Planprogram för Kungsmässans utbyggnad, i Kungsbacka

Transkript

1 Planprogram, samrådshandling Elof Lindälvs gymnasium P-hus Kungsmässan Tingbergsvallen Varlaskolan KV Valand Kulturhuset Fyren Stadshuset Resecentrum Planprogram för Kungsmässans utbyggnad, i Kungsbacka Upprättad i december /P054 P1/12.13

2 Handlingar: Planprogram (denna handling) Övriga handlingar: Trafik- och parkeringsutredning, Norconsult Handlingar finns att läsa på: Stadshusets entré, Storgatan 37, Kungsbacka Skriftliga synpunkter skickas till: Planavdelningen Plan & Bygg Kungsbacka Upplysnigar om planprogrammet lämnas av: Hasse Andersson, strateg fysisk planering Andrea Forsström, planarkitekt Inger Gennerud, strateg mark Samrådstid 4:a februari :e mars 2014 Planprogram Samråd Detaljplan Samråd Utställning Laga kraft Planprocessen Synpunkter kan lämnas flera gånger under planeringsprocessen, under programsamrådet, under detaljplanesamrådet och vid utställningen av planförslaget. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna och politiska beslut tas om ändringar och om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Detaljplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. Detaljplaneprocessen tar cirka 1,5 år efter det att planprogrammet har godkänts av kommunstyrelsen. 2 Planprogram

3 Planprogram för Kungsmässans utbyggnad Sammanfattning Kungsmässan är ett stort framgångsrikt köpcentrum i centrala Kungsbacka stad. De vill expandera ytterligare för att möta konkurensen från Mölndal, Kållered, Frölunda Torg och Göteborgs innerstad. Vi vill i detta program belysa hur Kungsmässans expansion påverkar handeln i övriga centrum, dels i befintliga delar och dels i det planerade Väster om ån. När det gäller handel är det viktigt att skilja på dagligvaruhandel, så som matvaruaffär och sällanköpshandel, så som kläder med mera. En annan viktig förutsättning som undersökts tidigt är hur en utbyggnad påverkar trafikföringen i Kungsbacka stad. Den utredning som tagits fram är grundligt gjord och visar att trafiken kommer att kunna hanteras på ett bra sätt. Planprogram 3

4 Förutsättningar Bakgrund Förfrågan Aranäs AB har i skrivelse inkommen ställt frågan om möjligheten att ändra detaljplanen för att kunna bygga ut Kungsmässan. De ser det nödvändigt att växa med marknaden då konkurrensen från Mölndal, Kållered, Frölunda Torg och Göteborgs innerstad hårdnar. Aranäs AB önskar att utbyggnaden ska möjliggöra en ny tydlig entré i väster. Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utarbeta förslag till planprogram som underlag för kommande planändring. Kommunstyrelsens förvaltning fick samtidigt uppdrag dels att undersöka möjligheterna att bevara gångstråket utmed Kungsmässan och dels att i planprogrammet belysa om innerstadshandeln påverkas och i så fall hur. Planens syfte och huvuddrag Planen syftar till att möjliggöra en utbyggnad av Kungsmässan om cirka m 2. I detta program belyses också vad en utbyggnad ger för konsekvener för handeln Kp106A Kp123 Utom plan Kp106 Kp123 Kp101 K77A K77 Gällande detaljplaner i programområdet 4 Planprogram

5 i övriga centrum. Eftersom läget är centralt måste stor vikt läggas på att viktiga befintliga och planerade gång- och cykelstråk också i fortsättningen är välfungerande. Trafikföring till och från området har också utretts. Översiktliga planer och detaljplaner Området ligger inom Kungsbacka stads fördjupade översiktsplan (2009) och är markerat som område med centrumfunktioner. Området är inte medtaget som ett utbyggnadsområde. Området som helhet är dock redan ianspråktaget för köpcentrum med uthyrningsbar yta om till m 2. Området omfattas av detaljplanerna K77 från , K77A , Kp101 från , Kp106 från , Kp106A från och Kp123 från Dessutom finns ett område utom plan i nordvästra delen av programområdet, se illustration. Förenligt med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken Området ingår inte i riksintresseområde för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård enligt 3 kap miljöbalken. Det ingår heller inte i område för riksintresse för 4 kap miljöbalken. Enligt 5 kap 1 miljöbalken får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormer för luft, 5 kap miljöbalken En utbyggnad av Kungsmässan genererar en relativt liten trafikökning på in- och utfartsvägarna, de gator som berörs är främst Varlavägen och Borgmästaregatan, Trafik- och parkeringsutredning, Norconsult, Vid luftföroreningar från trafik har kvävedioxid (NO 2 ), inandningsbara partiklar (PM10 och PM2,5), kolväten och bensen störst betydelse. Dessa utsläpp kan vara farliga för människors hälsa beroende på mängd. Miljökvalitetsnormer, MKN, för utomhusluft, som inte får överskridas, finns för närvarande för kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid och bly. De gränsvärden som ibland överskrids i svenska tätorter gäller framförallt kvävedioxid och partiklar (PM10). Miljöförvaltningen i Göteborg har mätt kvävedioxid och partiklar (PM10) i utomhusluften i Kungsbacka kommun mellan den 11 januari och den 22 april Resultatet har sammanställts i rapporten Luftkvalitetsmätning i Kungsbacka kommun januari april 2012, Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Syftet med mätningen är att få en bild över hur luftkvaliteten ser ut i centrala Kungsbacka. Mätningen är gjord öster om Varlaskolan, mätpunkten är alltså belägen strax sydväst om planområdet. Luftkvalitetsmätningen vid Varlavägen i centrala Kungsbacka visar att halterna av kvävedioxid och partiklar (PM10) vid mätplatsen generellt är relativt låga. Det bedöms inte finnas någon risk för att MKN överskrids under år 2012, varken vad gäller årsmedelvärde eller dygns- och timmedelvärden. Miljökvalitetsnormer för vatten, 5 kap miljöbalken Kungsbackaån är en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt vattenmyndighetens bedömning av vattenkvaliteten (Vattenmyndigheten 2012) har Kungsbackaån måttlig ekologisk status, med målet att god ekologisk status ska uppnås till En av de främsta orsakerna till att miljökvalitetsnormerna inte uppfylls i Kungsbackaån är övergödning. Planprogram 5

6 Programområdet påverkar Kungsbackaån främst genom dagvatten. Området är i nuläget hårdgjort och planerad utbyggnad bedöms inte öka mängden dagvatten till recipienten. Dagvatten från potentiellt förorenade ytor som parkeringsplatser ska förses med oljeavskiljare. Kommunen gör bedömningen att planen inte riskerar att försämra målet om god ekologisk status till Förslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. Behovsbedömning enligt MKB-förordningen För detaljplanen har en behovsbedömning gjorts för att ta reda på om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Kommunen ska göra sin bedömning enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Detaljplanen bedöms inte medge användning sm innebär betydande påverkan på miljön, PBL 5 kap 18. Detaljplanen bedöms inte innehålla verksamheter som kan påverka ett Natura 2000-område. Detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan utifrån sina karaktäristiska egenskaper eller sina befintliga värden och typen av påverkan. Planområdet är ett tidigare planlagt område för handel, kontor och parkering. Sammanfattningsvis har behovsbedömningen visat att detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan, PBL 5 kap 18. Läge, areal och markägoförhållanden Programområdet är beläget i Kungsbacka stads centrum med cirka 300 meter till resecentrum. Området är cirka 8 hektar stort och avgränsas i söder av Borgmästargatan, i väster av Varlavägen och i norr av Lindälvs gata. I öster sträcker sig området fram till å-brinken. Området ägs av Aranäs AB. Slänten till Kungsbackaån, område kring tillfarten i norr ägs av kommunen. I detaljplaneskedet görs en noggrannare avgränsning av planområdet. 6 Planprogram

7 Strategisk bedömning av handelns utveckling i Kungsbacka I början av förra decenniet beslutade kommunfullmäktige om en mycket expansiv utveckling av vår kommun med särskilt fokus på förstärkning av Kungsbacka stad. För att få bästa möjliga beslutsunderlag för bedömningar över framtida samhällsplanering togs flera omfattande planeringsdokument fram. Ett av de mer centrala berörde handelns utveckling och beslutades kommunfullmäktige år 2004, Strategiskt program för handelns utveckling i Kungsbacka kommun. Den samlade samhällsplaneringen för stadens utbyggnad sammanfattas i en fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad, som antogs av kommunfullmäktige år Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad ÖP037 Antagen av kommunfullmäktige Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad,2009 Strategiskt program för handelns utveckling, 2004 Den strategiska planen för handelns utveckling syftade till att ange dels en gemensam och önskvärd inriktning för kommunens detaljhandel, dels riktlinjer för hur kommunen ska agera vid etableringsförfrågningar från detaljhandeln. Strategin anger en allmän inriktning om en långsiktigt hållbar utveckling av handeln. Från kommunens sida gäller det att medverka till en balans mellan att värna befintliga strukturer och samtidigt främja en expansiv näringsgren. Kommunen ska via den fysiska planeringen aktivt medverka till att skapa förutsättningar för en konkurrenssituation som tillgodoser invånarnas behov av ett rikt utbud av varor med hög kvalitet till ett marknadsmässigt lågt pris. Samtidigt ska kommunen verka för att detaljhandeln i stadens centrum, stadsdelar och i övriga tätorter ges bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas. Som kvantitativt mål anger handelsstrategin att utflödet av köpkraft från Kungsbacka till övriga regionen ska minimeras. Beträffande dagligvaror är målet att relationen mellan köpkraft och försäljning ska uppgå till 100 procent. För sällanköpsvaror är målet att denna relation ska uppgå till 90 procent. De beräkningar som handelsstrategin redovisar visar att försäljning/köpkraft i början av decenniet uppgick till cirka 90 procent för dagligvaror och cirka 65 procent för sällanköpsvaror. Tillsammans med ett snabbt växande konsumtionsunderlag fanns då underlag för beslut om en kraftfull utbyggnad av detaljhandeln. Etableringarna av Freeport, Ica Maxi, Coop är ett direkt resultat av den inriktning som anges i handelsstrategin från år Planprogram 7

8 Handelsutredning 2010 År 2010 gav kommunen Handelns utredningsinstitut, HUI, i uppdrag att utvärdera decenniets kraftiga expansion i förhållande till handelsstrategin. Den visar på en mycket starkt ökande försäljning inom detaljhandeln i kommunen. Relationen försäljning/köpkraft visar för år 2009 på knappt 90 procent för dagligvaror och 95 procent för sällanköpsvaror. Handelns utredningsinstitut drar därför slutsatsen att kommunen år 2010 i princip har ett handelsutbud som motsvarar de kvantitativa målen, som är i linje med kommunens strategi. Även om den snabba expansionen medfört en förskjutning till Borgås och Inlag så står sig Kungsbacka centrum starkt i förhållande till andra liknande kommuner. Kungsbacka centrum hade 2010 en marknadsandel på 50 procent, vilket är mycket starkt jämfört med många andra städer. Detta förhållande beror dels på att Kungsmässan ligger i centrum, dels på att centrumhandeln har en annan karaktär än handeln på Borgås och Inlag. Utredningen drar slutsatsen att tillväxten således varit balanserad trots att nya stora handelsplatser har etablerats. Totalt skapades närmare 1000 nya arbetstillfällen inom handeln under perioden Framtida marknadstillväxt och expansionsutrymme Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Marknadsunderlag år Marknadstillväxt varav Inkomstökning Befolkningsökning Ger behov av tillskott tt på kvadratmeter t Marknadsunderlaget i kommunen uppgick år 2009 till drygt 4,4 miljarder kronor. År 2020 förväntas det totala marknadsunderlaget uppgå till 6,9 miljarder kronor. Under perioden förväntas således marknadsunderlaget, i 2008 års prisnivå, öka med 2,4 miljarder kronor. Av denna ökning förväntas drygt 1,5 miljarder utgöra inkomstökningar och 900 miljoner alstras av befolkningsökningen. För dagligvaror förväntas en marknadstillväxt på 850 miljoner och för sällanköpsvaror uppgår förväntad marknadstillväxt till 1,6 miljarder. I utredningen gör handelns utredningsinstitut även en bedömning över expansionsutrymmet fram till Beräkningarna utgår ifrån målet om en försörjningsgrad på 90 procent respektive 100 procent inom dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln. Vid ett mål om 100 procent för dagligvaruhandeln finns utrymme att etablera cirka 6000 kvm handelsyta samtidigt som det befintliga beståndet förväntas få en dräglig tillväxttakt. För sällanköpsvaror bedöms ett expansionsutrymme på kvm. Slutsats Den handelsutredning som genomfördes 2010 visar på ett expansionsutrymme inom handeln på cirka kvm fram till år Kungsmässans föreliggande förfrågan som omfattar kvm ryms således gott och väl inom ramen för kommunens handelsstrategi. 8 Planprogram

9 Handelsområden i Kungsbacka stad, befintliga och under utveckling Ica Maxi Borgås Freeport Norra Hede Centrum Kungsmässan kv Valand Innerstaden Aranäs stadsdel Inlag Coop Förutom Kungsmässans expansionsplaner pågår planering för volymhandel i norra Hede, centrumhandel i kvarteret Valand samt några mindre projekt som exempelvis Mariedal i Onsala. Befintlig detaljplan i Inlagsområdet bör snarast byggas ut och förstärka denna handelsplats. Planprogram 9

10 Orienteringskarta Elof Lindälvs gymnasium KV Gjutaren P-hus Fd drivmedelsstation, riven Mc Donalds Kungsbackaån Varlavägen Clas Ohlsson Borgmästaregatan KV Valand Väster om ån - etapp 1 Kulturhuset Fyren Resecentrum Stadshuset KV Ejdern Väster om ån - etapp 2 Innerstaden Byggelseområden Kungsmässan idag Kungsmässan är en tvåvåningsbyggnad med en byggnadsarea strax under m 2.. Den uthyrningsbara ytan cirka är m 2 varav m 2 är handel och 7000 m 2 är kontor. Omgivande bebyggelse I norr ligger Elof Lindälvs gymnasium. Många av eleverna kommer varje dag med buss till resecentrum och går antingen genom Kungsmässan eller längs dess västra fasad, se programkarta på sidan 15. I söder planeras kvarteret Valand bebyggas med kvartersstad innehållande, bostäder, kontor och handel. Området är första etappen i projektet Väster om ån som syftar till att binda samman den gamla stadskärnan med Kungsmässan. 10 Planprogram

11 Kulturhuset Fyren är en viktig knutpunkt som många människor passerar igenom varje dag. I väster ska enligt Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad, det idag av företag präglade kvarteret Gjutaren på sikt omvandlas till ett centrumområde med blandat innehåll. Gator och trafik Tillfart och trafikföring Detaljplanen Kp 123 innebär att en förändrad trafikföring till och från Kungsmässan. En ny rondell har anlagts i söder och signalreglerad korsning i norr kommer att ersättas av rondell något längre norrut enligt detaljplanen. Gång- och cykeltrafik Längs Kungsmässans västra fasad löper ett frekventerat gång- och cykelstråk. I gällande detaljplaner, Kp106 och Kp106A, är det markerat som gångtrafik respektive allmän gång- och cykeltrafik. Då Kungsmässan är öppen är det många som speciellt vid dåligt väder väljer att gå genom Kungsmässan. Parkering / cykelparkering Området har idag tillfresställande parkeringsmöjligheter. Med en utbyggnad behövs enligt utredningen ytterligare 183 platser. Då har det totala behovet av parkeringar på 1580 platser uppfyllts. Att kompletteringsbehovet blir så litet beror på att Kungsmässan redan nu bygger ut ett stort antal platser. Vid entréerna finns cykelparkeringar som räcker för dagens behov. Angöring/utfarter/varumottagning Trafikföringen i och till området håller på att förbättras enligt Kp123. Kollektivtrafik Det är cirka 200 meter till resecentrum från södra entrén. Utöver det finns en busshållplats på Borgmästargatan mycket nära södra entén och en busshållplats på Varlavägen i nordvästra hörnet av programområdet. Planprogram 11

12 Markförhållanden Geoteknik I samband med att detaljplan K77 togs fram 1980 gjordes en geoteknisk undersökning. Kungsmässan byggde då ut norrut längs ån och provtagningar gjordes specifikt för den utbyggnaden. Det gjordes alltså inga provtagningar i det sydliga läget längs ån som nu är aktuellt. Här är det av yttersta vikt att en ny geoteknisk undersökning tas fram. Generellt visar utredningen på lera till stora djup där Kungsmässan idag ligger. Föroreningar Direkt norr om södra tillfarten har tills nyligen en drivmedelsstation legat. Området har sanerats för mindre känslig markanvändning, vilket räcker för parkering som är planerad markanvändning. Radon Området liggerinom lågriskområde för radon. Fornlämningar Inom området finns inga kända fornminnen. Strandskydd I och med att området får en ny detaljplan återinträder strandskyddet för de delar som ligger inom 100 meter från Kungsbackaån. Strandskyddet föreslås upphävas med motiveringen att det är redan ianspråktagen mark i centrala Kungsbacka stad. Det nordsydliga stråket genom området avses fortsatt vara tillgängligt för allmänheten. För Kungsbackaån finns ett separat framtaget gestaltningsprogram framtaget, Gestaltningsprogram för Kungsbackaån, Kungsbackaån 12 Planprogram

13 Friytor Grönstruktur De gröna inslagen består idag av träd- och buskplanteringar insprängda i parkeringsytan. Delar av dessa försvinner när byggnadsyta tillkommer. Vatten, spillvatten och dagvatten Området är försörjt med kommunalt vatten och spillvatten. Området är idag till stora delar hårdgjort och dagvatten rinner via ledningar ut i Kungsbackaån. P-hus och parkering vid Kungsmässan Planprogram 13

14 Direktiv till detaljplan Gestaltning I kommunen har en vision tagits fram som beslutades av kommunfullmäktige den 13 oktober Här läggs ett tydligt fokus på väl gestaltad stadsplanering framför allt i Kungsbacka stad. Bland annat står i Visionen att Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Stadsplaneringen ska vara varierad och nya byggnader ska präglas av djärv stil och arkitektur. Stadslivet ska ge rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Området runt Kungsbackaån står också omnämnt som särskilt viktigt att utveckla. Då Kungsmässan till skillnad från många andra köpcentrum ligger centralt i staden måste detta återspeglas i utformningen. Kungsmässan är inte i samma utsträckning som andra köpcentrum hänvisad till att enbart rikta sig till bilister. Gång- och cykelstråket längs Kungsmässans västra fasad är en viktig del av stadens centrala gång- och cykelstråk. Det är till och med så att gångstråket inne i Kungsmässan kan ses som en del av gångnätet i kommunen, inte minst vid dåligt väder. Kungsmässan är idag en genomsläppligt komplex med entréer åt alla håll och det bör så förbli för att vara en fungerande del av centrum som kan ge rika möjligheter till möten. Se programkarta på nästa sida. VIKTIGA KOPPLINGAR MELLAN FUNKTIONER I CENTRUM Framtida kvartersstad Gamla kyrkogården Varlaskolan Nytt t P-hus Nytt t P-hus Kulturhuset Fyren Stortorget Kungsmässan Aranäs stadsdel Kungsbacka Avgränsning projektet Väster om ån Stadshuset Rese- centrum Nytt P-hus Det nya stråket - binder samman Stortorget och Kungsmässan samt tillför goda parkeringsmöjligheter i parkeringshus Viktiga kopplingar idag Stråk längs ån som ska förstärkas Befintligt men svårorienterat stråk Ur planprogrammet för Kvarteret Valand, Viktiga kopplingar mellan funktioner i centrum Särskilt viktiga punkter att gestalta väl Med tanke på djärv stil och arkitektur blir öppningen mellan Clas Ohlsson och Kungsmässan mycket viktig att gestalta då den är en knutpunkt och en port mellan Väster om ån och Kungsmässan. Idag saknar båda fasaderna både fönster och dörrar.. Tillbyggnaden i sydöst blir också ett tydligt blickfång i årummet som bör gestalts djärvt. I projektet kring stadhusets tillbyggnad diskuteras möjligheten till ett gång- och cykelstråk över nuvarande parkering, se programkarta. Detta sätter denna del av tillbyggnaden i fokus ytterligare. Projektet kring den planerade utbyggnaden av Fyren och av denna tillbyggnad bör samordnas ur gestaltningssynpunkt. 14 Planprogram

15 Programkarta december 2013 Kungsgärde - utbyggnadsområde i Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad, 2009 Elof Lindälvs gymnasium Varlavägen KV Valand Kulturhuset Fyren tillbyggnad planeras Stadshuset Resecentrum Programområde Utbyggnad av Kungsmässan Viktigt gång- och cykelstråk utomhus respektive inomhus Planerat viktigt gång- och cykelstråk Viktig siktlinje och möjligt framtiga gång- och cykelstråk Viktig punkt ur gestaltningssynpunkt Biltillfart till Kungsmässan Kungsbacka torg Planprogram 15

16 Rörelsemönstret i centrum kan påverkas vid tillbyggnad Aranäs AB önskar bygga till Kungsmässan med m 2 dels i nordväst och dels en mindre tillbyggnad i sydöst. Bild 1 visar ett alternativ där stråk längs Kungsmässans västra fasad förblir intakt. Med denna sträckning fungerar stråket som en naturlig förlängning på stråket genom kvarteret Valand. Centrum binds med denna sträckning också samman med övriga staden på ett bra sätt. Detta alternativ förutsätter en tillbyggnad som i markplan tillåter fri passage. Givetvis krävs att byggnaden gestaltas väl med välkomnande entrétorg, gärna både i norr och i söder. Passagen får av trygghetsskäl inte bli för trång. Glasade fasader med generösa entréer gör passagen mellan det nya och det gamla inbjudande och trygg. Kompassen inne i Göteborg skulle kunna fungera som förebild. Många använder detta stråk idag och flera av dem är ungdomar som ska till eller från Elof Lindälvs gymnasium. Rätt hanterat blir det ett centralt, tilltalande och tryggt stråk som binder samman centrum och västra delen av staden. Bild 2 visar konsekvenserna om stråket förlorar sin nuvarande gena sträckning. I praktiken blir det mindre frekventerat eftersom det blir en omväg. Det blir också mindre inbjudande då det kommer att löpa i ett läge med mer biltrafik. Om p-huset behålls är utrymme för gång- och cykeltrafik begränsat och gångtrafikanter kommer uppleva miljön som utsatt. Om stråket längs Kungsmässans västra fasad skulle byggas igen innebär det att gång- och cykelstråk på västra sidan Varlavägen och på östra sidan Kungsbackaån får större vikt. Dessa stråk löper utanför centrum. Många av de spontanköpare som passerar Kungsmässan idag kommer alltsåatt passera utanför centrum. Det stråk som skapas genom kv Valand kommer inte längre att få en naturlig fortsättning genom Kungsmässans område. Entréer placeras med tanke på alla trafikslag För att Kungsmässan efter tillbyggnaden ska fortsätta att kännas som en så integrerad del av staden som den gör idag krävs att entréer placeras med tanke på såväl fotgängare och cyklister som bilister. Frekventerat gång- och cykelstråk kan påverkas av tillbyggnaden Elof Lindälvs gymnasium 1 Elof Lindälvs gymnasium 2 Varlavägen Varlavägen KV Valand Kulturhusetus Fyren Resecentrum KV Valand Kulturhuset Fyren Resecentrum 16 Planprogram

17 Handel Hur stor andel av Kungsmässan som är dagligvaruhandel är relevant att avgränsa då besöksfrekvensen till dessa delar är högre och därmed ger en större omgivningspåverkan. Hur stort denna andel kan vara bör diskuteras i samrådet. Gator och trafik En omfattande Trafik- och parkeringsutredning har tagits fram av Norconsult, I princip har hela Kungsbacka stad tagits med för att kunna räkna på vad Kungsmässans utbyggnad ger i ökade trafikflöden. Tre scenarion jämförs, nuläge, prognos för 2023 om ingen utbyggnad av Kungsmässan sker och en prognos för 2023 om en utbyggnad sker. Utredningen visar på lägre trafikflöden än förväntat vilket i sin tur innebär att prognosen för Varlavägens trafikflöden skrivs ner. Med stöd av utredningen gör kommunen bedömningen att nuvarande vägnät klarar en utbyggnad av Kungsmässan. Tillbyggnaden i sydöst kommer att medge fortsatt tillfart för varutransporter. Parkering / cykelparkering Med en utbyggnad behövs enligt utredningen ytterligare cirka 180 platser. Då har det totala behovet av parkeringar på 1580 platser uppfyllts. Siffrorna tar hänsyn till att en mindre parkering i sydöst försvinner och ersätts av en tillbyggnad om cirka 1500 m 2.Att kompletteringsbehovet blir så litet beror på att Kungsmässan redan nu bygger ut ett stort antal platser. Kungsmässan bör fortsatt ha god tillgång på cykelparkeringar. Dagvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske. I de fall där så är möjligt uppmuntrar kommunen möjligheter till fördröjning i form av planteringar och gröna tak. I viss mån kan även magasin under parkeringsytor ha effekt. En vatten- och spillvattenutredning ska göras i samband med detaljplaneringen. Målsättningen bör vara att inte öka mängden dagvatten från området. Geoteknik Ytterligare utredningar krävs i detaljplaneskedet, särskilt med tanke på utbyggnaden i sydöst som ligger nära åbrinken. Teknisk försörjning Brandvattenförsörjning Ett köpcenter som Kungsmässan sprinklas. När systemet utlöses krävs en mycket stor mängd vatten. Trycket i det kommunala VA-nätet räcker troligen inte till för detta, då det kan skapa undertryck i ledningarna. Frågan behöver utredas. Värme Kommunen förordar anslutning till det kommunala fjärrvärmenätet. Kungsbacka kommun uppmuntrar till byggande med låg energiförbrukning och att förnyelsebar energi används. Planprogram 17

18 El och tele Ledningsdragningar har inte utretts i programskedet. Synpunkter tas emot i samrådet. Avfall Eventuellt behövs större utrymme efter tillbyggnaden. Hälsa och säkerhet Buller Med stöd av Trafik- och parkeringsutredning (Norconsult) gör kommunen bedömningen att föreslagen utbyggnad inte medför att trafikbullerbelastningen i centrala Kungsbacka påverkas på ett betydande sätt. Kungsmässans lokaler hyrs ut för handel, således alstras inte något störande buller från verksamheten. Med stöd av utredningen bedöms inte pågående kv Valand påverkas. Den nya utredningen ger tvärtom en bättre prognos avseende buller än vad som räknats fram i utredningar i planarbete med kv Valand. Föroreningar Då markföroreningar påträffats på flertalet platser i närområdet men utanför programområdet bör provtagning ske på ytor som planeras för utbyggnad. Risk för skred/höga vattenstånd Kungsmässan har sin inlastning vänd mot ån. Generellt ligger markninvån på strax över +2 m, men det finns partier på ner mot +1.3 m vid lastbryggorna. Efter översvämningen i december 2006 gjordes ett temporärt översvämningsskydd mot lastgården. På andra sidan Kungsbackaån genomför Kungsbacka kommun långtgående åtgärder för skydd mot höga flöden och skred. Under översvämningen 2006 gick vattnet långt upp på Lindälvs gata norr om Kungsmässan. Här visar laserscanningen på +2.3 m i snitt. På Borgmästargatan i söder var läget något bättre eftersom vägen närmast bron ligger lite högre. Förutsättningar och åtgärder gällande översvämningsrisk för planområdet bör utredas vidare i detaljplaneskedet. 18 Planprogram

19 Genomförandefrågor Här redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen och förtydligar detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt. Organisatoriska frågor Tidplan För detaljplanen beräknas laga kraft preliminärt till Q Utbyggnad av allmänna anläggningar kan starta när fastställd detaljplan finns. Genomförandetid Genomförandetiden är 5år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Markägoförhållanden mm Aranäs K/B, nedan kallad Exploatören, äger fastigheten Kungsbacka 2:1,. Kungsbacka kommun äger fastigheterna Kungsbacka 2:2 och 2:3 samt Varla 12:67. Planområdets avgränsning fastställs i detaljplaneskedet. Avtal mellan kommunen och Exploatören om överlåtelse av mark ska träffas innan detaljplanen antas. Huvudmannaskap allmän plats Kommunen är huvudman för allmän plats i anslutning till planområdet. Det innebär att kommunen svarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av gator, natur mm. Eventuella åtgärder på allmän plats till följd av detaljplanen bekostas av Exploatören. Anläggningar inom kvartersmark Planändringen innebär byggnation med ytterligare ca m 2 handel. All utbyggnad inom kvartersmark utförs och bekostas av Exploatören. Parkering hänförlig verksamheten ska ske inom kvartersmark. Utöver byggnation av handelsytor innebär det att exploatören svarar för anläggning av gator, gång- och cykelväg, parkering, plantering, dagvattenhantering, ledningar mm inom kvartersmark. Samtliga anläggningar inom kvartersmark ska byggas och bekostas av byggherren. Anläggningar utanför planområdet Kommunen anlägger eventuella åtgärder inom allmän plats. Avtal Ett avtal ska träffas med Exploatören, som reglerar fördelning av kostnader för eventuella åtgärder inom allmän plats samt villkoren för överlåtelse av mark ska träffas mellan parterna innan detaljplanen vinner laga kraft. Avtalet ska godkännas av Kommunstyrelsen. Planprogram 19

20 Fastighetsrättsliga frågor Kommunen överlåter mark som ingår i kvartersmark enligt detaljplanen. Plangränsen fastläggs i detaljplaneskedet. Marköverlåtelse kan ske då detaljplanen vunnit laga kraft och fastighetsbildning genomförts. Fastighetsbildning, upplåtelse av servitut och ledningsrätt ska vara genomförda innan bygglov beviljas. Servitut och ledningsrätt Servitut till förmån för kommunen inrättas för gång- och cykelväg i nord-sydlig riktning genom planområdet. Ledningsrätt inrättas/ändras för befintliga och tillkommande allmänna ledningar inom planområdet. Ledningsrätt kan även bli aktuellt för nätstation, kraftledningar mm. Tekniska frågor Trafik Tillfart till planområdet sker från Varlavägen via två nya cirkulationsplatser samt via befintlig infart på Borgmästaregatan. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelväg i nord-sydlig riktning kommer att upplåtas för allmänheten inom kvartersmark. Rättigheten säkras med servitut. Parkering Parkeringsbehov för tillkommande handelsytor ska lösas inom kvartersmark. Vatten och avlopp Förvaltningen för Teknik anvisar förbindelsepunkt för anslutning av dricksvatten och spillvatten efter beställning från exploatören. Behov av brandvatten anmäls till förvaltningen för Teknik. Anläggningsavgifter för vatten och avlopp kommer att tas ut enligt vid anslutningstillfället gällande taxa. Dagvatten Dagvatten ska tas om hand lokalt inom fastigheten. En särskild dagvattenutredning kommer att utföras vid behov. Innan dagvatten från körytor och parkeringsytor avleds ska vattnet renas med oljeavskiljare samt därefter fördröjas innan avledning till allmän dagvattenledning. Utformning görs i samråd med Miljö- och Hälsoskydd i Kungsbacka kommun. Materialval för utvändiga ytor bör väljas med omsorg om miljön. Till exempel bör oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet. Befintliga ledningar Förekomst av allmänna ledningar inom planområdet utreds under detaljplaneskedet. Allmänna ledningar säkerställs med u-område och ledningsrätt. Eventuell omläggning av ledningar bekostas av Exploatören. El- och fjärrvärmeledningar Ledningar för el och tele finns utbyggt till området. 20 Planprogram

21 Behov av ny transformatorstation/ kopplingsstation utreds inom ramen för detaljplanarbetet. Markmiljö Exploatören ska genomföra mer detaljerade undersökningar i innan byggnation får påbörjas. Luft och buller Bullermätningar genomförs vid behov. Geoteknik Översiktliga geotekniska undersökningar utförs av Exploatören inom ramen för detaljplanearbetet. Detaljerade geotekniska utredningar ska utföras och bekostas av exploatören i samband med projektering av byggnader och anläggningar. Arkeologi Inga kända formlämningar finns inom området. Planområdet är redan ianspråktaget för bl.a. parkeringsändamål. Ekonomi Ekonomiska konsekvenser för kommunen Fördelning av kostnader för utbyggnad av allmän plats regleras slutligen i avtal mellan exploatören och kommunen. Utgifter: Inga åtgärder utförs inom allmän plats. Inkomster: Kommunen erhåller intäkter bland annat genom markförsäljning samt anslutningsavgifter. Framtida drift- och underhållskostnader Inga nya driftskostnader kommer att belasta kommunen. Ekonomiska konsekvenser för exploatören/ byggherren Exploatören svarar för alla kostnader inom allmän plats föranledda av detaljplanen. Exploatörens ekonomiska åtaganden gentemot kommunen regleras i kommande exploateringsavtal och avtal om marköverlåtelse. Exploatören bekostar själv anslutningsavgifter för vatten, avlopp, el, tele, fiberkabel mm. Anslutningsavgifter för va, el, tele, mm betalas enligt gällande taxa till respektive huvudman enligt vid anslutningstillfället gällande taxa. När förbindelsepunkt är upprättad inträder betalningsskyldighet. Planprogram 21

22 Plan & Bygg Kungsbacka kommun Kungsbacka