Brändö grundskola. Arbetsplan. Läsåret Sammanställd augusti 2012 av. Föreståndare Katarina Halme

Transkript

1 Brändö grundskola Arbetsplan Läsåret Sammanställd augusti 2012 av Föreståndare Katarina Halme Godkänd av skolnämnden / 2012 Skolnämndens ordf. Marja Tuomola 1 Skoldirektör Emelie Bergendahl

2 Innehållsförteckning Sida Skolans verksamhetsidé och utvärdering 3 Målsättningar för skolans undervisning och fostran 4 Målsättningarnas förverkligande. 5-6 Särskilda evenemang i skolarbetet 7 Dagliga arbetstider 7 Skolårets arbetstider. 8 Viktiga kontakt uppgifter 8 Samarbete 9 Stödundervisningen.. 10 Specialundervisning. 10 Elevklubbar 10 Elevhandledning.. 11 Elevvård 11 Elevrådsverksamhet.. 11 Språkprogram 11 Principer för klass- och gruppindelning 12 Timresurs och lärarnas timmar 12 Lärarnas planering. 23 Fortbildningsplan.. 23 Timplan för läsåret Trivsel- och ordningsregler

3 Skolans verksamhetsidé. Skolans verksamhetsidé bestäms av den åländska läroplanen och skolstadgan i Brändö kommun. Arbetsplanen fungerar som ett styrdokument för verksamheten i skolan och som ett sätt att informera omvärlden om skolans verksamhet. Lärarna ska med hjälp av sin professionalism och pedagogiska kompetens hjälpa eleverna att nå den kunskapsnivå som krävs både för att klara av fortsatta studier men även för ett gott liv. Skolan strävar till att ge eleverna en så motiverande om omväxlande undervisning som möjligt. Det görs bland annat genom att lärarna på skolan ska få möjlighet att använda sig av sina egna intressen och förmågor i sin undervisning. Genom att lyfta fram de styrkor och specialkunskaper som finns naturligt i kollegiet så bibehåller vi inspirerade lärare, som i sin tur kan ge den bästa möjliga undervisningen till eleverna. Lärarna ska stöda eleverna i deras studieteknik men även arbeta för att barnen utvecklas till ansvarskännande och hänsynsfulla individer som vågar stå för det de tycker och tänker. Ett av skolans mål är också att eleverna ska uppnå förmågan att förstå sambandet mellan handlingar och konsekvenser. Skolan ska ge eleverna en trygg miljö där de kan utvecklas som självständiga och kreativa individer. Eleverna ska få redskap att bli företagsamma och självsäkra i sin vardag så att de vågar tänka utanför ramarna och göra det bästa av varje situation. Skolan skall verka i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och det omgivande samhället. Utvärdering av skolans verksamhet. Utvärderingen sker bl.a. vid föräldramöten samt övriga diskussionstillfällen mellan skolans personal och enskilda föräldrar eller grupper. Utvärdering sker även i samband med elevrådets möten. Vid utvecklingssamtalen, som hålls en gång per termin får eleven tillsammans med föräldrarna och klassläraren/klassföreståndaren utvärdera sin skolsituation. Eleverna har en aktiv roll i samtalen. Den interna utvärderingen gör lärarna vid samplaneringsmötena som hålls varje onsdag samt i det dagliga arbetet när de diskuterar sinsemellan. En årlig utvärdering av skolans arbetsplan sker i slutet av läsåret och då medverkar samtliga lärare, elevrådets ordförande och skoldirektören. Utgående från detta möte sammanställer föreståndaren en utvärdering som lämnas till skolnämnden. Eleverna utvärderar sitt arbete genom att kontinuerligt skriva dagbok och reflektera över framsteg tillsammans med läraren och klasskamraterna. Antimobbnings arbetet utvärderas genom en KiVa- enkät som fylls i varje vår. 3

4 Målsättningar för skolan undervisning och fostran Skapa en stark VI-känsla 2. Förbättra läsförståelsen 6. Öka ändvändningen av återkoppling (feedback) 3. Öka kreativiteten i skolan 5. Stärka den kulturella identiteten 4. Betona tolerans och respekt 4

5 Målsättningarnas förverkligande Eftersom skolan verksamhets idé bland annat går in för att lyfta fram varje lärares styrkor och kunskaper, med målet att ge eleverna en inspirerande undervisning, så varierar skolans profilering lite från år till år. Det mera långsiktiga målet som skolan har är att stöda eleverna till att bli företagsamma och att de ska känna till sina styrkor och möjligheter i det samhälle vi lever i, detta som en del av arbetet för att hålla skärgården levande. I år finns det många olika specialintressen i lärarkollegiet och bland annat kommer konst- och färdighetsämnen att betonas och begreppet kulturidentitet lyftas fram. Vi vill ge eleverna kunskap om sitt eget kulturarv men även kännedom om andras. I praktiken kommer vi att förverkliga de olika målsättningarna på bland annat följande sätt. 1. Skapa en stark VI-känslan - Samarbete över åldersgränserna - Fortsätta att följa KiVa-programmet - Tema- och friluftsdagar med åldersblandade grupper - Högläsning av åk 7-8 för åk Aftonskola där eleverna undervisar föräldrarna och på det sättet får känna stolthet för det arbete de gör tillsammans i skolan 2. Förbättra läsförståelsen - Veckans ord, fem svåra ord för varje vecka och i alla årskurser. - Lärarna betonar textförståelsen i sina ämnen och lyfter fram specifika facktermer för att underlätta förståelsen. - Arbete med extra material i läsförståelse - Övningar där eleverna återger texter med egna ord 3. Öka kreativiteten i skolan - Skapa en miljö som uppmuntrar till kreativt tänkande - Mind- maps (tankekartor) - Praktisk filosofi inbakat i olika ämnen - Arbete med projektet Ungt entreprenörskap som strävar till att få eleverna att tänka utanför ramarna. (Ett projekt där vi får vara en av 5 skolor som deltar) - Lyfta fram vikten av konst- och färdighetsämnen i större grad - Undvika att styra eleverna så mycket i de skapande ämnena - Uppmuntra till annorlunda lösningar på problem - Arbeta ämnesintegrerat 5

6 4. Betona tolerans och respekt - Skolfreden och diskussioner kring den. - Införa vänelevsverksamhet - Värdegrundsdiskussioner bl.a. på klassråden som hålls en gång i månaden (teman: personligt ansvar, jämställdhet, samverkan, etiska dilemman) - Bjuda in personer med olika bakgrund och erfarenheter till skolan för att vidga vyerna hos eleverna - Besök till andra skolor och platser - Mångkulturell temadag i samband med Unicef- rundan 5. Stärka den kulturella identiteten - Låta konst och färdighet genomsyra undervisningen - Temavecka där identiteten ( Mitt brändö ) är i fokus genom att arbeta i bild och text. Författarbesök av Marianne Peltomaa som drar skrivverkstäder. Slutprodukten presenteras på En vind från havet. - Lyfta fram det åländska självstyret och reflektera över den unika situationen vi har genom att både på Åland och i skärgården och kulturen som den för med sig. - Konserter, både elevernas egna och av gästartister - Teaterbesök (Hair i februari) 6. Öka användningen av återkoppling (feedback) - Ge genomtänkt feedback och ge eleverna tid för att läsa och reflektera över den - Ge skriftlig och muntlig feedback i större grad - Eleverna för dagbok över skolgången varje vecka - Eleverna fungerar som opponenter vid muntliga föredrag - Eleverna får läsa och ge feedback på varandras arbeten 6

7 Särskilda evenemang och händelser under skolåret Höstterminen: Vårteminen o 4 september: Åk 5-6 åker till Mariehamn på idrottsdag o 13 september utlyses Skolfreden o 17 september har vi friluftsdag tillsammans med Kumlinge skola o 24 september är det Dagsverket och UNICEF-rundan o 25 september åker åk 9 på Välj sjön i Mariehamn o 1-5 oktober är det prao- vecka o 8-11 november går Kulturkarnevalen i Karis av stapeln o 16 november är det temadag i samarbete med biblioteket Eleverna ska få fundera över identitat och hemtrakter i bild och ord, workshops med författare.(i samarbete med En vind från havet) o 18 december pysslar vi inför julen o 20 december har vi julfest på kvällen o Vecka 3-6 är temat Ungt entreprenörskap o 14 februari åker åk 5-9 på teater till Åbo (Hair på Åbo Svenska Teater) o 26 februari (?) åker vi till Meriteijo och skidar o maj är det Stafettkarneval, de som springer får åka. o I maj åker åk 3-4 på klassresa till fasta Åland o Under våren gör åk 1-2 en exkursion inom Brändö kommun Dagliga arbetstider. Lektion: eller Undervisningen är upplagd i 45 minuter lektioner med 15 minuter rast mellan varje lektion, med undantag för den andra rasten för åk 7-9 som är 5 minuter och den tredje rasten för åk 1-6 som är 10 minuter. Matrasten är 35 minuter lång för åk 1-6 och 40 minuter för åk 7-9. Skolans arbetstider styrs till stor del av de tidtabeller som gäller för landskapsfärjorna. Eleverna äter mellanmål eller 13.45, de yngre tidigare och de äldre senare. 7

8 Skolårets arbetstider Höstterminen 2012 (85 arbetsdagar) Terminen inleds tisdagen den Höstlov Lovdag i samband med självständighetsdagen torsdagen 7.12 Höstterminen avslutas Jullov Vårterminen 2013 (100 arbetsdagar) Vårterminen inleds måndagen Vinterlov (vecka 8) Lovdag i samban med Kristi himmelsfärdsdag fredagen 10.5 Läsåret avslutas fredagen den Totalt 185 arbetsdagar Viktiga kontaktuppgifter Namn Uppgift Tel. jobb Katarina Halme föreståndare /56109/ Sara Tobiasson klasslärare för åk Andreas Lång Klasslärare åk gy & mu åk 1-9 Maria Wrede spec.lärare, klassf. åk Gudrun Nordman lektor i sv. och fi., klassf. åk 7 Malena Strandvall lektor i engelska, klassf. åk 8-9 Lennart Berg lektor i matematik,fy/ke &bi/ge Merja Viitasola assistent + Eftisledare Mikaela Berg assistent Monica Englund skolhälsovårdare 56115/ Emelie Bergendahl skoldirektör

9 Samarbete med andra skolor - Eleverna träffar elever från andra skolor som passerar vår kommun och samtidigt vill bekanta sig med vår skola och våra elever. - I början av höstterminen ordnas en gemensam friluftsdag tillsammans med Kumlinge skola - På vårterminen reser åk 8 och 9 iväg på lägerskola till Norge tillsammans med elever från Kumlinge skola. - Skärgårdsskolorna har gjort upp en gemensam kontaktlista för att befrämja kontakterna lärare emellan. - Skärgårdens föreståndare träffas en gång per termin då vi diskuterar frågor som berör vår unika situation. - Föreståndaren deltar även i gemensamma möten för högstadieskolornas rektorer. Samarbete med förskolan. Klassläraren på åk 1-2 samarbetar med förskoleläraren så att ett gemensamt program för läsåret läggs upp i september. Samarbetet utgår från de gemensamma teman som klassläraren och förskolläraren har valt med utgångspunkt från elevernas och förskolebarnens intressen. Arbetet är förlagt både till skolan och till förskolan. Se närmare i Plan för samarbetet mellan förskolan och grundskolan i Brändö kommun. Samarbete mellan hemmet och skolan. Skolan håller ett föräldramöte per termin där allmän information ges ut och aktuella ämnen behandlas. Därtill hålls ett flertal föräldramöten som berör enskilda klasser. Öppet hus arrangeras på vårterminen i form av aftonskola. Varje klasslärare/klassföreståndare håller ett utvecklingssamtal per termin med sina föräldrar och elever. I övrigt sköts ärenden som gäller enskilda elever av klassläraren/klassföreståndaren, vid behov tillsammans med föreståndaren. Kontakten sköts genom telefonsamtal eller via e-post, beroende på vad som är mest bekvämt för vårdnadshavaren men kontakten sköts även via direkta samtal. Kontakt tas då någonting speciellt har inträffat eller då någon lärare anser att det behövs. Aktuell information om skolverksamheten når vårdnadshavarna via brevet Brändö Skolinfo som skickas hem varannan torsdag. Föreståndaren ansvarar för Skolinfo. På åk 1-4 används dessutom veckobrev. Undervisningen utanför skolan. - I början av maj åker åk 3-4 åker på klassresa till fasta Åland eller mot finska sidan son minilägerskola under två dagar. - Åk 8-9 besöker olika arbetsplatser, främst inom kommunen men även på fasta Åland. - I maj åker åk 8-9 åker iväg på lägerskola till Norge. - Åk 9 har prao en vecka per termin. - Åk 9 besöker olika skolor på gymnasialstadiet. 9

10 Stödundervisning Stödundervisning ges åt sådana elever som tillfälligt blivit efter i sina studier, speciellt vid sjukdom, eller annars behöver särskilt stöd. Stödundervisningen ges av den lärare som även i övrigt undervisar eleven i ämnet när läraren eller eleven och dess vårdnadshavare anser att det behövs. Stödundervisning ges inte åt elever som beviljats ledighet från skolan i samband med resor. Om vi genomför något projekt i skolan där timlärarna i bisyssla behöver närvara utöver sina timmar tas ersättningen från stödundervisningskontot. Specialundervisning Samordnad specialundervisning Samordnad specialundervisning ges åt de elever som behöver kontinuerlig hjälp i något av de grundläggande ämnena. Även lektioner där elever med annat modersmål än svenska får sin undervisning i svenska räknas in i den samordnade undervisningen, för detta ändamål använder vi 5 h det här läsåret. Till specialundervisning används totalt 16 h. Anpassad lärokurs För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs. Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och inlärningsförutsättningar. Skolans rektor ansvarar för att elever som är överförda/intagna till specialundervisning har en individuell plan. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren. Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. I planen definieras de viktigaste målen för undervisningen samt bedömningsgrunderna Elevklubbar Skolan har en timresurs på 2 veckotimmar för ändamålet elevklubbar och stödundervisning. Under läsåret kommer vi att ordna skoltidningsklubb. Riktlinjerna för att en klubb skall ordnas är att eleverna inte har någon annan möjlighet att få intresset tillgodosett inom kommunen. 10

11 Elevhandledning Eleverna får redan från början av skolgången handledning i olika metoder att lära sig. Elevhandledningen sker sedan kontinuerligt under elevens skoltid i form av enskilda och gruppvisa diskussioner mellan lärarna och eleverna. Elevhandledningens syfte är att stärka elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en positiv attityd till fortsatta studier och arbete. Elevvård Vid olycksfall sköter lärarna om första hjälpen och vid behov kallas hälsovårdaren till skolan eller så förs eleven till hennes mottagning. Om elev insjuknar under skoldagen kontaktas hemmet och eleven får fara hem. Varje elev granskas årligen av skolhälsovårdaren och läkaren utför en grundligare undersökning av eleverna på åk 1 och 8. Skolhälsovårdaren besöker skolan på onsdagar varannan vecka. Skolpsykologtjänster köps av företaget Contextia Skolan har en elevvårdsgrupp som sammanträder vid behov. I gruppen ingår skolföreståndaren, skolhälsovårdaren och socialsekreteraren. Vid behov kallas klassföreståndaren eller klassläraren in. För skolan, biblioteket och Brändöhallen finns det en räddningsplan. Under läsåret tränar vi på utrymning av skolbyggnaden utgående från de nya utrymningsplanerna. Utrymningen görs i samarbete med Brändö FBK. Beträffande dödsfall bland lärare och elever samt i deras kärnfamiljer har skolan förnyat sin krisplan (se bilaga). Skolan har en beredskapsplan mot droger, en dyslexiplan och en mobbningsplan samt en jämställdhetsplan. Om en elev är frånvarande utan att ha meddelat skolan tar klassföreståndaren kontakt med hemmet. Eleverna besöker tandläkaren i samband med resor till Mariehamn. På åk 3-9 sker besöket klassvis medan åk 1-2 besöker tandläkaren tillsammans med sina föräldrar. Elevrådsverksamhet Elevrådet väljs i början på höstterminen och inleder därefter sin verksamhet. Eleverna deltar i en elevrådsutbildning som ordnas av SKUNK. Tillsammans med övriga skärgårdsskolor träffas de i Mariehamn i oktober. Elevrådet är elevernas beslutande organ och fungerar samtidigt som elevernas språkrör utåt. Elevrådet kompletteras av klassråd som hålls på åk 1-9 den första skoldagen varje månad. Katarina Halme fungerar som elevrådets handledare. I år består elevrådet av följande personer: Kevin Gustafsson (ordförande), John Nordberg(kassör) och Filip Eriksson(sekreterare). Språkprogram Eleverna i Brändö grundskola läser engelska som obligatoriskt språk från och med åk 3. Eleverna kan läsa finska eller tyska som A2-språk fr.o.m. åk 5. När eleverna börjar högstadiet kan de välja tyska eller finska som B1-språk. B1-språket omfattar 2 h/vecka och läses på åk

12 Principer för klass- och gruppindelning Åk 1-2 är en sammansatt klass med 5+1 = 6 elever och delas 3 timmar i veckan. Åk 3-4 är också en sammansatt klass med 7+ 2 = 9 elever, som är delade 6 timmar i veckan. Under HT 2011 har åk 3-4 teknisk slöjd och under VT 2012 har de textilslöjd. Åk 5-6 är en sammansatt klass med 5+3=8 elever och delas 2 timmar i veckan. Då läser de matematik, engelska och finska på egen hand. Åk 5-6 har textilslöjd under HT 2011 och teknisk slöjd under VT Högstadiet består av 13 elever där 4 elever går på 7:an, 4 elever går på 8:an och 5 elever går på 9:an. Klasserna läser olika kurser i matematik, svenska, engelska och finska och är därför ibland indelade klassvis när de läser dessa ämnen. En del timmar har dock slagits ihop för att spara timresurs. Åk 7 läser en kurs miljölära (2h/v). Åk 8-9 läser 8:ans kurs i fysik. Åk 7-9 läser 8:ans kurs i biologi och i geografi läser de om Amerika. I historia läser åk 7-8 gemensam växelkurs, i år 8:ans kurs, och åk 9 läser samhällskunskap. Tyngdpunktsområden vid fördelningen av timresurs På lågstadiet använder vi timresursen till delningar i svenska för att de nya ettorna skall få lära sig läsa i lugn och ro. På åk 3-4 har vi klassen delad tre timmar per vecka så att varje klass får en timme för sig själva i engelska och matematik. Dessutom har åk 3 svenska tillsammans med åk 1-2 samtidigt som åk 4 har fysik och kemi med åk 5-6. För att spara timresurs har åk 1-3 och 4-6 slagits ihop i gymnastik. På högstadiet ligger tyngdpunkten fortsättningsvis på svenska, matematik och språk. Timresursen och lärarnas timmar. Extra uppgifter som ingår Katarina Halme 14 (1 h IT-ansvarig, 1hlärarh. ) Malena Strandvall 23,5 (1h AV-ansvar, 2h SU,½ h klassf. åk 7-8) Gudrun Nordman 23,5 (½ h klassf. åk 9) Maria Wrede 25 (1h klassförst, 6h SU lågstadiet+ 6h SU) högstadiet, klassförest. åk 5-6) Andreas Lång 26 (ih klassförst. Åk 3-4) Sara Tobiasson 24 (1h klassförest. Åk 1-2) Lennart Berg 25 Övriga timmar 2 (tyska) Stödundervisning och klubbtimmar 2 Totalt: 163vt Lågstadiet 76 h ( 23 elever) Högstadiet 67 h ( 13 elever) Spec. undervisning 16 h (5 h språkresurs som till 86 % betalas av LR) Avlönade extra uppg. 7 h Stödund. och klubbtimmar 2 h Elevassistent 33 h 12

13 Lärarnas planering. Lärarkåren samlas på onsdagar varje vecka kl för att samplanera skolarbetet. På mötena behandlas aktuella ärenden och de beslut som tas protokollförs av vice föreståndaren och finns till påseende på anslagstavlan i lärarrummet. Lärarnas fortbildning. En fortbildningsplan har gjorts upp för läsåret. I den framgår såväl de långsiktiga som kortsiktiga målsättningarna med fortbildningen, samt vilken typ av kurser som lärarkåren önskar fortbilda sig i. Under året kan det dock dyka upp andra kurser som lärarna kan vara intresserade av och då bör man kunna avvika från fortbildningsplanen. Minimiantalet fortbildningstimmar under ett läsår är arton. Till fortbildning räknas träffar med lärare från andra kommuner eller kurser som anordnas av någon fortbildningsinstitution. Kurser som anordnas av Ålands Landskapsregering prioriteras eftersom de oftast är avgiftsfria. FORTBILDNINGSPLAN: Höstterminen Betyg och bedömning ; Alandica i Mariehamn Fair Sex, Rödhamn, Mariehamn Smartboard och notebookprogrammet MIP (Media i pedagogiken, avklara del 3 och 4) Skolfront, svensk utbildningsmässa Fronter Förstahjälp kurs Vårterminen Utbildning i Ungt entreprenörskap MIP Fronter Målsättningar för läsåret Lärarna kommer att delta i fortbildningar som berör deras enskilda ämnen i så stor utsträckning som det finns utbud och möjlighet. Inom specialpedagogik önskar många i kollegiet fortbildning i hur man bäst arbetar med koncentrationsstörningar och läs- och skrivsvårigheter. Målet är att alla i kollegiet ska delta i åtminstone en fristående fortbildning samt i dem som ordnas för hela kollegiet. Genom att fortbilda sig så håller man uppe motivationen och undviker risken för att stampa på stället och hålla sig till det man alltid har gjort. Man skall inte förakta det gamla men bejaka möjligheterna att förbättra det som varit med ny kunskap. 13

14 Timplan för läsåret: Skolans namn: Brändö Grundskola Föreskrivet timantal i läroplanen Läroämne eller Vecko- Timmar Åk Åk Åk Åk Åk Åk ämneshelhet timmar under minimum sex läsår Åk 1-6 Åk 1-6 Per v Per v Per v Per v Per v Per v Svenska Matematik Naturkunskap Samhällskunskap Biologi (Ok) Geografi (Ok) Miljölära (Ok) Religions- / livsåskådningskunskap Samhällslära och ekonomi (Ok) Historia (Ok) Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik och idrott Engelska (A1) Frivilligt språk (A2) Finska Franska 4 Tyska Gemensamma läroämnen sammanlagt Elever med frivilligt språk sammanlagt Norm: Gemensamma läroämnen Norm: Elever m. frivilligt språk därutöver (Ok) hembygdskunskap: under de inledande skolåren samordnas undervisningen i biologi, geografi och miljölära, enklare vardagskemi och -fysik, samhällslära och ekonomi samt historia. 14

15 Timplan för läsåret: Skolans namn: Brändö grundskola Föreskrivet timantal i läroplanen Timmar Läroämne eller Veckotimmar under Åk Åk Åk ämneshelhet Minimum tre läsår Åk 7-9 Åk 7-9 Per v Per v Per v Svenska Matematik Naturkunskap Biologi Geografi Hälsokunskap Fysik Kemi Samhällskunskap Religions- / livsåskådningskunskap Samhällslära och 3 3 ekonomi 7 Historia Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Hemkunskap Gymnastik och idrott Engelska (A1) Elevhandledning Gemensamma läroämnen Valfria läroämnen / Tillvalsämnen (V/T) *) Skärgårdslinje Drama Idrott Frivilligt språk (A2) Frivilligt språk (B1) Frivilligt språk (B2) 4 Sammanlagd undervisning

16 *) Inom gruppen valfria läroämnen (V) skall tillvalsämnen (T) t.ex. datakunskap, hantverk, idrott o.s.v. och frivilliga språk anges. (V/T) För skolan valfria läroämnen eller tillvalsämnen för eleven. (A1, A2) Språk som inleds på lågstadiet. (A1) Engelska. (A2) Finska, franska eller tyska. (B1, B2) Språk som inleds på högstadiet, åtminstone ett av språken finska, tyska eller franska skall erbjudas som frivilligt språk. * = Eleverna kan läsa högst två av dessa ämnen 16

17 Trivsel- och ordningsregler I VÅR SKOLA... vill vi att alla ska känna TRYGGHET, därför - bemöter vi alla vänligt - jobbar vi alla mot mobbning och våld - kastar vi snöboll endast på multiplanen - frågar vi om lov när vi behöver lämna skolans område - använder vi mopeder och cyklar endast till och från skolan vill vi att alla ska känna TRIVSEL, därför - tar vi av oss uteskorna vid dörren och hänger upp ytterkläderna ordentligt - går alla elever självmant ut på uterasterna - äter vi endast sådant som serveras i skolan (frukt kan medtas och ätas på rasterna) vill vi att alla ska få LÄRA sig, därför - ger vi alla arbetsro - kommer vi i tid till lektionerna och har med oss det vi behöver - gör vi alltid våra läxor - lämnar vi mobiltelefoner och andra störande apparater utanför klassrummet under lektionerna vill vi att allt och alla ska behandlas med RESPEKT, därför - är vi försiktiga med skolans och kamraternas saker - uppträder vi artigt - visar vi hänsyn - använder vi ett vårdat språk - tar vi av oss alla huvudbonader under (morgon)samlingar, lektioner och när vi äter - markerar vi när vi vill svara på frågor 17

18 Komplement till ordningsreglerna (enligt Höistad-modellen) Som elev kan du förvänta dig av oss i personalen - att vi bemöter dig med respekt - att vi bryr oss om dig - att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut - att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning - att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal - att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt - att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt - att vi använder ett vårdat språk Vi förväntar oss av dig som elev - att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut - att du använder ett vårdat språk - att du bemöter andra med respekt - att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse - att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet - att du är utvilad och har ätit frukost Som förälder kan du förvänta dig av oss - att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan - att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö - att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer - att vi ingriper mot alla former av kränkningar - att vi bryr oss om ditt barn Vi förväntar oss av dig som förälder - att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet - att du ser till att barnet kommer i tid - att barnet är utvilat och har ätit frukost - att du ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om - att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan - att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa - att du deltar på föräldramöten 18

19 Konsekvenser då ordningsreglerna bryts Om en elev kommit för sent till lektionen (kommer till klassrummet efter att läraren stängt dörren) tre gånger så är konsekvensen en kvarsittning som sker på onsdagar kl (skolan ansvarar inte för skjutsen hem) Om en elev lämnat läxan ogjord tre gånger under en månad så är konsekvensen en kvarsittning som sker på onsdagar kl (skolan ansvarar inte för skjutsen hem) Om eleven upprepade gånger har uppfört sig dåligt eller grovt brutit mot ordningsreglerna så hålls ett konsekvenssamtal där man tillsammans med de berörda lärarna, vårdnadshavare och eleven diskuterar vad som har hänt och bestämmer hur man ska gå vidare med saken. Händelserna efter Jesu död och uppståndelse Läsning ur Apostlagärningarna 19

20 20