFi BiGe A.L/SU Sv G.N/ SU 8 Hälsok. E.K A.L HK M.S M.W M.W Storklyndan Ytt.br./Spec Hemk. Storklyndan Storklyndan 9 Hälsok. E.K Ma R.L FyKe R.L BiGe A.L Sv G.N Storklyndan Hullberga Hullberga Storklyndan Storklyndan SV G.N FyKe R.L Tn/Tx* E.B Skärgl./Drama Fi G.N Inderskär Hullberga Västerhamn Ytt.br/Storkl. Inderskär 8 SV G.N Sv G.N HK M.S Skärgl./Drama Ma R.L/SU M.W Inderskär Inderskär Hemk. Ytt.br/Storkl. Hullberga 9 Shk M.W Shk M.W TS R.L Skärgl./Drama Ma R.L Storklyndan Storklyndan Slöjdsal Ytt.br/Storkl. Hullberga HI M.W FyKe R.L Tn/Tx** E.B Bi A.L Mu K.E Storklyndan Hullberga Västerhamn Storklyndan Ytt.br. 8 HI M.W Elevh. G.N HK M.S Ma R.L Mu K.E Storklyndan Inderskär Hemk. Hullberga Ytt.br. 9 Ma R.L Elevh. G.N TS R.L Sv G.N Mu K.E Hullberga Inderskär Slöjdsal Inderskär Ytt.br. 21

22 Elevförteckning Elev Adress Tel Hem./ mor/ far Åk 1 (4 elever) Rasmus Gustafsson Torsholma -/ Ylva Jansson Jurmo -/ Amanda Karlström Torsholma -/ Onni Lumme Åva -/ Åk 2 (3elever) Hampf Hilda Torsholma -/ / Thörnroos Leo Lappo -/ / - Törnroth Atte Torsholma -/ / Åk 3 (6 elever) Granberg Emil Åva 56556/ / HampfAlbin Torsholma -/ / Holmberg Julina Torsholma / / Lindén Ted Fiskö / / Strandvall Leo Jurmo 56530/ / Sjöblom Linus Lappo, Asterholma -/ / Åk 4 (2 elever) Karlström Emil Torsholma - / / Kårefjord Erik Torsholma? Åk 5 (7 elever) Berg Felicia Brändö / / Eklund Andrei Åva -/ / Englund Johannes Åva / / Gustafsson Melissa Torsholma / / Nikoskinen Samu Jurmo -/ / Strandvall Evelina Jurmo / / Thörnroos Viktor Lappo / / Åk 6 (2 elever) Jansson Elsa Jurmo / / Nikoskinen Sonja Jurmo -/ /

23 Åk 7 (5 elever) Blomqvist Lars Torsholma / / Englund Josefin Åva / / Garpenmalm Jonas Torsholma / / GrahnLinnea Fiskö / / Gustafsson Felicia Torsholma / / Åk 8 (2 elever) Holmberg Jessica Torsholma / / Viitasola Ville Brändö / / Åk 9 (5 elever) Blomqvist Niklas Torsholma / / Gustafsson Kevin Torsholma / / Husell Ture Torsholma / / Karlström Anton Lappo / / Sjöblom Oskar Lappo, Asterholma -/ / Åk 1-6: 24 elever (9 flickor, 15 pojkar) Åk 7-9: 12 elever (4 flickor, 8 pojkar) Totalt: 36 elever 23

24 Lärarplanering Planering Lärarkåren samlas på onsdagar varje vecka kl för att samplanera skolarbetet. På mötena behandlas aktuella ärenden och de beslut som tas protokollförs av vice föreståndaren och protokollet finns till påseende på anslagstavlan i lärarrummet. Lärarnas fortbildning En fortbildningsplan har gjorts upp för läsåret. I den framgår såväl de långsiktiga som kortsiktiga målsättningarna med fortbildningen, samt vilken typ av kurser som lärarkåren önskar fortbilda sig i. Under året kan det dock dyka upp andra kurser som lärarna kan vara intresserade av och då bör man kunna avvika från fortbildningsplanen. Minimiantalet fortbildningstimmar under ett läsår är 18. Till fortbildning räknas träffar med lärare från andra kommuner eller kurser som anordnas av någon fortbildningsinstitution. Kurser som anordnas av Ålands Landskapsregering prioriteras eftersom de oftast är avgiftsfria. Plan för fortbildning: Enligt avtal så ska varje lärare som anställs tillsvidare eller för minst ett år delta i studie- och planeringsarbete 18 timmar per läsår. Inom dessa timmar ingår läsårsplanering före höstterminen inleds utvärderingsmöten i slutet av läsåret och den gemensamma lärarträffen för alla åländska lärare som ordnas i Mariehamn i augusti. Utöver dessa timmar får alla lärare vid Brändö grundskola, själva komma med önskemål om fortbildning. Lärarna deltar i fortbildningar inom sina egna ämnen i den mån som det ordnas, specialpedagogiska fortbildningar och andra utbildningar som kan motivera läraren att ytterligare utveckla sina arbetssätt. Höstterminen Landskapets kickoff för alla åländska lärare. Tema: Elevvård. Plats: Alandica i Mariehamn Fronter, adminutbildning i lärmiljön samt vidareutbildning för alla lärare Småskoleprojektet, fortbildning för distansundervisning: -4.9 Inledning till distansundervisning (online) Verktyg för att undervisa online (online) -26.9/3.10 närstudier kring distansundervisning Hur agera framför kameran?(online) Gemensam avslutande diskussion. (online) Vårterminen Fronter Utbudet på fortbildningar som dyker upp under året som tangerar läsårets mål 24

25 Trivsel- och ordningsregler I VÅR SKOLA... vill vi att alla ska känna TRYGGHET, därför - bemöter vi alla vänligt - jobbar vi alla mot mobbning och våld - kastar vi snöboll endast på multiplanen - frågar vi om lov när vi behöver lämna skolans område - använder vi mopeder och cyklar endast till och från skolan - använder vi mobiltelefoner endast inomhus, på uterasterna aktiverar vi oss med annat - vet vi att alla värdesaker tas med till skolan på eget ansvar vill vi att alla ska känna TRIVSEL, därför - tar vi av oss uteskorna vid dörren och hänger upp ytterkläderna ordentligt - går alla elever självmant ut på uterasterna - äter vi endast sådant som serveras i skolan (frukt kan medtas och ätas på rasterna) vill vi att alla ska få LÄRA sig, därför - ger vi alla arbetsro - kommer vi i tid till lektionerna och har med oss det vi behöver - gör vi alltid våra läxor - lämnar vi mobiltelefoner och andra störande apparater utanför klassrummet under lektionerna vill vi att allt och alla ska behandlas med RESPEKT, därför - är vi försiktiga med skolans och kamraternas saker - uppträder vi artigt - visar vi hänsyn - använder vi ett vårdat språk - tar vi av oss alla huvudbonader under (morgon)samlingar, lektioner och när vi äter - markerar vi när vi vill svara på frågor - lyssnar var och en på sin egen musik i hörlurar 25

26 Komplement till ordningsreglerna (enligt Höistad-modellen) Som elev kan du förvänta dig av oss i personalen - att vi bemöter dig med respekt - att vi bryr oss om dig - att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut - att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning - att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal - att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt - att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt - att vi använder ett vårdat språk Vi förväntar oss av dig som elev - att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut - att du använder ett vårdat språk - att du bemöter andra med respekt - att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse - att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet - att du är utvilad och har ätit frukost Som förälder kan du förvänta dig av oss - att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan - att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö - att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer - att vi ingriper mot alla former av kränkningar - att vi bryr oss om ditt barn Vi förväntar oss av dig som förälder - att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet - att du ser till att barnet kommer i tid - att barnet är utvilat och har ätit frukost - att du ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om - att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan - att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa - att du deltar på föräldramöten 26

27 Konsekvenser då ordningsreglerna bryts Om en elev kommit för sent till lektionen (efter att läraren har påbörjat lektionen) upprepade gånger så kontaktar klassläraren/klassföreståndaren hemmet och kommer överens om vidarekonsekvenser för att förseningarna ska upphöra. Om en elev lämnat läxan ogjord tre gånger under en månad så är konsekvensen en läxläsningstimme som sker på onsdagar kl (skolan ansvarar inte för skjutsen hem). Om eleven upprepade gånger har uppfört sig dåligt eller grovt brutit mot ordningsreglerna så hålls ett konsekvenssamtal där man tillsammans med de berörda lärarna, vårdnadshavare och eleven diskuterar vad som har hänt och bestämmer hur man ska gå vidare med saken. 27

28 Antimobbningsplan ( Bygger på KiVa- skola programmet, Höistad-modellen och kollegiets egna erfarenheter) VAD ÄR MOBBNING? Mobbning definieras på följande sätt: Enn person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa upplevelser, orsakade av en eller flera personer. Offret är i ett tydligt underläge gentemot sina plågoandar. Det är viktigt att i ett tidigt skede skilja mellan mobbning och konflikt. I en konflikt finns flera parter som aktivt bekämpar varandra på olika sätt. Konfliktlösning åligger klassföreståndaren. Exempel på mobbning: Tyst mobbning (kroppsspråket) Himla med ögonen, kolla på någon, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Verbal mobbning Viska, sprida rykten, snacka skit, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, skämta, skicka kränkande SMS och mail. Fysisk mobbning Slag, sparkar, krokben, knuffar, nyp, hårdragning etc. MOBBNINGSPLANENS MÅL Att minska mobbning genom: att upptäcka mobbningen i god tid att lösa uppkomna mobbningsärenden att åstadkomma bättre kamratrelationer i skolan visa tydliga signaler om att mobbning inte tolereras i skolan att öka medvetenheten och kunskapen om mobbningsproblem 28

29 HANDLINGSPLAN Förebyggande arbete: Åk 1-9: Vi gör en karta över skolgården där eleverna kan märka ut platser för bråk Vi utlyser skolfred i samband med att Skolfreden utlyses i Mariehamn Vi jobbar enligt KiVa-skola programmet, i år har åk 1-2 en KiVa- lektion i månaden och 4-6 och åk 7 tre temalektioner per termin. Klassläraren och klassföreståndaren ansvarar för att lektionerna hålls. Åtgärder vid eventuell mobbning: Vi jobbar enligt KiVa- modellen vilket innebär att alla konflikter och misstänkta mobbningsfall dokumenteras med hjälp av sållningsblanketter. Dessa förs vidare till klassföreståndaren/klassläraren som bedömer om det handlar om en konflikt eller mobbning. Om det visar sig att det är mobbning så går ärende vidare till KiVa- teamet som utreder fallet. I KiVa- teamet sitter i år Maria Wrede. Malena Strandvall och Andreas Lång. Då teamet utreder mobbning inleds arbetet alltid med en diskussion med den som blivit utsatt. Här försöker man reda ut vad som har hänt och när och få så konkret information om händelserna som möjligt. Därefter förs enskilda samtal med de som har deltagit i mobbningen. Här lägger man fram konkreta saker som eleven förbinder sig att göra för att mobbningen ska sluta. På lågstadiet följer vi gemensamt bekymmer metoden och på högstadiet mobbningsfördömande metoden, de här kan ändå variera från fall till fall. Vårdnadshavaren till både den mobbade och de som har mobbat kontaktas under dagen så att hemmet vet om vad som har hänt före eleven kommer hem från skolan. Uppföljningssamtal görs en vecka senare och då kollar man upp hur det har gått med de förbindelser man bestämde med eleverna. Senare har man ytterligare ett uppföljningssamtal där den mobbade får välja om han/hon vill ha den tillsammans med de som har mobbat eller enskilt. Om de inledande samtalen inte leder till resultat Man för ett markeringssamtal med mobbaren, det här samtalet förs av en ur KiVa-teamet och skolföreståndaren. Nu betonar man allvaret i situationen I det här skedet kallas vårdnadshavaren till skolan och deltar i samtalat. Om ingen förbättring sker kontaktar föreståndaren polismyndighetern som antingen ger mobbaren en sista chans eller väljer att göra en anmälan mot eleven. 29

30 SAMMANFATTNING Hantering av akuta mobbningsfall NEJ Är det fråga om systematisk mobbning? JA Klassläraren/ klassförestån daren utreder ärendet KiVa- teamet tar tag i ärendet: 1. Möte med den mobbade eleven Vårdnadshavare till båda parter kontaktas 2. Enskilda diskussioner med de elever som deltagit i mobbningen. Komma fram till beslut om förbättring som eleven förbinder sig vid 3. Gruppdiskussion med dem som deltagit i mobbningen gå igenom vilka beslut man har förbundit sig till. 4. Uppföljningsdiskussion med den mobbade eleven + och dem som har mobbat (antingen skilt eller tillsammans, den utsatta får bestämma) 30

31 31