Post & Telestyrelsen Att.: Robert Liljeström Stockholm den 15 september Er referens: /23

Transkript

1 Post & Telestyrelsen Att.: Robert Liljeström Stockholm den 15 september 2006 Er referens: /23 Med anledning av det samrådsdokument avseende modell för beräkning av bitströmstillträde som PTS utfärdade den 22 augusti 2006 Bredbandsbolaget och Glocalnet och Telenor AB (nedan benämnda Telenor-bolagen ) gemensamt med svar på de i dokumentet ställda frågorna. 1. Inledning Telenor-bolagen ser positivt på PTS initiativ att ta fram en beräkningsmodell avseende bitströmstillträde i samråd med marknaden. PTS har tagit på sig en svår uppgift och det framgår tydligt av samrådsdokumentet att ambitionen är hög, vilket är bra och nödvändigt. Som kommer att framgå nedan besvarar också Telenor-bolagen de flesta av PTS frågor med jakande svar. Telenor-bolagen kommer inledningsvis att diskutera några generella problem i den föreslagna modellen för att därefter presentera sina svar på de ställda frågorna. 2. Några problem med den föreslagna modellen PTS utgår ifrån att, om man tar TeliaSoneras slutkundspris för en bredbandsprodukt exklusive moms och därefter drar av avoidable costs, en viss marginal kommer att kvarstå. Detta är emellertid en empirisk fråga och inte någonting som bara går att anta. Det är fullt möjligt att TeliaSoneras slutkundspris är så lågt att TeliaSonera faktiskt inte har någon marginal på bredbandsförsäljningen som sådan utan de sammanlagda kostnaderna i grossist- och detaljistledet är högre än intäkterna. En eventuell marginal på denna försäljning skulle istället t.ex. kunna härstamma från korssubventionering från den betydligt lönsammare telefonin (eller från den breda marginal som TeliaSonera får för LLUB-produkten i kraft av LRICmodellen). Om en sådan situation föreligger blir resultatet att företag som inte har samma möjlighet till korssubventionering måste vara effektivare än TeliaSonera för att få marginal på bredbandsförsäljningen. Resultatet blir alltså precis det som skulle undvikas med den föreslagna prissättningsmodellen, nämligen att lika effektiva konkurrenter inte ges möjlighet att konkurrera med TeliaSonera på slutkundsmarknaden för bredband. Det spelar här ingen roll att TeliaSonera i ett sådant fall förmodligen skulle agera i strid med konkurrenslagen. Resultatet för bitströmspriset blir det samma, missbruk av dominerande ställning eller inte. Om den situation som beskrivs ovan skulle inträda efter det att bitströmspriset har fastsällts kan problemet enkelt åtgärdas genom att TeliaSonera föreläggs att justera sina marginaler.

2 Det som Telenor-bolagen här vill understryka är risken att den fastställda marginalen blir för låg när den fastställs första gången. Ett annat problem uppstår om TeliaSoneras faktiska marginal inte är negativ men likväl mycket låg. PTS menar nu att TeliaSonera inte bara skall ha ersättning för slutkundspriset minus avoidable costs utan dessutom för transmission till överlämningspunkter och samlokalisering. Det finns ingenting som säger att dessa kostnader inte skulle överstiga den låga marginalen, vilket återigen skulle innebära att TeliaSoneras konkurrenter inte kan konkurrera med TeliaSonera priser på slutkundsmarknaden. Det framgår inte i modellen hur PTS tänker hantera en de problem som beskrivs ovan. Ett annat problemområde är de kostnader av engångstyp TeliaSonera kan komma att anföra för att realisera en fungerande bitströmsprodukt. TeliaSonera har rationellt sett här ett intresse att åstadkomma så höga kostnader som möjligt samtidigt som funktionaliteten inskränks relativt TeliaSoneras egna slutkundstjänster. Modellen behöver som följd inkludera ett effektivitetsmått och ett funktionalitetsmått. Endast sådana kostnader av engångstyp som kan anses vara effektiva får ingå i kompensationen. Vidare behöver den funktionalitet som erbjuds under inga omständigheter tillåtas underskrida den som finns internt inom TeliaSonera. 3. Svar på frågorna 1 Ja, marginalklämning är en lämplig modell. 2. Ja, modellen bör vara utformad som ett marginalklämningstest. Som Telenorbolagen har anfört i inledningen ovan tar PTS modell inte hänsyn till de konflikter som kan uppstår mellan det tredje kriteriet i det föreslagna testet (att TeliaSonera inte åsamkas någon förlust) och det övergripande målet att TeliaSoneras konkurrenter skall få tillräcklig marginal för att konkurrera med TeliaSonera på slutkundsmarknaden. Det måste vidare påpekas att det, såsom modellen är utformad, finns en uppenbar risk att TeliaSonera får täckning för vissa kostnader två gånger. Eftersom TeliaSonera skall få ersättning för bl a transmission och samlokalisering i enlighet med en kostnadsmodell måste de transmissions- och lokalkostnader som ingår i slutkundspriset ingå i avoidable costs. Annars kommer, till att börja med, TeliaSonera får ersättning för samma kostnad två gånger. Vidare torde TeliaSoneras transmissionskostnad för att tillhandahålla bitström på totalen vara betydligt lägre än transmissionskostnaden i t.ex. återförsäljarprodukten (Skanova ADSL Bredband). Detta beror naturligtvis på att transmission inte skall ske ut till Internet utan endast till avlämningspunkten till bitströmsköparen. För att den beräknade marginalen skall bli korrekt måste därför den transmissionskostnad som ingår i slutkundspriset dras av innan kostnaden för transmission till bitströmsköparen läggs till. Det framgår inte tydligt av samrådet om detta varit PTS avsikt. Det framgår inte heller tydligt av PTS samråd hur PTS tänker hantera tilläggstjänster i TeliaSoneras slutkundserbjudande såsom t.ex. säkerhetspaket, fototjänst och virtuell hårddisk. För att modellen skall bli korrekt måste kostnaderna för dessa tilläggstjänster också dras av från slutkundspriset.

3 TeliaSoneras sampaketering med telefoni innebär att bredbandskunder har erbjudits gratis samtal till fasta nätet inkluderade i priset för bredband. Nuvarande erbjudande innebär sampaketering med mobiltelefoni och förval med bindningstid. Värdet av dessa typer av tjänstepaketering behöver tas hänsyn till. Slutligen framgår det inte tydligt av det föreslagna testet hur PTS avser uppfylla kriterium 2, d.v.s. att marginalen inte får vara så stor att den reducerar incitamenten för att investera på basis av tillträde i form av LLUB och samlokalisering. Förslagsvis beaktas detta genom att ersätta det tredje alternativt introducera ett fjärde kriterium till marginalklämningstestet med lydelsen: Priset på bitströmstillträde måste överstiga den kostnad som motsvarande tjänst kalkyleras till enligt LRIC-modellen. Om det marginalbaserade priset skulle vara lägre än det LRIC-baserade skulle det finnas en uppenbar risk att incitamenten att investera i LLUB skulle reduceras avsevärt. Det skulle dessutom tvinga konkurrerande LLUB operatörer att vara mer effektiva än TeliaSonera för att kunna konkurrera på slutkundsmarknaden för bredband. Om detta nya kriterium uppfylls bör även det befintliga tredje kriteriet om att det vertikalt integrerade företaget inte ska åsamkas någon förlust totalt sett, per definition vara uppfyllt. 3. Ja. En förutsättning är att bitströmsoperatören genom exempelvis maskinella gränssnitt till TeliaSoneras stödsystem ges likvärdiga möjligheter att uppnå jämförbar effektivitet med TeliaSonera självt. Kontroll behövs i tillägg för att säkerställa att de från TeliaSonera använda kostnadsangivelser är rimliga. 4. Ja. 5. Ja. Använda data bör utgå från aktuella och framtida värden. 6. Ja. 7. Ja. Restvärdet bör baseras på ytterligare fem års verksamhet. Under denna resttid sker ingen nyanskaffning av kunder utan kundbasen reduceras enligt churn. 8. Ja. 9. Nej. För att inte skapa disharmoni med LLUB-regleringen bör kapitalkostnad enligt LRIC-modellen användas. 10. Ja. Marginalklämning bör testas på basis av enskilda produkter i syfte att i utgångsläget upprätta retail minus prissättning. De produkter som erbjuds behöver utgå från dels de produkter TeliaSonera erbjuder sina slutkunder, dels de produkter som de skulle kunna erbjuda och som det finns en berättigad efterfrågan på, exempelvis 0,5 Mbit/s till hushåll och produkt som kan användas för IP VPN på företagsmarknaden. Det är således uteslutet att PTS skulle koncentrera modellarbetet på de bitströmsprodukter som kommer att tillhandahållas efter att inhibitionen hävts. De bitströmsprodukter som anges i referenserbjudandet har nämligen endast svag relation till de produkter som TeliaSonera tillhandahåller sina egna slutkunder. I

4 sina synpunkter på TeliaSoneras referenserbjudande har Telenor-bolagen redan anfört att referenserbjudandet i flera avseenden står i strid med TeliaSoneras ickediskrimineringsskyldighet, t.ex. vad avser servicenivåer, datamängder per månad och servicefönster. Trots att PTS i dagsläget inte har mandat att utöva tillsyn över bitströmsproduktens funktionalitet behöver PTS i modellarbetet ta hänsyn till de produktvarianter som TeliaSonera initialt inte har avsett erbjuda, men som enligt PTS ingår i bitströmskyldigheten, t.ex. en bitströmsprodukt som kan användas för IP VPN tjänster på företagsmarknaden. Dessutom skulle det innebära en onödig försening i fastställandet av priserna för de produktvarianter som TeliaSonera initialt inte har avsett erbjuda om PTS inte från början tar hänsyn till dessa bitströmsproduktvarianter i modellarbetet. 11. Ja. Denna typ av produkter bör omfatta produkter som används av TeliaSonera självt men inte erbjuds som slutkundsprodukter samt sådana bitströmsprodukter som kan anses vara av betydelse för bitströmsoperatörens verksamhet. Se resonemanget om 0,5 Mbit och IP VPN under fråga Ja, enligt Telenor-bolagen torde dock det vara mer verklighetsbaserat att låta känslighetsanalysen baseras på prissänkningar om 2, 5 och 10 procent årligen. 13. Nej. En kombination av aktuella och framåtblickande kostnader bör användas. Se fråga 4. Telenor-bolagen konstaterar att det av den föreslagna modellen inte framgår om det är marginalkostnader, genomsnittskostnader, totalkostnader eller någon annan typ av kostnader som avses. Vi ber om ett klargörande på denna punkt. 14. Ja. Storleken på denna kostnad behöver emellertid analyseras ingående för att undvika ineffektivt marknadsinträde. Kostnaden varierar dessutom beroende på exempelvis om en helt ny operatör, en existerande återförsäljaroperatör eller en existerande LLUB operatör avses. Kompensationen ska endast få avse kostnaden för marknadsintroduktion. I övrigt hanteras kostnader enligt fråga Ja. Val av de tre alternativen blir egentligen överflödigt, givet att modellen uppdateras minst årligen. Se fråga Nej. Det förefaller väldigt tungt administrativt. Kompensation bör utgå efter verkligt försäljningspris. Justering av slutkundspris kan då göras årligen beroende på hur mycket kampanjer som genomförts.

5 4. Frågor som inte behandlas i samrådet, men som behöver beaktas Kostnader avseende stödsystem. Troligen är kostnaden för stödsystem inkluderat i TeliaSoneras eget slutkundspris och måste således ingå i avoidable costs om inte samma stödsystem görs tillgängligt för bitströmsoperatörer. Funktionalitet och kostnader för nytt system får naturligtvis inte överstiga motsvarande för TeliaSoneras eget system. I annat fall behöver kompensation exempelvis enligt fråga 14 utgå. TeliaSoneras egen leverans slutar i 1:a jacket i kundens bostad. Bitströmsprodukten behöver också sluta där. I den mån den inte skulle göra det behöver kostnaden justeras. I TeliaSoneras egen slutkundstjänst ingår en viss verklig funktionalitet avseende i. Tillgänglighet ii. Levererad bandbredd iii. Felrättningstider iv. Stödsystemsfunktionalitet vid bl a flytt v. Etc. Bitströmstjänsten behöver säkras identisk eller likvärdig verklig funktionalitet enligt ovan för att göra retail minus prissättningsmodellen meningsfull. Sampaketering. Slutkundens val påverkas i stor utsträckning av sampaketering med andra produkter. För att likvärdig konkurrens skall kunna uppstå behöver bitströmsoperatörer kunna göra motsvarande sampaketering som TeliaSonera självt. Här ingår exempelvis TV, fast telefoni, mobil telefoni och de tidigare i skrivelsen nämnda tilläggstjänsterna. PTS diskuterar inte vilket slutkundspris på en viss produkt som kommer att tas som utgångspunkt vid beräkningen av marginalen. TeliaSoneras priser skiljer sig åt bl.a. beroende på om det finns bindningstid på tjänsten eller inte. Eftersom kunderna i princip uteslutande köper tjänster med bindningstid måste det vara detta pris som ligger till grund för beräkningen. Stockholm den 15 september 2006 Arjan Scherpenhuijzen Fredrik Helgesson David Frydlinger Telenor AB B2 Bredband Holding AB Glocalnet AB