Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökarängsskolan Kryddgårdsskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökarängsskolan Kryddgårdsskolan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, fritidshem, fritidsklubb och KTT År: 2016

2 2 (30) Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 5 Främjande insatser 8 Främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling 8 Främja likabehandling allmänt 10 Främja likabehandling oavsett kön 12 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller könsuttryck 13 Främja likabehandling oavsett etnicitet och religion 14 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning 15 Främja likabehandling oavsett ålder 16 Kartläggning 17 Förebyggande åtgärder 21 Att motverka all form av kränkande behandling. 21 Rutiner för akuta situationer 24

3 3 (30) Grunduppgifter VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, fritidshem, fritidsklubb och KTT ANSVARIGA FÖR PLANEN Rektor Heidi Hård af Segerstad VÅR VISION Hökarängsskolan och Kryddgårdsskolan ska vara en skola för var och en och för alla. Varje elev ska vara i goda lärprocesser, trivas och må bra och lämna skolan med goda resultat, väl rustad för framtiden. Personalen ska vara engagerad och ha höga förväntningar på varandra, sig själva och eleverna. Skolan ska prioritera lärandet och eleverna ska vara engagerade, delaktiga och ansvarstagande. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Ingen får kränka någon annan. Alla ska reagera och säga till om någon utsätts för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. "Låtsasbråk" och "skämtkränkningar" är inte tillåtet på våra skolor. PLANEN GÄLLER FRÅN PLANEN GÄLLER TILL ELEVERNAS DELAKTIGHET Klassråd Elevråd Elevkamratstödjarmöten Värdegrundsdagar med mentorer VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET Föräldramöten Föräldraråd PERSONALENS DELAKTIGHET Personalkonferenser Kompetensutvecklingsdagar Arbetsplatsträffar Arbetslag Samverkansgruppsmöten

4 4 (30) FÖRANKRING AV PLANEN På värdegrundsdagar en gång per termin arbetar eleverna tillsammans med mentorer med planen för att alla ska ha god kännedom om planen. Vi jobbar också varje år med någon eller några aktuella frågor i planen, vilka kan ligga till grund för utvecklingsområden i kommande plan. I början av varje läsår presenteras planen på personalkonferens. Nyanställda tar del av planen på introduktionsmöte. På kompetensutvecklingsdag i januari och i personalkonferenser diskuteras frågor som kan ligga till grund för kommande plan. På föräldramöte i september presenteras planen för vårdnadshavare. På föräldraråd diskuteras frågor, som kan ligga till grund för kommande plan. Planen publiceras på skolans hemsida och finns att hämta på skolans expedition. Arbetslagen arbetar med delar av planen under läsåret.

5 5 (30) Utvärdering BESKRIV HUR FJOLÅRETS PLAN HAR UTVÄRDERATS En utvärdering av den förra planen har gjorts i skolledningen tillsammans med arbetslagsledarna, utifrån styrdokumentens krav på vad planen ska innehålla. Arbetslagen har utvärderat delar av planen, såsom trygghetsarbetet i de olika verksamheterna. DELAKTIGA I UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN Personal och skolledning RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN De beskrivna insatserna och åtgärderna i vårt främjande och förebyggande arbete är i olika grad genomförda. Flera av utvecklingsområdena kräver ytterligare arbete kommande år. Slutsatser från årets utvärdering: Ja, ny trygghetsenkät i december är framtagen. Under förra terminen arbetade arbetslagsledarna tillsammans med skolledning för att utforma en ny trygghetsenkät. Målet var att skapa en enkät för hela skolan med frågor anpassade efter ålder. Eleverna fick svara på enkäten i december och sedan fick personalen fylla i en utvärdering av enkäten. Utifrån utvärderingen ska enkäten eventuellt justeras. Ja, vi har mångkulturella kalendrar i varje klassrum för att kunna se och lyfta fram olika högtider från olika religioner. Nej, vi har ännu inte skapat ett årshjul för trygghetsarbetet så detta behöver göras. Ja, personalen har fått kompetensutveckling vad gäller diskrimineringsgrunderna, dock finns ny personal sedan dess. Vi behöver således mer kompetensutveckling om diskrimineringsgrunderna. Ja, på incidentrapporten står diskrimineringsgrunderna angivna, så att det är lätt för personal att rubricera incidenten rätt.

6 6 (30) Ja, vi har röda skoljackor med Hökarängsskolans tryck på ryggen under vintern och vi har beställt rastvaktsvästar till våren och sommaren, för att synliggöra rastvakterna och på så sätt skapa trygghet. Personalen behöver bli bättre på att använda sina jackor under rastverksamhet och fritidsverksamhet för att bli synliga. Ja, de flesta pedagoger arbetar med planen under läsåret och inte endast på värdegrundsdagar vilket är bra. Vi måste få alla pedagoger att arbeta medvetet och systematiskt med planen. Ja, alla fritidsavdelningar har fritidsråd, dock behöver några avdelningar utveckla mötesstrukturen. Protokollen ska skickas till biträdande rektorer. Nej, Hökarängsskolan har ännu inte fadderverksamhet. (Höstterminen 2016 påbörjas fadderverksamhet med elever i åk 3 som faddrar för elever i förskoleklassen, elever i åk 6 som faddrar för elever i åk 4, elevkamratstödjare i åk 9 för elever i åk 7.) Ja, vi har arbetat i åldersblandade grupper i alla stadier, så att eleverna lär känna varandra. Vi ska arbeta mer med det. Ja, vi har en brevlåda på skolan för att eleverna ska kunna informera om kränkningar och mobbning anonymt, men vi behöver informera alla elever om denna och var den finns, så att elever vet att de kan och hur det kan gå till. Ja, vi har informerat om planen mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramöten och diskuterat frågor i planen på föräldraråd. Vad gäller den fysiska miljön så behöver vi se över följande: Att omklädningsrummen alltid är vuxenbemannade i åk F-6. Att väntrummet utanför elevhälsan används som väntrum och inte uppehållsrum. Att en lugn plats skapas i ljushallen mellan expedition och trappa. Att hissarna fungerar Att det finns dörröppnare där det behövs. Att det inte finns några trösklar där rullstolar ska köra Bord med ljuddämpande yta i klassrum där det finns behov

7 7 (30) ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS SENAST BESKRIV HUR ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS Planen ska utvärderas i skolledningen tillsammans med arbetslagsledarna, utifrån styrdokumentens krav på vad planen ska innehålla. (nov-16) Arbetslagen ska utvärdera planen och trygghetsarbetet (v.44) ANSVARIG FÖR ATT ÅRETS PLAN UTVÄRDERAS Rektor Heidi Hård af Segerstad Biträdande rektor med inriktning fritidshem Marina Berg

8 8 (30) Främjande insatser Främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING Alla anställda på Hökarängsskolan och Kryddgårdsskolan ska aktivt arbeta för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Vi ska även förebygga samt arbeta för att tidigt upptäcka och förhindra kränkande behandling. Alla på Hökarängsskolan ska kunna trivas och må bra samt känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö. Skolan följer varje år upp brukarundersökning, trygghetsenkät, arbetsmiljöenkät och medarbetarenkät. Skolan analyserar och utvärderar enkäterna i arbetslag, elevhälsa och skolledning. BRUK ska användas kommande år. INSATS Det viktigaste arbetet mot kränkande behandling sker i det dagliga arbetet och bygger på goda relationer. Alla vuxna ska vara goda förebilder och påminna om gemensamma överenskommelser när någon överträder gränser och reagera då någon bryter mot regler eller kränker andra. Skolan ska guida elever som behöver vägledning. Alla möten mellan elever och vuxna ska präglas av vänlighet och respekt. På skolans värdegrundsdagar i början av varje termin arbetar eleverna tillsammans med sina mentorer, fritidspersonal och elevassistenter, med frågor som rör respekt för alla människors lika värde. På skolan ordnas årliga aktiviteter för att eleverna ska få möjlighet att mötas i många olika sammanhang, för att skapa gemenskap, så att eleverna får möjlighet att hitta nya kamrater utanför klassen. På så sätt motverkas främlingskap mellan elever, klasser och årskurser. Samverkan mellan parallellklasser sker i undervisning, temaarbeten, värdegrundsarbete och utflykter. Elevens val, resurstimmar och julpyssel/aktiviteter är för de flesta klasser

9 9 (30) årskursblandade. Eleverna möts i olika gruppkonstellationer på friluftsdagar och i andra aktiviteter. Alla elever har schemalagda klassråd varje vecka och varje fritidsavdelning har inplanerade fritidsråd varje månad, som genomförs med stöd av klassrådshandboken i arbetet att öva demokratiska förhållningssätt och samspelsregler. På klassråd och fritidsråd ska även klassernas/gruppernas angelägenheter diskuteras. I de yngre åldrarna finns klassvärdar som hjälper till i klassen. På fritidshemmets avdelningar lyfts dagligen goda exempel fram för att stärka varje barn. Eleverna har bestämda platser i klassrum och i matsal för skapa trygghet. Elevrådet, elevskyddsombuden och elevkamratstödjarna i åk 7-9 utbildas i samverkan med Demokratiakademin tillsammans elever från Gubbängsskolan och Farsta grundskola. Elevskyddsombuden deltar även i utbildningsförvaltningens utbildning. På Kryddgårdsskolan har personalen täta uppföljningar av hur skolans värdegrund genomsyrar verksamheten. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

10 10 (30) Främja likabehandling allmänt OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING Alla på Hökarängsskolan ska kunna trivas och må bra samt känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö i den dagliga undervisningen och verksamheten och planera in, genomföra och utvärdera metoder för att väva in värdegrunds- och trygghetsarbetet i kunskapsuppdraget. I planering, genomförande och utvärdering av undervisningen och det vardagliga arbetet ska alla pedagoger integrera arbetet för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter, arbetet för att tidigt upptäcka och förhindra kränkande behandling samt arbetet för att alla ska kunna trivas och må bra samt känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö. INSATS Vi ska under läsåret samtala om hur alla pedagoger ska kunna arbeta systematiskt i alla klasser i det vardagliga arbetet och/eller undervisningen under läsåret för att tidigt upptäcka och förhindra kränkande behandling samt arbetet för att alla elever ska kunna trivas och må bra samt känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö. Alla pedagoger ska arbeta i alla arbetslag och klasser med diskrimineringsgrunderna på värdegrundsdagar och i klassråden. Pedagoger, ska utveckla olika metoder för att levandegöra diskrimineringsgrunderna, så att eleverna kan ta till sig och förstå. Uppföljning i trygghetsenkät samt på arbetslagsmöten. All personal ska samtala om skolans regler och överenskommelser på introduktionsdagarna i augusti, för samsyn och gemensamt förhållningssätt i personalen.

11 11 (30) Alla mentorer arbetar med skolans regler i sina klasser och tar fram gemensamma överenskommelser i sina klasser. Samarbetsövningar med eleverna. Alla lärare arbetar med lektionsramen för att skapa rutiner och ramar och på så sätt öka tryggheten bland eleverna. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad Pedagoger på skolan DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

12 12 (30) Främja likabehandling oavsett kön OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kön MÅL OCH UPPFÖLJNING Personalen skall arbeta genusmedvetet och ha ett normkritiskt förhållningssätt. Alla elever ska ges lika stort utrymme i verksamheten oavsett könstillhörighet eller könsidentifikation. Eleverna ska kunna göra personliga, genomtänkta och väl underbyggda, könsneutrala val inför gymnasiet. Uppföljning på utvärderingsdagar i juni. INSATS Kränkande språkbruk ska tas upp direkt vid uppkomna situationer. I plan för studie- och yrkesvägledning finns aktiviteter för alla årskurser, vilka ska främja att elever gör personliga, genomtänkta och väl underbyggda, könsneutrala val inför gymnasiet. Kompetensutveckling för personal, samtal om normer och attityder. På introduktionsdagarna i augusti, ska all personal samtala om hur vi ska främja likabehandling. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

13 13 (30) Främja likabehandling oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller könsuttryck OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Könsöverskridande identitet eller könsuttryck och sexuell läggning MÅL OCH UPPFÖLJNING Eleverna ska ha förståelse för att människors sexuella läggning, identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk eller beteende kan se olika ut för olika personer och att var och en ska accepteras för sitt sätt. Uppföljning i trygghetsenkät, samtal med elever samt observationer. INSATS All personal ska alltid, på varje förekommen anledning, tydligt markera att det inte är accepterat att använda nedsättande och kränkande kommentarer som anspelar på kön, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Omklädningsrummen ska alltid vara vuxenbemannade i åk F-6. Se över hur vi formulerar oss i vårt dagliga arbete och samtal emellan samt i styrdokument, blanketter och veckobrev för att säkerställa att dessa är könsneutrala och icke heteronormativa. På utvärderingsdagar i juni, ska all personal samtala om hur vi ska främja likabehandling. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

14 14 (30) Främja likabehandling oavsett etnicitet och religion OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning MÅL OCH UPPFÖLJNING Eleverna ska få ökad förståelse och kunskap om etnicitet och religion eller annan trosuppfattning. Vi följer upp arbetet på olika sätt under värdegrunds- och utvärderingsdagarna samt i samtal och observationer. INSATS All personal ska alltid, på varje förekommen anledning, tydligt markera att det inte är accepterat att använda nedsättande och kränkande kommentarer som anspelar på etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Vi ska uppmuntra eleverna att berätta om sina erfarenheter och olika bakgrunder och vi ska lyfta fram olikheter på ett positivt sätt. Vi har mångkulturella kalendrar i varje klassrum så att pedagogerna kan lyfta fram olika högtider och traditioner ur olika religioner och kulturer. På introduktionsdagarna i augusti och på konferenser under läsåret, ska all personal samtala om hur vi ska främja likabehandling. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

15 15 (30) Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Funktionsnedsättning MÅL OCH UPPFÖLJNING Vi är en skola som arbetar för inkludering. I vår skola ska alla elever vara med. Det innebär att vi har klasser med flera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Därför behöver pedagogerna ha goda och förtroendefulla relationer med sina elever samt använda sig av metoder i utbildningen, för att skapa förutsättningar för varje elev att vara trygg och hitta sin studiero och studieambition under hela skoldagen. Elever från skolornas alla verksamheter ska delta i skolans aktiviteter oavsett funktionsnedsättning. Uppföljning görs i APT. INSATS På konferenser under läsåret, ska personal samtala om hur vi ska främja likabehandling samt konsultera varandra om metoder och förhållningssätt, som passar eleverna. Personalen ska planera så att alla elever ska kunna delta i friluftsdagar och i skolans olika aktiviteter utifrån sina förutsättningar oavsett funktionsnedsättningar. Se över skolans lärsalar så att de är rustade och organiserade på ett funktionellt sätt för alla elever och all personal, som har funktionsnedsättningar. Se över att klassrummen är rustade med specialpedagogiska hjälpmedel och IT-pedagogiska verktyg. Se över att hissarna fungerar som de ska Se över att dörröppnare fungerar där det behövs. Se över trösklar där rullstolar ska köra Se över behovet av bord med ljuddämpande yta i klassrum ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

16 16 (30) Främja likabehandling oavsett ålder OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING Eleverna ska utvecklas och få utmaningar i förhållande till sina förmågor och inte enbart utifrån ålder. INSATS Pedagogerna ska planera åldersadekvata uppgifter och aktiviteter, men också se till att eleverna får individuella utmaningar för att nå sin fulla potential oberoende av ålder. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

17 17 (30) Kartläggning KARTLÄGGNINGSMETODER Trygghetsenkät Brukarundersökning Medarbetarenkät Arbetsmiljöenkät Skyddsrond Elevhälsoteamsmöten Kamratstödjarmöten Elevskyddsombud Klassråd Elevråd Husmodellen BRUK (ht16) OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder HUR ELEVERNA HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN Trygghetsenkät i februari i alla klasser. (Trygghetsenkät som visar elevernas trivsel och identifierar trygga och otrygga platser.) Klasserna tog del av samt analyserade resultaten av trygghetsenkäten på klassnivå på klassråd. Trygghetsenkät i alla klasser i december. Eleverna har diskuterat trygghetsfrågor på elevråd och klassråd. Elevkamratstödjare i åk 9 möter sina handledare cirka en gång i månaden och lyfter fram aktuella frågor. Elevskyddsombud möter sin handledare ett par gånger per termin och driver olika projekt ur arbetsmiljösynpunkt. HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN Uppföljning av Medarbetarenkäten på personalkonferens och APT. Arbetslagen har analyserat Trygghetsenkätens elevsvar på arbetslags- och mentorskonferenser och arbetat fram utvecklingsområden med åtgärder inom respektive verksamhet.

18 18 (30) Mentorer har tillsammans med eleverna analyserat enkätsvaren. RESULTAT OCH ANALYS Trygghetsenkät, sammanfattning 2016, F-2 De flesta trivs i sina klasser och tycker att det finns vuxna att prata med. Alla tycker att de har någon kompis i klassen och de flesta tycker att de har kompisar i skolan. 17,6 % svarar att de ofta blir retade av någon i klassen. 10,2% svarar att de ofta blir retade av någon i skolan. 23,1% svarar att de ibland blir retade av någon i klassen 30,6% svarar att de ibland blir retade av någon i skolan 59,3% svarar att de aldrig blir retade av någon i klassen eller skolan. Många svarar att de inte brukar reta andra. Skolgården, klassrum och ljushall visar sig vara platser där eleverna retas. Utifrån sammanställningen behöver vi arbeta med ovanstående platser. För att gå vidare i kartläggningen behöver vi utgå från husmodellen för att kartlägga vilka platser på skolgården som anses otrygga av eleverna. Vi behöver se till att skämtkränkningar och retsamhet arbetas bort. Trygghetsenkäten, sammanfattning 2016, åk 3-9 De flesta (94 %) känner sig trygga i klassen. Anledningar är: Kompisar, lärare, trevligt bemötande Det som skapar otrygghet i klassen är: När lärarna inte säger till elever som inte uppför sig, när det inte är arbetsro på lektioner, när andra elever säger nedvärderande saker eller slåss, när det inte är vuxna i närheten, när andra skrattar åt en, när elever småretas. De flesta känner sig trygga i skolan men den siffran är lägre än tryggheten i klassen. (88 %) Det som gör elever trygga i skolan är:

19 19 (30) Vänner, lärarna, ingen är taskig, de flesta är snälla, eleverna känner många i skolan, många vuxna på skolan och kuratorerna. (Citat från enkäten) Det som gör eleverna otrygga i skolan är: Elever som beter sig illa, när det är trångt i matsalen, några elever, folk som stör, att vem som helst kan komma in i skolan och hög ljudnivå. (Citat från enkäten) Över 80 % tycker att det finns vuxna att prata med i klassen eller skolan. 96 % uttrycker att de har någon kompis i klassen. De flesta uttrycker att de inte blir retade av någon i klassen eller skolan medan några uttrycker att det händer ibland. 6 % uttrycker att de ofta blir retade av någon i klassen, och 6 % uttrycker att de ofta blir retade av någon i skolan. De flesta anser att de inte brukar reta andra medan några menar att de retar andra ibland och ett fåtal retar andra ofta 2 % Platser där elever uttrycker att det kan förekomma kränkningar/mobbning: Korridoren 49 % På väg till skolan 11 % På väg från skolan 15 % Pojkarnas omklädningsrum 13% Flickornas omklädningsrum 11 % Matsalen 12 % Musiken 9 % Idrottsdagar 6 % Textilslöjd 6 % Fritidsklubben 5 % Raster 70 % På lappar 9 % Övriga 12 % Utifrån svaren behöver vi arbeta med ovanstående platser med fokus på skolgården och ljushallen då det är platser där eleverna vistas på sina raster. Vi behöver se till att skämtkränkningar och retsamhet arbetas bort. Vi behöver utveckla det som gör eleverna trygga vilket är relationer och närvaron av vuxna. Vi ska arbeta bort det som gör eleverna otrygga som exempelvis dåligt bemötande bland elever och hög ljudnivå.

20 20 (30) Kartläggning utifrån observationer och samtal med elever, personal och föräldrar Vi behöver arbeta med språkbruket i alla årskurser eftersom många elever använder svordomar och kränkande ord. I F-3 behöver vi arbeta med kommunikationen mellan eleverna för att arbeta bort det negativa beteendet i form av exempelvis knuffar. Vi behöver arbeta mycket med sociala medier eftersom konflikter har uppstått i dessa forum, det gäller åk 4-9 i grundskolan och grundsärskolan. Vi behöver arbeta med våra likheter och olikheter i alla klasser, för ökad acceptans och förståelse för allas olika behov.

21 21 (30) Förebyggande åtgärder Att motverka all form av kränkande behandling. OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING Alla elever ska känna sig trygga på skolan och i klassen samt ha kontakt med elever i andra klasser och årskurser. Ingen ska bli kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Uppföljning i arbetslag, RISK-grupp, trygghetsenkät. ÅTGÄRD Starta upp fadderverksamhet i åk F-6 Högstadiets kamratstödjare Ekisarna presenterar sig för elever i åk F-6 i början av läsåret. Elever i åk 9 samarbetar med elever åk 7 på värdegrundsdag vid skolstart. I september har eleverna i åk 7 en "Tillsammans"-dag med mentorer. Dagen arrangeras av RISK-gruppen med skolans nätverk (fältassistenter, fritidsgårdar, ungdomspedagoger från Svenska kyrkan, skolkuratorer, syv, skolledning, polis, ungdomsmottagningen och andra) Elevkamratstödjarna ansvarar för en aktivitet på tillsammansdagen i åk 7. Elever använder kränkande språk till varandra under skoldagen och i konversationer på nätet. Vi behöver arbeta mycket med bemötande. Föreläsningar om Unga och internet för personal och vårdnadshavare. Utbildning för elever om bemötande på nätet (Unga och internet) Två skolkuratorer är anställda för att möta de behov som finns hos eleverna. En projektkurator är anställd i åk 7-9 för att stötta och hjälpa högstadieeleverna i sin skolvardag och på så sätt öka tryggheten för eleverna. Rekrytering pågår för projektkurator för åk F-3 som ska arbeta på fritidshem för vägledning och handledning i det vardagliga arbetet. Rastvakterna behöver använda sina rastvaktsjackor för att de ska vara synliga på skolgården.

22 22 (30) Vi behöver tydligt organisera rastverksamheten med planerade aktiviteter för att skapa trygghet på skolgården, för att utveckla barnens förmåga att leka och för att vidga elevernas erfarenheter av olika lekar och aktiviteter. Vi ska tydligt organisera verksamhet och ansvar på skolgården, så att personalen har uppsikt över alla barn och hela skolgården. Läsa och diskutera skönlitteratur och barn- och ungdomsfilm som utmanar könsroller och normer i klasser och fritidshem. Skolbiblioteket ska utöka sitt bokinnehav av normkritisk litteratur. Vi behöver se över läromedel, litteratur och material, som vi använder i vår undervisning, så att vi kan förhålla oss normkritiskt till materialet. Gruppindelningar i det vardagliga arbetet ska göras och varieras medvetet utifrån olika kriterier. Samlevnadstemat i åk 9 ska utvecklas med ytterligare inslag av reflekterande arbete, som syftar till förståelse för könsöverskridande identitet, könsuttryck och sexuell läggning i relation till sig själv och andra. Inom ventilationsprojektet är ett individuellt (könsneutralt) omklädningsrum planerat. Vi anpassar verksamheten och planerar så att inga prov eller idrottsdagar ligger på större religiösa högtider, då många elever blir berörda. Vi ser till att skolan har mångkulturella kalendrar i klassrummen och uppmärksammar högtider för olika religioner. MOTIVERA ÅTGÄRD I kartläggningen kan vi se att många elever är trygga i skolan, men det finns elever som känner otrygghet. Ytterligare arbete krävs för att alla ska känna sig trygga. Utifrån svaren på enkäten behöver vi öka tryggheten på elevernas raster. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad Marina Berg Suha Mariosh Charlotta Lindqvist

23 23 (30) Sebastian Rittger DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

24 24 (30) Rutiner för akuta situationer POLICY I skolenheten ska alla barn och vuxna känna sig trygga och må bra. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Ingen får kränka någon annan. "Låtsasbråk" eller "skämtkränkningar" är inte tillåtet på våra skolor. Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER All personal ska vara vaksamma i vardagen och lägga märke till om kränkningar sker och ingripa och markera direkt, så att eleverna ser och litar på att de vuxna reagerar på beteende, som inte är acceptabelt. All personal ska vara öppna och mottagliga och bjuda in elever till att berätta om sådant, som kränker dem själva eller andra. Alla vuxna har ansvar för att direkt stoppa kränkningar och trakasserier. Det är väsentligt att kränkningar uppmärksammas och stoppas omedelbart, så att inte fler kränkningar uppstår eller fler blir drabbade. De vuxnas handlingar och icke-handlingar är ytterst viktiga och vi måste alltid tydligt markera att vi inte accepterar negativa handlingar. All personal måste vara uppmärksam, lyhörd och vaksam och ta alla varningssignaler på allvar. Personalen ska ingripa direkt när vi ser eller hör eller märker att någon beter sig på ett sätt som kan skada, såra eller oroa andra. Vi utgår från den enskilde elevens upplevelse om att ha blivit kränkt. Skolklimatet på skolorna ska vara sådant att eleverna vänder sig till en vuxen så snart oro för sig själv eller andra finns. Elever ska påminnas och uppmuntras att vända sig till vuxna när problem, svårigheter eller oro uppstår. Rastvakter agerar på ett medvetet sätt och bevakar områden som kan vara otrygga. Arbetsenheterna har möten en gång i månaden då elevhälsa särskilt diskuteras.

25 25 (30) I incidentrapporter dokumenteras händelser och åtgärder. Elevhälsan analyserar varannan vecka inkomna incidentrapporter för att upptäcka ev. mönster, som inte uppmärksammats på annat sätt. PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL Elever och föräldrar kan vända sig till vem som helst på skolan för att få hjälp, till exempel: Mentor Lärare Fritidspersonal Skolkurator, Derya Yildirim, Sara Hagberg , Skolsköterska Emelie Askelin Skolpsykolog Jacob Björklund Studie- och yrkesvägledare Haris Curic Biträdande rektorer Rektor Kontaktuppgifter finns på skolans hemsida SKOLLEDNING Åk F-3: Sebastian Rittger, Åk 4-6 grundskolan och F-9 grundsärskolan med inriktning skola Suha Mariosh, Åk 7-9: Charlotta Lindqvist, Åk 4-6 grundskolan och F-9 grundsärskolan med inriktning fritidshem Marina Berg, Rektor Heidi Hård af Segerstad RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER Enligt skollagen är lärare, pedagoger och annan personal som får kännedom att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor är sedan skyldig att anmäla detta till huvudman

26 26 (30) Skollagen (2010:800) kap Detsamma gäller om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på så sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Ärendet ska utredas och åtgärdas skyndsamt. Akuta åtgärder: 1. Den som ser, hör, märker eller på annat sätt uppmärksammar ett kränkande beteende, ska omedelbart agera och stoppa kränkningen samt markera direkt, så att eleverna ser och litar på att de vuxna reagerar på beteende, som inte är acceptabelt. 2. Den vuxne gör en skyndsam utredning för att avgöra om någon har blivit kränkt. Om den vuxne uppfattar eller får information om att elev har blivit kränkt, så gäller enligt nedan. 3. Den som uppmärksammat kränkningen tar den hjälp som behövs för att lugna situationen så att kränkningar inte kan fortsätta. 4. Den som sett, hört, märkt eller på annat sätt uppmärksammat en kränkning informerar omedelbart biträdande rektor för att gemensamt upprätta handlingsplan och starta utredning för ärendet. Mall för handlingsplanen finns på Hökugglan 5. Vid våld och hot ska rektor informeras omedelbart. 6. Den som uppmärksammat det kränkande beteendet skriver incidentrapport och skickar till biträdande rektor. 7. Biträdande rektor informerar rektor om att utredning gällande diskriminering och/eller kränkande behandling startas. 8. Skolledaren utser en person som är processansvarig för ärendet och framtagande, genomförande och uppföljning av handlingsplan. (Skolkurator och biträdande rektor i samarbete med mentor.) 9. Skolledaren utser vem som ska dokumentera arbetet med ärendet. Mall för handlingsplanen finns på Hökugglan Skolledaren bedömer huruvida information till andra behövs.

27 27 (30) 11. Processledaren samordnar insamling av information. a. Samtal med var och en av de inblandade, för att lyssna in vad det är som har hänt. b. Kontakt med vårdnadshavare, som kallas till skolan för att lyssna in vad som hänt och hur vi ska gå vidare. c. Samtal med var och en tillsammans med vårdnadshavare Modell för samtal Det väsentliga är att de berörda får berätta och att de vuxna inte värderar berättelsen: Vad är det som har hänt? Var var det? När? Hur? Vilka var där? Vad har tidigare hänt? Vad hände sen? När började allt? Vilka fler är inblandade? Vilka såg vad som hände? etc. Vad vill du nu? Vad behöver du för att det ska vara möjligt? Vad behöver vi göra? Vad blir nästa steg? d. Samtal med personal, som har ytterligare information i ärendet. 12. Processansvarig för ärendet gör en bedömning tillsammans med skolledaren om ytterligare information i ärendet behövs. 13. Processansvarig för ärendet gör en bedömning om berörda kan träffas tillsammans för att prata om det som hänt utifrån var och ens perspektiv och komma överens om hur vi ska gå vidare, så att eleverna kan fortsätta sin utbildning i trygghet. 14. Processansvarig för ärendet gör en bedömning om vilka åtgärder, som behöver sättas in. Åtgärder utgörs i första och de flesta fall av överenskommelser som följs upp. Föräldrar informeras om eller deltar i samtalen. 15. Skolledaren bedömer huruvida information till andra behövs. 16. Processansvarig rapporterar till rektor hur långt arbetet kommit i ärendet.

28 28 (30) 17. Processansvarig begär diarienummer hos intendent, för ärende om kränkande behandling till huvudman. Diarienumret mejlas till rektor tillsammans med namn och personnummer på den person som blivit kränkt. I händelse av att två eller fler personer blivit kränkta, ska var och en ha sitt diarienummer. 18. Rektor gör anmälan till huvudmannen, Utbildningsförvaltningen. 19. Processansvarig anmäler ärendet till EHK. På EHK bokas uppföljningsmöte med biträdande rektor, för att undersöka om ytterligare åtgärder på skol-, grupp- eller individnivå behövs. Behövs ytterligare främjande och/eller förebyggande insatser? 20. Processansvarig följer upp ärendet i nära anslutning till den aktuella händelsen och utredningsarbetet. Uppföljningsmöten bokas. Uppföljning sker i samtal och dokumenteras. Ärendet följs upp så länge det behövs. 21. Efter avslutade utredningar kopieras handlingar och bifogas respektive elevs akt. Namn på andra inblandade raderas. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL Om en elev upplever sig kränkt eller utsatt av en vuxen ska skolledningen utreda ärendet. 1. Personal som får vetskap om att en elev utsätts för kränkande behandling eller diskriminering av en annan vuxen, ska informera skolledning. 2. Rektor utreder ärendet i samtal med de inblandade, var för sig. Vårdnadshavare är med eleven. 3. Rektor gör en bedömning av vilken information som ska delges andra. 4. Rektor gör en anmälan till huvudman Utbildningsförvaltningen. 5. Rektor gör en bedömning av vilka åtgärder, som är nödvändiga. 6. Om elev och/eller vårdnadshavare önskar, erbjuds eleven stöd av skolans elevhälsoteam. 7. Om åtgärder inte är tillräckliga, kopplas personalavdelning och ev. personalhälsovården in. 8. Ärendet följs upp i nära anslutning till det som inträffat. Uppföljning sker i samtal och dokumenteras.

29 29 (30) RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Uppföljning sker i nära anslutning till det inträffade och under den period som behövs. Uppföljning sker genom samtal med de inblandade och dokumenteras. RUTINER FÖR DOKUMENTATION Alla incidenter ska rapporteras i form av en incidentrapport av den personal som arbetat med ärendet. Händelseförlopp och åtgärder ska anges. Incidentrapport delges rektor, biträdande rektor, mentor och ev. övriga berörda samt lämnas till expeditionen för arkivering. Skolledningens utredningar och insatta åtgärder dokumenteras och diarieförs och bifogas respektive elevs akt. Namn på andra inblandade raderas. I händelse av kränkande behandling, ska Handlingsplan, enskilt ärende, kränkande behandling, upprättas samma dag, som personal får kännedom om händelsen. Mall finns på Hökugglan, ANSVARSFÖRHÅLLANDE All personal är ansvarig för att alltid vara vaksam och uppmärksam på om barn utsätts för diskriminering och/eller kränkande behandling samt att i förekommande fall reagera och agera enligt handlingsplan. Rektor är ytterst ansvarig för skolornas trygghetsarbete.

30 30 (30)