DOM. ?n rtleaoelad i Göteborg. Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Assistans Trygghet Service AB Stortorget 4

Transkript

1 ?n rtleaoelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr KLAGANDE Omorgnämnden i Kritiantad kommun Kritiantad MOTPART Ombud: Jur.kand. Jenny Dunberg ATS Aitan Trygghet Service AB Stortorget Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningrätten i Malmö dom den 29 februari 2012 i mål nr, e bilagaa SAKEN Peronlig aitan enligt lagen (1993:387) om töd och ervice till via funktionhindrade, LSS KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver förvaltningrätten dom och fattäller Omorgnämnden i Kritiantad kommun belut den 4 april YRKANDEN M.M. Omorgnämnden i Kritiantad kommun ( omorgnä.mnden) yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningrätten dom och fattäller de belut den 4 ap1il Omorgnärnnden anför bl.a. följande. Det har inte framkommit omtändigheter om viar att behov föreligger om motvarar de rekviit om upptäll i aktuella lagrum i LSS för att S Dok.Id Potadre Box Göteborg Beökadre Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-pot: kammarratten. goteborg@dom.e \VWw.kammarratten.goteborn. e Expeditiontid måndag - fredag 08 :00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 2 Mål nr ka få möjlighet att leva om andra. Även om hon har behov av hjälp med de grundläggande behoven är hjälpbehovet inte av ådan peronlig karaktär och omfattning om berättigar henne till peronlig aitan, RÅ 2009 ref. 57. aner att kammarrätten ka avlå överklagandet och anför bl.a. att hon inte klarar att utföra några av de grundläggande behoven helt på egen hand. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE När det gäller tillämpningområdet för inaten peronlig aitan framgår av förarbetena till al1:uell betfumnele i LSS att det ka vara fråga om hjälp och töd av mycket privat karaktär och att inaten ka vara förbehållen ituationer av mycket krävande eller på annat ätt komplicerad natur, i regel av mycket peronligt lag (prop. 1992/93: ff.). Dea förarbetuttalanden har i rättpraxi (RÅ 2009 ref. 57) tolkat om att vad lagtiftaren frfunt åyftat är ådana hjälpbehov om uppfatta om mycket privata och känliga för den peronliga integriteten och där den funktionhindrade måte ane ha ett ärkilt intree av att kunna betämma vem om ka kunna ge ådan hjälp och hur den ka ge. Det är ålede inte all hjälp med måltider, av- och påklädning amt hygien om kan vara av detta kvalificerade lag. Det är ohidigt att S har behov av hjälp och töd för att klara in dagliga livföring. Fråga i målet om hon är berättigad till inaten peronlig aitan eller om henne behov av hjälp kan tillgodoe på annat ätt. uppgivna hjälpbehov har ammanfattningvi återgivit av förvaltningrätten. Den av S åberopade AD L- utredning av arbetterapeuten Eva Johnon baera, enligt vad om fram-

3 /' KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 3 Mål m går av den, huvudakligen på intervju med S Endat vi obervation av S aktivitetförmåga har gjort. Inom vilka livområden framgår dock inte av ADL-utredningen. S; har beräknat itt totala behov av hjälp till drygt 317 timmar per månad. Härav uppge att drygt 170 timmar aver henne grundläggande behov. Dea aver hygien, av- och påklädning amt toalettbeök. Häri inräkna dock behov av hjälp om inte kan ane vara av å privat karaktär om ave i här aktuellt aveende, bl.a. att ta på och av ytterkläder. S har vidare vi egen kapacitet och klarar, om än med vårighet, tex. att jälv borta tänderna, tvätta aniktet, kölja håret amt även via moment i amband med andra av de grnndläggande behoven om tar ane vara av mycket känlig natur. Mot bakgrund av det anförda finner kammarrätten att S behov av hjälp för att tillgodoe ina grundläggande behov inte kan ane vara av den karaktär och omfattning om förutätt för rätt till peronlig aitan. Förvaltningrätten dom ka därför upphäva och omorgnämnden belut fattälla. HUR MAN ÖVERKLAGAR, e bilaga B (formulär 1) p/j,jcjj, :,/YJ. ' --. /' /!/,/}'?). f./.. Henrik Bnii ' referent ' / I 1i?wÄ r ;:/4,A/lM Barbro Stentad ;:-»',4?,,, /&:-//V ---- Johan Rubenon ov /Madeleine Schönauer

4 Avdelning 1 Maria Peron Bilaga A,&? 2-i.4J9 Meddelad i Malmö Mäl nr Sida 1 (7; KLAGANDE Ombud: Jenny Dunberg ATS Aitan Trygghet Service AB Stortorget Örebro MOTPART Omorgnämnden i Kritiantad kommun Kritiantad ÖVERKLAGAT BESLUT Omorgnämnden belut den 4 april 2011 SAKEN Peronlig aitan enligt lagen (1993:387) om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS) SLUT Förvaitningrätten upphäver det överklagade belutet och förklarar S berättigad till peronlig aitan enligt 9 2 LSS. Handlingarna i målet överlämna till omorgnämnden för beräkning av henne totala hjälpbehov i timmar. Dok.Id Potadre Box4522 Beökadre Kalendegatan 6 Telefon Telefax Expeditiontid m nrl cr _ frp,-1'.),.,

5 Avdelning 1 YRKANDEN M.M. Sida 2 Genom det överklagade belutet avlog omorgnämnden S anökan oin peronlig aitan med motiveringen att hon inte har ett å onlfattande behov av hjälp med de grundläggande och övriga peronliga behoven om kräv för att ha rätt till peronlig aitan enligt 9 2 ISS. yrkar att hon ka bevilja peronlig aitan och anför bl.a. följande. Handläggaren hänviar till funktionutredningen utförd år Den viar att hon jälvtändigt kan äta och dricka, att hon klarar förflyttningar fuomhu med hjälp av hjälpmedel amt att hon beroende på dagform behöver töd och hjälp i amband med toalettbeök. Hon uppger i funktionbedömningen att hon klarar av att torka ig jälv vid toalettbeök men att bon har via vårigheter med hygienen vilket henne make hjälper henne med. I amband med av- och påklädning behöver hon vi hjälp då hon endat klarar av att ta på kläder upptill. Enligt funktionbedömningen klarar hon törre delen av den peronliga hygienen men behöver hjälp med duch och hårtvätt. ADL-utredningen om är daterad den 20 eptember 2010 befara inte ha delgett kommunen och dera utredning baera därför inte på aktuella uppgifter om henne tilltånd. ADL utredningen utgör en viktig grund för att påvia henne tora omorgbehov. För bara ett år edan var hon mer jälvtändig men har förämrat vilket ADL-utredningen klart påviar. Den av kommunen utförda utredningen påviar att hon på egen hand klarar mer än vad hon i realiteten gör. Vad gäller de grundläggande behoven är hon i tort behov av aitan vad gäller förflyttningar, toalettbeök amt hygienen därefter. Hon har inte bara vårt med hygienen efter toalettbeök utan hon kan omöjligt utföra detta. Hon kan inte heller byta ina egna blöjor efterom hon endat kan använda in väntra hand utan behöver hjälp av in make. Hon har behov av aitan vid all på- och avklädning. Det enda hon i realiteten klarar av är att knäppa via knappar. Hon kan inte på egen hand tvätta båda händerna,

6 Avdelning 1 Sida 3 ducha eller bada. Vidare behöver hon hjälp med intvålning,. champonering, avköljning, avtorkning och inmörjning. Med vårighet klarar hon av att kamma in väntra ida av huvudet men behöver aitan med reten amt vid all fotvård och vid manikyr av vänter hand. Det är omöjligt för henne att klara alla momenten vid matlagning och hon klarar inte förflyttningar. Läkarintygen i amverkan med ADI.rbedömningen påvi<1.r att hon har ett mycket högt värde på funktionnedättningen vad gäller aktiviteter i dagligt liv. Henne nedatta rörlighet hindrar henne i de fleta moment i den dagliga livföringen och förflyttningar är mycket problematika. Henne dagliga behov av tödinater för de grundläggande behoven är befintliga, är av tor omfattning, är av privat karaktär och av mycket peronligt lag. Hon aner därför att henne hjälpbehov är i ådan omfattning om ave i 1SS. Henne behov är inte tillgodoedda genom andra inater från amhället. Det tämmer att hon blivit erbjuden inater enligt ocialtjäntlagen och att hon har tackat nej då hon i förta hand vill att maken ka vårda henne. Omorgnäinnden vidhåller itt belut och anför bl.a. följande. Omorgnälllilden utredning och belut baera på de uppgifter om S lämnade vid mötet i hemmet den 3 februari Nämnden har inte haft tillgång till ADL-utredningen då den inte inkom med anökan. SKÄL Tillämpliga betämmeler m.m. I 7 1SS tadga att peroner om ange i 1 har rätt till inater i form av ärkilt töd och ärkild ervice enligt 9 1-9, om de behöver ådan hjälp i in livföring och om dera behov inte tillgodoe på annat ätt. Den enkilde ka genom inaterna tillföräkra goda levnadvillkor. Inaterna ka vara varaktiga och amordnade. De ka anpaa till mottagaren indi-

7 Avdelning 1 Sida 4 viduella behov amt utforma å att de är lätt tillgängliga för de peroner om behöver deni och tärker dera f9rmåga att leva ett jälvtändigt liv. Enligt 9 2 LSS är en inat för ärkilt töd och ervice biträde av peronlig aitent eller ekonomikt töd till käliga kotnader för ådan aitan, till den del behovet av töd inte täck av beviljade aitantimmar enligt 51 kap. ocialföräkringbalken. Enligt 9 a förta tycket I..SS ave med peronlig aitan ett peronligt utfonnat töd om ge av ett begränat antal peroner åt den om på grund av tora och varaktiga funktionhinder behöver hjälp med in peroriliga hygien, måltider, att klä av och på ig, att komniunicera med andra eller annan hjålp om förutätter ingående kunkaper om den funktionhindrade (grundläggande behov). Av andra tycket i amma betämmele följer att den om har behov av inaten för grundläggande behov under via förutättningar även har rätt till inat för andra peronliga behov. Av förarbetena till LSS (e prop. 1992/93: f. och 195) framgår bl.a. följande. Rätten till biträde av peronlig aitent är avedd att omfatta vårt funktionhindrade om behöver hjälp med den peronliga hygienen, med intagande av måltider och med annan peronlig ervice. Den enkilde ka ha ett klart behov av peronlig aitan i de ituationer det är fråga om. Den funktionhindrade ka ha behov av aitan för att kunna klara ådana mycket peronliga angelägenheter om den peronliga hygienen, att inta måltider och att kommunicera med andra. Med daglig livföring mena förutebara, kontinuerliga eller ofta återkommande aktiviteter eller ituationer a:v vardagligt lag. Inaten bör alltå vara förbehållen krävande eller i olika aveenden komplicerade fall. I RÅ 2009 ref. 57 har Regeringrätten uttalat bl.a. att peronlig aitan åyftar främt ådana hjälpbehov om uppfatta om mycket privata och

8 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN. Avdelning 1 Sida5 känliga för den peronliga integriteten och där den funktionhindrade måte ane ha ett ärkilt intree av att kunna betämma vem om ka g ådan hjälp och hur den ka ge. Utredningen i målet I omorgnämnden utredning framgår bl.a. följande. S bor med in make och tre av dera tolv barn i en lägenhet. I anökan uppger att hon under en "normal dag" behöver hjälp vid på- och avklädning, hjälp vid måltider då förberedandet av mat inte är möjligt, hjälp i amband med toalettbeök då den begränade rörligheten i axlarna gör att hon jälv inte klarar att köta in hygien amt hjälp vid bad/duch vilket är eentiellt för henne. Vidare uppger hon i anökan att problemen ökar med tiden och att hon upplever att hon var mer jälvtändig för ett år edan. I maj 2010 beviljade hon inater enligt ocialtjäntlagen för hjälp med duch och promenader med omfattningen 12,54 timmar per månad. Då hon i förta hand önkade att maken kulle anhörigantälla av kommunen tackade hon nej till inaterna. Vidare har hon av arbetterapeuten ordinerat arbettol vilken kulle kunna göra henne mer aktiv i köket. Hon har även tilltånd för färdtjänt enligt färdtjäntlagen. I henne botad finn hjälpmedel för att underlätta vid förflyttning och peronlig omvårdnad. Hon har tillgång till rollator, rulltol, duchtol, badkartol, vårdäng, inkontinenhjälpmedel, ryggkorett och ryggbälte. I intyg daterat den 26 maj 2010 anför överläkaren Sven Noltorp bl.a. följande. S har en känd kronik reumatik jukdom; Mb Behcet, vilket ger inflammationer i lemhinnor och blodkärl. Hon har kraftfull antiinflammatorik behandling. Sjukdomen kan ockå medföra ledinflammationer och hon har bevär från ett flertal ledområden. HoiI har ockå långdragna ryggbevär i form av dikdegenerationer amt glidning av ländkotkroppama och en rotpåverkan på tredje ländkotan nivå. Hon har en prote i vänter knä med anledning av förlitning amt amma

9 Avdelningl Sida 6 ymptom från höger knä. Vid underökningar har man funnit år i munhåla och blodkärlinflammationer i huden. Hon har inkränkt rörlighet i båda axlarna och hon är trycköm över ett flertal mukelfäten. På frågeformulär anger S _ mycket hög märta och tark påverkan på livkvaliteten. Likaå har hon ett mycket högt värde på funktionnedättning vad gäller aktiviteter i dagligt liv. Vid underökning har man ockå funnit att hon har en kronik blodjukdom om medfor en tändig lätt till måttlig blodbrit. Den inflammatorika jukdomen och blodbriten amt de tändiga märtorna medför ockå att hon upplever uttalad trötthet. Arbetterapeuten Eva Jonon har i ADL-bedömning den 20 eptember 2010 uttalat bl.a. följande. S _ behöver hjälp vid förflyttning från liggande till ittande trot att hon har pecialäng. Vid toalettbeök behöver hon hjälp med att förflytta ig till och från toaletten amt hjälp med att ätta ig på och av toaletten. Vidare behöver hon hjälp med att byta blöja. Det är omöjligt för henne att ducha på egen hand och det är omöjligt för henne att förflytta ig i och ur badkaret. Hon behöver hjälp med att tvätta och kölja håret amt har hon vårt att kamma höger ida av huvudet. Fotvård är omöjligt vilket hon kulle behöva hjälp med på grund av mycket förhårdnader. Vid på- och avklädning klarar hon t.ex. att knäppa_ via knappar men klarar inte av att ta kläder över huvudet. Det är omöjligt för henne att ta på byxor och trumpor då hon har vårt att böja ig ned till fötterna. Hon har vårt att använda höger hand och det är därför vårt med påklädning med en hand. Det är omöjligt för henne att klä av överkroppen, ta av trumpor och byxor amt ta på och av ytterkläder. Det är även omöjligt för henne att ta fram och bereda måltider amt önderdela maten. Förvaltningrätten gör följande bedöm!ling Frågan i målet är om S hjälpbehov är av ådan karaktär och omfattning att hon är berättigad till peronlig aitan. Omorgnämnden uppger i in utredning att funktionbedömningen om är utförd

10 Avdelning 1 Sida 7 under år 2008 utgör underlag för bedömningen av behovet aveende peronlig aitan. Det finn dock en ADL-utredning daterad den 20 eptember 2010 vilken omorgnämnden uppger ig inte haft tillgång till i amband med bedöniningen. Dock har man tagit del av den i amband med överklagandet och i yttrandet över anökan anför omorgnämnden endat att ADL-utredningen inte inkom med anökan. Det kan kontatera att angiven funktionutredning har legat till grund för bedömningen och att hänyn inte har tagit till några av uppgifterna i ADL-utredningen. Enligt förvaltningrätten har S: ett klart behov av hjälp med in peronliga hygien och då främt i amband med toalettbeök med tanke på henne inkontinen men även i amband med duch/bad och hårtvätt. Vidare har hon ett vit behov av hjälp vid på- och avklädning. Detta är ådana hjälpbehov om måte uppfatta om mycket privata och känliga för den peronliga integriteten. Henne behov av hjälp vid matlagning och förflyttningar i amband härmed är däremot inater om inte räkna till de grundläggande behoven. Att S har erbjudit inater enligt ocialtjäntlagen är ovidkommande vid bedömningen aveende behovet av peronlig aitan enligt LSS. Med hänyn till det anförda aner förvaltningrätten att S: är berättigad till peronlig aitan enligt 9 2 LSS aveende angivna behov. Det ankommer i förta hand på omorgnämnden att beräkna det totala hjälpbehovet i timmar. HUR MAN ÖVERKLAGAR, e bilaga (Dv 3109/lb) f\11 c-<-- we \ _!, adeleine Wetberg. / I avgörandet har även nämndemännen Camilla Neptune, Kent Olon och Leif Haglund deltagit.