Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Transkript

1 Remissvar Datum Vår referens Sida Dnr: (8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningsplitig omsättning. PTS har fått in synpunkter från sju operatörer/marknadsaktörer. PTS redogör nedan för de synpunkter som kommit in och lämnar också kommentarer till dessa. PTS har valt att kategorisera svaren i ett antal huvudfrågor och ger under respektive rubrik en sammanfattande redogörelse för de olika svar som kommit in. PTS tackar för de synpunkter som kommit in och avser att beakta dem i det fortsatta arbetet. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(8) 1 Synpunkter angående anmälningspliktig verksamhet 1.1 Begreppet kommersiell grund kan vara svårt att definiera Remissvar: Begreppet kommersiell grund kan vara svårhanterligt. Med kommersiell menas att man genererar intäkter (bedriver en affärsverksamhet) och det gör man i en ekonomisk förening, även om man bara upplåter nätet till sina medlemmar. Att istället använda sig av begreppet vinstsyfte skulle vara att föredra, det är detta som främst skiljer fibernätsföreningar mot privata aktörer. Affärsupplägget i de ekonomiska föreningarna bygger på självkostnadsprincipen, vilket innebär att man främjar sina medlemmars ekonomiska intresse att som konsumenter kunna köpa så billigt som möjligt. En privat aktör har det motsatta syftet att försöka få så bra betalt som möjligt av konsumenterna. När det gäller kommunala bolag är det däremot mer tvetydigt. PTS: Enligt förarbetena till LEK är anmälningsplikten tänkt att omfatta de nät som tillhandahålls på kommersiell grund. Att ha ett vinstsyfte torde normalt vara en del av att bedriva kommersiell verksamhet, men det måste nödvändigtvis inte alltid vara det. Tolkningen av begreppet är inte helt given, men i och med att lagstiftaren valt att koppla anmälningsplikten för nät till bl.a. sådana som tillhandahålls på kommersiell grund anser PTS att det finns skäl att använda sig av och tolka just det begreppet. Sedan måste begreppet ges en så tydlig innebörd som möjligt i en kommande vägledning. Det är givetvis också att föredra om den innebörd PTS ger begreppet i så stor utsträckning som möjligt korresponderar med den innebörd begreppet har i andra sammanhang. Dock bör det även finnas utrymme att ge begreppet en viss specifik innebörd när det gäller just bedömningen av om ett nät ska vara anmält eller inte hos PTS. 1.2 PTS bör ge mer vägledning även för allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster Remissvar: PTS refererar endast till nät i remissen, och nämner inte alls tjänster, vilket vanligen är svårast att bedöma utifrån anmälningsplikten. Exempel på sådana tjänster som kan vara svåra att bedöma är OTT-tjänster 1 som Skype. PTS bör därför komplettera och utöka framställningen till att omfatta en vägledning för bedömning av vilka allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster som är anmälningspliktiga. 1 OTT = Over The Top, exempelvis TV över internet. Post- och telestyrelsen 2

3 3(8) PTS: När det gäller kriterierna för anmälningsplikt har PTS i denna remiss endast behandlat elektroniska kommunikationsnät. Ett skäl för det är att PTS beträffande elektroniska kommunikationstjänster publicerade en vägledning , som bl.a. beskriver en modell för bedömning av om en elektronisk kommunikationstjänst är anmälningspliktig. PTS har därför i nuläget sett ett behov av i första hand arbeta med frågor om anmälningsplikt när det gäller allmänna elektroniska kommunikationsnät. I PTS fortsatta arbete med att ta fram en vägledning för anmälningsplikt för nät kommer myndigheten också att se över behovet av att eventuellt uppdatera vägledningen för tjänster. Möjligen bör en kommande vägledning mer utförligt behandla både nät och tjänster. 2 Vilka tjänster och nät omfattas av LEK? PTS-ER-2009:12 Post- och telestyrelsen 3

4 4(8) 2 Synpunkter angående anmälningspliktig omsättning 2.1 Vad motiverar PTS att ändra insamlingsmetod för anmälningspliktig omsättning Remissvar: Det saknas en närmare analys av förslagen och dess möjliga konsekvenser, samt en beskrivning av vilka alternativ som finns. Har PTS erfarenhet av att de större operatörerna inte redovisar korrekt omsättning i Svensk telemarknad och beror detta på bristande kunskap om regelverket eller redovisas fel omsättning uppsåtligen? PTS har inte heller förklarat vilka problem man sett som motiverar de föreslagna förändringarna. PTS: PTS erfarenhet är att det förekommer att operatörer i efterhand vill ändra sin anmälningspliktiga omsättning. Vad som är orsaken till det är svårt att säga, om det är bristande kännedom kring regelverket eller att inrapporteringen inte tas på allvar. Dock skapar det en obalans i systemet på så sätt att PTS riskerar att inte få täckning för sina kostnader. PTS har tittat på olika alternativ för att samla in information så som exempelvis att fortsätta med nuvarande metod, använda sig av Statistiska Centralbyråns informationsinsamling, hämta behövlig information från externa årsredovisningar eller inhämta information via en separat blankett. PTS har funnit att inhämtande av nödvändig information via en separat blankett är det alternativ som på bästa sätt säkerställer att uppgifter om anmälningspliktig omsättning blir så korrekt som möjligt. De andra alternativen anser PTS inte vara lika lämpliga för ändamålet vilket är att få information om den anmälningspliktiga omsättningen. Att utgå från uppgifter som finns tillgängliga i den externa årsredovisningen bedömer PTS inte vara lämpligt eftersom årsredovisningar upprättas utifrån olika redovisningsprinciper beroende på bolagets storlek och huruvida det är noterat eller inte. PTS kan inte för närvarande finna den detaljeringsgrad som eftersträvas när det gäller att kunna se den anmälningspliktiga omsättningen. När det gäller inhämtande av uppgift om den anmälningspliktiga omsättningen via Statistiska Centralbyrån så behöver PTS även här ha en högre detaljeringsgrad än vad som där redovisas. Ett syfte med den separata blanketten är att tydliggöra kopplingen mellan omsättning och skyldighet att betala årlig avgift, avgift för tillsyn enligt lagen (2000:12) om radio- och teleterminalutrustning samt beredskapsavgift. Ett annat syfte med blanketten är att berörd aktör tvingas tänka till kring anmälningspliktig omsättning. PTS uppfattning är att de operatörer som idag har en process för att beräkna anmälningspliktig omsättning inte kommer att få väsentligen ökad administration genom att fylla i den separata blanketten. För de operatörer som inte har en process är blanketten tänkt att fungera som en Post- och telestyrelsen 4

5 5(8) hjälp att beräkna och förstå den anmälningspliktiga omsättningen vilken ligger till grund för årlig avgift, avgift för tillsyn enigt lagen (2000:12) om radio- och teleterminalutrustning samt beredskapsavgift. 2.2 Flera aktörer tycker att det är viktigt med tydliga anvisningar Remissvar: En vägledning välkomnas men samtidigt påpekas att det är viktigt att denna är tydlig. En synpunkt handlar om att det kan vara problematiskt att särskilja omsättning på hårdvara då försäljning ofta sker i form av paket. Det är därför önskvärt att PTS beaktar nya redovisningsregler från IASB 3 avseende Revenue recognition for telecoms vilka föreslås träda ikraft En annan synpunkt handlar om att det är viktigt att det är tydligt vad som gäller när försäljning sker till parter inom samma koncern som inte är anmälningspliktiga. En tredje synpunkt handlar om att begreppet slutkund måste definieras. Vidare måste PTS säkerställa att den vägledning som nu arbetas fram inte är motsägelsefull i förhållande till vad PTS angett i tidigare vägledningar. Ett exempel är att PTS i vägledningen till Svensk telemarknad anger att intäkt för digitalbox ska tas upp som anmälningspliktig omsättning, men att PTS i remissdokumentet motsäger detta. PTS: PTS ämnar beakta dessa synpunkter vid utformning av den slutliga vägledningen. 2.3 Behövs en separat blankett? Remissvar: En separat deklaration skapar mer administration för berörda aktörer. En vägledning borde kunna undanröja de oklarheter som PTS har identifierat. Endast anmälningspliktig omsättning som avses ligga till grund för årlig avgift ska begäras in av PTS, eftersom särredovisning skapar administrativt merarbete. Inlämnade uppgifter ska beläggas med sekretess. PTS: PTS menar att en vägledning är viktig för att tydliggöra vad anmälningspliktig omsättning är. En separat blankett kommer ytterligare att tydliggöra vilka uppgifter som ska lämnas in till myndigheten. För de aktörer som idag har en process för att beräkna anmälningspliktig omsättning bedömer PTS att det inte torde medföra någon betydande ökad administration att fylla i den separata blanketten. För andra aktörer är blanketten tänkt att fungera som ett stöd i processen att beräkna den anmälningspliktiga omsättningen. 3 International Accounting Standards Board. Post- och telestyrelsen 5

6 6(8) Angående särredovisning av icke anmälningspliktig omsättning avser inte PTS att begära in sådan genom den separata blanketten, annat än i form av en aggregerad intäktspost så att anmälningspliktig omsättning plus icke anmälningspliktig omsättning minus koncernintern försäljning är lika med nettoomsättning enligt årsredovisning. Frågor om sekretess prövas i varje enskilt ärende när någon begär ut uppgifter. För att hjälpa och underlätta för PTS i detta arbete är det dock lämpligt att vid inlämnande ange vilka specifika uppgifter som berörd aktör anser bör omfattas av sekretess. 2.4 Revisorsintyg är inte nödvändigt Remissvar: Det är tveksamt om det verkligen finns ett behov av att införa ett krav på revisorsintyg. Ett skäl till detta är att ett sådant krav leder till ökad administration och ökade kostnader. Ett annat skäl är att frågan om fördelning av omsättning på anmälningspliktig respektive inte anmälningspliktig omsättning är en fråga om tillämpning av LEK. Det bör därför inte ankomma på en revisor att intyga riktigheten av en sådan fördelning. Alternativa förslag till kravet på revisorsintyg: Om ett intygande behövs är det rimligare att en ekonomichef eller motsvarande befattning intygar riktigheten av omsättningen. Med hjälp av de uppgifter som operatörerna föreslås lämna i en ny blankett bör PTS på egen hand kunna kontrollera riktigheten av lämnade uppgifter utifrån operatörens senaste årsredovisning. PTS: Kravet på revisorsintyg föreslås endast gälla operatörer med en omsättning över 700 MSEK, vilka för närvarande endast är nio st. Dessa operatörer betalar höga avgifter till PTS varje år och PTS anser att det är särskilt viktigt att dessa avgifter blir så korrekta som möjligt, både för operatörerna själva och för PTS. Även mindre felaktigheter kan ge stora beloppsmässiga utslag för dessa operatörer. Det har också förekommit att PTS har behövt betala tillbaka relativt stora summor på grund av att underlaget för beräkningen av avgifterna har varit bristfälligt. Bristerna har bl.a. bestått i att de omsättningssiffror som lämnats har varit för höga. PTS anser därför att det behövs bättre rutiner och bättre verktyg än vad som är fallet i dagsläget, för att få fram så korrekta underlag som möjligt när avgifterna ska bestämmas. Redan användandet av en separat blankett för redovisning av anmälningspliktig omsättning tillsammans med tydliga anvisningar torde öka säkerheten i underlagen. PTS kommer ånyo att överväga om det därutöver ska ställas krav på någon form av intygande och Post- och telestyrelsen 6

7 7(8) vilken befattningshavare som i så fall ska vara den som utfärdar ett intyg. Av de skäl som framförts i remissvaren är möjligen en revisor inte den mest lämpliga att bedöma vilken omsättning som är att hänföra till anmälningsplikten enligt LEK. 2.5 Alla aktörer som omfattas av anmälningsplikt bör betala avgift Remissvar: Alla anmälda operatörer bör vara med och betala avgifter till PTS. Någon anser även att avgifterna snarare bör höjas för mindre operatörer istället för att som PTS föreslår befria dessa från avgift. Även mindre operatörer torde orsaka tillsynsinsatser mm från PTS sida. PTS bör också presentera en konsekvensanalys och en motivering till de ökade kostnader som befrielse av avgift för en viss kategori kommer att innebära för övriga operatörer. Beredskapsavgiften är mycket hög och avgifterna, åtminstone till viss del, skulle kunna finansieras via statsbudgeten istället. PTS: För år 2012 fanns 469 anmälda operatörer som till PTS betalade avgift för den anmälningspliktiga verksamheten. Avgiften baseras enligt PTS egna föreskrifter på årsomsättningen i den anmälningspliktiga verksamheten, och de nio största operatörerna bidrog år 2012 med ca 87 procent av avgifterna. Samtidigt bidrog de 267 minsta operatörerna (årsomsättning under fem MSEK) med mindre än en procent av avgifterna. Enligt PTS föreskrifter betalar de sistnämnda operatörerna endast en fast avgift om 1000 kr per år för den anmälningspliktiga verksamheten och 100 kr per år för tillsyn enigt lagen (2000:12) om radio- och teleterminalutrustning. Tillsynsinsatser när det gäller de minsta operatörerna förekommer endast i mycket begränsad omfattning. Inom konkurrensområdet är tillsynen till allra största delen inriktad mot de operatörer som är ålagda skyldigheter i egenskap av dominerande aktör. Inom andra verksamhetsområden på PTS, som nätsäkerhet, är tillsynen också i huvudsak inriktad mot de större operatörerna. Det kommer visserligen in klagomål till PTS konsumenttelefon som även kan avse de minsta operatörerna, men många gånger gäller dessa klagomål områden som faller utanför PTS verksamhetsområde. Exempel på detta är problem med kundtjänst eller marknadsföring. Det som ändå faller inom PTS tillsynsområde leder ofta till relativt begränsade tillsynsinsatser. PTS bedömning är därför att de minsta operatörerna inte orsakar tillsynsinsatser i sådan omfattning att det av det skälet är motiverat att ta ut avgifter, eller höja dessa. PTS anser således att övervägande skäl talar för att förenkla avgiftsprocessen för såväl de minsta operatörerna som för PTS, genom att avgiftsbefria den kategori som idag betalar 1000 kr kr per år. Därmed skulle PTS inte Post- och telestyrelsen 7

8 8(8) behöva fakturera ca 57 procent av de anmälda operatörerna. Därmed skulle en del administrativt arbete kunna undvikas för såväl operatörer som PTS. Dessa förenklingar får även anses ligga i linje med regeringens ambitioner att skapa en enklare vardag för företagare Förenkla för företagen. Post- och telestyrelsen 8