Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor Gäller från november 2015 Jessica Kangro, Rektor/Förskolechef

2 INNEHÅLL 1. Vision Begrepp Resultat av föregående års konkreta åtgärder Kartläggning och nulägesanalys Mål för läsåret 15/ Ansvarsfördelning Rutiner för akuta situationer Uppföljning och utvärdering Årlig plan läsåret 15/16 för respektive avdelning... 9

3 1. Vision I vårt rektorsområde ska alla känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt. Förskolorna ska vara miljöer fria från förekomst av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. All personal på förskolorna ska arbeta för att främja barns lika rättigheter. 2. Begrepp Likabehandling, en grundläggande mänsklig rättighet. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering är när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med t ex ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller funktionshinder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala ellertexter och bilder.

4 Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbing, men även enstaka händelser som inte är mobbing. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling! 3. Resultat av föregående års konkreta åtgärder På föräldramötena hösten 2016 presenterades likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling, föräldrarna gavs möjlighet att komma med synpunkter på den reviderade planen. Den har funnits tillgänglig i varje hall och på Fronter. Planen har också presenterats för varje ny familj som har börjat. Varje arbetslag har utvärderat arbetet med likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. Dokumentationen ligger till grund för revideringen av planen. På samtliga avdelningar i rektorområdet har likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling brutits ner till en enklare form av plan för barnen. Arbetet är gjort i dialog och i samspel med barnen. Vid förekomna enstaka kränkningar har likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling plockats fram och tillsammans med barnen diskuterats och lyfts där pedagogerna har poängterat vikten av att vara en god kamrat och att det är förbjudet att medvetet göra så att någon kompis blir ledsen. Undervisningsprogrammet Steg-Vis har endast använts av enstaka avdelningar. Dock inte i den utsträckningen och med en kontinuitet så att det går att se ett resultat av arbetet. På hösten har vi genomfört intervjufrågor till de barn som efter ålder och mognad kunnat svara på frågorna med syfte att i tid upptäcka kränkningar eller tendenser till kränkningar. Resultatet går att läsa under Kartläggning och nulägesanalys. Vi för samtal på våra APT:n om vikten av att vara närvarande pedagoger, såväl utomhus som inomhus. Genom att vara närvarande kan vi också bemöta och stötta barnen i de konflikter som uppstår. Vi ger barnen verktyg för att lösa konflikter och att kunna samspela i gruppen. Vårt motto att alla barn är allas

5 barn, skapar en trygghet hos barnen som bl.a. visar sig genom att de gärna önskar gå in på varandras avdelningar och leka/utforska. 4. Kartläggning och nulägesanalys Vid de kontinuerliga utvecklingssamtalen har vi fört samtal med våra föräldrar kring barnens trivsel och vi har då sett att det är ett fåtal föräldrar som uttrycker sin oro kring sitt/sina barns vistelse på förskolan. Pedagogerna gör kontinuerliga observationer där de tittar på vilka intressen som styr barnens aktiviteter/utforskande och utifrån det skapar de bra miljöer med förutsättningar att utvecklas och lära. Miljön på våra förskolor är föränderlig, den anpassas efter nya barn, nya barngrupper och nya intressen. Barn med annat etniskt ursprung är en minoritetsgrupp på förskolorna i Strövelstorp. Modersmålsträning erbjuds barn med annat modersmål än svenska och utförs av utbildad pedagog. Svenska som andraspråksundervisning erbjuds och utförs av utbildad pedagog med de barn som är i behov. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal använder vi oss av tolk så att de föräldrar med annat modersmål än svenska, blir mer delaktiga i verksamheten och får samma förutsättningar som övriga vårdnadshavare. Vi serverar mat efter barnens behov. Utifrån varje enskild individs behov och dess förutsättningar att delta i verksamheten, skapar pedagogerna tillsammans med föräldrarna den bästa tänkbara vistelsen för barnet. Specialkompetens i form av logoped, specialpedagog och skolpsykolog finns att tillgå vid behov. Läsåret 16/17 genomfördes en central föräldraenkät i Ängelholms där svars frekvensen var mycket låg vilket gör att det är svårt att dra några slutsatser som kan hjälpa oss vidare att utveckla vår likabehandlingsplan. Förskolorna erbjuder inskolning till alla nya barn och föräldrar. Tiden varierar efter varje barns behov och förutsättningar. 5. Mål för läsåret 16/17 All personal ska vara delaktig i och väl förtrogna med likabehandlingsplanen samt vad kränkande behandling innebär. All personal ska vara goda förebilder, visa respekt och ansvara för att varje barn får sina behov tillgodosedda.

6 Alla föräldrar ska vara informerade och delaktiga i vår likabehandlingsplan samt känna till förskolornas förebyggande arbete. All personal ska arbeta för att aktivt implementera barns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering och kränkande behandling i barngruppen. Alla avdelningar har ett avdelningsspecifikt förebyggande arbete grundat i barngruppens behov. 6. Rektorsområdet Vid varje APT/verksamhetsmöte under första delen av höstterminen ska likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling utvärderas av samtliga arbetslag. Kontinuerliga samtal ska, i tvärgrupper samt i arbetslagen, föras kring förskolornas värdegrundsarbete. På höstens första föräldramöte och på föräldrasamrådsmötet ska planen presenteras och gås igenom. Planen ska vara tillgänglig på Fronter och i pappersform i hallen på varje avdelning. Till alla nya familjer samt vid alla utvecklingssamtal ska vi berätta vad planen står för och hur vi arbetar efter den. Varje avdelning ska synliggöra dokumentationen kring barngruppens arbete och utveckling av likabehandlingsarbetet. En gång per termin ska varje avdelning bjuda in och göra föräldrarna delaktiga i likabehandlingsarbetet t.ex. i form av en drop-in fika med utställning av avdelningens likabehandlingsarbete samt ge föräldrarna möjlighet att lämna synpunkter på likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. Genom att vara närvarande pedagoger ska vi fånga tillfällen under dagen där vi för samtal med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Pedagoger ska arbeta för att utveckla goda relationer och trygga miljöer genom att ha tydliga regler och samtal om förhållningssätt, attityder och barns lika rättigheter. Det ska alltid finnas pedagoger närvarande i barnens inne- och uteaktiviteter. En gång per år ska barnen intervjuas för att kartlägga nuläget och för att i tid upptäcka eventuella kränkningar. En konkret och för barnen tydlig likabehandlingsplan ska upprättas tillsammans med barnen (inte på småbarnsavdelningarna). Planen ska utformas utifrån samtal med barnen och den ska vara uppbyggd av bilder, fotografier och förenklad text.

7 Avdelningarna Se Årlig plan läsåret 15/16 för respektive avdelning 7. Ansvarsfördelning Förskolechef har det övergripande ansvaret för att årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling, likabehandlingsplanen tas upp och gås igenom på första läsårets APT. alla pedagoger arbetar enligt likabehandlingsplanen och att kränkning, trakasserier eller diskriminering inte sker, det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter, ärenden följs upp och åtgärdas. Pedagoger ansvarar för att informera och göra föräldrar delaktiga i förskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete, skapa goda relationer till föräldrarna och föra dagliga samtal kring barnens trivsel, barnen känner sig trygga, bemötas och behandlas med respekt, bedriva en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, främja barns lika rättigheter, intervjua barn för att i tid upptäcka eventuella kränkningar. Föräldrar är delaktiga i likabehandlingsplanen genom att diskutera planen på föräldramöten och komma med synpunkter på den reviderade planen, besvara den centrala föräldraenkäten, ta kontakt med pedagogerna så fort några tankar och frågor uppstår.

8 Barn är delaktiga genom att vara med och samtala om kamratskap och regler, både i planerade samtal och i de spontana samtalen, få möjlighet att tillsammans med pedagogerna bryta ner likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling och göra den, för barnen, mer lättförståelig. 8. Rutiner för akuta situationer Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling av alla slag, barn-barn, vuxenbarn, barn-vuxen och vuxen-vuxen. När trakasserier och kränkande behandling uppmärksammas har all personal i rektorsområdet ansvar/skyldighet att agera. Hur ska pedagogerna i förskolan agera och hur ser ansvarsfördelningen ut? Vid alla tillfällen: Om/ när ett barn upplever att det har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten utreder ansvarspedagog och dokumenterar genom incidentrapport för vidare insatser i KIA. Förskolechefen hanterar ärendet och ser till att åtgärderna genomförs. Vid enstaka tillfällen: Den som uppmärksammar en situation ingriper direkt och stoppar handlingen. Markera att handlingen inte accepteras, men ge i övrigt inte för mycket uppmärksamhet det är positiva situationer som ska få uppmärksamhet. Vid behov samtalar man om händelsen med berörda parter var för sig och om det behövs hjälper man till och stöttar barnen till att förstå situationen och själva hitta en lösning. Hänsyn tas till situation samt barnens ålder och mognad. Om den person som uppmärksammat händelsen upplever den som allvarlig, kontaktar den avdelningspedagogen för eventuella vidare åtgärder.

9 Vid upprepade tillfällen: Avdelningspedagogen samtalar med barnen var för sig om händelserna. Avdelningspedagogen talar med berörda föräldrar och upprättar eventuellt en handlingsplan. Vid fortsatta problem kontaktas förskolechef och specialpedagog. Se över verksamheten och försök om möjligt planera för att undvika att situationen uppstår. Uppföljande insatser: Samtal med berörda parter (var för sig), komplettera med observationer. Dokumentation: Skriv incidentrapport i KIA. Vid behov skrivs en handlingsplan. Förskolechef meddelas via incidentrapporten. Det långsiktiga arbetet för lika behandling och mot kränkningar dokumenteras, följs upp och analyseras genom ett separat reflektionsprotokoll Normer och värden. Sekretessbelagd information förvaras inlåst.

10 9. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen/plan för kränkande behandling utvärderas varje år under första delen av höstterminen. Förskolechef och lednings-/utvecklingsgruppen har ett samordnande ansvar. Aktivitet Tidsplan Ansvar Utvärdering/ analys av läsårets målsättningar och åtgärder Oktober Avdelningen Mailas till förskolechef Nya mål för läsåret November Avdelning/forskningscirklar/APT Mailas till förskolechef för November Avdelningen Mailas till avdelningen Revidering/beslut ny Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling 30 november Förskolechef förskolechef Läggs i mapp på Fronter. Meddelas LOF.

11 9. Årlig plan läsåret 15/16 för respektive avdelning Bofinken Mål 1 Att vara en bra medmänniska/kompis/vän. Vi vuxna är goda förebilder för barnen genom att visa och samtala om vad som är rätt och fel. Mål 2 Att lära och uppmuntra barnen att vi alla är olika men ändå lika mycket värda. Fokusera på och förstärka barnens förmågor och positiva egenskaper Låna böcker som belyser allas våra lika värden Samtala Utnyttja vardagssituationer Lärkan Mål Alla barns goda sidor ska lyftas fram, och en följd av detta blir att barnen lyfter fram varandra och andra. Vi vill skapa en öppen, trygg och lyhörd miljö där alla kan vara sig själva. Vi som pedagoger pratar med barnen och berömmer och lyfter fram varje barns goda egenskaper och gärningar. Vi jobbar ständigt med värdegrunden och vid minsta tecken på mobbing tar vi som pedagoger direkt upp det med barnen. Vi pratar också med föräldrarna i det fall vi känner att det behövs, för att få föräldrarna mer delaktiga och få ett snabbare lösning på problemet.

12 Staren Mål Vi arbetar för att alla ska bli trygga i sig själva. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, utifrån deras ålder och förmåga. Vi visar tydligt med ord och kroppsspråk, vad som är rätt och fel. Stödjer och vägleder dem att se sin del av det som hände. Vi gör det när det uppstår. Vi förstärker det positiva. Vi läser och pratar om böcker där man tar upp olikheter och hur man är en bra kompis. Vi är goda förebilder

13 Svalan/Flyttfåglarna Mål Att arbeta aktivt med att stärka barnens självkänsla bl.a. genom positiv bekräftelse och att låta barnen känna sig omtyckta. Att barnen fortsätter att utveckla sina förmågor och sociala kometens för att kunna fungera i olika grupper, att kunna hantera konflikter och ta ansvar för gemensamma regler. Genom sagor, rim och ramsor. Vi arbetar dagligen om hur man är en bra kompis, och hur man ska vara mot varandra. Detta gör vi utifrån följande begrepp: Dela med sig Vänta på sin tur Hjälpa varandra Prata istället för att slå Acceptera att kompisen säger nej. Lyssna på varandra. Prata med varandra på ett vänligt sätt Följande frågor hjälper oss i samtalet med barnen för att förstå T.ex. hur konflikten uppstod: Vad hände? Hur kände du? Hur tänkte Du? Hur tror du att din kompis kände sig? Hur skulle Du vilja att det var? Hur skulle man kunna göra på annat sätt?

14 Ugglan Mål Att hitta strategier för att få våra barn att förstå delar av innehållet i likabehandlingsplanen och känna delaktighet (vi har inte samma modersmål som våra barn). På checklistan svarade vi nej på delaktighetsfrågan. Samverka med barnen med hjälp av bilder på olika känslor. Vi pratar om etnicitet och mångfald, hudfärg och allas lika värde. Vi pratar mycket om allas flaggor i nuläget, vi ska prova att ta det steget längre och prata mer om länderna, för att kunna känna sig unika och stolta över sitt ursprung. För att vår barngrupp ska förstå detta använder vi filmer, vi gör egna små teatrar, vi visar dagligen att vi har nolltolerans mot mobbning av alla dess slag.

15 Regnbågen läsåret 16/17 Mål Att ge barnen grundläggande etiska värden såsom omsorg om och hänsyn till varandra samt att respektera varandras rättigheter och känslor. Vi pedagoger ska vara goda förebilder och möta barnen i konkreta situationer genom att tolka och sätta ord på känslor och handlingar. Vi pedagoger ska genom att vara närvarande och stöttande, vägleda barnen i de konfliktsituationer som uppstår så att barnen ges förutsättningar att själva agera och lösa problemen. Vi ska tillföra mer barnlitteratur utifrån en medvetenhet där innehållet belyser etiska värden, samt olika känslor, t.ex. Otis-böckerna. Solstrålen läsåret 2016/2017 Mål Vi vill ge barnen ett verktyg att kunna hantera olika situationer som uppstår i den vardagliga miljön såsom kamratskap, i leken, konflikter. Vi arbetar aktivt med likabehandlingsplanen med den äldsta gruppen och stegvis. Vi tar ner den på deras nivå och de får göra en egen likabehandlingsplan med hjälp av teckningar. Vi läser kompisböckerna vid olika samlingstillfällen. Vi har jobbat mycket att barnen själv ska säga STOPP när de inte vill något. En dag i veckan har vi massage. Barnen masserar varandra, och samtidigt pratar vi om hur viktigt det är att vi respekter varandras olikheter.