PTS svar på respondenternas inledande kommentarer

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor DATUM VÅR REFERENS 17 oktober /23 PTS slutsatser efter samråd avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde 1. Samrådets omfattning Samrådet inbjöd till kommentarer om PTS överväganden beträffande utformningen av en beräkningsmodell för marginalprissättning (retail minus) som dels stimulerar konkurrensen på marknaden, dels bibehåller investeringsviljan hos marknadens aktörer. Förfarandet syftade till att redogöra för de grundläggande överväganden PTS gjort beträffande hur retail minus skall beräknas i samband med bitströmstillträde, och ge marknadens aktörer möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag på alternativa tillvägagångssätt. Efter att PTS beaktat inkomna synpunkter och förslag, avser PTS presentera sitt förslag till beräkningsmodell för vidare samråd. Inkomna synpunkter I samrådsdokumentet uppmanades respondenterna att i sina svar hänvisa till numren på frågorna i dokumentet. Denna sammanställning kommer att i möjligaste mån följa denna mall. Svar har inkommit från följande företag: Bålsta Kabel-TV AB (instämmer med PTS i alla frågor 1-14), Telenor-bolagen (Bredbandsbolaget, Glocalnet och Telenor), TeliaSonera, Tele2 (inklusive ett tilläggsyttrande), Dataphone samt BT Global Services. på respondenternas inledande kommentarer Telenor-bolagen ser risker med att TeliaSoneras slutkundspris är så lågt att TeliaSonera faktiskt inte har någon marginal på bredbandsförsäljningen som sådan utan de sammanlagda kostnaderna i grossist- och detaljistledet är högre än intäkterna. Telenor-bolagen vill understryka risken att den fastställda marginalen blir för låg när den fastställs första gången. POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 Tele2 ser å andra sidan risker med att Telias eventuella övervinster på bredbandsmarknaden tillåts utgöra en del av grossistpriset för bitström. Ett grossistpris bestämt enligt marginalprissättningsmetoden måste utformas så att utrymme ges för konkurrensen att kunna sätta press på slutkundpriset, under förutsättning att utrymme för sådan total vinstmarginal finns på marknaden. Dataphone pekar på att de kriterier som framgår av skyldighetsbeslutet ibland står i starkt motsatsförhållande till varandra, och att PTS måste prioritera att marginalen blir tillräcklig framför att TeliaSonera tillförsäkras kostnadstäckning enligt en artificiell beräkningsmodell (LRIC). Telenor hyser också oro att TeliaSoneras ersättning för transmission till överlämningspunkter, samlokalisering samt kostnader av engångstyp tillåts bli så höga att de inverkar menligt på vinstmarginalen. TeliaSonera anser det nödvändigt att PTS låter flera oberoende konkurrensekonomer analysera effekterna av de principer som myndigheten föreslår. Dataphone understryker att modellen måste baseras på "Ethernet layer 2"-teknik, att modellen måste beakta såväl priser mot konsumenter som mot företag, samt att den är så enkel som möjligt. Detta inledande samråd redogjorde för ett antal grundläggande principer som PTS anser bör ligga till grund för beräkningsmodellen. Den slutliga utformningen av modellen kommer att omfatta en mängd detaljöverväganden, av vilka några även berörs av kommentarerna i detta samråd. PTS kommenterar i sista avsnittet en sådan fråga. Det kommer dock att ges utrymme för kommentarer i kommande samråd avseende den föreslagna detaljutformingen av beräkningsmodellen. Beträffande Telenor-bolagens oro för att TeliaSoneras sammanlagda kostnader i grossist- och detaljistledet är högre än intäkterna, och Tele2:s oro att Telias eventuella övervinster på bredbandsmarknaden tillåts utgöra en del av grossistpriset för bitström, är dessa farhågor kopplade till på vilket sätt begreppen marginalklämning respektive aktör med likvärdig effektivitet tillämpas. Oavsett om TeliaSoneras slutkundspris orsakar övervinster eller förluster för bolaget, är det avsikten att den marginal som beräknas i modellen skall vara tillräcklig för att en aktör med likvärdig effektivitet skall kunna bedriva en konkurrenskraftig verksamhet på lång sikt. Som Tele2 korrekt påpekar så kan en retail minus-modell inte säkerställa att ersättningen inte medger övervinster, dvs. priset överstiger ett kostnadsorienterat pris. Detta är dock en följd av det val av prissättningsmetod som gjordes i skyldighetsbeslutet, inte av modellens utformning. Beträffande Telenors oro avseende höga ersättningar för transmission, samlokalisering samt kostnader av engångstyp bedömer PTS att denna oro till stor del har sin grund i hur TeliaSonera utformat sitt referenserbjudande. PTS målsättning är att kostnader för transmission mellan olika nätnivåer skall omfattas

3 av marginalberäkningen, vilket kommer att redovisas närmare i kommande samråd. Beträffande övriga avgifter kommer dessa att vara föremål för tillsyn avseende deras överensstämmelse med skyldighetsbeslutet. Beträffande TeliaSoneras förslag att låta oberoende konkurrensekonomer analysera effekterna av de principer som myndigheten föreslår konstaterar PTS att redan till detta inledande samråd har TeliaSonera respektive Tele2 låtit ekonomiska experter, oberoende eller ej, granska PTS förslag. Dessa har inkommit med värdefulla synpunkter. PTS vill dock understryka vikten av att begränsa kommentarerna till utformningen av beräkningsmodellen. De kommentarer som inkommit rörande skyldighetsbeslutet och regleringens utformning är tyvärr av begränsat värde för detta samråd. PTS ser fram emot ytterligare värdefulla synpunkter i anslutning till kommande samråd avseende detaljutformningen av modellen. Efter önskemål från marknaden, och efter TeliaSoneras publicering av sitt referenserbjudande, har PTS bedömt att modellen bör utgå från att Ethernet utgör anslutningsgränssnitt istället för ATM. Kommentarer till Fråga 1. Instämmer ni i att begreppet marginalklämning enligt PTS förslag skall tillämpas i beräkningsmodellen? Telenor instämmer. TeliaSoneras (MG) bedömning är att PTS marginalklämningsbegrepp skapar en betydande risk för överetablering och ineffektivt nyinträde. Tele2 delar inte helt PTS uppfattning om hur begreppet marginalklämning skall definieras. Tele2 föreslår i stället att begreppet marginalklämning definieras så att: Begreppet marginalklämning avser att ett företag på slutkundmarknaden med likvärdig effektivitet som det vertikalt integrerade företagets dotterbolag på slutkundmarknaden inte förmår skapa minst lika stor vinst som det vertikalt integrerade företagets dotterbolag på slutkundmarknaden därför att marginalen mellan grossistpriset och slutkundpriset är för liten. Endast en sådan definition har förutsättning att lyckas uppnå syftet med PTS kontroll av grossistpriset, nämligen att se till att en operatör som har ett betydande inflytande på grossistmarknaden inte kan överföra detta inflytande på slutkundmarknaden. Dataphone instämmer delvis. Enligt Dataphones mening bör modellen på enklast möjliga sätt beräkna marginalen mellan slutkunds- och grossistpris. BT agrees.

4 Se fråga 2 för på fråga 1 & 2. Fråga 2. Instämmer ni i att beräkningsmodellen skall vara utformad som ett marginalklämningstest? Telenor instämmer, men menar att det föreligger en konflikt mellan kravet att TeliaSonera inte åsamkas någon förlust och det övergripande målet att TeliaSoneras konkurrenter skall få tillräcklig marginal för att konkurrera på slutkundsmarknaden. Det framgår heller inte hur PTS avser uppfylla kravet att marginalen inte får vara så stor att den reducerar incitamenten för att investera på basis av tillträde i form av LLUB och samlokalisering, dvs. Priset på bitströmstillträde måste överstiga den kostnad som motsvarande tjänst kalkyleras till enligt LRIC-modellen. TeliaSonera (MG) menar att det som är relevant är om det dominerande företagets prissättning framtvingar ett utträde på grund av olönsamhet i den löpande verksamheten. Prissättningen skall således inte tvinga ut en ny aktör från marknaden och inte leda till korsubventionering av den dominerande aktören. Den modell PTS föreslår utgör inte något prisklämningstest i egentlig mening utan ett inträdestest. Risken med en sådan modell är att nyetablering blir orimligt lönsam. Tele2 accepterar att modellen utformas som ett marginalklämningstest där begreppet marginalklämning definieras enligt ovan, men vill påpeka att det finns en uppenbar risk att modellen, i stället för att i första hand sätta en nivå på grossistpriset som ger marknaden möjlighet att utvecklas i en riktning mot större utbud och lägre priser till konsumenternas fördel, i stället kommer att användas för att bestämma den vinstnivå som av någon, t.ex. PTS, kan accepteras för SMPoperatörens konkurrenter, dvs. köparna av grossisttjänsten. I sitt tilläggsyttrande anför Tele2 vidare att TeliaSonera fakturerar slutkund hela kostnaden för en ny anslutning till Telias nät och därefter fakturerar samma slutkund ett abonnemangspris som inkluderar ränta och avskrivning på investeringen för den redan betalda installationen, alternativt får den konkurrerande operatör som hyr den installerade accessen betala motsvarande kostnad. Telia får med andra ord betalt två gånger för samma kopparaccess. Det faktum att Telia fakturerar installationskostnaden som en engångskostnad, och accessen därmed inte kan ha något bokfört värde att skriva av mot, måste leda till att samma kostnad inte kan ingå i det slutkundpris från vilket avdrag skall göras för avoidable costs. Den kostnad som utgörs av kapitalkostnad för accessnätet måste därför dras av vid beräkning av om Telia får täckning för sina kostnader eller ej.

5 Dataphone anser att ett marginalklämningstest tenderar att bli alltför komplicerat och omfattande. Dataphone förordar en enkel modell som kan tillämpas med kort varsel och liten tidsåtgång. BT agrees, however, PTS should further and expressly consider the geographical aspect of deriving the Retail margin and/or applying the margin squeeze. The geographical aspect will be as, if not more, fundamental than the concept of avoidable costs and/or margin squeeze. Enligt TeliaSonera är innebörden av begreppet marginalklämning huruvida det dominerande företagets prissättning tvingar ut en ny aktör från marknaden. Det är viktigt att notera skillnaden på konkurrensrättens användning av marginalklämning och ex-ante reglering. Eftersom syftet med konkurrensrätten och ex-ante reglering skiljer sig åt så är inte nödvändigtvis definitionen av marginalklämning densamma. PTS antar att TeliaSonera i sitt remisssvar syftar på konkurrensrättens definition av marginalklämning. PTS vill därför påpeka att det marginalklämningstest som myndigheten syftar på skall ske i enligheter med de metoder som framgår av skyldighetsbeslutet, nämligen att marginalen skall beräknas utifrån de kostnader som naturligen ingår i en slutkundsprodukt men som inte behövs för att producera motsvarande produkt på grossistnivå. Kostnaderna skall utgå ifrån TeliaSoneras kostnader vad det gäller retail-kostnader och utifrån LRIC-metoden vad det gäller kostnader för nät- och systemkostnader. Detta medför att marginalklämmning uppstår när en operatör med likvärdig effektivitet som det integrerade företaget inte kan uppnå en rimlig avkastning på sina investeringar. Tele2s förslag skulle innebära att marginalklämmning uppstår om inte ett företag på slutkundsmarknaden kan göra samma vinst som det integrerade företagets slutkundsverksamhet. PTS anser inte att denna definition överensstämmer med skyldighetsbeslutet eller med gängse teoribildning om marginalbaserad prissättning. Telenor och Tele2 pekar på de konflikter som skyldighetsbeslutets krav ställer på beräkningsmodellen. Den beräknade marginalen skall medge lönsamhet för en ny operatör samtidigt som den inte får vara så stor att operatören avstår från att investera i LLUB-tillträde. TeliaSonera skall dessutom erhålla full kostnadstäckning. PTS är medvetet om att det kan finnas svårigheter med att kombinera dessa krav. Kraven är dock fastslagna i skyldighetsbeslutet, vilket denna tillsyn baseras på. PTS inställning är att i detta inledande designskede ta hänsyn till kraven utan att för den skull formulera dem i kronor och ören. De mer konkreta övervägandena får göras när den preliminära beräkningsmodellen presenteras. Tele2 har i sitt remissvar anfört att modellen skall ta hänsyn till att TeliaSonera fakturerar slutkunden hela kostnaden för anslutning till sitt nät. En prisreglering

6 av bitström med retail-minus inkluderar inte några beräkningar av kostnader för TeliaSoneras accessnät. Syftet med en marginalbaserad prisreglering är att skapa en marginal för de kostnader som är relevanta för att tillhandahålla en slutkundsprodukt utifrån grossistprodukten. Beträffande att modellen blir komplicerad och tidskrävande är det PTS bedömning att detta är nödvändigt för att åstadkomma beräkningar som har marknadens förtroende och som håller för en juridisk prövning. Beträffande BT:s påpekande avseende de geografiska aspekterna är det PTS målsättning att kostnader för transmission mellan olika nätnivåer skall omfattas av marginalberäkningen, vilket kommer att redovisas närmare i kommande samråd. Fråga 3. Instämmer ni i att en aktör med likvärdig effektivitet utgör ett lämpligt riktmärke för ett marginalklämningstest? Telenor instämmer. TeliaSoneras (MG) bedömning är att PTS förslag om en aktör med likvärdig effektivitet skapar en betydande risk för överetablering och ineffektivt nyinträde. Tele2 menar att med PTS definition av begreppet likvärdig effektivitet som innebär en möjlighet för operatören att bibehålla en hälsosam vinstnivå, anser Tele2 att marginalklämningstestet kan användas som test för att fastställa det högsta tänkbara grossistpriset, men det är viktigt att resultatet inte används för att sätta en undre gräns för grossistpriset. Tele2 vill också framhålla att en aktör med likvärdig effektivitet trots detta har högre kostnader än TeliaSonera, framförallt beträffande de kundrelaterade kostnaderna, eftersom litet antal kunder och stort nyintag har en dramatisk effekt på t.ex. kostnad per kund för kundtjänst. En ny kund genererar upp till 10 gånger så hög kostnad i kundtjänst under det första året som för vart och ett av de följande åren. PTS måste ta detta med i beräkningen för att myndighetens syften med regleringen skall ha en möjlighet att uppfyllas. Tele2 påpekar vidare att om SMP-operatören tillåts bibehålla en hög vinstnivå även vid en grossistförsäljning, medan en utmanande operatör med likvärdig effektivitet endast tillförsäkras en rimlig vinstnivå har inte mycket vunnits. Det är ju den totala vinstnivån som utgör det utrymme inom vilket konkurrensen skall kunna få genomslag för slutkundernas bästa. Tele2 (SY) framhåller att förutom att tillkommande aktörer kompenseras för s.k. first mover advantages är det väsentligt att beakta smådriftsnackdelar, där en mindre aktör kan ha högre kostnader utan att för den skull anses vara ineffektiv. Detta kan exempelvis gälla kostnader för teknisk utrustning och overhead men också kalkylränta cost of capital, Coc. En mindre aktör har ofta högre Coc.

7 PTS måste välja mellan om man har fokus på TS eller på nya aktörer. Det är därför inte heller självklart att det går att uppnå en marginal som gör att TS:s ekonomiska förutsättningar är opåverkade samtidigt som det skapas rimliga förut sättningar för en ny aktör med hög effektivitet att verka på marknaden. BT aggrees. However, as noted above, the concept of geographical coverage appears to be of much more crucial significance than potential minor fluctuations of notional efficiencies between operators. De svar som inkommit beträffande begreppet "aktör med likvärdig effektivitet visar på svårigheten med att finna en utgångspunkt för beräkningar som är acceptabel ur ekonomisk-teoretisk synpunkt och som tillmötesgår skyldighetsbeslutets krav. Skyldighetsbeslutets krav kan sammanfattas med att den beräknade marginalen - skall vara tillräcklig för att inte ge upphov till marginalklämning, - får inte vara så stor att den reducerar incitamenten för att investera på basis av tillträde i form av LLUB och samlokalisering - tar hänsyn till att den reglerade operatören ges möjlighet till kostnadstäckning. Risken för att PTS förslag om en aktör med likvärdig effektivitet skapar en betydande risk för överetablering och ineffektivt nyinträde minimeras om kraven på att incitamenten för att investera på basis av tillträde i form av LLUB och samlokalisering inte får reduceras, respektive att den reglerade operatören ges möjlighet till kostnadstäckning, uppfylls. I vilken omfattning begreppet likvärdig effektivitet beaktar s.k. first mover advantages som smådriftsnackdelar beror i huvudsak på vilken typ av aktör modellen avser beskriva. Hur detta skall göras i detalj blir föremål för ytterligare samråd. Beträffande Tele2:s påpekande om att SMP-operatören tillåts bibehålla en hög vinstnivå även vid en grossistförsäljning får PTS anknyta till sin inledande kommentar. En retail minus-modell kan inte säkerställa att ersättningen inte medger övervinster, dvs. priset överstiger ett kostnadsorienterat pris. Detta är dock en följd av det val av prissättningsmetod som gjordes i skyldighetsbeslutet, inte av modellens utformning. Respondenternas kommentarer föranleder därför inte PTS att ändra sitt förslag. Fråga 4. Instämmer ni i att det är lämpligt att grunda bedömningen av hur dynamiska faktorer påverkar marknaden på aktuella data som kombineras med bedömningar av det framtida värdet av relevanta variabler? Telenor instämmer.

8 Tele2 är tveksamt till om det föreslagna tillvägagångssättet är det mest lämpliga. Det som talar emot är att det är svår att förutsäga det framtida värdet av relevanta variabler på en marknad som ännu inte hittat sin dynamik (i avsaknad av en relevant bitströmsprodukt). BT considers PTS suggestions to be reasonable. PTS avser tillämpa den föreslagna principen på enklaste och mest pragmatiska sätt. Följdaktligen kommer antaganden om marknadens utveckling att grundas på bästa möjliga prognos, och antaganden om kostnads- och intäktsutveckling kommer att uttryckas i form av årliga procentuella prissänkningar eller -höjningar, i avsikt att komplicera modellen så lite som möjligt. De detaljöverväganden som gjorts kommer att bli föremål för kommande samråd. Fråga 5. Instämmer ni i att en DCF-metod bör användas för att bedöma vinstmarginaler? Telenor instämmer. Använda data bör utgå från aktuella och framtida värden. TeliaSonera (MG) framhåller att den logiska grunden för PTS reglering är den s.k. investeringsstegen, vilket skall ge en etableringsmöjlighet. Huvudsyftet med att reglera inträdesmöjlighet är således att det skall uppstå ett restvärde på konsumentmarknaden. Detta är ett skäl till varför utgångspunkten i DCFmodellen är felaktig. Tele2 anser att det sätt som PTS dokument formuleras på ger upphov till farhågan att modellen snarare kommer att reglera en lämplig vinstnivå för utmanarna i stället för att hitta ett grossistpris som tjänar det övergripande syftet med regleringen, givet att klämeffekter inte uppstår. Det är inte utmanarnas situation som skall regleras, det är SMP-operatörens möjlighet att utnyttja och överföra sin dominerande ställning på grossistmarknaden till slutkundmarknaden och att ta ut för höga slutkundpriser som skall åtgärdas. Om DCF-metoden används för att hjälpa PTS att göra en bedömning om vilka vinstmarginaler som Telia har för närvarande kan resultatet användas för att åtminstone ge en uppfattning om de vinstnivåer som nu genereras och möjligen till en fundering om de är normala eller inte. PTS skriver att DCF-metoden används för beräkning av kapitalinvesteringsprojekt. Problemet med metoden i den nu aktuella tillämpningen är att Bitströmsaccess sett från den köpande operatörens sida inte är ett stort kapitalinvesteringsprojekt. Således är investeringsnivån relativt liten för den nye operatören. Kostnaderna för investeringen är små jämfört med övriga kostnader för produkten om man bortser från kapacitetsinvesteringar i eget IPnät. Den största investeringen är relaterad till marknadsinvesteringar och fakturering, och blir fullt avskrivna i samma ögonblick som tjänsten upphör.

9 BT considers PTS suggestions to be reasonable. TeliaSonera anser med hänvisning till investeringsstegen att PTS utgångspunkt i DCF-modellen är felaktig. PTS hade välkomnat argument för alternativa utgångspunkter i anslutning till detta samråd som sker i ett tidigt skede. Tele2 ifrågasätter DCF-modellen utifrån farhågor att modellen snarare kommer att reglera en lämplig vinstnivå för utmanarna. Den bör istället användas för att hjälpa PTS att få en uppfattning om de vinstnivåer som nu genereras och möjligen till en fundering om de är normala eller inte. Som PTS påpekat tidigare kan en retail minus-modell inte säkerställa att ersättningen inte medger övervinster, dvs. att priset överstiger ett kostnadsorienterat pris PTS har i det första samrådet föreslagit att DCF-modellen skall användas, dels därför att den är förhållandevis lätt att förstå, dels därför att den har använts vid retail-minus beräkningar i andra länder. Utifrån de svar myndigheten erhållit och utifrån egna analyser kommer PTS att fortsätta utreda huruvida DCF-modellen eller någon annan modell är mest lämpad att använda för prisreglering av bitströmsmarknaden. Ett alternativ är att använda en modell som utgår ifrån de principer som används i hybridmodellen för det fasta nätet. Fråga 6. Instämmer ni i att DCF-analysen skall omfatta en period om fem år? Tele2 anser att 5 år är en för lång tidsperiod för en DCF-test. Utvecklingen inom telekom går så fort att man knappast idag kan förutsäga hur marknaden kommer att se ut om 5 år. En rimligare tidsperiod är 1-3 år. Tele2 (SY) menar att frågan om period för DCF-analysen och hantering av restvärde bör rimligtvis ses i ett sammanhang. I värderings modeller som den av Copeland, Koller & Murrin baserat på s.k. fritt kassaflöde brukar man skilja mellan ett värde kopplat till en explicit forecast period och sedan ett continuing value kopp lat till perio den därefter. Skillnaden är att man beaktar detaljer i voly mer under den explicita peri oden, t ex marknadsuppbyggnad och konjunkturcykler, medan man antar att det råder jämvikt under perio den därefter. Avvägningen mellan perioderna är primärt kopplad till informations läget. Om man inte kan uppskatta vad som händer från år sex och framåt kan man inte göra mycket annat än att anta att sedan fortsätter det på samma sätt. Detta är alltså inte en principiell fråga utan en praktisk. Dataphone menar att med tanke på den snabba teknikutvecklingen och den ständigt förändrade marknadssituationen är 3 år mer lämpligt.

10 BT:s view is that five years seems a somewhat long period. A somewhat shorter period, say 1-3 years, is more likely to generate a more accurate DCF assessment. Som at på föregående fråga (fråga 5) så utreder myndigheten huruvida DCF eller någon annan modell skall användas för beräkning av marginalen vilket självklart kan få effekter på vilken tidshorizont som skall användas i modellen. Ett användande av principer från fastnäts-lric skulle kunna innebära att modellen kan omfatta en kortare tidsperiod. Beträffande Tele2 (SY) påpekande att frågan om period för DCF-analysen och hantering av restvärde rimligtvis bör ses i ett sammanhang kan inte PTS mer än instämma. Fråga 7. Instämmer ni i att det är lämpligt att använda ett restvärde? Om så är fallet, enligt vilken metod bör restvärdet beräknas? Telenor instämmer i att ett restvärde bör användas. Restvärdet bör baseras på ytterligare fem års verksamhet. Under denna resttid sker ingen nyanskaffning av kunder utan kundbasen reduceras enligt churn. Tele2 framhåller att hittillsvarande erfarenheter visar att operatörerna redan nu är inne på den tredje generationens DSLAM-utrustning, vilken tillhandahålls till en bråkdel av priset för generation ett. Därför anser Tele2 att avskrivningstiden för den utrustning som blir aktuell i modellens beräkningar (utöver kopparaccessen) torde vara samma som beräkningsperioden för modellen, varför frågan om restvärde framstår som akademisk. Om ändå restvärde skall beräknas anser Tele2 att det i analogi med tidigare kommentarer skall beräknas på det verkliga bokförda restvärdet. BT acknowledges that the re-entering of a residual/terminal value into the DCF calculation may be correct., it is unclear to BT creating these positive cash flows. BT therefore encourages PTS to be transparent about which assets would form part of the calculation and the effect of undertaking the calculations that generate positive cash flows at the end of the DCF term. Som at i de två tidigare frågorna så kommer man generellt se över valet av beräkningsmodell vilket kan ha effekt på hanteringen av restvärden. PTS tar även till sig av de inkomna synpunkterna och kommer att anpassa beräknade avskrivningstider och eventuella restvärden till teknik- och prisutvecklingen. PTS eftersträvar tydlighet beträffande vilka beräkningar som görs och vilken effekt dessa får.

11 Fråga 8. Instämmer ni i att en granskning av marginalen mellan slutkunds- och grossistpris bör ske årligen? Telenor instämmer. Tele2 menar att marginalen slutligen skall bestämmas som en procentsats, dock med visst lägsta belopp i kronor, just för att försäkra att klämeffekter inte kan uppstå även om Telia skulle sänka slutkundpriset radikalt. Då räcker det att bevaka marknadens utveckling och ingripa med nya prisberäkningar endast i fall något oförutsett inträffar. Och i likhet med tidigare kommentarer skall ett ingripande endast ske om marginalklämning kan konstateras. Dataphone menar att för att motverka missbruk måste granskningen ske så snart ett slutkundspris ändras och om detta resulterar i en ändring av grossistpriset skall detta gälla fr.o.m. ändring av slutkundspris. Vidare måste TeliaSonera åläggas att varsla om förändringar av slutkundspriser 3 mån i förväg för att granskning skall hinna ske. BT considers the obligation to apply a reasonable margin to form part of a continual regulatory mandate. There is hence a presumption that TeliaSonera shall apply a margin which does not lead to margin squeeze. Frågan avser hur ofta beräkningsmodellen bör uppdateras och ny marginalberäkning göras. De beskrivna alternativen var - varje gång TeliaSoneras konsumentpris förändras - årlig granskning - fastställa vinstmarginalen för en flerårsperiod Ingen av respondenterna förordar en flerårsperiod, medan flera pekar på risken för att klämeffekter uppstår om slutkundspriset sänks radikalt utan att modellen uppdateras. PTS vill understryka vikten av förutsägbarhet som alla aktörer har behov av, men förstår samtidigt oron för efekterna av kraftiga prisrörelser. PTS förespråkar därför att granskning och uppdatering av marginalen skall ske årligen. Myndigheten förbehåller sig dock möjligheten att uppdatera marginalen om marknadssituationen motiverar det. Fråga 9. Instämmer ni i att TeliaSoneras kapitalkostnad bör användas som grund för beräkning av diskonteringsnivå i DCF-analysen?

12 Telenor menar att för att inte skapa disharmoni med LLUB-regleringen bör kapitalkostnad enligt LRIC-modellen användas. Tele2 framhåller att det enligt skyldighetsbeslutet skall vara TeliaSoneras kostnader som skall utgöra utgångspunkt för beräkningarna. Tele2s tolkning av beslutet är dock att uttalandet avser frågan om att tillförsäkra TeliaSonera rimlig avkastning på den investering TeliaSonera gjort. När det gäller beräkning av kostnaden för en ny operatör som just träder in på marknaden genom tjänsten Bitström, och därmed risken för klämeffekter, skall det rimligen vara denna operatörs kapitalkostnad som utgör grunden för beräkningen. Risken i verksamheten, som direkt påverkar kapitalkostnaden, är betydligt högre för den nya operatören än för TeliaSonera. BT sees no immediate issues in basing the margin capital costs on TeliaSoneras WACC unless it would prevent an equally efficient operator to compete effectively. Den avkastning på kapital som används i hybridmodellen för fastnät skall återspegla kostnaden för kapital för en effektiv fastnätsoperatör. Även om denna avkastning används för reglering av TeliaSoneras priser så är det nödvändigtvis inte densamma som TeliaSoneras kapitalkostnad. PTS anser att den kapitalkostnad som används i hybridmodellen för fastnät även är applicerbar vid beräkning av kapitalkostnaden vid marginalbaserad prissättning av bitström. Fråga 10. Instämmer ni i att marginalklämning bör testas på basis av enskilda produkter? Telenor instämmer och menar att marginalklämning bör testas på basis av enskilda produkter i syfte att i utgångsläget upprätta retail minus prissättning. Men det är uteslutet att PTS skulle koncentrera modellarbetet på de bitströmsprodukter som kommer att tillhandahållas efter att inhibitionen hävts. De bitströmsprodukter som anges i referenserbjudandet har nämligen endast svag relation till de produkter som TeliaSonera tillhandahåller sina egna slutkunder. PTS behöver i modellarbetet ta hänsyn till de produktvarianter som TeliaSonera initialt inte har avsett erbjuda, men som enligt PTS ingår i bitströmskyldigheten, t.ex. en bitströmsprodukt som kan användas för IP VPN tjänster på företagsmarknaden. Dessutom skulle det innebära en onödig försening i fastställandet av priserna för de produktvarianter som TeliaSonera initialt inte har avsett erbjuda om PTS inte från början tar hänsyn till dessa bitströmsproduktvarianter i modellarbetet. Tele2 instämmer med PTS och menar att allt annat skulle göra modellen omöjlig att hantera. Det är t.ex. en mycket större skillnad mellan Telias slutkundpris för 0,25 Mbps och 24 Mbps än vad som motiveras av skillnaden i kostnad för DSLAM.

13 Dataphone instämmer i att PTS bör analysera vilken marginal som behövs per produkt. PTS är väl medvetet om att utbudet i det referenserbjudande TeliaSonera redovisat kan anses vara begränsat i relation till företagets utbud på slutkundsmarknaden. De bitströmsprodukter som erbjuds är de minst avancerade, medan produkter med högre tillgänglighet som ger möjlighet att leverera mer krävande tjänster saknas. PTS bedömer dock att skillnaden i kvalitet och leveranssäkerhet mellan Telia Bredband och Telias mer avancerade produkter också motiverar att beräkningsmodellen speglar att kostnaderna i slutkundsledet är högre för att tillhandahålla mer avancerade tjänster. PTS avsikt är därför att den modell som inledningsvis presenteras för samråd redovisar och beräknar de kostnader som uppstår då en aktör med likvärdig effektivitet levererar ordinära bredbandsprodukter. Ambitionen är sedan att modellen kompletteras med en beräkning av de ytterligare investeringar som är nödvändiga för att tillhandahålla mer avancerade och krävande slutkundsprodukter. Genom detta arbetssätt hoppas PTS ha en god grund för att fatta beslut om vilka marginaler som skall tillämpas för de enklare bitströmsprodukterna i samband med att inhibitionen hävs, medan beslut om marginaler för mer avancerade bitströmsprodukter skall kunna fattas i anslutning till att TeliaSonera börjar tilhandahålla dessa produkter. Respondenternas kommentarer föranleder därför inte PTS att ändra sitt förslag. Fråga 11. Instämmer ni i att detta är ett lämpligt sätt att behandla grossistprodukter som TeliaSonera inte använder sig av i slutkundsledet? Telenor instämmer. Denna typ av produkter bör omfatta produkter som används av TeliaSonera självt men inte erbjuds som slutkundsprodukter samt sådana bitströmsprodukter som kan anses vara av betydelse för bitströmsoperatörens verksamhet. Se resonemanget om 0,5 Mbit och IP VPN under fråga 10. Tele2 instämmer. Dataphone instämmer. PTS finner att respondenterna instämmer.

14 Fråga 12. Instämmer ni i att PTS i samband med DCF-analysen bör genomföra en känslighetsanalys av hur slutkundspriserna påverkas av konkurrensutvecklingen, och hur konsumentpriserna förväntas utveckla sig? Telenor instämmer men menar att dock att det borde vara mer verklighetsbaserat att låta känslighetsanalysen baseras på prissänkningar om 2, 5 och 10 procent årligen. Tele2 hänvisar till fråga 8 och menar att marginalen slutligen skall bestämmas som en procentsats, dock med visst lägsta belopp i kronor, just för att försäkra att klämeffekter inte kan uppstå även om Telia skulle sänka slutkundpriset radikalt. Då räcker det att bevaka marknadens utveckling och ingripa med nya prisberäkningar endast i fall något oförutsett inträffar. Med en sådan konstruktion kan behovet av en känslighetsanalys som den som PTS diskuterar ifrågasättas. Här är det dock viktigt att slå fast att allt beror på hur väl PTS lyckats med de tidigare antagandena. Om regleringen på Bitströmsmarknaden leder till utrymme för ökad konkurrens att leda till lägre priser, så kan man göra som PTS föreslår. Om å andra sidan den prisreglering PTS inför inte ger utrymme för sådan marknadsutveckling då är svaret nej. PTS hänvisar också till slutsatserna från fråga 8, beträffande möjligheten att uppdatera modellen efter kraftiga prisförändringar. Hur känslighetsanalysen utformas i detalj framgår sannolikt av kommande samråd. Fråga 13. Instämmer ni i att det är lämpligare att välja ett framåtblickande sätt att bedöma kostnaderna? Telenor instämmer inte. En kombination av aktuella och framåtblickande kostnader bör användas. Se fråga 4. Telenor-bolagen konstaterar att det av den föreslagna modellen inte framgår om det är marginalkostnader, genomsnittskostnader, totalkostnader eller någon annan typ av kostnader som avses. Bolagen ber om ett klargörande på denna punkt. Tele2 menar att det är svårt att avgöra vilka och vems kostnader som avses. Tele2 har i alla samråd med PTS under det nya regelverket hävdat att den enda kostnad som verkligen kommer att kunna få genomslag i mer konkurrens och lägre slutkundpriser är att alltid prissätta alla accessprodukter och derivat därav (GTA, Bitström, m.fl) baserat på Telias verkliga, bokförda kostnad. Om å andra sidan det är den nye operatören som här avses kan Tele2 inte se annat än att

15 samma sätt att beräkna kostnaden måste gälla den nye som den vertikalt integrerade operatören. Beräkningsmodellens uppgift är att beräkna de kostnader en aktör med likvärdig effektivitet har, då denne tillhandahåller bredbandsprodukter till slutkunder baserat på bitströmsprodukter från TeliaSonera. Eftersom modellen skall beskriva en affärsverksamhet som utvecklas över fem år, bör modellen även spegla de förändringar av kostnadsnivåer som kan förväntas ske. Som Tele2 framhåller i sitt svar på fråga 7 visar hittillsvarande erfarenheter att operatörerna redan nu är inne på den tredje generationens DSLAM-utrustning, vilken tillhandahålls till en bråkdel av priset för generation ett. Prisutvecklingen mellan 2007 och 2012 bör därför avspeglas i modellen, och utgångspunkten bör vara dagens kostnadsnivå som sedan justeras med en procentsats för varje kommande år. Fråga 14. Instämmer ni i att TeliaSoneras kostnader bör modifieras så att hänsyn tas till de kostnader en ny marknadsaktör med likvärdig effektivitet har? Telenor instämmer. Storleken på denna kostnad behöver emellertid analyseras ingående för att undvika ineffektivt marknadsinträde. Kostnaden varierar dessutom beroende på exempelvis om en helt ny operatör, en existerande återförsäljaroperatör eller en existerande LLUB operatör avses. Kompensationen ska endast få avse kostnaden för marknadsintroduktion. I övrigt hanteras kostnader enligt fråga 3. Tele2 s tolkning av skyldighetsbeslutet är att TeliaSonera skall försäkras en rimlig avkastning på den investering TeliaSonera gjort för att kunna tillhandahålla Bitström. När det gäller beräkning av kostnaden för en ny operatör som just träder in på marknaden genom tjänsten Bitström, och därmed risken för klämeffekter, skall det rimligen vara denna operatörs kapitalkostnad som utgör grunden för beräkningen. Dataphone anser det vara onödigt komplicerat, dessutom har nya operatörer inga skyldigheter i dagsläget. PTS håller med Telenor om att kostnaden för inträde till mycket stor del varierar med vilken sorts operatör som man utgår ifrån. PTS kommer att vidare analysera frågan i det framtida modellarbetet.

16 Fråga 15. Instämmer ni i att alternativ 3, Grossistpris för månadshyra = (slutkundspris för hyra (fast procentsats + fast belopp)), är ett lämpligt sätt att tillämpa marginalprissättning? Telenor instämmer. Val av de tre alternativen blir egentligen överflödigt, givet att modellen uppdateras minst årligen. Se fråga 8. Tele2 bedömer att PTS förslag är en variant av det som Tele2 föreslår i sitt yttrande. Tele2 (SY) anser att PTS formulerar orimliga samband. Man kan inte lägga ihop en sortlös procentsats med ett absolut belopp i t ex kronor. Som det nu är blir formeln obegriplig. Det man skulle kunna tänka sig är att man har sambandet SM = a*mp + B, där a är ett relativt mått och B ett absolut tal. Därmed skulle det också gälla: GP = MP (a*mp + B). Vid en diskussion av om man bör lägga mest tyngdpunkt på en marginal relaterad till mark nads priset (a*mp) eller på en fast marginal i kronor (B) förefaller lösningar med betoning av det senare, dvs. med en fast marginal i kr, att vara mera robust genom att den är mindre på verkad av yttre omständigheter som teknisk utveckling i grossistledet eller extern konkurrens på slutkundsmarknaden. Som alla kompromisser torde effekterna bli mindre med en kombination än med en renodlad modell med enbart en prisberoende del. Däremot lär den inte förhindra klämeffekter. Dataphone instämmer inte. Enkelhet måste premieras initialt varför Dataphone förordar metod 2. Skulle det visa sig att marginalklämning uppstår kan PTS överväga att gå över till metod 3. PTS beklagar om myndigheten uttryckt sig oklart, uttrycket skall naturligtvis vara Grossistpris för månadshyra = (slutkundspris för hyra ((fast procentsats * slutkundspris) + fast belopp)). Alternativ 3 kan därför uttryckas som GP = MP (a*mp + B). PTS uppfattning är att alternativ 3 ger möjlighet att särskilja kostnader i slutkundsledet som är mer volymsberoende (a*mp) från sådana kostnader som är mindre volymsberoende (B). Alternativ 3 ger också möjligheten att sätta B till noll om detta bedöms mer relevant. Telenor påpekar helt korrekt att utformningen av alternativ 3 är av mindre betydelse om en årlig uppdatering sker. PTS anser att alternativ 3 ger ett mått av flexibilitet som kan vara värdefullt. I och med att det fasta beloppet kan sättas till 0 finns det heller inga nackdelar förknippade med denna flexibilitet. PTS vidhåller därför att marginalen bör uttryckas i enlighet med alternativ 3.

17 Fråga 16. Instämmer ni i att detta är ett lämpligt sätt att hantera försäljningskampanjer? Telenor instämmer inte. Det förefaller väldigt tungt administrativt. Kompensation bör utgå efter verkligt försäljningspris. Justering av slutkundspris kan då göras årligen beroende på hur mycket kampanjer som genomförts. TeliaSonera (MG) instämmer inte, utan anser att en sådan reglering rimmar illa med syftet och effekterna av försäljningskampanjer. Den reglering PTS föreslår skulle få flera oönskade effekter. För det första skulle det ha en direkt negativ effekt på TeliaSoneras marknadsföring, och för det andra skulle den effektivt förhindra TeliaSoneras möjligheter att bemöta konkurrenternas kampanjer. Tele2 föreslår att viss hänsyn tas till tillfälliga kampanjer. Marginalberäkningen skall och måste baseras på det lägsta ordinarie slutkundpriset för en specifik produkt. Vad som sedan är ordinarie eller ej kommer att vara en tolkningsfråga. Dataphone instämmer. Dessutom är det viktigt att TeliaSonera förpliktas att varsla 3 månader innan omfattande kampanjer införs. Beräkningsmodellens uppgift är att beräkna de kostnader en aktör med likvärdig effektivitet har, då denne tillhandahåller bredbandsprodukter till slutkunder baserat på bitströmsprodukter från TeliaSonera. Dessa kostnader skall sedan ställas i relation till TeliaSoneras listpriser för respektive slutkundsprodukt för att erhålla en marginal, se fråga 15. Fråga 16 rör därför mindre utformningen av beräkningsmodellen, utan mera hur resultatet av modellens beräkningar skall tillämpas. För att bestämma ett pris för respektive bitströmsprodukt reduceras slutkundspriset med marginalen. Om det dominerande företaget alltid bedriver någon form av kampanj eller tillämpar någon form av rabatt finns det dock åtminstone i teorin möjlighet att ha ett officiellt pris som i realiteten aldrig tillämpas om företaget. För att i möjligaste mån undvika att marginalklämning uppstår bör grossistpriset därför grundas på det vid varje tidpunkt gällande faktiska slutkundspriset. Som ett exempel erbjuder Telia i skrivande stund sina nya bredbandskunder en Samsung mobiltelefon, värde kronor plus Telia Refill med samtalspott om 150 kronor med en bindningstid på 18 månader. Det totala värdet för kunden är således drygt kronor exkl. moms. För ett 250 kbit/s bredbandsabonnemang som normalt kostar 160 kronor per månad exkl. moms kan ett avdrag för rabatterbjudanden kraftigt reducera det slutkundspris som utgör grund för grossistpriset, och härigenom temporärt ge en mycket stor inverkan på grossistpriset.

18 Hur kampanjer och rabatter behandlas vid justering av det slutkundspris som ligger till grund för grossistpriset är således av yttersta vikt för att tillämpa ett korrekt grossistpris. PTS tar till sig respondenternas synpunkter, och konstaterar att denna frågeställning måste bli föremål för ytterligare överväganden beträffande hur marginalprissättning skall tillämpas i praktiken. Övriga frågor som aktualiserats av inkomna synpunkter Telenor har anfört att det inte framgår tydligt av PTS samråd hur PTS tänker hantera tilläggstjänster och sampaketering i TeliaSoneras slutkundserbjudande såsom t.ex. säkerhetspaket, fototjänst och virtuell hårddisk. Enligt PTS uppfattning i nuläget bör värdet av sådana tilläggstjänster som slutkunden betalar för vare sig denne utnyttjar tjänsterna eller inte, subtraheras från det listpris som utgör grund för beräkning av marginalen. Marginal i % = Kostnad i slutkundsledet (Listpris värde av tilläggstjänst) Marginalen uttryckt i procent kommer därför att bli större. Vid beräkning av de individuella grossistpriserna kan det däremot vara svårare att kompensera slutkundspriset för tilläggstjänster. För att erhålla grossistpris bör utgångspunkten vara slutkundspris (kompenserat för rabatter och kampanjer enligt fråga 16) vilket reduceras med marginalen. Även denna fråga bör dock bli föremål för samråd.