Slutrapport objektkartläggning Uppsala universitet

Transkript

1 Slutrapport objektkartläggning Uppsala universitet

2 1 Bakgrund och genomförande Föreliggande rapport är ett resultat av den objektkartläggning som genomförts inom universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket vid Uppsala universitet och som har letts av Magnus Lundeberg och kvalitetssäkrats av Malin Nordström, På AB. Syftet var att kartlägga förvaltningsobjekt och objektfamiljer (se avsnitt 2 för definition av dessa begrepp) i enlighet med förvaltningsmodellen pm 3. Aktiviteterna på Uppsala universitet har planerats och genomförts i samverkan med Catharina Sjöholm, IT-strategiska avdelningen Uppsala universitet. Bakgrunden till uppdraget är ett beslut om att genomföra en objektkartläggning enligt förvaltningsstyrningsmodellen pm 3 vid universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket. Objektkartan är avsedd att användas som utgångspunkt vid breddinförande av pm 3. Objektkartläggningens resultat rapporterades till en styrgrupp bestående av universitetsdirektör Ann Fust, avdelningsdirektör Sven Arvidson (avdelningen för IT och inköp), och IT-chef Per Lindgren (IT-strategiska avdelningen). Objektkartläggningen genomfördes enligt följande metodsteg; - inventering - modellering - förankring - godkännande Inventeringen bestod av faktainsamling och intervjuer och genomfördes under december månad Huvudreferenser har varit tidigare genomförd Systeminventering (genomförd av IT-strategiska enheten 2006) och Systemkartläggning (Systemkartläggning UU, IT-arkitekterna 2007). Personer som deltagit i intervjuer och arbetsgrupper finns redovisade i Bilaga 1. Insamlat material analyserades och modellering av objekten genomfördes av Magnus Lundeberg och Malin Nordström från På, vilket resulterade i en objektkarta version 0.1. Denna objektkarta presenterades för identifierad arbetsgrupp, samt för styrgruppen i december Objektkartan justerades och förankrades med arbetsgruppen i flera steg under perioden december 2008 till februari 2009 och resulterade i Objektkarta version 1.0, se avsnitt 3 för detaljerad beskrivning. Objektkarta version 1.0 godkändes av styrgruppen den 10 mars Förvaltningsobjekt och objektfamiljer enligt pm3 I detta avsnitt introduceras centrala begrepp såsom förvaltningsobjekt, objektfamiljer och objektarkitektur och hur principerna för hur dessa har identifierats inom Uppsala universitet. Förvaltningsobjekt utgör i pm³ det viktigaste medlet för att avgränsa förvaltningsorganisationers ansvarsområde. Förvaltningsobjektet är svaret på frågan vad förvaltas och innehåller alltid IT-system. Det vanligaste sättet att innehållsbestämma förvaltningsobjekt är att avgränsa ett eller flera IT-system och låta dessa utgöra förvaltningsobjekt. Detta kan leda till låg verksamhetsnytta eftersom IT-systemens roll i verksamheten förblir outredd. Förvaltningsobjekt bör istället avgränsas utifrån den verksamhet och/eller de produkter/tjänster som framställs i en verksamhet. Förutom IT-system innehåller också ett förvaltningsobjekt s.k. verksamhetsstöd. Ett verksamhetsstöd kan bestå av skriftliga processbeskrivningar, IT-systemfunktioner samt förvaltningsorganisationens vidareförädlingsvärde. Detta för att säkra att verksamhetens parter får ett tillfredsställande IT-stöd över tiden oavsett hur verksamheten är organiserad. Det innebär att välavgränsade förvaltningsobjekt som är skapade utifrån processer och produkter är relativt okänsliga för omorganisationer. Ett förvaltningsobjekt kan vidare vara av fyra olika verksamhetstyper; kärnverksamhet, uppdragsstöd, kommunikation och IT-infrastruktur (dessa beskrivs närmare nedan). Förvaltningsobjekt som är av samma typ placeras i samma objektfamilj då de i objekten ingående verksamhetsstöden och IT-

3 systemen i allmänhet är närliggande och har beröringspunkter. Förvaltningsobjekten i en objektfamilj har i regel en gemensam styrgrupp för de ingående objekten men separata förvaltningsledningar för varje enskilt förvaltningsobjekt. På så sätt säkras samverkan och prioritering både inom respektive förvaltningsobjekt och mellan de förvaltningsobjekt som är närliggande. Samtliga förvaltningsobjekt i en organisation beskrivs som helhet i en objektarkitektur på olika nivåer. Kännetecknande för en objektfamilj är att de har en gemensam styrning för att möjliggöra gemensamma prioriteringar och ett effektivt resursutnyttjande. Tillsammans syftar såleds här framtagen objektarkitektur till att stödja Uppsala universitets tre huvuduppdrag på bästa sätt. Indelningen i förvaltningsobjekt har skett med utgångspunkt dels i funktionsområden/verksamhetsprocesser, dels i vilken affärsverksamhet som stöds. Affärsverksamheten representeras i universitetets fall av universitetets tre huvuduppdrag; utbildning, forskning och samverkan. Detta har i kombination med våra erfarenheter från tidigare kartläggningar i andra organisationer medfört en föreslagen förvaltningsobjektarkitektur där förvaltningsobjekten grupperas i objektfamiljer enligt figur 1. Det är framförallt i objektfamiljen Stöd för kärnverksamhet som det går att urskilja förvaltningsobjekt som stödjer de enskilda uppdragen. Övriga objektfamiljer stödjer samtliga tre uppdrag. Samverkans Samverkansuppgifteuppgiften Verksamhetsprocess/funktion Stöd för kärnverksamhet Uppdragsstöd Kommunikation Infrastruktur Utbildning Utbildning Uppdrag Forskning Forskning Figur 1. Förvaltningsobjektarkitektur bestående av fyra stycken objektfamiljer. Inom objektfamiljen Infrastruktur finns de objekt vars syfte är att tillhandahålla förutsättningsteknik som krävs för att kunna bedriva förvaltning av de andra förvaltningsobjekten och även för att medarbetare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter som kräver IT-stöd. Inom Kommunikation finns förvaltningsobjekt vars syfte är att vara en kommunikationskanal för att andra förvaltningsobjekt eller linjefunktioner ska kunna nå ut med sina information och sina e-tjänster till nyttjare via Internet. Inom objektfamiljen Uppdragsstöd samlas förvaltningsobjekt som stödjer gemensam (backoffice) verksamhet. Denna typ av verksamhet återfinns inom de flesta organisationer och finns till för att stödja organisationens kärnverksamhet. Exempel på uppdragsstöd är ekonomi- och HR-verksamhet. Förvaltningsobjekten inom Stöd för kärnverksamhet 1 innehåller de förvaltningsobjekt som stödjer en organisations branchunika verksamhet och indelningen av dessa ser olika ut från organisation till organisation. I organisationer där den ordinarie linjeorganisationen är funktionsorienterad så är det vanligt att indelningen av de infrastrukturella objekten och objekten inom Uppdragsstöd påminner om 1 Kärnverksamheten för universitetsförvaltningen är Stöd för universitetets kärnverksamhet, dvs universitetets uppdrag; utbildning, forskning och samverkansuppgiften.

4 organisationsindelningen. Objekten för kommunikation och objekten som stödjer de branschunika uppdragen får däremot ofta en indelning som skär över organisationsgränser. Vid en objektkartläggning tas därmed inte hänsyn till befintlig linjeorganisation. Däremot kan justeringar komma att göras i samband med etableringen av objektarkitekturen. I nuläget har inte någon analys av framtida ansvarsfördelning genomförts utan detta är en del av kommande etableringsfas. I modellbeskrivningen för pm³ beskrivs roller och styrprinciper närmare. 3 Objektkarta I detta avsnitt presenteras Objektkarta version 1.0 i form av en objektarkitektur bestående av objektfamiljer och förvaltningsobjekt. Dokumentet visar även exempel på system som föreslås ingå i förvaltningsobjekten. Den slutliga systemförteckningen för varje enskilt förvaltningsobjekt arbetas fram i samband med etableringen av det enskilda objektet. Etableringsarbetet involverar både IT- och verksamhetsrepresentanter med specialistkompetens inom respektive förvaltningsobjekts område. Objektkartan utgör en utgångspunkt för att påbörja etablering av förvaltningsobjekten. Över tiden kommer såväl verksamhet som IT-system förändras vilket innebär att även objektkartan måste justeras. Utbildning Utbildning Forskning Forskning Samverkans Samverkansuppgifteuppgiften Stöd för kärnverksamhet Studieadministration Forskningsadministration Lärande Informationssökning Samverkan Uppdragsstöd Personal Planering och ärendehantering Ekonomi och Inköp Lokaler Kommunikation Gemensamma webbfunktioner Infrastruktur Teknisk plattform IT arbetsplats Figur 2. Objektkarta version 1.0 Objektkarta version 1.0 består av 4 objektfamiljer som i sin tur innehåller ett antal förvaltningsobjekt. Objektfamiljerna är; - Stöd för kärnverksamhet (består av 5 förvaltningsobjekt) - Uppdragsstöd (består av 4 förvaltningsobjekt) - Kommunikation (består av 1 förvaltningsobjekt) - Infrastruktur (består av 2 förvaltningsobjekt)

5 I kommande avsnitt presenteras sammanfattande beskrivningar av förvaltningsobjekten per objektfamilj. För varje förvaltningsobjekt ges exempel på ingående IT-system. För en mer detaljerad beskrivning över förvaltningsobjektens innehåll, se bilaga 2; filen Förvaltningsobjekt.xls. 3.1 Stöd för kärnverksamhet Objektfamiljen Stöd för kärnverksamhet samlar de förvaltningsobjekt som ger stöd till de processer som omfattas av universitetets uppdrag; utbildning, forskning och samverkan. Studieadministration Förvaltningsobjektet Studieadministration syftar till att stödja den verksamhet som bedrivs inom ramen för utbildningsuppdraget. Förvaltningsobjektet ger stöd till de olika adminstrativa momenten kopplade till studerandeprocessen vid Uppsala universitet, till exempel antagning av studenter, studiedokumentation samt utfärdande av examen. Exempel på IT-system som ingår i förvaltningsobjektet Studieadministration är Uppdok, NyA, Selma och DarkX. Forskningsadministration Förvaltningsobjektet Forskningsadministration syftar till att stödja den verksamhet som bedrivs inom ramen för forskningsuppdraget. Förvaltningsobjektet stödjer hantering av forskningsinformation, planering av forskning samt ansökning och administration av extern forskningsfinansiering. Exempel på IT-system som ingår i förvaltningsobjektet Forskningsadministration är Diva, Resursen för forskningsplanering samt ett antal forskningsdatabaser. Samverkan Förvaltningsobjektet Samverkan syftar till att stödja den verksamhet som sker med utgångspunkt i universitetets samverkansuppdrag. I dagsläget ger förvaltningsobjektet framförallt stöd för samverkan med före detta studenter och forskare vid Uppsala universitet som nu finns i på andra platser i näringslivet. Exempel på IT-system som ingår i förvaltningsobjektet Samverkan är Alumnwebbsidorna, Alumndatabasen (Alumninät) och MAKS. Lärande Förvaltningsobjektet Lärande syftar till att stödja Lärandeprocessen vid Uppsala universitet. Förvaltningsobjektet tillhandahåller stöd för att nyttja IT i undervisningen. IT-system som ingår i förvaltningsobjektet Lärande är Marratech, Studentportalen, Ping Pong, Mediabibliotek och Urkund. Informationssökning Förvaltningsobjektet Informationssökning och publikationsregistrering syftar till att stödja den verksamhet i vilken registrering av universitetets publikationer sker och där informationssökning rörande dessa publikationer görs. Exempel på IT-system som ingår i förvaltningsobjektet Informationssökning och publikationsregistrering är DISA, Samsök/SFX, ASID, Katalog 1962 samt the CERL Portal.

6 3.2 Uppdragsstöd Objektfamiljen Uppdragsstöd samlar de förvaltningsobjekt som ger gemensamt administrativt stöd för att kunna genomföra aktiviteterna i universitetets uppdrag. Personal Förvaltningsobjektet Personal syftar till att stödja den verksamhet inom vilken gemensam stödverksamhet kring personaladminstration genomförs. Exempel på IT-system som förvaltas inom ramen för förvaltningsobjektet Personal är Primula, Tur och Retur, Lönerevisionen, Krosslistan samt PA-handboken Ekonomi och inköp Förvaltningsobjektet Ekonomi och inköp syftar till att stödja den verksamhet inom vilken gemensam stödverksamhet kring ekonomiadministration och ekonomistyrning genomförs. Förvaltningsobjektet stödjer även den verksamhet inom vilken gemensam stödverksamhet kring Inköpsprocessen (Inköp och upphandling) genomförs. Exempel på IT-system som förvaltas inom ramen för förvaltningsobjektet Ekonomi och inköp är Raindance, Kontraktsdatabasen, Budgetboken, Ramavtalsdatabasen, Inköpstjänsten och Programvaruwebben. Planering och ärendehantering Förvaltningsobjekt Planering och ärendehantering syftar till att stödja den verksamhet i vilken gemensamma planeringsaktiviteter och generell ärendehantering utförs. Exempel på IT-system som ingår i förvaltningsobjektet GLIS samt Diarium, Blankettdatabasen och Regelsamlingen. Förvaltningsobjektet föreslås även innehålla IT-systemet UU+ som ännu inte är driftsatt. Lokaler Förvaltningsobjektet Lokaler syftar till att stödja lokaladministration, inpassering och bokningar av resurser i anslutning till lokalbokningar genom att tillhandahålla stöd för dessa funktioner. Exempel på IT-system som ingår i objektet är Agendo, Time Edit (Evolvera), Klas, Sesam samt System för säkerhet vid fysisk inpassering i byggnader.

7 3.3 Kommunikation Objektfamiljen Kommunikation samlar de förvaltningsobjekt som levererar förutsättningsteknik i form av kanalinfrastruktur för kommunikation och möjliggör därmed för andra förvaltningsobjekt och linjefunktioner att sprida information och interagera, t ex med hjälp av e-tjänster via webbkanalen. Gemensamma webbfunktioner Förvaltningsobjektet Gemensamma webbfunktioner syftar till att stödja den verksamhet inom vilken publicering av information samt tillgängliggörande av e-tjänster görs. Förvaltningsobjektet är att likna vid en kanal som ger förutsättningar för att kommunikation via webb kan ske. De e-tjänster som ingår i förvaltningsobjektet är sådana som är gemensamma för stora delar av organisationen. Målgruppsanpassade e-tjänster förvaltas däremot av respektive verksamhets förvaltningsobjekt vilka nyttjar Gemensamma webbfunktioner för att publicera och tillgängliggöra sina e-tjänster. Andra förvaltningsobjekt som stöds av förvaltningsobjektet är framförallt objekten inom objektfamiljen för kärnverksamhet. Förvaltningsobjektet stödjer även linjeorganisatoriska parter, t ex Informationsavdelningen, som har behov av att nå ut med information eller tillgängligöra e-tjänster via Webbkanal. Exempel på IT-system som ingår i förvaltningsobjektet Gemensamma webbfunktioner är ett antal olika webbpubliceringsverktyg, Sökmotor Google, awstats, ajwcm samt dominoapplikationer. Förvaltningsobjektet omfattar även några kommande IT-system, t ex InfoGlue. 3.4 Infrastruktur Objektfamiljen Infrastruktur samlar de förvaltningsobjekt som levererar förutsättningsteknik för övriga förvaltningsobjekt, samt grundläggande gemensamt IT-stöd för genomförande av arbetsuppgifter. Teknisk plattform Förvaltningsobjektet Teknisk plattform syftar till att stödja sin verksamhet som utgörs av andra förvaltningsobjekt inom Uppsala universitet, vilka behöver grundläggande infrastruktur för att deras system ska kunna tillgängliggöras och fungera. Förvaltningsobjektet genererar basfunktioner såsom tillgänglighet, beräkningskraft, lagring, distribution, behörighet samt telefoni. Exempel på IT-system som ingår i förvaltningsobjektet för att möjliggöra detta är system för datakommunikation, applikationsservrar (t.ex. databashanterare, webservrar och epostservrar), system för utskriftshantering, backup samt telefoniinfrastruktur. IT-arbetsplats IT-arbetsplats är ett förvaltningsobjekt som syftar till att stödja sin verksamhet genom att tillhandahålla grundläggande stöd för att möjliggöra genomförande av arbetsuppgifter. Inom förvaltningsobjektet IT-arbetsplats förvaltas grundläggande gemensamma applikationer och verktyg som behövs för att utföra arbetsuppgifter i verksamheten. Exempel på IT-system som ingår i objektet är: Epostklient, Sharepoint, Multimediaspelare, Terminalserver, samt Remote Install Service. Förvaltningsobjektet föreslås även innehålla IT-systemet Gemensam kalenderfunktion som ännu inte är driftsatt.

8 4 Reflektioner Under arbetet har vi stött på en mängd reaktioner och funderingar som vi vill förmedla i detta avsnitt. De problem och frågor som finns måste respekteras och hanteras i det kommande införandearbetet. Även om denna uppräkning kan se problemfylld ut vill vi påpeka att problemen inte är orimligt stora! Vi har under arbetet mött en mängd positiva reaktioner i olika delar av organisationen. Många har uttryckt ett stort behov av och en önskan att få arbeta med en tydligare modell och ett mer samlat grepp kring IT-systemförvaltningen. Det finns en vilja att ta itu med dessa frågor och sträva mot en mer affärsmässig förvaltningsstyrning vilket gör att tidpunkten för att påbörja ett införande av en förvaltningsstyrningsmodell är mycket bra. Genomgående under arbetet har det från arbetsgruppen funnits en önskan att på en detaljerad nivå diskutera enskilda IT- systems placering i förvaltningsobjekt hellre än helhetsbilden. Detta tror vi är kopplat till en farhåga att objektkartans utseende skall vara statiskt och att ett felaktigt placerat system därmed medför långsiktiga och ödesdigra konsekvenser. Idén med objektkartan är dock att den skall vara ett levande dokument. Syftet med objektkartläggningen är att skapa förutsättningar för att påbörja ett införande av pm 3. Vid varje etablering av ett förvaltningsobjekt kommer ett antal ställningstaganden att göras som påverkar objektkartans utformning vad gäller de enskilda ITsystemens placering. Objektkartan måste då uppdateras efter de justeringar som görs i etableringsarbetet. På så sätt blir objektkartan ett verktyg för att hålla ihop både helhetsbilden (kartan) och detaljerna (IT-systemen). Oron i vissa grupperingar över objektkartans eventuella konsekvenser gjorde att diskussionsklimatet bitvis blev ansträngt när hela arbetsgruppen träffades för avstämningar. För att främja konstruktiva diskussioner genomfördes därför under februari 2009 avstämningsmöten i mindre grupperingar. Något som föll mycket väl ut och vi kunde gå vidare. Vi har sett en oro i arbetsgruppen för hur de föreslagna förvaltningsobjekten ska förhålla sig till den nuvarande organisationen. Frågor har väckts rörande potentiella intressekonflikter i blivande styrgrupper. Syftet med att sätta upp förvaltningsorganisationer enligt pm 3 är att skapa god samverkan och därmed uppnå hög verksamhetsnytta. Då personerna som bemannar styrgruppsroller i sin dagliga tjänsteutövning arbetar i enlighet med uppställda strategier, mål och visioner är det På:s erfarenhet att de i styrgruppsarbetet kommer att arbeta med god helhetssyn och för att objektet förvaltas på bästa sätt. Bland befintliga systemägare finns en farhåga för att en indelning enligt objektkartan kan leda till att man får ansvar för system som man i nuläget ej har befogenhet över. Det som händer i samband med ett införande av pm 3 och tilldelandet av ansvar för ett etablerat förvaltningsobjekt är att den som blir objektägare respektive IT-systemägare också måste ges befogenhet att besluta i frågor rörande de system som ingår i förvaltningsobjektet. Som en del av förändringsarbetet under införandet förtydligas förvaltingsobjektens omfattning och koppling till den verksamhet som stöds. I och med detta skapas också ökad förståelse för behovet av samlad styrning och ägandeskap för att uppnå största nytta för verksamheten på en övergripande nivå. Det har också funnits en oro från arbetsgruppen för att några förvaltningsobjekt skall bli för stora. Detta har gällt framförallt Studieadministration och Teknisk plattform. Vi har valt att ta det större greppet för att uppnå ett samlat perspektiv. Om det under etablering av objekten visar sig att omfattningen faktiskt har blivit för stor är det lättare att dela upp ett förvaltningsobjekt i flera objekt än det är att slå ihop flera till ett. Ekonomi och inköp föreslogs initialt att vara två separata varav ett relativt litet förvaltningsobjekt då de stöttar olika verksamhetsprocesser. De har samtidigt många beröringspunkter och vi har även här efter avstämningarna valt att ta ett större grepp och föreslår ett gemensamt objekt.

9 Det finns ett antal IT-system i kartläggningen som ur ett teoretiskt perspektiv bör placeras i andra objekt än vad som är föreslaget i rapporten. Ett problem för placeringen kan vara att en mängd olika verksamhetsstöd byggts ihop i komplexa systemlösningar. Det är emellertid inte alltid vare sig önskvärt eller genomförbart att bryta isär befintliga systemlösningar som resultat av en objektkartläggning. När man i etableringsarbetet tydliggör vilka verksamhetsstöd som förvaltningsobjektet erbjuder kommer detta att visa på vilka IT-system som är felplacerade och/eller suboptimalt uppbyggda. Det blir då en uppgift för objektets förvaltningsorganisation att sätta upp mål för förändringen av dessa IT-system eller deras placering så att man på sikt kan få en bättre utformning av förvaltningsobjektet, och därmed även objektkartan. Två exempel från kartläggningen på system som På anser vara suboptimalt placerade är Studentportalen och AKKA. - Studentportalen samlar och erbjuder stöd till en mängd olika verksamheter. Många av e- tjänsterna som är tillgängliga via Studenportalen bör på sikt förvaltas i de verksamheter som de stödjer. Därmed bör de e-tjänster som exempelvis ger stöd för IT-användning i undervisningen placeras i förvaltningsobjektet Lärande, medan e-tjänster som stödjer den studieadministrativa processen placeras i objektet studieadminstration. IT-komponenter i portalen som är gemensamma med IT-komponenter som nyttjas i andra portaler vid universitetet bör placeras i förvaltningsobjektet Gemensamma webbfunktioner. På:s bedömning är att det är bättre att påbörja en etablering av Lärande med befintlig struktur på Studentportalen och att dra slutsatser från etableringsarbetet för hur man kan arbeta vidare mot att få objektets innehåll att stämma bättre med vilket verksamhetsstöd man erbjuder. - IT-systemet AKKA erbjuder katalogtjänster och ett problem i placeringen är att IT-systemet dels levererar stöd till andra förvaltingsobjekt så att deras system kan nyttja kataloguppslag, dels möjliggörs hantering av kataloginformation. Därmed stödjer IT-systemet som helhet två skilda verksamheter, men måste ändå placeras i ett förvaltningsobjekt. Vi har valt att placera AKKA i Teknisk plattform, trots att huvuddelen av systemen i Teknisk plattform ej levererar stöd till hantering. På anser att Uppsala universitet på sikt kan överväga att bryta ut delar av AKKA som stödjer hantering av kataloginformation och placera dessa i till exempel förvaltningsobjektet IT-arbetsplats. Vissa av de i kartläggningen förekommande systemen finns både som lokala/interna system vid universitetsförvaltningen och som universitetsgemensamma system. I de fall det är oklart vilket/vilka system som avses bör detta klargöras i samband med etableringen av varje förvaltningsobjekt. En frågeställning som också varit uppe under avstämningsdiskussionerna är eventuella konflikter med andra modeller/metoder som används inom universitetet. Det är framförallt pm 3 i relation till ITIL och metoder för Webbförvaltning som har diskuterats. Ur vårt perspektiv kompletterar modellerna varandra i bägge fallen. En särskild avstämning rörande modell för Webbförvaltning och pm 3 har genomförts av Åke Johansson och Malin Nordström. Slutsatsen är att det inte föreligger några konflikter. En utförligare jämförelse mellan pm 3 och ITIL finns att läsa i rapporten Affärmässig Förvaltningsstyrning och ITIL (ITSM), (PÅSYN 002A). Under avstämningarna av objektkartan har frågor om hur namn och begrepp i förvaltningsstyrningsmodellen förhåller sig till befintliga begrepp i övrig verksamhet varit föremål för diskussion. Benämningar av förvaltningsobjekt och objektfamiljer i objektkartan bör ses som ett förslag. I det fortsatta arbetet med införande av pm 3 (och andra modeller/metoder i organisationen) bör dessa benämningar kontinuerligt ses över för att ensa språkbruket i organistationen. Ett lämpligt tillfälle att öka precisionen i förvaltningsobjektens namn är i samband med etableringen av varje förvaltningsobjekt.

10 5 Nästa steg Nästa steg är att fortsätta det påbörjade etableringsarbetet. Etableringsarbetet innebär att förvaltningsplaner för respektive förvaltningsobjekt utarbetas. I förvaltningsplanen beskrivs förvaltningsobjektet avseende innehåll och avgränsningar, målbilden för innevarande period (inkl. resursberäkningar för interna och externa resurser), roller avseende ansvar/befogenheter och bemanning samt förvaltningsprocesser för styrning, användarstöd, ändringshantering och felhantering. För bästa effekt rekommenderas att etablera objektkartan som helhet under en period av 1-2 år. Danderyd

11 Bilaga 1 Deltagare i objektkartläggningen Följande personer intervjuades angående IT-systemens roll i relation till Uppsala universitets uppdrag och verksamhetsprocesser: Stefan Andersson Universitetsbiblioteket, Enheten för Digital publicering Catarina Arbin Ekonomiavdelningen Sven Arvidson Avdelningen för IT och inköp Pål Axelsson Avdelningen för IT och inköp, Nät- och serverdrift Claes Falk Ekonomiavdelningen Lennart Ilke Byggnadsavdelningen Åke Johansson Universitetsledningens kansli, Verksamhetsstöd Einar Lauritzen Studerandebyrån Mia Lindegren Uppsala Learning Lab Per Lindgren IT-strategiska avdelningen, IT-strategi Kristina Meisingseth Avdelningen för IT och inköp, Tjänste- och verksamhetsutveckling Christer Nilsson Studerandebyrån, UPPDOK-enheten Masoud Tajallaei Personalavdelningen, Systemgruppen Malin Wester Uppsala Learning Lab Arbetsgruppen som deltog i avstämningar av objektkartan bestod av följande personer: Stefan Andersson Universitetsbiblioteket, Enheten för Digital publicering Catarina Arbin Ekonomiavdelningen Sven Arvidsson Avdelningen för IT och inköp Boukjan Aukes Universitetsbiblioteket, IT-enheten Pål Axelsson Avdelningen för IT och inköp, Nät- och serverdrift Veronika Berglund * Avdelningen för IT och inköp, Informationssäkerhet, IRT Claes Falk Ekonomiavdelningen Kalle Flodkvist* Avdelningen för IT och inköp, Nät- och serverdrift Holger Henningsson Personalavdelningen, Löne- och systemenheten Kerstin Jacobsson Planeringsavdelningen Fredrik Jansson Planeringsavdelningen Åke Johansson Universitetsledningens kansli, Verksamhetsstöd Margitha Karlsson* Avdelningen för IT och inköp, Systemutveckling Einar Lauritzen Studerandebyrån Mia Lindegren Uppsala Learning Lab Per Lindgren IT-strategiska avdelningen, IT-strategi Kristina Meisingseth Avdelningen för IT och inköp, Tjänste- och verksamhetsutveckling Gerolf Nauwerk IT-strategiska avdelningen, IT-strategi Christer Nilsson Studerandebyrån, UPPDOK-enheten Cecilia Winrow Universitetsledningens kansli, Verksamhetsstöd * Har deltagit i arbetsmöten med avdelningen för IT och Inköp.