Bilaga 1. Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Transkript

1 Bilg 1 Mteril vseende resultträkning, blnsräkning och finnsieringsnlys

2

3 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Bilg 1 Mteril vseende resultträkning, blnsräkning och finnsieringsnlys Innehållsförteckning 1 Redovisningsprinciper Noter Smmnställning v den sttlig sektorn Sttlig dotter- och intresseföretg Sttlig myndigheter och fonder

4 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Tbellförteckning 1.1 Den sttlig sektorns smlde tillgångr och skulder Stor företg med sttligt ägnde Sttlig dotter- och intresseföretg Fondställningr per

5 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 1 Redovisningsprinciper Allmänt Underlg till årsredovisning för stten grunds på de sttlig myndigheterns årsredovisningr, vilk upprätts enligt förordning (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Räkenskpsåret utgörs v klenderår. För periodisering v kostnder och intäkter tillämps normlt bokföringsmässig grunder. Uppbörd och trnsfereringr redoviss dock i huvudsk enligt kontntmässig principer men behndls i resultträkningen som om de utgjorde intäkter och kostnder. Omklssificeringr v poster Viss typer v trnsktioner omklssificers i sttens årsredovisning i förhållnde till myndigheterns redovisning. Anledningen till dett är tt de ur sttens perspektiv utgör t.ex. kostnder för verksmheten och inte trnsfereringr. Ett exempel är omklssificering v sttens tjänstepensioner som redoviss som personlkostnd i sttens årsredovisning men som trnsferering i myndighetens årsredovisning. I någr fll följer inte myndighetern de resultt- och blnsräkningsschemn som är föreskrivn. Dett medför tt resultt- och/eller blnsräkningen måste omklssificers innn konsolidering görs. Konsolidering Avgränsning v redovisningsenheten Blns- och resultträkningrn smt finnsieringsnlysen omfttr myndighetern under riksdg och regering, med undntg för Riksbnken som hr en självständig ställning och därför inte ingår. Riksbnkens grundfond ingår dock med 1 miljrd kronor. Försäkringskssorn betrkts i dett smmnhng som myndigheter och ingår bl.. därför tt de ingår i den sttlig redovisningsorgnistionen. En förteckning över vilk myndigheter och fonder som ingår i denn årsredovisning återfinns i bilg 1.5. Principer för konsolidering Med konsolidering vses åtgärdern tt efter eliminering v intern trnsktioner summer och redovis smtlig myndigheter som om de vore en enhet. Konsolidering v stten sker genom smmnläggning v myndigheterns blnsräkningr och resultträkningr ur myndigheterns årsredovisningr efter det tt intern mellnhvnden i form v t.ex. fordringr, skulder, intäkter och kostnder melln myndighetern eliminerts. Informtionen från myndighetern hr hämtts både från sttsredovisningen och ur myndigheterns årsredovisningr. Utöver elimineringr v trnsktioner melln myndigheter hr även trnsktioner som vrken är intäkter eller kostnder respektive fordringr eller skulder för stten som helhet eliminerts. Exempel är sttens rbetsgivrvgifter för egen personl. Dess redoviss som personlkostnd hos myndighetern och som intäkt v uppbörd hos Rikssktteverket. Förändrde redovisningsprinciper Till följd v ESV:s ändrde föreskrifter till förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. hr uppställningsformen för blnsräkningen ändrts och redoviss 1999 i omvänd likviditetsordning jämfört med tidigre. Den ny uppställningsformen innebär även tt skulder inte längre dels upp på långfristig respektive kortfristig. Dessutom infördes blnsposten fonder Där redoviss viss medel som är vsedd tt nvänds för trnsfereringsändmål och som inte uppfyller definitionen på skuld och/eller vsättning. Dess medel redovisdes tidigre hos myndighetern som skuld eller under kpitl som särskild vsättning. Enligt de ny bestämmelsern redoviss årets vsättning lterntivt upplösning v fonder under en särskild post i resultträkningen. Härutöver förekommer tt ändrde principer hos viss myndigheter påverkr underlget till årsredovisning för stten. Jämförelsetlen för 1998 hr i llt väsentligt justerts i enlighet med de ändrde redovisningsprincipern. Justeringrn hr bl.. inneburit tt Avsättning till/upplösning v fonder redoviss med miljoner kronor och tt årets underskott 1998 hr justerts med miljoner kronor till miljoner kronor. Blnsräkningens omslutning hr justerts med miljoner kronor till miljoner kronor. Fonder redoviss med miljoner kronor och sttens nettoförmögenhet hr justerts med miljoner kronor till miljoner kronor. 5

6 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Infsningspengr från Allmänn pensionsfonden Som ett led i den finnsiell infsningen v det ny ålderspensionssystemet hr enligt riksdgsbeslut 45 miljrder kronor överförts från Allmänn pensionsfonden till Riksgäldskontoret Riksdgen hr också beslutt tt ytterligre 45 miljrder kronor skll överförs 2000 och 155 miljrder kronor Syftet med överföringrn är tt reducer den ökning v sttens lånebehov som det ny ålderspensionssystemet nnrs leder till. I enlighet med regeringsbeslut hr Riksgäldskontoret återredovist de överförd medlen som en kssmässig korrigering som hr debiterts postgirokonto och krediterts sttsverkets checkräkning. I den konsoliderde årsredovisningen för stten återfinns de 45 miljrdern som ett kpitltillskott som ej redoviss över resultträkningen. I blnsräkningen ingår de i nettoförmögenheten. Se not 39. Anläggningstillgångr Anläggningstillgångr värders till nskffningsvärde med vdrg för ckumulerde vskrivningr. Avskrivningstider npsss till respektive tillgångs förväntde ekonomisk livslängd. Aktier och ndelr Aktier och ndelr i dotter- och intresseföretg hr värderts enligt kpitlndelsmetoden. Metoden innebär tt sttens ndel v bolgens justerde egn kpitl och ckumulerde vinster, reducert med utbetld utdelningr, hr tgits upp i myndigheterns redovisning. Kpitlndelsmetoden hr nvänts för både intresse- och dotterföretg eftersom myndighetern inte upprättr någon koncernredovisning. Affärsverkens dotterbolg ingår dock med ktierns nskffningsvärde. I bilg 1.4 redoviss det bokförd värdet (kpitlndelsvärdet) för vrje bolg. I de fll stten innehr ktier i börsnoterde företg presenters även mrkndsvärdet för ktiern i denn bilg. Värderingsprinciper Myndigheter följer normlt generell värderingsprinciper för sttlig redovisning i enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns dock myndigheter som p.g.. verksmhetens särrt, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller v nnt särskilt skäl vviker ifrån dess. Sådn vvikelser v väsentligre rt kommenters i not till ktuell post. Omsättningstillgångr Omsättningstillgångr värders enligt lägst värdets princip. Dett innebär tt de ts upp till nskffningsvärdet eller till det verklig värdet om dett är lägre. Med verkligt värde vses försäljningsvärde med vdrg för beräknd försäljningskostnd. Om tillgångens särskild beskffenhet eller ndr omständigheter ger nledning till dett får det verklig värdet bestämms till åternskffningsvärdet eller nnt värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidre får omsättningstillgångr ts upp över nskffningsvärdet om det föreligger särskild omständigheter och det smtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkr fordringr redoviss med det belopp vrmed de beräkns inflyt. Fordringr och skulder i främmnde vlut värders till blnsdgens kurs. 6

7 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 2 Noter Noter till resultträkningen (1 12) Not 1 Sktter m.m. Arbetsgivrvgifter och särskild lönesktt Mervärdessktt Sktter m.m. fysisk personer Sktter juridisk personer Övrig sktter på vror och tjänster och tullvgifter Utjämningsvg. kommuner och lndsting Riksbnkens inlevererde överskott Fordonssktt Ofördelbr sktter m.m Stämpelsktt Betlningsdifferenser skttekonto Övrigt Summ skll 80 procent v det genomsnittlig resulttet före bokslutsdispositioner under den senste femårsperioden ligg till grund för beräkningen v inlevernsen till sttsverket. Till dispositionsfonden skll årligen vsätts 10 procent v smm underlg. Återstoden v årets överskott vsätts till ett resulttutjämningskonto. Betlningsdifferenser skttekonto är skillnden melln debiterde sktter och betld belopp. År 1999 vr inbetlningrn 8 miljrder kronor mindre än debiteringrn. År 1998 vr inbetlningrn 15 miljrder kronor större än debiteringrn. Skillnden melln 1999 och 1998 är således en minskning på 24 miljrder kronor. Förändringen beror på tt en del v slutvräkningen v inkomstsktter som debiters under december betls först under våren Betlningsdifferenser redoviss v Sktteförvltningen. Totlt ökde sktter m.m. med 28 miljrder kronor 1999 jämfört med Arbetsgivrvgifter och särskild lönesktt ökde med 13 miljrder kronor. Det förklrs främst v tt lönesummn ökt. Arbetsgivrvgifter och särskild lönesktt redoviss v Sktteförvltningen. Mervärdessktten ökde med 9 miljrder kronor. Den viktigste orsken till ökningen är ökd privt konsumtion och till viss del ökde bygginvesteringr. Mervärdessktt redoviss v Sktteförvltningen och Tullverket. Fysisk personers inkomstsktter ökde med 24 miljrder kronor. Ökningen beror på högre sysselsättning, ökd lönesumm och ökde kpitlinkomster hänförlig till relistionsvinster. Sktt på juridisk personer ökde med knppt 4 miljrder kronor. Sktt på fysisk och juridisk personer redoviss v Sktteförvltningen. Riksbnkens inlevererde överskott redoviss v Kmmrkollegiet. Fullmäktige i Riksbnken fstställde under 1998 riktlinjer för Riksbnkens bokslutsdispositioner och inleverns till sttsverket. Enligt riktlinjern skll det årsresultt som läggs till grund för inlevernsen till stten inte påverks v en eventuell upp- och nedskrivning v kronns värde eller v växelkurseffekter som en följd v växelkursregim med flytnde kron. För tt uppnå stbilitet i inlevernsen till stten 7

8 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 2 Intäkter v vgifter och ndr ersättningr Offentligrättslig verksmhet Insättningsgrntinämnden Rikssktteverket Lntmäteriverket Vägverket Luftfrtsverket Sjöfrtsverket Svensk krftnät Övrig Summ offentlig verksmhet Uppdrgsverksmhet Sttens institutionsstyrelse Exportkreditnämnden Vägverket Bnverket Luftfrtsverket Sjöfrtsverket Sttens järnvägr Övrig Summ uppdrgsverksmhet Andr ersättningr Arbetsmrkndsstyrelsen Regeringsknsliet Exportkreditnämnden Vägverket Övrig Summ ndr ersättningr Summ I noten indels intäktern beroende på om de genererts i offentligrättslig verksmhet, uppdrgsverksmhet eller är tt betrkt som nnn ersättning. Smmntget ökde dess vgifter och ndr ersättningr med drygt 2 miljrder kronor melln 1998 och Om det rör sig om offentligrättslig, s.k. tvingnde vgifter, skll riksdgen h beslutt tt verksmheten skll bedrivs och tt den skll vr vgiftsbelgd. En vgift betrkts som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskilds ekonomisk förhållnden. Verksmheten styrs v bestämmelser i lg och förordning. Mn kn säg tt en offentligrättslig vgift i regel ts ut för en verksmhet som en myndighet bedriver med ensmrätt inom lndet. Till uppdrgsverksmhet hr hänförts smtlig vgifter som inte klssificerts som offentligrättslig. Med uppdrgsverksmhet vses i regel försäljning v sådn produkter som är frivilligt efterfrågde. Andr ersättningr än vgifter är oftst intäkter där ingen direkt motpresttion erhålls, t.ex. försäljning v sttligt ktieinnehv. De vgiftsintäkter som hänförs till offentligrättslig verksmhet ökde med 182 miljoner kronor melln 1998 och Insättningsgrntinämnden redovisr grntivgifter inom insättningsgrntisystemet som skll skydd insättningr om ett kreditinstitut går i konkurs. Rikssktteverkets offentligrättslig vgifter omfttr huvudskligen de utsökningsvgifter, vgifter i mål om betlningsföreläggnde m.m. som kronofogdemyndighetern tr ut. Lntmäteriet redovisr offentligrättslig vgiftsintäkter inom fstighetsbildningsområdet och expeditionsvgifter som skll finnsier inskrivningsverksmheten t.ex. nsökn om lgfrt vid köp v fstighet. Vägverkets offentligrättslig vgifter omfttr bl.. vgifter för uktoristion v fordonstillverkre, yrkesförre och ndr förre. Dett vser exempelvis vgifter för tillstånd till typbesiktning v fordon och för linjetrfik, prov för txiförrlegitimtion och för yrkeskompetens för förre v buss eller lstbil smt vgifter för förrprov, körkort och vid trfikskolor. Avgift ts även ut för finnsiering v bilregistret, vilken debiters i smbnd med uppbörd v fordonssktt. Affärsverkens verksmhet hr klssificerts som offentligrättslig enligt följnde. Luftfrtsverkets infrstrukturintäkter hr hänförts till offentligrättslig vgifter och omfttr bl.. lndningsvgifter och pssgerrvgifter. Sjöfrtsverkets intäkter omfttr främst frleds- och lotsvgifter. Svensk krftnäts intäkter kommer från försäljning v överföringskpcitet för trnsport v elektricitet vi stmnätet och utlndsförbindelsern. Totlt redovisr omkring 100 myndigheter offentligrättslig vgifter och vgiftern ts ut i en mängd verksmheter. Någr exempel är Centrl studiestödsnämnden (CSN), Ptent- och registreringsverket (PRV) smt Post- och telestyrelsen (PTS). CSN tr t.ex. ut vgift vid beviljning v studiestöd och återbetlning v stu- 8

9 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 dielån. PTS redovisr vgifter för tillsyn och tillståndsärenden inom tele-, post- och rdioverksmhet. Vidre redovisr PRV vgiftsintäkter vid ptent-, bolgs- och vrumärkesregistreringr. De vgiftsintäkter som hänförts till uppdrgsverksmhet ökde med 1,7 miljrder kronor melln 1998 och Drygt 200 myndigheter bedriver vgiftsbelgd uppdrgsverksmhet. Sttens institutionsstyrelse svrr bl.. för tt de som behöver vård vid särskilt ungdomshem enligt lgen om vård v missbrukre bereds vård. Den del v verksmhetens kostnder som inte täcks v myndighetens rmnslg skll finnsiers med vgifter från kommuner. Exportkreditnämnden stödjer svensk exportindustri genom tt erbjud företgen grntier som blnd nnt skyddr mot risken tt gör kundförluster utomlnds. Premieintäktern (vgiftern) skll täck grntitgrns eventuell frmtid kundförluster. Grntin är frivillig för företgen och premiens storlek sätts på mrkndsmässig grunder. Vägverkets uppdrgsverksmhet omfttr projekteringsverksmhet, nläggnings-, underhålls- och driftproduktion smt färjeverksmhet. Dessutom ingår trfikrelterd informtionsförsörjning, utbildningsverksmhet och nnn uppdrgsverksmhet. Vägverket tillhndhåller också informtionsuttg från bilregistret mot vgift. Bnverkets uppdrgsverksmhet omfttr driftoch underhållstjänster smt nybyggnd v järnvägsnläggningr. Vidre bedrivs konsultverksmhet vseende bl.. projektering, byggstyrning v järnvägsnläggningr, teknisk tjänster för underhåll och investeringr, rådgivning m.m. Bnverket hyr även ut dt- och teleförbindelser till extern kunder smt förmedlr elförsäljning. Intäktern i Luftfrtsverkets uppdrgsverksmhet består frmför llt v vgifter vid bilprkeringr på smtlig v ffärsverkets flygpltser, uthyrning v lokler och vgifter från s.k. ground hndling, vilket inkluderr rmp- och expeditionstjänster, biljettkontor, flygplnsstädning och flygplnstnkning. Sjöfrtsverkets intäkter från uppdrgsverksmhet härrör bl.. från försäljning v sjökort, sjömätning och från konsultuppdrg inom ffärsverkets kompetensområde. Inom konsultverksmheten bedrivs till viss del även tjänsteexport. Sjömätningsuppdrgen finnsiers till störst delen v de offentligrättslig frledsvgiftern men även v extern kunder som beställer rbeten. Sttens järnvägrs (SJ) intäkter består i huvudsk v biljett- och godsvgifter. Övrig myndigheter som hr stor intäkter från uppdrgsverksmhet är t.ex. Lntmäteriverket. Avgifter ts ut vid försäljning v lndskpsoch fstighetsinformtion smt genom tt tillhndhåll lntmäteriservice på uppdrgsbsis. Vidre tr Riksförsäkringsverket ut vgift för dministrtion v ålderspension/atp. Blnd gruppen övrig finns också mång universitet och högskolor som får extern finnsiering genom tt bedriv utbildning och uppdrgsforskning. De ndr ersättningr som redoviss omfttr bl.. Arbetsmrkndsstyrelsens finnsieringsvgift från rbetslöshetskssor. Avgiften syftr till tt finnsier utbetld rbetslöshetsersättningr och för finnsiering v ett för kssorn gemensmt utjämningsbidrg. Regeringsknsliets intäkter v ndr ersättningr består bl.. v intäkter från försäljning v ktiebolget SAQ Kontroll och utdelning från Nordbnken. I posten Övrig under ndr ersättningr ingår bl miljoner kronor från kärnkrftsindustrin som betls till kärnvfllfondens styrelse. Avgiftern betls för tt finnsier omhändertgndet v nvänt kärnbränsle och nnt rdioktivt vfll. Not 3 Intäkter v bidrg AP-fondsmedel EU-bidrg Bidrg till universitet och högskolor Assistnsersättning från kommuner Underhållsstöd Bidrg till övrig myndigheter Summ AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs v skillnden melln de medel som löpnde erhålls från Allmänn pensionsfonden vid utbetlning v ålderspensioner, och de inbetld pensionsvgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssystemet finnsiers i först hnd med ålderspensionsvgifter från rbetsgivre smt llmänn pensionsvgifter. Räcker inte vgiftern till, täcks underskottet v medel från APfondens vkstning. För 1999 blev dett underskott cirk 30 miljrder kronor. Posten APfondsmedel, som visr hur stor del v utbetld pensioner som inte täcks v inbetld socilvgifter och llmänn pensionsvgifter, hr minskt 9

10 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 med cirk 2,5 miljrder kronor jämfört med föregående år med nledning v de förändringr i vgiftsuttg och AP-fondens kostndsnsvr som gjorts i smbnd med omläggningen v det llmänn pensionssystemet. AP-fondmedel redoviss v Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn. EU-bidrget utgörs bl.. v relersättning, exportbidrg och djurbidrg och utbetls till Jordbruksverket inom rmen för jordbruksfondens grntisektion (6 773 miljoner kronor). Inom rmen för EG:s strukturfonder utbetls också struktur- och regionlstöd från jordbruksfondens utvecklingssektion till Jordbruksverket (365 miljoner kronor), bidrg från socilfonden till Arbetsmrkndsstyrelsen (1 112 miljoner kronor), bidrg från regionlfonden till Närings- och teknikutvecklingsverket (923 miljoner kronor) och bidrg från fonden för fiskets utveckling till Fiskeriverket (2 miljoner kronor). Vägverket (80 miljoner kronor) och Luftfrtsverket (11 miljoner kronor) hr fått bidrg till trnseuropeisk nätverk. Övrig bidrg från EU hr utbetlts till ytterligre någr myndigheter med mindre belopp. Underhållsbidrg och Assistnsersättning från kommuner redoviss v Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn. Not 4 Trnsfereringr och bidrg Socilförsäkring Ersättning vid ålderdom pensioner inkl ATP Ersättning vid sjukdom och hndikpp förtidspension, vårdbidrg Stöd till brnfmiljer Läkemedelsförmåner Summ Arbetsmrknd Arbetslöshetsersättning Arbetsmrkndspolitisk åtgärder Bidrg till Smhll AB Lönegrntier m.m Summ Bistånd och invndring Bidrg vi SIDA m.fl Interntionell orgnistioner Invndringsbidrg till kommuner Summ Övrigt Generell bidrg och utjämningsbidrg till kommuner och lndsting Vrv utjämningsbidrg Avsättning till premiereserven Ränt på premiereserven Studiestöd och vskrivningr lånefordringr Sveriges vgift till EU m.m Stöd till jordbruket Räntebidrg m.m Bidrg inom skolväsendet Bidrg till folkbildningen Bidrg till näringslivet m.m. vi NUTEK Bidrg till investeringr i infrstruktur Bidrg till enskild och kommunl högskoleutbildningr Kreditgrntier vid bostdsbyggnde Bidrg till kulturverksmhet Övrigt Summ Totl summ Trnsfereringr och bidrg ökde totlt med 34 miljrder kronor melln 1998 och Av ökningen förklrs drygt 12 miljrder kronor v ökning v vsättningen till premiereserven och 9 10

11 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 miljrder kronor v ökning för ersättning vid sjukdom. Med socilförsäkring vses Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorns definition v densmm vilket innebär tt utöver ålderspensionssystemet ingår bl.. stöd till brnfmiljer, sjukpenning och förtidspensioner. Inom socilförsäkring ökde trnsfereringrn netto med drygt 15 miljrder kronor. Ersättningen vid sjukdom ökde med drygt 9 miljrder kronor. En v de mest mrknt förändringrn under 1999 vr tt den genomsnittlig dgsjukpenningen dessutom ökt mer än motsvrnde genomsnittlig lönenivå. Slutstsen måste bli tt det blivit en ökd ndel mer inkomststrk grupper blnd de sjukskrivn. Dessutom hr ntlet erstt sjukpenningdgr ökt krftigt bl.. som följd v tt långtidssjukskrivningrn ökt. Stöd till brnfmiljer sjönk något bl.. till följd v det sjunknde födelsetlet och därmed minsknde ntl brnbidrgsberättigde. Även bostdsbidrg till brnfmiljer fortsätter tt sjunk p.g. det ny bidrgssystemet som infördes Utbetld pensioner ökde med drygt 4,5 miljrder kronor p.g.. tt ntlet ATPpensionärer blir fler och tt den genomsnittlig ATP-pensionen blir llt högre. Arbetsmrkndsstödet minskde med nästn 1 miljrd kronor vilket förklrs v tt rbetslösheten sjunkit och tt utbetlde lönegrntier minskt. Bistånd och invndring visr på en ökning med knppt 800 miljoner kronor under 1999 vilket främst utgörs v bidrg från SIDA för instser relterde till stormen Mitch i Centrlmerik smt Kosovo-biståndet. Trnsfereringrn under rubriken övrigt ökde med 19 miljrder kronor under Som nämnts ovn förklrs drygt 12 miljrder kronor v ökningen v premiereserven. Ökningen beror på förändrde vgiftsstser smt införndet v den sttlig ålderspensionsvgiften. Premiereserven hr under året överförts från Riksförsäkringsverket till Premiepensionsmyndigheten. Avskrivningr och reservtioner v lånefordringr hos Centrl studiestödsnämnden hr ökt med 5,3 miljrder kronor. Dett beror på de regler som finns om återbetlningens storlek i förhållnde till inkomsten och som gör tt vskrivning sker vid 65 års ålder, vilket i viss fll medför tt skulden inte till fullo blir betld. I Sveriges vgift till EU m.m. ingår förutom nettovgiften på miljoner kronor även någr ndr bidrg som Sverige ger till EU. Räntebidrgen minskde med 3,5 miljrder kronor beroende på lägre räntenivåer och neddrgning v bidrgen. Posten övrigt som uppgår till 15 miljrder kronor är summn v ett stort ntl övrig bidrg som utbetls v Presstödsnämnden, Länsstyrelsern, Bostdsdelegtionen, Sttens energimyndighet Rymdstyrelsen, Sttens Räddningsverk med fler. Not 5 Avsättning till/upplösning v fonder m.m. för trnsfereringsändmål Insättningsgrntinämnden Kärnvfllsfondens styrelse Vägverket Nturvårdsverket Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Övrig myndigheter 4 6 Summ År 1998 vveckldes delpensionsfonden och rbetsskdefonden. Arbetsskdefonden hde ett underskott på knppt 12 miljrder kronor. Delpensionsfonden hde ett fondkpitl på 6 miljrder kronor. Nettot v dess förklrr upplösningen 1998 v de fonder som redovisdes v Riksförsäkringsverket. Fondern redoviss i blnsräkningen, not

12 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 6 Kostnder för personl Försvrsmkten Polisväsendet Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Sktteförvltningen Arbetsmrkndsstyrelsen Vägverket Bnverket Regeringsknsliet Kriminlvårdsstyrelsen Lunds universitet Domstolsverket Uppsl universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Försvrets mterielverk Kunglig teknisk högskoln Krolinsk institutet Umeå Universitet Sveriges lntbruks universitet Linköpings universitet Affärsverk Sttens järnvägr Luftfrtsverket Sjöfrtsverket Svensk krftnät Sttens kostnder för personl ökde med knppt 6 procent, om mn bortser från ökningen v sttens tjänstepensioner. Dett förklrs delvis v tt ett ntl myndigheter hft reltivt krftig ökningr beroende på olik fktorer. Försvrsmktens ökning beror bl.. på tt en hög vsättning för pensionsförpliktelser hr gjorts. Det rörlig lönetillägget hr dessutom ökt jämfört med föregående år, vilket bl.. beror på större övertidsuttg. Ökningen vid Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn förklrs v tt ett stort ntl personer nställts främst för tt rbet med det ny pensionssystemet. Vidre hr kostndern för pensionsvsättningr ökt. Regeringsknsliets ökning förklrs huvudskligen v en ökd personlvolym. Uppsl universitets ökning beror huvudskligen på kostnder v engångskrktär för pensionsvtl m.m. Försvrets mterielverk hr under 1999 genomfört omstruktureringr m.m. vilket medfört ökde kostnder för personl. Sveriges lntbruksuniversitet ökde personlkostnder förklrs v tt löneökningen för 1998 belstt Luftfrtsverkets ökde lönekostnder beror på höjd löner och fler nställd. På Sjöfrtsverket svrr ökde pensionskostnder för den störst förändringen. I tbell 7.3 i kpitel 7 redoviss uppgifter om ntlet nställd inom stten under 1998 och Övrig myndigheter Sttens tjänstepensioner m.m Elimineringr v rbetsgivrvgifter, lönesktt m.m Summ Myndigheterns inbetld rbetsgivrvgifter, lönesktter m.m. är sttsintern trnsktioner och således ing kostnder för stten. Kostndern ingår i myndighetsvärden men hr eliminerts för tt komm frm till summn för sttens kostnder för personl. Sttens löne- och pensionsverk (SPV) redovisr fr.o.m sttens tjänstepensioner enligt ny redovisningsprinciper. SPV hr inte justert jämförelsevärden för 1998 för ny redovisningsprinciper eftersom helt ny principer tillämps Någon justering hr inte heller gjorts i denn årsredovisning. 12

13 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 7 Kostnder för lokler Försvrsmkten Polisväsendet Regeringsknsliet Kriminlvårdsstyrelsen Sktteförvltningen Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Arbetsmrkndsverket Lunds universitet Uppsl universitet Domstolsverket Göteborgs universitet Stockholms universitet Kunglig Teknisk högskoln Linköpings universitet Krolinsk institutet Sveriges lntbruksuniversitet Vägverket Försvrets mterielverk Umeå universitet Sttens invndrrverk Affärsverk Sttens järnvägr Sjöfrtsverket Luftfrtsverket Svensk krftnät Övrig myndigheter Eliminering v inomsttlig loklkostnder Summ Elimineringrn sist i tbellen utgörs v myndigheterns loklkostnder som betls till Fortifiktionsverket och Sttens fstighetsverk. Not 8 Övrig driftskostnder Försvrets mterielverk Försvrsmkten Vägverket Polisväsendet Sktteförvltningen Domstolsverket Fortifiktionsverket Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Arbetsmrkndsverket Bnverket Regeringsknsliet Krolinsk institutet Sttens fstighetsverk Lunds universitet Kriminlvårdsstyrelsen Affärsverk Sttens järnvägr Luftfrtsverket Svensk krftnät Sjöfrtsverket Övrig myndigheter Elimineringr Summ Driftskostndern består till störst delen v förvltningskostnder. Elimineringrn sist i tbellen vser köp v vror och tjänster melln myndighetern. Försvrets mterielverk redovisr kostnder för vror och mteriel. År 1998 redovisdes här knppt 4 miljrder kronor vseende nskffningsutgifter för nläggningstillgångr. Den störst delen v dess nläggningstillgångr vsåg mskiner och inventrier som blnserts som pågående nynläggningr. Försvrsmkten redovisr fr.o.m nskffning v krigsorgnistorisk nläggningstillgångr som investering medn den nskffning som skedde 1998 redovisdes som driftskostnd. Försvrsmkten hr inte justert jämförelsevärden för 1998 för ändrd redovisningsprincip, vrför dett inte heller ändrts i denn årsredovisning. 13

14 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Vägverkets post består v kostnder för verksmhet som inte är ktiverde i vägnläggningr och inte heller kn hänförs till personl- och loklkostnder. Not 9 Avskrivningr Försvrsmkten Vägverket Bnverket Fortifiktionsverket Polisväsendet Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Sktteförvltningen Affärsverk Sttens järnvägr Luftfrtsverket Svensk krftnät Sjöfrtsverket Övrig myndigheter Summ Försvrsmktens vskrivningr vser fr.o.m även krigsorgnistorisk nläggningstillgångr nskffde t.o.m. 1998, invärderde 1998 och Vägverkets vskrivningr vser främst vskrivningr v vägnläggningr. Bnverkets vskrivningr vser främst vskrivningr v järnvägsnläggningr. Not 10 Resultt v ndelr i dotterföretg och intresseföretg Regeringsknsliet: Förvltningsktiebolget Stttum Teli AB Vttenfll AB Civits Holding AB Vin & Sprit AB Sttlig Akdemisk Hus AB Apoteket AB Svensk Exportkredit AB Systembolget AB SBAB AssiDomän AB Specilfstigheter AB Posten AB TERACOM Svensk Rundrdio AB Sveskog AB 77 - SAS Sverige AB Svensk Rymdktiebolget Svensk Spel Celsius AB Amu-Gruppen AB VPC AB Svensk Lgerhus AB 12-3 LKAB Ksernens Fstighets AB 8 2 SOS Alrm Sverige AB 7 28 Svensk Skogsplntor AB Swedfund Interntionl AB Almi Företgsprtner AB AB Svensk Bilprovning Venntius AB Smhll AB Övrig bolg inom Regeringsknsliet 14 2 Summ Regeringsknsliet Affärsverk Sttens järnvägr 0 2 Svensk Krftnät 5 0 Övrig myndigheter Summ

15 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Med dotterbolg vses bolg där sttens ägrndel överstiger 50 procent. Med intresseföretg vses bolg där sttens ägrndel är minst 20 procent, men lägre än 50 procent. För 15 v de ovnstående bolgen vr förändringen från föregående år större än 100 miljoner kronor. Ökningen v resulttndelen i Förvltningsbolget Stttum beror i huvudsk på försäljning v Phrmci & Upjohn-ktier. I bilg 1.4 redoviss informtion om sttlig dotter- och intresseföretg. Not 11 Finnsiell intäkter Riksgäldskontoret Ränteintäkter vseende upplåningsverksmheten i utländsk vlut Ränteintäkter vseende upplåningsverksmheten i SEK Överkurs vid emissioner (netto) Intäktsförd preskriberde obligtioner m.m. Oreliserde vlutvinster (netto) Reliserde vlutvinster (netto) Delsumm Riksgäldskontoret De finnsiell intäktern hr ökt med 7 miljrder kronor jämfört med föregående år. Ökningen är hänförlig till tt den svensk kronn stärkts vilket medfört oreliserde och reliserde vlutvinster. Dess poster redoviss v Riksgäldskontoret (RGK) och vr föregående år förluster och redovisdes då under finnsiell kostnder. Den löpnde dministrtionen v upplåningsverksmheten omfttr även en betydnde utlåning och även ränteintäktern i denn del v verksmheten redoviss här. RGK:s ränteintäkter i smbnd med utlåning i svensk och utländsk vlut hr minskt med drygt 14 miljrder kronor. Även nettot melln överkurser och underkurser vid emissioner hr minskt jämfört med Minskningen uppgår till 2 miljrder kronor. Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorns minskning beror främst på tt delpensionsfonden vveckldes Från och med 1998 särredoviss finnsiell intäkter som inte är räntor seprt under rubriken Övrig finnsiell intäkter. Övrig finnsiell intäkter Kmmrkollegiet Allmänn rvsfonden 81 - Försvrets mterielverk 80 - Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Affärsverk Sttens järnvägr Svensk krftnät 0 4 Luftfrtsverket 0 3 CSN, vrv ränteintäkter vseende studielån som finnsierts vi upplåning i RGK Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn, ränteintäkter, fonder m.m Affärsverk Sttens järnvägr Svensk Krftnät Luftfrtsverket Sjöfrtsverket 3 3 Övrig myndigheter Summ Övrig finnsiell intäkter Summ Kmmrkollegiets intäkter består till störst del v överskott från sttsstödd exportkrediter, vilk 1998 uppgick till 258 miljoner kronor och som föregående år redovisdes under sktter. Allmänn rvsfondens intäkter är utdelning från ktie- och räntekonsortium. År 1998 uppgick utdelningen till 88 miljoner kronor men redovisdes då under finnsiell intäkter. Försvrets mterielverks (FMV) intäkter är vlutkursvinster. År 1999 bruttoredovisde FMV kursdifferenser. Föregående år nettoredovisdes dess vrför jämförelsevärde för 1998 skns. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskssorns minskning beror på vvecklingen v delpensionsfonden Stten Järnvägrs (SJ:s) finnsiell intäkter består huvudskligen v relistionsvinst vid försäljning v värdeppper. Av SJ:s övrig finnsiell intäkter 1998 vsåg 463 miljoner kronor räntor 15

16 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 vilk skulle h redovists under finnsiell intäkter. Finnsiell intäkter Övrig finnsiell intäkter Summ finnsiell intäkter totlt Övrig finnsiell kostnder Exportkreditnämnden Riksgäldskontoret Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Regeringsknsliet Not 12 Finnsiell kostnder Riksgäldskontoret Räntekostnder vseende upplåning i SEK Räntekostnder vseende upplåning i utländsk vlut Reliserde kursförluster (netto) Oreliserde vlutförluster (netto) Reliserde vlutförluster (netto) Provisioner till bnker Räntekostnder ungdomsbospr 4 5 Delsumm Riksgäldskontoret Affärsverk Svensk Krftnät 4 3 Sttens järnvägr Luftfrtsverket 8 - Sjöfrtsverket 12 - Övrig myndigheter Summ Minskningen v de finnsiell kostnder som redoviss v Riksgäldskontoret uppgår till 70,5 miljrder kronor jämfört med Av minskningen är 25 miljrder kronor hänförlig till minskde räntekostnder för upplåning i svensk och utländsk vlut. Kronförstärkningen under 1999 hr medfört reliserde och oreliserde vlutvinster, vilket förklrr drygt 39 miljrder kronor v minskningen då dess poster i år redoviss på intäktssidn. Resternde skillnd är hänförlig till kursförluster på obligtioner som minskt med 6 miljrder kronor. För närmre kommentrer och redovisning v sttsskuldens kostnder hänviss till textvsnittet 4.5 om sttsskulden. Från och med 1998 särredoviss finnsiell kostnder som inte är räntor seprt under rubriken Övrig finnsiell kostnder. Affärsverk Sttens järnvägr Sjöfrtsverket 0 13 Luftfrtsverket 0 12 Övrig myndigheter Summ Från och med 1998 års bokslut redovisr Exportkreditnämnden det bedömd värdet på utestående fordringr liksom risken för slutlig förluster i det utestående enggemnget. Av kostndern på nästn 2 miljrder kronor vser 1 miljrd kronor reservering för enggemngsrisk och knppt 0,5 miljrd kronor reservering v skdefordringr. Riksgäldskontorets övrig finnsiell kostnder består nästn uteslutnde v reservering för frmtid grntiförluster. Reserveringen är en ny redovisningsprincip och något jämförelsetl är inte frmräknt. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskssorns minskning beror på delpensionens vveckling Sttens järnvägrs (SJ) kostnder är till störst delen hänförlig till lesingkostnder. Av SJ:s övrig finnsiell kostnder 1998 vsåg 288 miljoner kronor räntor vilk borde redovists under finnsiell kostnder. Finnsiell kostnder Övrig finnsiell kostnder Summ finnsiell kostnder

17 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Noter till blnsräkningen (13 51) Not 13 Blnserde utgifter för forskning och utveckling Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Polisväsendet Totlförsvrets pliktverk Sktteförvltningen 60 - Centrl studiestödsnämnden 50 - Kunglig Teknisk högskoln Sttens invndrrverk Försvrets mterielverk Affärsverk Svensk Krftnät 65 - Sttens järnvägr - 86 Övrig myndigheter Summ Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorns forsknings- och utvecklingstillgångr utgörs i huvudsk v ktiverde kostnder för utveckling v det ny pensionssystemet. Enligt regeringens beslut ktivers kostndern och finnsiers med lån i Riksgäldskontoret. Lånet morters och när pensionssystemet ts i drift görs vskrivningr på tillgången. Polisväsendets kostnder vser utveckling v dtorsystem, bl.. vseende en teknisk plttform gemensm för hel polisväsendet. Totlförsvrets pliktverk kostnder utgörs i huvudsk v utveckling v informtionssystem. Not 14 Rättigheter och ndr immteriell nläggningstillgångr Premiepensionsmyndigheten 54 - Sttens fstighetsverk Skogsstyrelsen 4 5 Kunglig Teknisk Högskoln 3 2 Affärsverk Svensk Krftnät Övrig myndigheter Summ Premiepensionsmyndighetens immteriell del v det kontodministrtiv system som hnterr pensionsmedlen hr ktiverts och vskrivningrn påbörjs när systemet ts i drift. Sttens fstighetsverks immteriell tillgångr vser hyres-, bostds- och tomträtter. Svensk Krftnäts immteriell tillgångr vser mrkrättigheter i form v servitut och ledningsrätter. Not 15 Förskott vseende immteriell nläggningstillgångr Läkemedelsverket 7 - Sttens räddningsverk 5 4 Sktteförvltningen - 1 Övrig myndigheter 1 2 Summ 13 7 Här redoviss långfristig förskott till leverntörer v immteriell nläggningstillgångr, t.ex. utvecklingskostnder för dtprogrm. Not 16 Byggnder, mrk och nnn fst egendom Sttens fstighetsverk Fortifiktionsverket Nturvårdsverket Riksdgens förvltningskontor Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Bnverket Vägverket Affärsverk Sttens järnvägr Luftfrtsverket Sjöfrtsverket Svensk krftnät Övrig myndigheter Summ Sttens fstighetsverk förvltr för sttens räkning det fstighetsbestånd som regeringen bestämmer. Den störst delen v fstighetern tillhör vårt ntionell kulturrv. Exempel på 17

18 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 fstigheter är de kunglig slotten, ett trettiotl fästningr, ntionltetrrn, museern, regeringens byggnder och lndshövdingsresidensen. De mrkegendomr som redoviss v Sttens fstighetsverk består till stor delr v mrkområden ovn odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län smt renbetesfjällen i Jämtlnds län. I mellerst och södr Sverige förvlts främst jordbruksegendomr som v kulturell skäl är i sttens ägo, t.ex. kungsgårdrn. Fortifiktionsverket förvltr fstigheter vsedd för försvrsändmål. Nturvårdsverket redovisr främst ntionlprker och nturreservt. Dess är dock upptgn till ett lågt värde eller inget värde lls. Riksdgens förvltningskontor förvltr riksdgsbyggndern. Not 17 Förbättringsutgifter på nnns fstighet Polisväsendet Kriminlvårdsstyrelsen Lunds universitet Göteborgs universitet Kunglig teknisk högskoln Sveriges lntbruksuniversitet Stockholms universitet Uppsl universitet Not 18 Mskiner, inventrier, instlltioner m. m. Polisväsendet Försvrets mterielverk Vägverket Försvrsmkten Bnverket Göteborgs universitet Lunds universitet Kustbevkningen Uppsl universitet Sktteförvltningen Försvrets rdionstlt Regeringsknsliet Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn Kunglig teknisk högskoln Arbetsmrkndsstyrelsen Domstolsverket Affärsverk Sttens järnvägr Svensk krftnät Luftfrtsverket Sjöfrtsverket Övrig myndigheter Summ Övrig myndigheter Summ Förbättringsutgifter vser sådn utgifter som myndigheten hft för tt npss hyrd lokler till den egn verksmheten t.ex. om- och tillbyggntioner och lrmnordningr. Polisväsendets ökde utgifter förklrs v tt ny polishus tgits i bruk i Hlmstd och Krlstd. Dessutom hr Citypolisen i Stockholm bytt lokler. Bilr, persondtorer med kringutrustning, kontorspprter m.m. är exempel på tillgångr som redoviss under denn post. Sttens järnvägr redovisr finnsiell lesing v lok och vgnr till ett värde v 7,5 miljrder kronor. Motsvrnde skuld redoviss under övrig skulder. 18

19 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 19 Pågående nynläggningr Bnverket, järnvägsnläggningr Vägverket, vägnläggningr Försvrets Mterielverk Fortifiktionsverket Sttens fstighetsverk Affärsverk Luftfrtsverket Sttens järnvägr Svensk krftnät Sjöfrtsverket miljrder kronor värderts in under En del mteriel återstår tt invärder. Not 21 Förskott vseende mteriell nläggningstillgångr Vägverket Bnverket Sttens väg- och trnsportforskningsinstitut 5 - Sttens Räddningsverk - 14 Kunglig Teknisk Högskoln 2 11 Övrig myndigheter 6 11 Summ Övrig myndigheter Summ Merprten v Luftfrtsverkets nynläggningr är byggnder som inte åstts något txeringsvärde. Till viss del är nläggningrn finnsierde med investeringsbidrg från Flygvpnet, kommuner m.fl. Försvrets mterielverks post vser uppdrg från Försvrsmkten på 3,9 miljrder kronor. Not 20 Beredskpstillgångr Försvrsmkten Sttens räddningsverk, räddningstjänst- och vrningsmteriel m.m. Överstyrelsen för civil beredskp, metll, verkstds, och kemisk produkter Socilstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter Jordbruksverket, fodervror, bekämpningsmedel m.m Övrig myndigheter 24 9 Summ Försvrsmkten invärderde huvuddelen v sin beredskpstillgångr för först gången De övertog också i jnuri 1998 lger v reservmteriel och drivmedel från Försvrets mterielverk uppgående till 7,2 miljrder kronor. Under 1999 hr justeringr v föregående års invärderde värde gjorts med 20 miljrder kronor p.g.. felktig bedömning. Dessutom hr ytterligre 6 Not 22 Sttlig vägr Vägverket Vägverket hr sedn 1994 värdert och redovist investeringr i sttlig vägr och bror. Väginvesteringr under åren hr invärderts retroktivt. Avskrivningstiden för väginvesteringr är 40 år. Redovisde belopp är nettovärden efter vskrivning. Not 23 Sttlig järnvägsnläggningr Bnverket Bnverket hr fr.o.m 1996 värdert och redovist järnvägrn. Tidigre redovisdes endst tele-, eloch SL-nläggningr. De investeringr som gjorts i det sttlig järnvägsnätet och som finnsiers med sttlig nslg hr i Bnverkets redovisning tidigre direktvskrivits. Avskrivningr för järnvägsnläggningr är 40 år. Redovisde belopp är nettovärden efter värdeminskningsvdrg. Under året hr bron över Öresund och Ostkustbnn färdigställts. Arlnd Express hr strtt sin flygpendel melln Stockholm och Arlnd. 19

20 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 24 Andelr i dotterföretg Vttenfll AB Teli AB Förvltningsktiebolget Stttum Civits Holding AB LKAB Sttlig Akdemisk Hus AB Posten AB Almi Företgsprtner AB SBAB Venntius AB Apoteket AB Vin & Sprit AB Smhll AB Specilfstigheter AB Systembolget AB TERACOM Svensk Rundrdio AB Swedfund Interntionl AB Sveskog AB Svensk Rymdktiebolget Amu-gruppen AB AB Svensk Bilprovning Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB Svensk Spel AB Svensk Skogsplntor AB SAQ kontroll AB Affärsverk Sttens järnvägr AB Swedcrrier Luftfrtsverket LFV Holding AB Svensk krftnät 12 3 Övrig Summ förklrs v försäljning v Phrmci & Upjohnktier. Under året hr Sveskog AB erhållits vi ktier i Assi Domän AB. Därigenom hr sttens ägrndel i Assi Domän AB minskt från 50,4 procent till 35,7 procent vrför bolget i år redoviss under intresseföretg. Newtel AB och IMEGO AB hr förvärvts under året. Det förstnämnd inför den plnerde fusionen melln Teli och Telenor. IMEGO AB är ett nystrtt forskningsbolg. Vidre hr SAQ-kontroll AB vyttrts under året. Affärsverkens ktieinnehv i dotterbolg är bokförd till nskffningsvärde. Andelr i intresseföretg Assi Domän AB SAS Sverige AB AB Svensk Exportkredit Celsius AB SOS Alrm Sverige AB Värdeppperscentrlen (VPC) AB Affärsverk Nord Pool ASA m.fl., Svensk Krftnät A-Bnn Projekt AB, Luftfrtsverket 5 5 Övrig myndigheter Summ Jämförelsesiffrn för Assi Domän AB 1998 är bserd på en ägrndel på 50,4 procent. (Se ovn.) Under året hr Värdeppperscentrlen AB sålts. Med intresseföretg vses bolg där sttens ägrndel är minst 20 procent, men lägre än 50 procent. Aktier och ndelr i dotter- och intresseföretg värders enligt kpitlndelsmetoden. Metoden innebär tt sttens ndel v bolgens egn kpitl och ckumulerde vinster, reducert med utbetld utdelningr, hr tgits upp i årsredovisningen. I blnsräkningen redoviss ktier och ndelr i dotter- och intressebolg summert till en post. I denn not redoviss de seprt. Med dotterbolg vses bolg där sttens ägrndel överstiger 50 procent. Ökningen melln åren förklrs i huvudsk v Förvltningsktiebolget Stttum, vrs ökning Andelr i dotter- och intresseföretg totlt Aktier och ndelr i dotterföretg Aktier och nderlr i intresseföretg Riksbnkens grundfond Summ I bilg 1.4 finns ytterligre redovisning v sttlig dotter- och intresseföretg. 20

21 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 25 Andr långfristig värdepppersinnehv Regeringsknsliet, Europeisk Investeringsbnken Regeringsknsliet, Nordisk Investeringsbnken Regeringsknsliet, Europeisk utvecklingsbnken Regeringsknsliet, IBRD Världsbnken Regeringsknsliet, OM-gruppen Regeringsknsliet, Europrådets utvecklingsbnk 34 0 Allmänn rvsfonden, ndelr i ktie- och räntekonsortium Krolinsk institutet, ktier, ndelr och obligtioner Göteborgs universitet Affärsverk Sttens järnvägr, nollkupongsplceringr Övrig myndigheter Summ Förändringen melln åren förklrs till störst del v tt Regeringsknsliet för först gången 1999 redovist inbetlt kpitl till Europeisk investeringsbnken, Nordisk Investeringsbnken, Europeisk utvecklingsbnken och Europrådets utvecklingsbnk. Sttens järnvägrs långfristig värdepppersinnehv vser innehv v nollkupongplceringr. Innehvet syftr till tt finnsier betlningr som blir nödvändig när olik lesingkontrkt förfller. Av Krolinsk Institutets innehv 1998 vsåg 137 miljoner kronor sttsobligtioner vilk ej eliminerdes. För jämförbrhet med 1999 bör 1998 års värde minsks med 137 miljoner kronor. Not 26 Andr långfristig fordringr Exportkreditnämnden Sttens bostdskreditnämnd, regressfordringr på utbetld ersättning för infride grntier NUTEK Affärsverk Sjöfrtsverket, förskottshyr för offshorefrtyg Övrig myndigheter Summ Exportkreditnämndens (EKN) fordringr är nettovärderde skdefordringr. Värderingen bsers på de skdebelopp som EKN utbetlt. Från dett görs vdrg för återvunn eller vskrivn belopp. Till dett belopp läggs kpitliserde räntor, förflln obetld vtlsräntor smt ej förflln räntor enligt vtl. Anspråk på dröjsmålsräntor läggs ej till fordringrn förrän vtl om storleken på nspråket slutits med gäldenären. Värdering v EKN:s fordringr görs utifrån olik kriterier. Vid bedömning v fordringr på ndr länder är en utgångspunkt lndets totl skuldsättning och inkomstnivå smt hur lndet skött sin skuldbetlningr. Dett kompletters bl.. med gjord bedömningr v lndets llmänn riskläge vd gäller krediter smmnvägt med fordrns återstående löptid. Större kommersiell fordringr undersöks och värders individuellt. NUTEK hr överlåtit en stor del v lokliseringslånen och regionl utvecklingslånen till stiftelsen Norrlndsfonden. Med nledning v övertgndet hr en revers melln svensk stten och stiftelsen upprättts. Överenskommet belopp jämte ränt hr NUTEK tgit upp som en fordrn på stiftelsen med en motsvrnde skuld till stten. 21

22 Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 27 Utlåning Centrl studiestödsnämnden (CSN), nyre studielån smt hemutrustningslån CSN, äldre studielån beviljde t.o.m CSN, återkrv på lån och bidrg CSN, skuldsneringslån 8 6 CSN, övrigt Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån till Svensk-Dnsk Broförb AB RGK, investeringslån till A-trin AB RGK, övrigt Kmmrkollegiet, näringslån Kmmrkollegiet, övrig lån Sttens energimyndighet, Bltikumlån Sttens energimyndighet, villkorslån 9 9 NUTEK, villkorslån NUTEK, lokliseringslån Styrelsen för interntionellt utvecklingsrbete Övrig myndigheter Summ Centrl studiestödsnämnden (CSN) dministrerr ett flertl lånetyper som kn dels in i två huvudktegorier. Den en typen är lån finnsierde v Riksgäldskontoret, främst studielån beviljde fr.o.m Den ndr ktegorin är lån som ursprungligen finnsierts vi stdsbudgeten, främst studielån beviljde t.o.m CSN:s fordringr uppgår till totlt 118 miljrder kronor då hänsyn tgits till reservtioner för osäkr fordringr. Två ktegorier v osäkr fordringr finns. Den en typen är fordringr på personer som missköter betlningrn. Efter genomgång hr värdet på sådn fordringr skrivits ned med 2,3 miljrder kronor. Den ndr ktegorien v osäkr fordringr är sådn där låntgrn på grund v lånereglerns utformning inte kommer tt hinn betl tillbk lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som fstställts. Föregående år gjorde CSN enbrt en mindre reservtion på 699 miljoner kronor för dess fordringr. I år hr en reservtion gjorts på 5,9 miljrder kronor v de skulder som CSN nser ligg inom det skuldintervll där risken för frmtid vskrivningr är störst, vilket är låntgre med skulder över kronor. Totlt hr reservtioner gjorts med 8,6 miljrder kronor på en lånefordrn motsvrnde 127 miljrder kronor. I resultträkningen under trnsfereringsvsnittet uppgår årets fktisk vskrivningr och nedskrivningr v lånefordringr till 497 miljoner kronor och årets reservtion v lånefordringr till 6,3 miljrder kronor, se not 4. Not 28 Vrulger och förråd Bnverket Försvrsmkten Försvrets mterielverk Vägverket Kriminlvårdsstyrelsen Polisväsendet Sveriges geologisk undersökning Affärsverk Sttens järnvägr Luftfrtsverket Svensk krftnät Sjöfrtsverket Övrig myndigheter Summ Förändringen melln åren består i huvudsk v tt Sveriges geologisk undersökning sålt det lger de 1998 övertog från Sttens Oljelger och tt Sttens Järnvägr minskt sitt lger. Bnverkets lger består v mteril för reprtion och underhåll v nläggningstillgångr. Försvrets Mterielverks lger utgörs i huvudsk v elektronikkomponenter för försvrets telenät. 22