Datum Vår referens Sida Dnr: (5) Remissvar avseende vallagskommitténs slutbetänkande Eröstning och andra valfrågor (SOU 2013:24)

Transkript

1 Datum Vår referens Sida Dnr: (5) Ert datum Er referens Ju2013/3126/L6 Rättssekretariatet Anneli Sihlstedt Justitiedepartementet Stockholm Remissvar avseende vallagskommitténs slutbetänkande Eröstning och andra valfrågor (SOU 2013:24) Post- och telestyrelsen (PTS) har enligt 1 förordningen (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen ett samlat ansvar inom postområdet och området för elektronisk kommunikation. Vidare är PTS utsedd av regeringen till en av 22 strategiska myndigheter för att genomföra funktionshinderspolitiken inom områdena elektronisk kommunikation och post. PTS har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter. 3. E-röstning PTS är tillsynsmyndighet enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, LEK, och utövar tillsyn över bl.a. att den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av tjänsten skyddas. Myndighetens tillsynsmandat avser dock endast de aktörer som ansvarar för en sådan tjänst och träffar inte behandling av personuppgifter vid tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och tjänster, för vilket gäller bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Bestämmelserna i LEK är således inte tillämpliga vid en myndighets tillhandahållande av en e-tjänst, en offentlig innehållstjänst som exempelvis möjligheten att e-deklarera eller den nu föreslagna möjligheten att e-rösta. PTS vill dock lämna följande synpunkter. PTS har redan 2006 i en rapport om innehållstjänster i fasta och mobila nät en överblick av förutsättningarna för marknadens fortsatta framväxt (PTS-ER- 2006:29, s. 3) konstaterat bl.a. följande: Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(5) Användningen av Internetbaserade innehållstjänster i fasta nät i Sverige fortsätter att öka och användningen i Sverige är hög jämfört med användningen i andra länder. Även om användningen av t.ex. offentliga tjänster över Internet, och användningen av e-handel ökar, så motsvarar det fortfarande en begränsad del av den totala användningen av offentliga tjänster och den totala handeln. Det finns alltså potential för ett ökat användande av dessa och andra tjänster. En förutsättning för att marknaderna ska kunna växa inom alla områden är att användarna trots säkerhetsproblemen har fortsatt tillit till Internet, speciellt de webbsidor där de lämnar konfidentiell information, kontouppgifter m.m. Inom ramen för PTS arbete med nätsäkerhet kommer PTS fortsätta arbeta med frågorna om tillit och säkerhet. PTS är i grunden positiv till en ökad användning av innehållstjänster och arbetar för att välinformerade och medvetna slutanvändare ska ha hög tillit till elektroniska kommunikationstjänster. Viljan att använda de nya möjligheterna och tjänsterna kan dock hämmas av brister i säkerhets- och integritetsskyddet. Vallagskommittén föreslår att det ska tillsättas en utredning med uppdrag att närmare överväga förutsättningarna för att införa ett e-röstningssystem och, om man bedömer att krav på säkerhet m.m. kan uppfyllas, redovisa de juridiska, tekniska och administrativa förutsättningarna som ska gälla för en försöksverksamhet vid de allmänna valen PTS instämmer med kommittén att förslaget i sin helhet kräver fortsatt utredning för att kunna ligga till grund för ett beslut om Sverige ska genomföra ett pilotprojekt avseende elektronisk röstning i okontrollerade miljöer över internet. Framförallt måste riskerna med en elektronisk lösning för röstning över internet noggrant analyseras med anledning av de högt ställda kraven på tillförlitlighet vid bedömningen av vilka säkerhetsåtgärder som krävs för att bl.a. valhemligheten ska kunna garanteras. Vårt nuvarande pappersbaserade valsystem är inte utan fel och brister men med elektroniska system finns det t.ex. risk för att en enda person genom små ändringar kan påverka ett stort antal röster (a.a., s. 74). Det är som utredningen framhåller (a.a., s. 75) inte möjligt att garantera att ett elektroniskt system är helt fritt från fel och frågan är vilken säkerhetsnivå som kan godtas. Vidare anser PTS att det mot bakgrund av kravet på valhemlighet är tveksamt att man som kommittén föreslår (a.a., s. 78) kan förlita sig på att väljarna själva vidtar åtgärder när det gäller säkerheten. Post- och telestyrelsen 2

3 3(5) Medborgarnas förväntan att kunna utföra det mesta där man för tillfället befinner sig är redan idag stor och kommer att år 2018 vara ännu större. En ökad användning kommer att i hög grad ske över trådlösa nät. Användningen medför en ökad risk för radiostörning, avlyssning och problem med kapacitet eller täckning. Arbete med att ta fram ett tillräckligt säkert system och förvalta detsamma kräver med nödvändighet resurser i form av såväl kunskap, som tid och pengar. PTS vill betona vikten av att en noggrann bedömning av e-röstningssystemets förmåga att motstå angrepp och andra svåra påfrestningar utan att nämnvärt förlora sin funktion kräver en omfattande risk- och sårbarhetsanalys av e- röstningssystemets alla delar som inkluderar konsekvensanalys, beroendeanalys och kontinuitetsplanering. En utmaning i sammanhanget är också att den snabba tekniska utvecklingen medför att e-röstningssystemet sannolikt måste revideras och utvärderas på nytt varje gång det ska användas för att stå emot nya risker och hot, till skillnad från systemet för traditionell röstning. Det krävs därför djupare analyser, inte enbart för att ge en realistisk bild av om tillräcklig säkerhet kan uppnås för att kunna garantera väljarnas förtroende, utan även för att ge en bild av kostnaderna för systemet som en del av underlaget för att kunna fatta beslut om ett eventuellt pilotprojekt. Beslutet måste fattas med stöd av en så rättvis bild som möjligt av om fördelarna väger över nackdelarna. Av erfarenheterna av elektroniska röstningsförfaranden från andra europeiska länder framgår att endast Norge har redovisat en implementationskostnad. Anmärkningsvärt är vidare att i Nederländerna har det elektroniska röstningsförfarandet avskaffats år 2007 och Danmark menar att det endast är möjligt att uppfylla lagens krav på valhemlighet genom röstning i en kontrollerad miljö, dvs. i en vallokal. Vidare har det av testet med internetröstning i Norge inte gått att dra några slutsatser av vad den långsiktiga effekten är på valdeltagandet och kortsiktigt hade det nära nog ingen effekt alls. Det kan därför enligt vår mening ifrågasättas om enskilda anser sig ha behov av att kunna e-rösta. E-tjänster används vanligtvis till sådant som är ofta förekommande för att förenkla vardagen för den vana internetanvändaren. Till det kommer att internetanvändarna har blivit mer medvetna om säkerhets- och integritetsfrågor samt hur deras personuppgifter behandlas. Väljare med funktionsnedsättning 3. E-röstning För utformning av ett elektroniskt röstningsförfarande vill PTS lyfta fram att tillgänglighetsaspekter för funktionshindrade behöver beaktas. Om personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att delta i val på jämförbara villkor Post- och telestyrelsen 3

4 4(5) som andra behöver de också kunna ta del av information likaväl som kunna utföra själva röstningen. Därför behöver även webbinformation och e-tjänster göras tillgängliga enligt de standarder och riktlinjer som förordas av E- delegationen. 1 Likaså framhåller PTS vikten av att, om försök med e-röstning genomförs så som vallagskommittén föreslår, personer med olika funktionsnedsättningar ingår som testanvändare. 6. Deltagande i val för personer med funktionsnedsättning 6.1 Tillgängligheten till vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning PTS är positiv till kommitténs förslag att ta bort kommunernas dispens att använda röstningslokaler som inte uppfyller kraven på tillgänglighet samt till möjligheten att avge en röst utanför en röstningslokal vid all röstmottagning. 6.2 Biträde åt väljare vid röstning PTS är positiv till kommitténs förslag att väljare kan anlita även en enskild person som hjälp vid röstning Budröstning och ambulerande röstmottagning PTS är positiv till kommitténs förslag om ambulerande röstmottagare och om budröstning. Information om Teletal Avslutningsvis vill PTS informera om att kommunikationstjänsten Teletal, som PTS finansierar, kommer att förlänga sina öppettider till klockan 22 på kvällen för att motsvara öppettiderna för Valmyndighetens Callcenter. Tjänsten innebär att en tolk, som kan tolka svårförstått tal, tolkar eller ger stöd i form av förtydligande, minnesstöd eller anteckningshjälp under telefonsamtal. Tjänsten kan på så sätt underlätta för vissa väljare att få svar på frågor och beställa material. Förmedlingstjänsterna för bild- och texttelefoni, som också finansieras av PTS, har redan öppet till kl Genom dessa tjänster kan också döva och personer med hörselnedsättning kommunicera med Valmyndighetens Callcenter genom text och teckenspråk. Rikard Englund t.f. generaldirektör 1 Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) Post- och telestyrelsen 4

5 5(5) Yttrandet har beslutats av t.f. generaldirektören Rikard Englund. I ärendets slutliga handläggning har även juristen Anneli Sihlstedt (föredragande) och Anders Rafting (myndighetens nätsäkerhetsavdelning) deltagit. Post- och telestyrelsen 5