DOM Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokat Sofia Tedsjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN Avdelning Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE. Ombud: Advokat Sofia Tedjö C J Advokatbyrå AB Cardellgatan Stockholm MOTPART Vård- och omorgnämnden i Botkyrka kommun Tumba ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningrätten i Stockholm dom den 21 december 2012 i mål nr, e bilaga A SAKEN Stöd och ervice till via funktionhindrade KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE I. Kammarrätten bifaller överklagandet, upphäver underintanerna avgöranden och förklarar att S har rätt till peronlig aitan i enlighet med Vård- och omorgnämnden i Botkyrka kommun (nämnden) belut om gäller från och med den 22 eptember Kammarrätten fattäller förvaltningrätten ekreteförordnande. 3. Kammarrätten lämnar över handlingarna i målet till nämnden för vidare handläggning. Dok.Id Potadre Box Stockholm Beökaclre Birger Jarl Torg 5 Telefon Telefax E-pot: kammarrattenitockholm@dom.e Expeclitionticl måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 Mål nr BAKGRUND Nämnden belutade att från och med den 22 eptember 2009 bevilja S peronlig aitan i enlighet med lagen ( 1993:387) om töd och ervice till via funktionhindrade, LSS, med i genomnitt 164 timmar per månad. Belutet innehöll inte någon uppgift om att inaten var tidbegränad. I belutet angav dock att omprövning kulle ke om de förhållanden om låg till grund för belutet väentligen förändrade. Den 16 mar 2012 belutade nämnden, edan S anökt om att inaten kulle utöka, att avlå anökan och att avlå beviljad peronlig aitan. Belutet motiverade med att behovet av töd kunde tillgodoe genom andra inater enligt ocialtjäntlagen (2001:453) och LSS. YRKANDEN M.M.. yrkar han ka ane ha rätt till peronlig aitan i enlighet med nämnden tidigare belut. Han anför i huvudak följande. Han har varit beviljad peronlig aitan i ett belut om aver fortlöpande bitånd utan tidbegränning. Ett ådant belut kan enligt praxi endat ompröva om bitåndbehovet väentligen förändra. Det är nämnden om har att tyrka att förutättningarna för omprövning är uppfyllda. Nämnden förändrade intällning har inte föranlett av någon förändring av han faktika funktionhinder, hjälpbehov eller hälotilltånd. Han läkare edan tio år tillbaka har tvärtom i flertalet läkarintyg fattällt att han funktionhinder och hälotilltånd kvartår oförändrat. Det finn inget läkarintyg om tyrker att han förbättrat eller förändrat i itt funktionhinder vilket kulle kunna innebära ett förändrat hjälpbehov. Nämnden har inte viat att det förelegat ådana förhållanden om gjort det möjligt att ompröva det gynnande belutet. Nämnden betrider bifall till överklagandet och anför i huvudak följande. Enligt nämnden tidigare belut kan omprövning ke om de förhållanden

3 KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 Mål nr om ligger till grund för belutet väentligen förändra. I amband med att anökte om utökning av den peronliga aitanen företog nämnden en ny omfattande utredning. Det kontaterade därvid att S behov av töd och hjälp väentligen hade förändrat, vilket ledde till att han anökan om peronlig aitan avlog. Till grund för avlagbelutet låg två olika ADL-utredningar där det tydligt framkommer att hjälpbehoven är väentligen olika. Sammantaget viar bedömningen att är i behov av vit töd och hjälp i in vardag, men att behovet inte är av den omfattning om kräv för att han ka bevilja peronlig aitan. Nämnden ifrågaätter inte S uttalade funktionnedättning, men har däremot genomfört en ny bedömning aveende han hjälpbehov. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE Frågan i målet är om nämnden haft rätt att ompröva belutet om peronlig aitan om gäller från och med den 22 eptember 2009 till S nackdel. Utgångpunkten i venk rätt är att en enkild ka kunna utgå från att ett gynnande myndighetbelut inte utan tarka käl kan ändra eller återkalla. Undantag från huvudregeln om gynnande förvaltningbelut orubblighet ane kunna göra om belutet eller den författning om ligger till grund för belutet förett med ett återkalleleförbehåll, om tvingande äkerhetkäl föreligger eller om belutet blivit oriktigt på grund av att den enkilde vilelett myndigheten. Enligt rättpraxi (RÅ 2000 ref. 16) finn även en vi möjlighet till omprövning av fortlöpande bitåndbelut på grund av att bitåndbehovet väentligen förändrat. Det kan dock enligt Högta förvaltningdomtolen inte komma i fråga att låta ändringar av andra förhållanden än ådana om hade kunnat beakta vid det urprungliga tällningtagandet få föranleda en omprövning.

4 KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 Mål nr De förhållanden om legat till grund för belutet utgör i detta fall av hjälpbehov. I enlighet med vad om anfört ovan har kammarrätten ålede att ta tällning till om det hjälpbehov om låg till grund för nämnden urpungliga belut väentligen förändrat vid tidpunkten för nämnden omprövning. Det är belutmyndigheten om har bevibördan för att förutättningar för omprövning föreligger. Enligt de utredningar om legat till grund för de aktuella beluten har huvudakligen behov av hjälp i form av muntliga intruktioner och påputtninginater. Han har även, i vi utträckning, behov av handgriplig hjälp och tillyn. Även om kammarrätten noterar att hjälpbehovet om framgår av den utredning om ligger till grund för det nu överklagade belutet är något mindre än det om framkommer i den förra utredningen kan detta i ig inte ane utgöra en väentlig förändring. Övrig dokumentation betår i huvudak av läkarintyg av ditriktläkaren Olof Wiktröm den 23 oktober 2008 och den 9 juli Av läkarintyget från 2008 framgår att S. är gravt retarderad och i princip i behov av hjälp dygnet runt med in ADL. I det enare intyget ange bland annat att S tilltånd är att betrakta om tationärt och att ingen förbättringpotential finn utan narare en långam förämring med tanke på åldern. Enligt kammarrätten mening ger utredningen i målet inte töd för att hjälpbehov har förändrat väentligen. Inte heller har något av övriga, ovan redoviade, käl för omprövning framkommit. Överklagandet ka därför bifalla. I enlighet med denna bedömning har S haft fortatt rätt till peronlig aitan även efter nämnden belut den 16 mar Biträde av peronlig aitan kan inte utgå för förfluten tid (e RÅ 2006 ref. 76). Ekonomikt töd till käliga kotnader för ådan aitan kan däremot under via förutättningar utgå för förfluten tid (e RÅ 2005 ref. 85 och

5 KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 Mål nr RÅ 2000 not. 176). Nämnden har att om förta intan pröva i vilken utträckning S kan bevilja ekonomikt töd till käliga kotnader för peronlig aitan för tiden från och med den 16 mar HUR MAN ÖVERKLAGAR, e bilaga B (formulär 1). Annica Lindblom kammarrättråd ordförande Pernilla Flank kammarrättråd Sarah Cagnell tf aeor referent Johanna Borg föredragande

6 Bilaga A FÖRVALTNINGSRÄTTEN Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 10 KLAGANDE Ombud: Advokaterna Madelen Roblom Advokatfirman Sigma AB Brunngatan Stockholm MOTPART Botkyrka kommun Vård- och omorgnämnden Tumba ÖVERKLAGAT BESLUT Vård- och omorgnämnden i Botkyrka kommun belut SAKEN Peronlig aitan FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningrätten avlår överklagandet. Förvaltningrätten förordnar med töd av 43 kap. 5 offentlighet- och ekretelagen (2009:400) att ekretebetämmelen i 26 kap. 1 amma lag ka fortätta att vara tillämplig på de uppgifter om enkild peronliga förhållanden om förebringat vid den muntliga förhandlingen inom tängda dörrar och om inte tagit in i denna dom. Dok.Id Potadre Stockholm Beökadre Tegeluddvägen 1 Telefon Telefax E-pot: forvaltningrattenitockholm@dom.e Expeditiontid måndag - fredag 09:00-15 :00

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 2 BAKGRUND, YRKANDEN M.M. Vård- och omorgnämnden i Botkyrka kommun (nämnden) belutade den 9 juni 2009 att bevilja S peronlig aitan med i genomnitt 164 timmar per månad under perioden 10 juni auguti Nämnden belutade vidare den 22 eptember 2009 att bevilja S C peronlig aitan med i genomnitt 164 timmar per månad. I belutet angav att omprövning av belutet kulle ke om de förhållanden om låg till grund för belutet väentligen förändrade. Nämnden belutade i det nu överklagade belutet att avlå S anökan om utökning av inaten amt att inte bevilja honom någon peronlig aitan. yrkar att kommunen belut ka upphäva, att han ka bevilja peronlig aitan och att målet ka återförvia till kommunen för utredning av i vilken omfattning inaten ka utgå amt anför bl.a. följande. Kommunen meddelade den 9 juni 2009 ett gynnande belut. Belutet var tidbegränat men fattällde edan och gäller tillvidare, vilket innebär att nämnden inte hade laglig grund för att ompröva belutet. Han hjälpbehov har inte förändrat väentligen i förhållande till vad om gällde vid det föregående belutet. Kommunen har därför inte haft rätt att ompröva belutet och upphäva det. Kommunen har dragit in han aitan på grund av att han har fyllt 65 år. Den om före 65 år ålder har haft peronlig aitan ka få behålla aitanen även efter att han har fyllt 65 år. Det är tidpunkten för anökan om avgör, d.v.. om man har inkommit med anökan enat dagen före 65-årdagen. Han har inte förbättrat i itt funktionhinder och det föreligger inte ådana förändrade förhållanden om kulle motivera en indragning av den beviljade inaten. Belutet att dra in inaten har inneburit att han känner en tark oro för hur han framtid kommer att e ut. Han har vant ig vid och inrättat itt liv efter det töd och den trygghet om har gett genom aitanen. Han vardag har raerat och han känner en oerhört tark oro. Han har åväl pykika om fyika funktionnedättningar och han klarar inte av vardagen utan peronlig ai-

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 3 tan. Att kommunen är av uppfattningen att han behöver hjälp i in livföring är deutom uppenbart. A vlagbelutet är ett påtryckningmedel att anöka om en inat om ger honom ämre levnadvillkor än den inat om han tidigare har haft. Vad gäller han behov har han ett behov av både praktik och muntlig hjälp vid genomförandet av ina grundläggande behov. Det framkommer i ADL-utredningen att han behöver praktik hjälp med duchning och tvättning av hår, hjälp med att rengöra in tandprote amt placera den rätt i munnen och praktik hjälp med rakning. Vidare behöver han hjälp vid toalettbeök och med på- och avklädning genom att avgöra hur plaggen ka placera på kroppen. Vad gäller bedömningen av han behov av hjälp med kommunikation ka notera att utredaren inte kunde förtå ett ord om ade på grund av att det var på ett för henne främmande pråk. Det ka ockå notera att ett tidigare utredningtillfälle omöjliggjorde trot att tolk närvarade på grund av att tolken och han inte kunde kommunicera, trot amma pråk. har lämnat in och åberopat läkarintyg från den 9 juli 2012 utfärdat av ditriktläkaren Olof Wiktröm. Nämnden betrider bifall och anför i huvudak följande. Enligt det tidigare belutet kan omprövning ke om de förhållanden om ligger till grund för belutet väentligen förändra. S. behov har väentligen förändrat, vilket framgår av utredningen. Han behöver guidning i via moment i duchituationen men andra moment utför pontat utan uppmaning. Han är aktiv och gör de moment han klarar av. När han tar töd på rätt ätt kan han vara aktiv och medverka i all peronlig ADL. Detta är väentliga förändringar jämfö11 med tidigare. Behovet av påputtning och muntliga intruktioner berättigar inte till peronlig aitan. Vad gäller ADLutredningen ka notera att denna i allt väentligt har baerat på muntliga uppgifter från anhöriga. Uppgifterna om duch, tvätt och munprote motäg i ADL-utredningen. Vad gäller kommunikation fick utredaren god kontakt med S under utredningen.

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4 Förvaltningrätten har den 12 december 2012 hållit muntlig förhandling i målet inom tängda dörrar. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET har anfört att nämnden inte ägde rätt att ompröva itt tid i- gare belut att bevilja honom peronlig aitan på grund av att detta belut inte varit tidbegränat och att S hjälpbehov inte förändrat väentligt. Förvaltningrätten har därför fört att ta tällning till om nämnden hade rätt att ompröva itt tidigare belut. Om å är fallet har förvaltningrätten därefter att ta tällning till om nämnden hade fog för att avlå S anökan om utökning av aitanen och amtidigt avluta redan beviljade inater. Nämnden hade rätt att ompröva belutet fi ån den 22 eptember 2009 Belut om innefattar myndighetutövning mot enkild och om är gynnande för den enkilde kan på grund av in rättkraft normalt inte ompröva till den enkilde nackdel. Utgångpunkten är att ådana belut endat kan ändra om det finn ett återkalleleförbehåll, om det föreligger tvingande äkerhetkäl eller om belut är oriktigt på grund av att den enkilde har vilelett myndigheten om fattade belutet. Enligt rättpraxi (RÅ 2000 ref 16) kan fortlöpande belut om bitånd enligt ocialtjäntlagen deutom ändra om bitåndbehovet väentligen har förändrat. Vid en jämförele mellan de ADL-utredningar om ligger till grund för nämnden tidigare belut amt för det nu överklagade belutet, framkommer två delvi olika hjälpbehov. Den förra ger enligt förvaltningrätten mening uttryck för ett törre hjälpbehov än den enare. Även av nämnden

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 5 övriga utredning framkommer att S behov är av mindre omfattning än vad den tidigare ADL-utredningen viar. Förvaltningrätten finner därför att nämnden har haft fog för in uppfattning att S hjälp behov väentligen förändrat jämfört med det tidigare beluttillfället. Mot denna bakgrund, amt med hänyn tagen till det förhållandet att belutet från den 22 eptember 2009 inte var tidbegränat utan löpte tillvidare amt till att nämnden i itt belut angett att det kunde komma att ompröva vid väentligen förändrade förhållanden, finner förvaltningrätten att nämnden har haft rätt att ompröva S belut om peronlig aitan. Nämnden hade rätt att avluta inaten peronlig aitan Peroner om tillhör den.k. peronkreten har enligt lagen (1993:387) om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS) rätt till peronlig aitan om de på grund av tora och varaktiga funktionhinder behöver hjälp med in peronliga hygien, måltider, att klä på och av ig, att kommunicera med andra eller behöver annan hjälp om förutätter ingående kunkap om den funktionhindrade (grundläggande behov). Det är otridigt i målet att S tillhör peronkreten enligt LSS. Frågan är därför om han i tillräcklig omfattning behöver hjälp av ådan karaktär om ger honom rätt till inaten peronlig aitan. Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93: ) framgår att peronlig aitan ka vara förbehållen krävande eller i olika aveenden komplicerade ituationer, i regel av mycket peronlig karaktär. Av förarbeten och rättpraxi (prop. 1995/96: och RÅ 2003 ref. 33) framgår deutom att peroner om helt eller i tor utträckning jälva klarar av att på

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6 egen hand köta ina peronliga behov och om enbart har behov av motivation- och aktiveringinater inte bör ha rätt till peronlig aitan. Högta förvaltningdomtolen (RÅ 2009 ref. 57) har deutom uttalat att någon betämd undre tidgrän vad gäller behov av hjälp med de grundläggande behoven inte låter ig upptälla för rätt till peronlig aitan. Den om bara i mycket begränad omfattning har behov av hjälp med något av de grundläggande behoven kan dock enligt domtolen inte utan vidare ane berättigad till inaten. Av läkarintyg från den 23 oktober 2008 utfärdat av ditriktläkaren Olof Wiktröm framgår bl.a. att S har ett dygnet runt-behov och klarar ingen egen ADL amt att han behöver hjälp med på- och avklädning, mat, toalettbeök m.m. Av ADL-utredningen från den 14 februari 2012 framgår vidare att S närtående uppgett att S behöver vi hjälp att torka ig efter toalettbeök och vi hjälp vid duch och rakning amt påklädning. Detta talar för att S. har ådana behov om ger rätt till inaten peronlig aitan. Av läkarintyg från den 9 juli 2012 utfärdat av Olof Wiktröm framgår dock att S om uppge i princip ha ett komplett vårdbehov, inte aktivt klarar att ta på ig kläder jälv på morgonen utan påtötning och att han behöver påtötning för att äta, hjälp vid toalettbeök och annan hygien. Av ADLutredningen framkommer deutom att närtående till S uppgett att han klarar flera moment med påputtning och efter uppmaning. Av nämnden övriga utredning framkommer deutom att peronal på S C tidigare dagliga verkamhet har uppgett att han framför allt behöver hjälp med guidning och att han inte tillåter att peronal kommer in och hjälper honom vid toalettbeök. Enligt förvaltningrätten viar utredningen ammantaget att S har behov av töd och inater i vardagen men att han framför allt har behov av hjälp med guidning och uppmaningar. Förvaltningrätten

12 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN bedömer därför att S behov av hjälp för att tillgodoe ina grundläggande behov inte är av ådan omfattning och karaktär om förutätt för rätt till peronlig aitan. Överklagandet ka därför avlå. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande får överklaga. Information om hur man överklagar finn i bilaga 2 (DY 3109/1 A). Carina Olofon Förvaltningrättfikal Nämndemännen Bodil Breler, Chritina Bäckman och Robert Nibeliu har ockå deltagit i avgörandet. Förvaltningrättnotarien Benny Lindholm har föredragit målet.