Sammanställning av: Systematiskt kvalitetsarbete Solvändans förskola

Transkript

1 Sammanställning av: Systematiskt kvalitetsarbete Solvändans förskola Läsåret

2 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Redovisningen ska göras känd och åtkomlig för många och personal, föräldrar och barn ska vara delaktiga i kvalitetsarbetet. Genom att granska och utvärdera sin verksamhet på ett mer systematiskt sätt kan man lättare få syn på den egna verksamhetens styrkor och svagheter. Syftet med kvalitetsredovisningen är: att ge personal och skolledare underlag för att utveckla den pedagogiska verksamheten. att ge politiker och andra beslutfattare underlag för beslut. att kontrollera och bedöma kvaliteten i förskolan. att ge föräldrar insyn och information om verksamheten. Föräldrar har varit delaktiga i utvärderingen genom samtal i föräldraråd och utvecklingssamtal. Barnen deltar genom samtal, intervjuer och observationer. På föräldramöten har pedagoger presenterat hur de planerar och arbetar utifrån Lpfö 98/10. Föräldrar har genom denna presentation fått en möjlighet att förstå tankar runt förskolans styrdokument och har själva kunnat komma med egna synpunkter. Varje vecka har förskolan ett möte, förskoleråd, dokumentationsråd, miljöråd, där en pedagog från varje avdelning deltar och där diskuteras aktuella pedagogiska frågor och prioriterade förbättringsområden. Minnesanteckningar skrivs som alla får ta del av. En gång i månaden har förskolan personalmöten där vi diskutera arbetsmiljön och den pedagogiska utvecklingen eller har gemensam fortbildning med andra förskolor i kommunen. Förskolan har också fyra fortbildningsdagar per år som utnyttjas till det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagoger har varit delaktiga i arbetet med att analysera och utvärdera förskolans arbete. Förskolechef Susanne Ek har sammanställt redovisningen. 2. Grundförutsättningar Förskola: Solvändans förskola Antal avdelningar: Förskolan består av fem avdelningar. Antal barn: 75. Antal personal: 15 heltidstjänster Förskolechefen leder arbetet på Solvändan. Lokaler: Förskolan består av en enhet med sex avdelningar, 3 gemensamma lekhallar samt en gemensam ateljé. Innemiljö och utemiljö: Miljöerna inne och ute på förskolan är tänkt att stimulera och utmana barnen till utforskande och lärande. Miljöerna förändras och anpassas efter de barn som vistas på avdelningen.

3 3. Solvändans mål, analys och uppföljning Under läsåret har Solvändans förskola arbetat gemensamt med följande mål från Läroplan för förskolan (lpfö 98 reviderad 2010): Att förskolorna i Mörbylånga kommun främjar barns tvåspråkighet eller flerspråkighet. Förskolan ska sträva efter all varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan har utöver dessa gemensamma mål arbetat med målen som finns i Lpfö 98/10 på olika sätt i den dagliga verksamheten utifrån barnens behov. Analys och resultat av läsårets arbete. 1. Mål: Att förskolorna i Mörbylånga kommun främjar barns tvåspråkighet eller flerspråkighet Målkriterier (syfte) Det uppnås när förskolans personal: lär sig enstaka ord eller fraser på modersmålet låter modersmålet vara synligt genom alfabet, böcker, affischer, kartor, bilder från olika länder och kulturer. spelar musik från olika länder låter barnen lyssna på sagor på sitt modersmål använder barnens familjer som en resurs Utvärderingsmetod: Nulägesanalys, uppföljning Observationer Dokumentationer

4 Utvärdering Under läsåret har vi kontinuerligt analyserat och diskuterat arbetet mot målet Att förskolorna i Mörbylånga kommun främjar barns tvåspråkighet eller flerspråkighet Vi inledde arbetet med att göra en nulägesanalys, där vi dokumenterade vad vi gör på förskolan och vad vi behöver förändra och förbättra. Personalen har blivit mer medveten om hur man kan främja modersmålet. Arbetet har kontinuerligt stämts av på gemensamma möten, där en personal från varje avdelning har delgett hur de arbetar och tillsammans har vi reflekterat och satt upp nya åtgärder och mål. Personalen har lärt sig enstaka ord eller fraser på modersmålet. Där det behövs används Google översätt, samt elektroniska ordböcker. Modersmålet är synligt genom alfabet, böcker, affischer och kartor på avdelningarna. Det finns musik från andra länder, internet och biblioteket har använts. Barnen får lyssna på sagor på sitt modersmål Förskolan använder barnens familjer som en resurs Förskolan har köpt in dockor med olika nationaliteter, samt ex hattar från olika länder. Vi har titta på film FN-Filuren för att skapa en större förståelse för andra kulturer. Vi pratar i olika forum med barnen om platser som finns utanför vår tätort och vårt land. Vidare åtgärder: Vi kommer att fortsätta att utveckla arbetet med att främja barns tvåspråkighet och flerspråkighet på olika sätt i vår verksamhet tillsammans med föräldrarna. Vi fortsätter att hålla vårt arbete med modersmålsmålet levande. Vi ska bli bättre på att visa bilder från andra länder och använda dessa i våra lärmiljöer. 2. Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (Lpfö 98/10). Målkriterier (syfte) Det sker när: barnen lyssnar, respekterar och hjälper varandra. barnen kan vänta på sin tur i olika situationer. ingen utesluts i lek. barnen klarar att säga nej och ta egna beslut. barnen känner tilltro till sin egen förmåga. Aktiviteter för att nå målet Fortsätta att dela in barnen i mindre grupper, med närvarande pedagog. Ge barnen möjligheter att skapa nya kontakter i olika former av lekgrupper.

5 Att pedagogerna stödjer barnen att säga nej, ex genom stopphanden. Använda oss av rollspel, drama och böcker Att pedagogerna stöttar, handleder och gör så att barnen kommer till tals, och känner sig lyssnade på ex genom att ta tillvara barnens idéer och förslag. Genom lärandemiljön ge barnen möjlighet att bli självständiga, ex buffébord, tydligt och inspirerande material på barnens nivå. Att träna turordning på olika sätt, ex genom planerade aktiviteter och lekar. Utvärdering Nuläge Observationer, intervjuer pedagogisk dokumentation Analys Vi ser stora fördelar med att medvetet, dela in barnen i mindre grupper. I de mindre grupperna upplevs det lättare att vänta på sin tur och att samarbeta. Grupperna delas in efter olika kriterier, det kan vara för att skapa nya relationer, nya lekar, bryta något invant negativt mönster mm. Det har visat sig vara positivt att låta barnen klä på sig några åt gången i tamburen. Barnen hinner uppmärksamma varandra och ge varandra hjälp. Att ge barnen tid är viktigt. Pedagogerna är lyhörda, stöttar, uppmuntrar och handleder barnen i olika situationer, ex genom att hjälpa varandra, berätta för en kompis, lyssna på kompisen, spela med en kompis, Hur skulle du känna om Samtal och diskussioner om hur man bör vara mot varandra. Pedagogerna observerar barnen och ser hur de kommer till tals. Observationerna analyseras och används för att se vilka åtgärder vi bör och kan göra. Pedagogerna byter ut och möblerar om i lärmiljöerna för att skapa nya lekar, nytt lärande och nya kompisrelationer. Materialet ska vara lättillgängligt, tydligt, tilltalande och anpassat för de barn som går på avdelningen. Att tillföra en ny sak i en miljö kan skapa helt nya rollekar. Det är positivt med förändringar. Lekstationer som hänger samman är ett sätt att skapa miljöer. Turtagande tränas bl.a. genom styrda lekar och aktiviteter vid ex gymnastiken. Barnen får träna på att vara i centrum ex genom att berätta vad det blir för mat och att ta med sig en sak hemifrån att berätta om den för kompisarna. Stopphanden används på några avdelningar, ex vid samtal under maten, där kan man med handen visa att stopp nu pratar Lisa. Taktil stimulering massage görs på en avdelning. Träna rätten att säga nej till beröring. Buffébord används på två avdelningar. Vid utvecklingssamtalen diskuterar personalen med föräldrarna om verksamheten och om hur vi arbetar, vilket främjar delaktighet och inflytande. Vi utvärderar målet när vi upprättar en ny Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan i sep-okt Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.(lpfö98/10). Målkriterier (syfte): Att varje barn utvecklar en förmåga att kommunicera med/och inför varandra. Lyssna prata. Att varje barn ges talutrymme.

6 Att varje barn utvecklar ett rikt språk och bra ordförståelse. Aktivitet: Pedagogerna fördelar medvetet talutrymmet. Pedagogerna skapar grupper i lämplig storlek. Pedagogerna ska ibland förbestämma lekgrupper, så att man får en chans att arbeta/leka med olika kamrater. Pedagogerna ska föregå med gott exempel och använda ett rikt, nyanserat och vårdat språk. Aktiviteter såsom sagor, ramsor, musik, drama och samarbetsövningar skall användas för att lättare nå målet. Skapa lustfyllda lärandemiljöer. Utvärderingsmetod: Pedagogisk dokumentation. Göra reflektionsprotokoll. Nulägesanalys Genom att göra observationer *BRUK Analys och utvärdering Arbetet mot målet inleddes genom att göra en Bruk-enkät samt nulägesanalys. Vi kom fram till att vi borde diskutera språk och språkutveckling mer i personalgruppen, mer aktivt fördela talutrymmet hos barnen, arbeta ännu mer i mindre grupper, göra vissa förändringar i lärmiljön ex tillföra material som stimulerar till berättande och läs och skriv. Projekt/tema Under året har alla avdelningar arbetat med språkmålet genom sitt tema/projekt. Här följer en kort beskrivning av dem. Slottet Tanken var att avdelningen skulle arbetat med Kalmar slott men barnens tankar och idéer gjorde att temat blev Barnens slott. Avdelningens barn byggde gemensamt ett stort slott med hjälp av flera olika tekniker, material och metoder, bl.a. kakelsättning, mura, limpistol, färg, lera, snickra, häfta, tapetsera mm. Engagemanget har varit stort och barnen har arbetat med språk (ord, begrepp, berättelser, lyssna och prata inför grupp, läs och skriv), matematik (mäta, form, antal), skapande, bygg och konstruktion, ta egna initiativ, turtagande, samspel, lek, arbete enskilt och i grupp, söka kunskap via internet och böcker samt varit på studiebesök till Kalmar slott med guidad tur. Bullerbyn Personalen valde temat utifrån att boken/filmen visar på många situationer som barnen kan känna igen sig i. Syftet var att med hjälp av sagan lära om barn, familj och närmiljö. Med hjälp av en kasperdocka Lisa kommunicerade man temat. Arbetet har inneburit att barnen har utvecklat sin identitet, känner delaktighet i sin kultur och utvecklar respekt för andra och deras kultur, samt tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Skapande, bygg och konstruktion, matematik, lek, rörelse och språk har flätats samman. Pippi Långstrump Pedagogerna hade enats om att arbeta med tema sagor. Genom observationer, diskussioner och dokumentering av barnen visade det sig att flera var väldigt intresserade av Pippi Långstrump. Temat inleddes med Pippi och avslutades med pirattema Barnen har arbetat med skapande, matematik, språk (begrepp, ex kroppsdelar, berättande, lyssna, läs och skriv), drama/teater, matematik (längd, volym, antal), skapande, bygg och konstruktion, arbete enskilt och i grupp, turtagande, samspel, lek sång och musik.

7 Emil i Lönneberga Barnen på avdelningen visade ett stort intresse för Emil i Lönneberga, när de kom tillbaka efter sommaren då många hade varit på Astrid Lindgrens värld. Pedagogerna nappade på ämnet och det utvecklades till avdelningens tema. Avdelningen har under året arbetat med skapande, lek, drama/teater, matlagning, bakning, läs och skrivlek, bygg och konstruktion i olika material (bl.a. skapades Katthult), samarbete, turtagning, språk, naturkunskap (husdjur och tamdjur) och matematik. Språket Arbetet har präglats av språkmålet. Intresset för barnens språkutveckling ledde till att arbeta på olika sätt och med olika material och metoder för att främja dess utveckling. Genom att använda sig av rörelse, matematik, samspel, turtagning, ljudövningar, musik, rim och ramsor, läs och skriv, skapande, lek, bygg och konstruktion har barnen fått möjligheter att utveckla sitt språk. Utvärdering Under läsåret som gått har vi vid flera tillfällen stämt av var vi är i förhållande till målet och vilka åtgärder vi bör satsa på. Genom att samla ord i bl.a. ordburkar, skriva ned i loggbok, mindmaps och ordmoln vilka ord barnen använder, så har personalen skapat en metod för att se vilka ord som används och vilka som tillkommer och utvecklas efter hand och koppla samman det med verksamhetens utveckling. I det dagliga arbetet använder man sig av sång, musik, rim o ramsor, skapande och böcker. Arbete i mindre grupper gör det lättare att se varje barn och uppmärksamma var barnen befinner sig och behöver utveckla. Det förs många diskussioner där man undersöker begreppsuppfattning och ordförståelse. Miljöerna har anpassats och fortsätter att utvecklats ständigt, ex med läs och skriv hörnor, inspirationsbilder och dokumentationer på väggar och golv. Dokumentationer, samt bildspel visas, vilka leder till olika diskussioner och samtalsämnen bland barn, personal och föräldrar. Några avdelningar har också introducerat lekskrivandet (Tragetons metod) bland barnen. Personalen är mycket mer tydlig med vem som får prata och att det är viktigt att lyssna på kompisen. Bruk-enkäten genomfördes vid två tillfällen, en gång i början och en i slutet av läsåret. Analysen av dessa visade att resultatet har ökat inom alla områden. Att arbeta mot målet har gjort oss mer medvetna och uppmärksamma på barnens språkutveckling. Vi har fått på oss språkglasögonen. Diskussioner och reflektioner mellan avdelningarna har varit positiva, ett naturligt utbyte av tankar, tips och idéer. Brukenkäten har varit till stor hjälp för att se utvecklingen som skett sedan september De målkriterier som vi satt upp har vi nu nått. Vi kommer att fortsätta att arbeta med språket enligt de mål som finns i Lpfö-98/10. *. Bruk= enkätfrågor framtagna av Skolverket Fortsatt utvecklingsarbete Under våren 2013 inleddes ett forsknings och utvecklingsprojekt Värdepedagogik i nordiska förskolor, i samarbete med Linneuniversitetet i Mörbylånga kommun. Alla förskolor i kommunen deltar i utvecklingsarbetet och fyra avdelningar är särskilda forskningsavdelningar. Solvändans förskola har valt att fokusera på värdeordet respekt i olika situationer i vardagen, ex vid måltiden. Varje avdelning har utifrån värdeordet och observationer valt vilket område de vill utveckla och förbättra. Arbetet kommer att dokumenteras och kan följas på förskolan. Projektet kommer att pågå i tre år. Avdelningen Trollebo kommer vara forskningsavdelning, övriga avdelningar deltar i utvecklingsarbetet.

8 4. Styrdokument och arbetssätt Förskolan arbetar efter, FN:s barnkonvention, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Agenda 21, Skollagen, Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 och Mörbylånga kommuns skolvision. Vi har haft föräldramöten där vi beskrivit hur vi arbetar utifrån förskolans läroplan och Mörbylånga kommuns skolvision och hur vi omsätter det i verksamheten. Vi har tillsammans med föräldrarna diskuterat barnsyn och lärande utifrån våra styrdokument. Föräldrarna har fått möjlighet till en större förståelse för vårt arbetssätt och våra styrdokument. Vi har diskuterat med föräldrarådet om föräldrarnas delaktighet och inflytande. Föräldrarådet tyckte att det var bra att vi erbjöd olika forum för delaktighet såsom dokumentation, föräldramöten, utvecklingssamtal, information vid hämtning och lämning. Föräldrarna var nöjda med de forum för samarbete som vi erbjöd. I arbetet med Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan har vi utarbetat bra rutiner för att arbeta främjande och förebyggande med värdegrundsarbetet. Vi har också tydliga rutiner för att följa upp ev. kränkningar. Planen utvärderas och revideras varje höst och finns att läsa på hemsidan. Pedagogisk dokumentation. Vi dokumenterar genom att använda oss av pedagogisk dokumentation, vilket är ett viktigt verktyg för oss för att följa barnens läroprocesser och för att fånga upp barnens tankar och frågor. Genom den pedagogiska dokumentationen kan vi se hur vi bidrar till barns lärande utifrån förskolans strävans mål. Den pedagogiska dokumentationen är ett betydelsefullt material för att reflektera över verksamhetens innehåll, pedagogens förhållningssätt och vilka förutsättningar vi erbjuder barnen. All personal har fått fortbildning i pedagogisk dokumentation.