Känslor och sociala färdigheter föräldern som vägledare. Psykolog Inger Dahlgren Psykolog Ann-Kristin Åkerholm
|
|
- Filip Hansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Känslor och sociala färdigheter föräldern som vägledare Psykolog Inger Dahlgren Psykolog Ann-Kristin Åkerholm
2 Vilka sociala färdigheter vill du ge ditt barn? Om du ställer frågan till föräldrar får du många olika svar. Respekt för andra, hänsyn och tolerans, artighet, att lära sig tänka på andra och inte bara på sig själv, att ha en egen åsikt och våga stå för den är några vanliga förslag. Enligt psykologerna består sociala färdigheter av tre viktiga byggstenar nämligen empati, förmågan a lösa problem och självkontroll. Empati är förmågan a leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och a se saker ur olika perspektiv. För a utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av a bli empatiskt bemö a. Genom de a lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera dem. Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår a de är värdefulla. Självkännedom och självkänsla underlä ar förståelsen för andra. Förmågan att lösa problem Barn har en inneboende vilja a lära sig behärska olika situationer och klara sig på egen hand, men de behöver hjälp med a lära sig lösa problem. Goda problemlösningsfärdigheter innebär a man kan hejda sig och fundera igenom hur man kan lösa dilemman. Barn behöver också öva sig i självprat - a diskutera med sig själv i kritiska situationer kring lösningsförslag. För a lösa svårigheter, som uppstår i umgänget med andra, är det bra om barnen lär sig välja lösningar som är bra för både dem själva och andra. Självkontroll innebär a man kan hantera frustrationer och starka känslor såsom ilska och besvikelser på e socialt acceptabelt sä. Föräldrar kan lära sina barn a trösta sig själva och slappna av också i svåra situationer. Då man kan de a finns det utrymme a fundera på varför man blev arg eller ledsen och hur man kan u rycka sina känslor eller sin åsikt på e bra sä. Empati, problemlösning och självkontroll är färdigheter som utvecklas då barnen växer upp. En god grund finns redan hos riktigt små barn, men barn behöver både känslomässig vägledning och färdighetsträning för a gå vidare. Barnen lär sig genom a imitera och därför fungerar föräldrarnas sä a handskas med känslor och lösa problem som modell för barnen. Barn och ungdomar utvecklas genom uppmuntran och beröm då de bemöter andra empatiskt. De sociala färdigheterna växer i och med a tänkandet utvecklas. En betydelsefull period infaller i förskoleåldern då barnen utvecklar sin förmåga a se händelser ur andra personers synvinkel och skilja mellan avsiktligt och oavsiktligt handlande. I denna ålder lär sig barnen också konsten a tänka högt för a lotsa sig själv genom problemsituationer. I puberteten sker en biologisk utveckling av hjärnan, vilken gör a de ungas förmåga a iak a och reflektera över sig själva ökar. E ersom ungdomarna samtidig, p.g.a. den hormonella utvecklingen har starka känslor, kan deras färdigheter växla ena dagen är de förnu iga och mogna, andra dagen impulsiva och barnsliga. Föräldrarnas uppgift i fråga om barnens sociala fostran är att ge känslomässig vägledning. Genom a lära sig förstå sina egna känslor lär sig barnet leva sig in i andras känslor. A hjälpa barn a utveckla goda sociala och emotionella färdigheter hör till en av föräldrarnas viktigaste uppgi er. E go föräldraskap finns i den djupa kärlek och ömhet föräldrarna hyser för sina barn och i den empati och förståelse de visar barnen. Känslomässig vägledning Känslomässig vägledning innebär a man uppmärksammar barnets känslor, t.ex. då hon eller han är ledsen, arg eller rädd. Man lyssnar på barnet och hjälper det a sä a ord på sina känslor. Det är bra a tillsammans med barnet fundera på hur det kan u rycka känslorna på e bra sä och förstå de situationer som ursprungligen väckte känslorna. A ge känslomässig vägledning förutsä er a man är emotionellt medveten och har en förmåga till äkta lyssnande och problemlösning. I familjer som har utvecklat e starkt känslomässigt band mellan barn och föräldrar finns en atmosfär av ömsesidigt förtroende, tillgivenhet och respekt. När föräldrarna lyssnar med empati och hjälper barnet a handskas med sina känslor ter sig även problemen mer lä hanterliga. Föräldrar som fungerar som känslomässiga vägledare accepterar negativa känslor som en nödvändig del av livet och de använder känslomässigt laddade ögonblick till a förmedla viktiga lärdomar om livet till sina barn och stärka banden inom familjen. Se svåra känsloutbro som tillfällen till möten med dina barn, inte som problem som skall övervinnas. Det är viktigt a vara medveten om barnens negativa känslor, men dela naturligtvis även de positiva känslorna. A dela sina barns glädje och skra är några av de bästa ögonblicken i föräldraskapet. Då man tillsammans med barnen funderar på något som gjort dem ledsna eller arga och vill göra de a med e ertanke och så a man verkligen lyssnar på barnet är det bra om man kan vara på tu man hand. Det krävs också a man själv känner sig utvilad så a man kan lyssna koncentrerat och a man har tid för samtalet så a man kan sä a sig in i barnets värld. Professor i psykologi John Go man har utvecklat fem steg för känslomässig vägledning: 1. Uppmärksamma barnets känsla Om du är medveten om vad di barn känner, och varför, kan det erbjuda dig meningsfulla tillfällen a hjälpa di barn a växa upp. Det är viktigt a vara observant på hur di barn u rycker känslor.
3 Vissa känslor kan vara svåra a definiera, så för a förstå vad barnet känner kan det krävas a du observerar barnets kroppsspråk och ansiktsu ryck samt lyssnar på barnets tonfall. Försök se saker och ting ur barnets synvinkel och sätt dig in i barnets aktuella situation. Då du delar barnets känsla, fast det kan vara svårt och obehagligt, har du trä in i det tillstånd av empati som utgör grunden för all känslomässig vägledning. För a du ska kunna leva dig in i barnets situation krävs det a du är lyhörd för känslor, såväl hos dig själv som hos andra, d.v.s. a du är uppmärksam på de känslor som infinner sig och a du kan identifiera dem. 2. Se denna känsla som ett tillfälle till närhet och vägledning Barnet behöver sina föräldrar allra mest när det är ledset, argt eller rädd och behöver vägledning i hur det skall handskas med dessa känslor. Genom a bekrä a och respektera di barns känslor hjälper du barnet a tillägna sig de färdigheter som krävs för a lugna och trösta sig själv. Låt barnet prata ut om sina känslor, sätt ord på känslorna, utforska dem och lär barnet att förstå dem. A uppmärksamma och lyssna till barnets känslor redan i e tidigt skede gör det lä are a lyssna och tänka ut ve iga lösningar. Om du bryr dig om barnets känslor lär det sig a du är dess bundsförvant och a det kan vända sig till dig med sina problem. Se delandet av svåra känslor som e tillfälle a stärka banden till barnet och träna det i problemlösandets konst. Det är viktigt att du visar intresse och en vilja att dela barnets känsla innan ni börjar fundera på lösningar. 3. Lyssna med inlevelse och bekräfta barnets känslor Lyssna på barnet med empati och inlevelse. Ta di barns känslor på allvar och ge det uppmärksamhet och bekrä else. Spegla det du hör och uppfattar, utan att bedöma eller kritisera, så att barnet känner sig förstådd. Då starka känslor överväldigar barnet behöver det en vuxen som ger tröst och visar förståelse. Barnet behöver empati. 4. Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor Genom a hjälpa barnet a sä a ord på sina känslor kan du hjälpa det a omvandla skrämmande och ohanterliga upplevelser till avgränsade och igenkännbara känslor som hör det dagliga livet till. De a har en lugnande inverkan på barnet. Barnet kan lugna och trösta sig själv då det har ett språk genom vilket det kan uttrycka och förmedla sina känslor. 5. Sätt gränser samtidigt som du hjälper barnet att tänka ut olika strategier för att lösa det aktuella problemet A lära sig acceptabla sä a u rycka sina känslor är något av de viktigaste lärdomarna i livet. Därför är det viktigt a sä a gränser för beteende, visa a e visst beteende inte är acceptabelt och komma fram till mer lämpliga sä a handskas med negativa känslor. Det är viktigt a barnet förstår a det inte är känslan som är problemet utan det olämpliga beteendet. När du sä er upp regler för vilka beteenden som kan tolereras är det viktigt a du tydligt gör klart för barnet vad som händer om det bryter mot reglerna. Fundera tillsammans med barnet på vad det vill uppnå, tänk ut möjliga lösningar på problemet, uppmuntra barnet att komma med egna lösningsförslag, hjälp barnet a välja e alternativ, tänka ut en konkret plan för hur gå tillväga och gå e eråt igenom hur den fungerade. Du kan även själv, vid olika problemsituationer, tänka högt kring problemen; fundera vad det finns för lösningsalternativ, vilka konsekvenserna av de olika lösningsalternativen är för dig själv och för andra samt vilket alternativ du väljer och varför. På de a sä får barnet en modell på en problemlösningsstrategi. Känslomässig vägledning åt ängsliga barn Ängsliga barn har o a en låg självkänsla. A hjälpa dessa barn är en utmaning. Ängslan är också e hinder för tillit. När barnens ängslan avtar blir relationen till föräldern innerligare. Barn är ängsliga av olika anledningar. En del barn är oroliga för a de tror a de kommer a misslyckas och straffas eller förödmjukas av den anledningen. De plågas av personliga misslyckanden och gör sig stor möda a undvika dem. En del barn är ängsliga därför a de tror a de inte kommer a förstå vad som förväntas av dem. Somliga barn ställer för stora krav på sig själva. Ge barnen möjlighet att lära sig av sina misstag, inte oroas av dem. Utgångspunkten för känslomässig vägledning är a erkänna och bejaka barnens tvivel på sin egen förmåga och rädsla för olika situationer. Klargör tydligt vad som förväntas av barnen. Lär dem identifiera det de inte kan. A lära sig lösa problem är avgörande för a man skall återvinna självkänslan, och a göra misstag är en viktig del av processen a lära sig lösa problem. Hjälp de barn som ställer stora krav på sig själva a klargöra vad de strävar e er. Hjälp dem också a inrikta sig på e mål i taget. Undvik bestraffningar, hot om bestraffningar eller tecken på otålighet. Om barn känner a vuxna är irriterade uppfylls de av rädsla och ibland av skam. Försök skapa en miljö där barnet riskfri kan både försöka och misslyckas. A tala om rädslan tar o a udden ur känslan och den skam som ibland är förknippad med den. För a lindra ängslan är det viktigt a du håller barnets uppmärksamhet riktad på den uppgi det har framför sig. Hjälp barnet att glömma tankar på bedömning eller på att andra blir besvikna eller missnöjda. Känslomässig vägledning hjälper barnen att hantera ilska och andra starka känslor Ilskna barn är ibland svåra a hjälpa för a de vänder sig bort från oss och låter oss förstå a vi inte kan vara till någon hjälp. Då barnet visar ilska måste vi hi a nya kommunikationsvägar.
4 Utgångspunkten är a ilskan i sig inte är e problem. Vad man gör med ilskan kan emellertid bli e problem. Ilska är en stark känsla som kan leda till aggressivitet och våld. Säg t.ex. Jag märker a du är arg, men du måste visa det på något annat sä. Budskapet är a barnet har rä till sina känslor men a du inte godkänner dess beteende. Du visar barnet respekt men sä er samtidigt gränser för barnets beteende utan a själv bli provocerad. Nästa steg är a hjälpa barnen a slappna av så a de kan tänka t.ex. genom a tala lugnande med dem eller hålla deras händer. Du kan be barnet andas lugnt, tala tyst till sig själv eller räkna till tio. Däre er kan ni fundera på vad som gjorde dem arga och hur de kan ge utlopp för ilskan på e acceptabelt sä. Det är viktigt a hjälpa barn a tala om hur det känns och säga sin åsikt på e bra sä. Vi får inte straffa barnet för dess tankar eller känslor. Barn måste få veta a vi inte blir arga när de förklarar hur de känner sig och a ingen retar dem, driver med dem eller anklagar dem för a vara elaka när de säger sin mening. Vi måste lyssna till barnets vrede, även när den är riktad mot oss själva. Emotionell vägledning och skolgången Barnen utvecklar sina färdigheter på basen av sin spontana lust a lära sig. Endast upprepade motgångar slår ner barnets vilja a lära. Föräldrarnas uppgi är a hjälpa barnet a inte tappa modet och uppmana barnet a försöka på ny. I skolan är situationen svårare. Barnen ställs inför fastställda arbetsuppgi er. Deras prestationer bedöms och barnen jämför sig med varandra. I skolan är det lä hänt a barnen tappar självförtroendet och ger upp. De blir osäkra på sin egen förmåga och börjar fästa större vikt vid andras omdöme. Din uppgift är att hjälpa ditt barn att hålla kvar viljan att klara sig bra. Inlärning är en svår process. Barnen måste stå ut med motgångar och frustrationer då de skall lära sig något ny. Visa di barn a det kan påverka sin egen inlärning och a de egna ansträngningarna ger resultat. För att hålla barnens intresse vid liv är det viktigt att barnen förstår hur formbara deras talanger är. Knyt inte barnets framgångar och misslyckanden till bestående egenskaper hos barnet. Kom aldrig med några bedömningar av e barns intelligens eller inlärningsförmåga. Framhåll i stället a barn kan påverka sina talanger och a svårigheterna inte är permanenta. Ett effektivt sätt att upprätthålla barnets önskan att klara sig bra är att framhålla arbetsuppgiften som en intressant eller spännande utmaning, inte som ett bevis på barnets inlärningsförmåga. I skolåldern börjar barn bli medvetna om olikheterna mellan varandra och placera sig själv och andra i vissa kategorier. Somliga är duktigare i färdighetsämnen, andra bä re i idro. Somliga har lä are a få kamrater, andra har lä are a bli omtyckta av vuxna. Föräldrarna kan stöda sina barn genom känslomässig vägledning. Erkänn och respektera barnens tvivel på sig själva, hjälp barnen a sä a upp tydliga mål som de kan nå och försäkra barnen om a de har e värde även om de inte lyckas med allt de gör. de är intresserade av hur barnet tänker och känner växer självkänslan. Barnen får en stark inre känsla av a de är värdefulla och a andra gärna är tillsammans med det. Denna djupa självkänsla hjälper barnet i olika sociala situationer och är en grogrund för e go vuxenliv. Läs mera: John Gottman: EQ för föräldrar Hur du utvecklar känslans intelligens hos ditt barn Natur och Kultur 1999, ISBN Terri Apter: Det trygga barnet Cordia 1997, ISBN Barn som sackar e er kamraterna behöver föräldrarnas stöd för a hålla självkänslan uppe. Föräldrarna kan hjälpa barnen genom a hi a något ämne eller någon aktivitet som intresserar dem, visa a de är intresserade av vad barnen gör på dessa områden, o a tala om de områden som barnen är duktiga på och betona a de skall fortsä a lägga ner arbete på sådant som är svårare än det de gjort hi ills. Emotionell vägledning och självkänsla Det finns e mycket starkt samband mellan god emotionell vägledning och god självkänsla. Det är viktigt a barn får uppska ning och beröm för det de gör. Barnets självförtroende växer och det lär sig lita till sin egen förmåga. Men det är lika viktigt a barnen blir sedda och respekterade som de personer de är. Genom a föräldrarna visar a
5 Denna folder kan beställas från: Förbundet Hem och Skola i Finland rf Nylandsgatan 17 D Helsingfors Tfn (09) Fax (09) E-post hemochskola@hemochskola.fi Illustrationer: Hanna Siira
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Ett färgstarkt känsloliv hör till det goda livet. Alla känslor är värdefulla och man kan lära sig att uttrycka dem. Barnet behöver hjälp med att möta
INNEHÅLL Ett färgstarkt känsloliv En känsla är alltid ett budskap Du är en modell för hur barnet uttrycker känslor Hjälp barnet identifiera Hjälp barnet benämna Ilskan som utmaning för barnet När barnet
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Inledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Personlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Livet är enkelt att leva
Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi
Flickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Så stärker du barnets självkänsla
Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Tränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
GRUPPER OCH REGLER. Scen 1
Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2
Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.
Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska
LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern
Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap
Grundläggande färdigheter
Grundläggande färdigheter Lite läsning inför förskoleteamets kurs Utveckling och lärande i förskolan Lars Löwenborg 1 De grundläggande färdigheterna Mycket krävs för att förskolan ska bli den optimala
Rusmedel ur barnets synvinkel
FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara
Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad
Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Varför gör de inte som jag säger?
Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Försök låta bli att jämföra
Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider
Livskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Lika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
Neuropsykiatriska funktionshinder
Neuropsykiatriska funktionshinder Avledbarhet Föreställningsförmåga Motorisk kontroll Social interaktion Perception Kommunikation Uppmärksamhet Impulsivitet Hyperaktivitet ICF s 11 färdigheter Etik och
Återkoppling, beröm och kritik
Återkoppling, beröm och kritik 2117 Hur kan jag stärka min självkänsla? Självförtroende Träna, förbättra kunskaperna och prestationerna. Ta till mig andras positiva värderingar och beröm. Realistiska mål
SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa
Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola
Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och
Hantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Skolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera
Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa
Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen
VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Målplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Bemötande. Samtalskonst
Bemötande Samtalskonst 1672 Tre i topp för det moderna ledarskapet 1. Kommunikation 2. Motivation 3. Visioner Tomas Müllern, Den karismatiska chefen (SvD okt 2011) 1673 Läget 2011? Viktigaste talanger
Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen
Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Att göra likaplanen levande i verksamheten
Att göra likaplanen levande i verksamheten Värdegrundsfrågor och ett medvetet förhållningssätt kring likabehandling är ett ständigt pågående arbete på Korvetten. Vi vill försöka ge en bild av hur vi arbetar
Att kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat
tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor. Helena Hammerström. Helena Hammerström, www.alltomart.se
52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor Helena Hammerström Helena Hammerström, www.alltomart.se 1 Känslor 52 kort för att förstå, uttrycka och bemöta känslor Text: Helena Hammerström Design:
ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete
LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig
Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Frågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet
Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia
Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org
Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.
Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright
Don t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Förskolan Pärlans Trygghetsplan
Förskolan Pärlans Trygghetsplan utifrån likabehandling, diskriminering och kränkande handling På förskolan Pärlan ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Mål och vision Alla
SET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010
Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
PERSONLIGT LEDARSKAP
PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett
10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Nova Emilia Föräldraskap Att lära l med hjärtat www.sannanovaemilia.se Författare När till kunskap boken och värde blir ett Innan något förälder? jag du sätter
Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet
DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012
Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.
LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i