Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökarängsskolan Kryddgårdsskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökarängsskolan Kryddgårdsskolan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, fritidshem, fritidsklubb och KTT År: 2017

2 2 (32) Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 5 Främjande insatser 10 Främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling 10 Främja likabehandling allmänt 13 Främja likabehandling oavsett kön 15 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller könsuttryck 16 Främja likabehandling oavsett etnicitet och religion 17 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning 18 Främja likabehandling oavsett ålder 19 Kartläggning 20 Förebyggande åtgärder 24 Att motverka all form av kränkande behandling. 24 Rutiner för akuta situationer 27

3 3 (32) Grunduppgifter VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, fritidshem, fritidsklubb och KTT ANSVARIGA FÖR PLANEN Rektor Heidi Hård af Segerstad VÅR VISION Hökarängsskolan och Kryddgårdsskolan ska vara en skola för var och en och för alla. Varje elev ska vara i goda lärprocesser, trivas och må bra och lämna skolan med goda resultat, väl rustad för framtiden. Personalen ska vara engagerad och ha höga förväntningar på varandra, sig själva och eleverna. Skolan ska prioritera lärandet och eleverna ska vara engagerade, delaktiga och ansvarstagande. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Ingen får kränka någon annan. Alla ska reagera och säga till om någon utsätts för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller mobbning. "Låtsasbråk" och "skämtkränkningar" är inte tillåtet på våra skolor. PLANEN GÄLLER FRÅN PLANEN GÄLLER TILL ELEVERNAS DELAKTIGHET Klassråd Elevråd Elevkamratstödjarmöten Värdegrundsdagar med mentorer VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET Föräldramöten Föräldraråd PERSONALENS DELAKTIGHET Personalkonferenser Kompetensutvecklingsdagar Arbetsplatsträffar Arbetslag Samverkansgruppsmöten

4 4 (32) FÖRANKRING AV PLANEN På värdegrundsdagar en gång per termin arbetar eleverna tillsammans med mentorer med planen för att alla ska ha god kännedom om planen. Vi jobbar också varje år med någon eller några aktuella frågor i planen, vilka kan ligga till grund för utvecklingsområden i kommande plan. I början av varje läsår presenteras planen på personalkonferens. Nyanställda tar del av planen på introduktionsmöte. På kompetensutvecklingsdag i januari och i personalkonferenser diskuteras frågor som kan ligga till grund för kommande plan. På föräldramöte i september presenteras planen för vårdnadshavare. På föräldraråd diskuteras frågor, som kan ligga till grund för kommande plan. Planen publiceras på skolans hemsida och finns att hämta på skolans expedition. Arbetslagen arbetar med delar av planen under läsåret.

5 5 (32) Utvärdering BESKRIV HUR FJOLÅRETS PLAN HAR UTVÄRDERATS En utvärdering av den förra planen har gjorts i skolledningen utifrån styrdokumentens krav på vad planen ska innehålla. Arbetslagen har utvärderat delar av planen, såsom trygghetsarbetet i de olika verksamheterna. DELAKTIGA I UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN Personal och skolledning RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN De beskrivna insatserna och åtgärderna i vårt främjande och förebyggande arbete är i olika grad genomförda. Flera av utvecklingsområdena kräver ytterligare arbete kommande år. Slutsatser från årets utvärdering: Vi har skapat en ny trygghetsenkät vid skolstart för att undersöka hur skolstarten är för eleverna. Vi anser att skolstarten är viktig och lägger en grund för läsåret. Vi kommer att fortsätta med trygghetsenkät vid skolstart även nästa läsår. Vi har även justerat vår andra trygghetsenkät som genomförs på vårterminen utifrån personalens utvärdering av denna. Vår it pedagog har utvecklat sammanställningarna av trygghetsenkäterna för att göra dessa mer tillgängliga för personalen. Det är viktigt att utvärdera och ständigt arbeta med frågeformuleringarna i trygghetsenkäterna, detta är något som vi ska arbeta vidare med. Ja, vi har mångkulturella kalendrar i varje klassrum för att kunna se och lyfta fram olika högtider från olika religioner även detta läsår. Vi kommer att fortsätta beställa dessa kalendrar inför varje år. Ja, vi har skapat en grund för årshjul för trygghetsarbetet, vi behöver dock justera denna inför läsåret 17/18 samt göra den tillgänglig för personal. Vi har arbetat med materialet Bråka smartare i åk F-6 som hjälper pedagoger och elever med praktiskt konflikthantering i skolans vardag. Pedagogerna har tränat i personalledd skolmedling där de får stöd hur de praktiskt kan hantera konflikter och kränkande behandling i skolan. De får verktyg att hjälpa eleverna att hantera olika

6 6 (32) konflikter. Vi har sett en utveckling hos eleverna som har arbetat med skolmedling då de har utvecklat sitt sätt att prata med varandra om de konflikter som uppstått och att de lättare kan reda ut konflikter när de får verktyg och hjälp i att hantera dessa. Vi behöver arbeta vidare med detta genom att stötta pedagoger och elever i konflikthantering. Ja, de flesta pedagoger arbetar med planen under läsåret och inte endast på värdegrundsdagar vilket är bra. Vi måste fortsätta vårt arbete med att få alla pedagoger att arbeta medvetet och systematiskt med planen. Detta gäller framförallt grundskolans F-6. Ja, vi har startat upp fadderverksamhet i åk F-3. Dock har några klasser kommit längre i detta arbete än andra klasser. Det har skett samarbete på värdegrundsdagar och temaarbeten. Elever har redovisat skolarbete för sina fadderklasser. Grundsärskolans åk 3-4 och 6-7 har fadderarbete. Elever besöker exempelvis sina nya klasser och får stöd av elever som redan går i klassen. I grundskolans åk 7-9 finns tydliga rutiner gällande mottagandet av nya sjuor. Åk 4-9 arbetar inte enligt faddersystem men däremot i åldersblandade grupper. Vi behöver se över och ta beslut gällande om vi vill införa fadderverksamhet i åk 4-9. Ja, vi har arbetat i åldersblandade grupper i alla stadier, så att eleverna lär känna varandra. Vi ska arbeta mer med det. Åk F-3 arbetar med åldersblandade grupper gårdsfesten, som är en återkommande aktivitet varje år. Åk 4-6 har utvecklat arbetet och har flera tillfällen där eleverna arbetar tillsammans i olika teman och olika grupper. Åk 7-9 arbetar utifrån rutiner med åldersblandade grupper på exempelvis värdegrundsdagar. Grundsärskolan åk F-9 arbetar ständigt med åldersblandade grupper då klassindelningarna är åldersblandade. Ja, vi har två brevlådor på skolan för att eleverna ska kunna informera om kränkningar och mobbning anonymt, men vi behöver påminna alla elever om dessa och var de finns. Vi får väldigt få anmälningar i brevlådorna. Vi tycker dock att det är viktigt att brevlådorna finns kvar så att eleverna har möjlighet att anmäla kräkningar anonymt vilket skolverket rekommenderar.

7 7 (32) Ja, vi har informerat om planen mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramöten och diskuterat frågor i planen på föräldraråd. Ja, vi har haft uppföljning gällande relationen mellan yngre och äldre elever och enligt dessa känner sig eleverna mer trygga med varandra. Vissa yngre elever upplever äldre elever som läskiga för att de är äldre och tar mer plats. Vi behöver således arbeta vidare med att eleverna får lära känna varandra mellan stadierna. Ja, högstadiets kamratstödjare Ekisarna har presenterat sig för elever i åk F-6 i början av läsåret. Ekisarna har deltagit på raster för F- 3 en gång i veckan. Ekisar har även träffat förskoleklasserna och pratat om hur de kan öka tryggheten mellan förskoleklasserna och åk 7-9. Vi upplever samarbetet som positivt då eleverna har uttryckt att de känner större trygghet mellan varandra när de har träffats och skapat relationer till varandra. Ja, elever i åk 9 har samarbetat med elever i åk 7 på värdegrundsdag vid skolstart. Ja, vi har delvis organiserat rastverksamheten med planerade aktiviteter för att skapa trygghet på skolgården samt för att utveckla barnens förmåga att leka och för att vidga elevernas erfarenheter av olika lekar och aktiviteter. Vi behöver skapa förutsättningar för detta i schemat och utveckla arbetet vidare. Nej, vi har inte i tillräckligt hög grad sett över läromedel, litteratur och material, som vi använder i vår undervisning, så att vi kan förhålla oss normkritiskt till materialet. Vi behöver avsätta tid för detta och påminna pedagogerna om att se över det material de arbetar med. Nej, vi har inte i tillräckligt hög grad läst och diskuterat skönlitteratur och barn- och ungdomsfilm som utmanar könsroller och normer i klasser och fritidshem. Olika grupper/klasser gör detta i olika hög grad och vi behöver således se över så att alla pedagoger arbetar med detta. Nej, vi kommer inte att få ett ett individuellt (könsneutralt) omklädningsrum under ventilationsprojektet vilket innebär att vi måste undersöka andra alternativ. Ja, vi har arbetat med elevernas språkbruk men anser att vi behöver arbeta mer med detta framförallt i åk 4-6. Vad gäller den fysiska miljön har vi genomfört följande: Vi har sett över att omklädningsrummen alltid är vuxenbemannade i åk F-6. Vi har sett till att väntrummet utanför elevhälsan används som väntrum och inte uppehållsrum.

8 8 (32) Vi har med hjälp av elevskyddsombuden i åk 7-9 skapat en lugn plats med mjuka soffor i ljushallen. Vi har sett över att hissarna fungerar Vi har sett över att det finns dörröppnare där det behövs. Vi har undersökt att det inte finns några trösklar där rullstolar ska köra Vi har undersökt om det finns bord med ljuddämpande yta i klassrum där det finns behov. Åk F-6 har dessa i hög grad dock inte åk 7-9. Ja, vi har fortsatt arbetat med tillsammansdagen i september för eleverna i åk 7. Dagen arrangeras av RISK-gruppen med skolans nätverk (fältassistenter, fritidsgårdar, ungdomspedagoger från Svenska kyrkan, skolkuratorer, syv, skolledning, polis, ungdomsmottagningen och andra) Elevkamratstödjarna ansvarar för en aktivitet på tillsammansdagen i åk 7. I år har vi även skapat en tillsammansdag för elever i åk 6. Vi kommer att fortsätta med detta även nästa läsår. ÅTGÄRD Se över och ta beslut gällande om vi ska starta upp fadderverksamhet i åk 4-9 Utveckla fadderverksamheten i åk F-3. Vi behöver arbeta med bemötande. Föreläsningar om Unga och internet för personal och vårdnadshavare. Vi behöver utveckla vår rastverksamhet ytterligare på skolan samt tydligt organisera vår verksamhet och vårt ansvar på skolgården, så att personalen har uppsikt över alla barn och hela skolgården. Vi behöver i högre grad läsa och diskutera skönlitteratur och barn- och ungdomsfilm som utmanar könsroller och normer i klasser och fritidshem. Vi ska ytterligare utöka skolbibliotekets bokinnehav av normkritisk litteratur. Vi behöver se över läromedel, litteratur och material, som vi använder i vår undervisning, så att vi kan förhålla oss normkritiskt till materialet. Vi ska fortsätta göra medvetna gruppindelningar utifrån olika kriterier i det vardagliga arbetet. Samlevnadstemat i åk 9 ska utvecklas med ytterligare inslag av reflekterande arbete, som syftar till förståelse för könsöverskridande identitet, könsuttryck och sexuell läggning i relation till sig själv och andra.

9 9 (32) Vi ska fortsätta att anpassa verksamheten genom att planera så att inga prov eller idrottsdagar ligger på större religiösa högtider, då många elever blir berörda. Vi ser till att skolan har mångkulturella kalendrar i klassrummen och uppmärksammar högtider för olika religioner även fortsättningsvis. Vi ska utveckla vårt arbete med materialet bråka smartare. Vad gäller den fysiska miljön behöver vi se över följande: Att det finns bord med ljuddämpande yta i klassrum där det finns behov av detta. ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS SENAST BESKRIV HUR ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS Arbetslagen ska utvärdera planen och trygghetsarbetet under vecka 44. Planen ska utvärderas i skolledningen utifrån styrdokumentens krav på vad planen ska innehålla. ANSVARIG FÖR ATT ÅRETS PLAN UTVÄRDERAS Rektor Heidi Hård af Segerstad samt övrig skolledning

10 10 (32) Främjande insatser Främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING Alla anställda på Hökarängsskolan och Kryddgårdsskolan ska aktivt arbeta för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Vi ska även förebygga samt arbeta för att tidigt upptäcka och förhindra kränkande behandling. Alla på Hökarängsskolan ska kunna trivas och må bra samt känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö. Skolan följer varje år upp brukarundersökning, trygghetsenkät, arbetsmiljöenkät och medarbetarenkät. Skolan analyserar och utvärderar enkäterna i arbetslag, elevhälsa och skolledning. INSATS Det viktigaste arbetet mot kränkande behandling sker i det dagliga arbetet och bygger på goda relationer. Alla vuxna ska vara goda förebilder och påminna om gemensamma överenskommelser när någon överträder gränser och reagera då någon bryter mot regler eller kränker andra. Skolan ska guida elever som behöver vägledning. Alla möten mellan elever och vuxna ska präglas av vänlighet och respekt. På skolans värdegrundsdagar i början av varje termin arbetar eleverna tillsammans med sina mentorer, fritidspersonal och elevassistenter, med frågor som rör respekt för alla människors lika värde. På skolan ordnas årliga aktiviteter för att eleverna ska få möjlighet att mötas i många olika sammanhang, för att skapa gemenskap, så att eleverna får möjlighet att hitta nya kamrater utanför klassen. På så sätt motverkas främlingskap mellan elever, klasser och årskurser. Samverkan mellan parallellklasser sker i undervisning, temaarbeten, värdegrundsarbete och utflykter. Elevens val, resurstimmar och julpyssel/aktiviteter är för de flesta klasser årskursblandade. Eleverna möts i olika gruppkonstellationer på friluftsdagar och i andra aktiviteter.

11 11 (32) Alla elever har schemalagda klassråd varje vecka och varje fritidsavdelning har inplanerade fritidsråd varje månad, som genomförs med stöd av klassrådshandboken i arbetet att öva demokratiska förhållningssätt och samspelsregler. På klassråd och fritidsråd ska även klassernas/gruppernas angelägenheter diskuteras. I de yngre åldrarna finns klassvärdar som hjälper till i klassen. På fritidshemmets avdelningar lyfts dagligen goda exempel fram för att stärka varje barn. Eleverna har bestämda platser i klassrum och i matsal för att skapa trygghet. Elevrådet, elevskyddsombuden och elevkamratstödjarna i åk 7-9 utbildas i samverkan med Demokratiakademin tillsammans elever från Gubbängsskolan och Farsta grundskola. Elevskyddsombuden deltar även i utbildningsförvaltningens utbildning. På Kryddgårdsskolan har personalen täta uppföljningar av hur skolans värdegrund genomsyrar verksamheten. Lågaffektivt förhållningssätt Vi arbetar med lågaffektivt förhållningssätt som handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på de personer vi arbetar med eller på annat sätt har ansvar för i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering. Personalen har blivit utbildad i detta under läsåret. Visible learning Vi arbetar med utvecklingsarbetet Visible Learning som leds av skolledning och interna coacher i samarbete med handledare från utbildningsföretaget Challenging Learning, med syfte att utveckla utbildningen på alla nivåer, så att var och en kan se, följa och utmana sitt lärande. Vår gemensamt framtagna vision "Vi vet vad vi kan, vart vi är på väg och hur vi tar sig dit", ger oss alla på skolan en riktning för våra gemensamma mål, utmaningar och ansträngningar. Våra formulerade målbilder visar på förhållningssätt och kvaliteter som vi alla på skolan ska eftersträva för att skapa en trygg skola med goda lärmiljöer och höga skolresultat.

12 12 (32) ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

13 13 (32) Främja likabehandling allmänt OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING Alla på Hökarängsskolan ska kunna trivas och må bra samt känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö i den dagliga undervisningen och verksamheten och planera in, genomföra och utvärdera metoder för att väva in värdegrunds- och trygghetsarbetet i kunskapsuppdraget. I planering, genomförande och utvärdering av undervisningen och det vardagliga arbetet ska alla pedagoger integrera arbetet för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter, arbetet för att tidigt upptäcka och förhindra kränkande behandling samt arbetet för att alla ska kunna trivas och må bra samt känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö. INSATS All personal ska samtala om skolans regler och överenskommelser på introduktionsdagarna i augusti, för samsyn och gemensamt förhållningssätt i personalen. Alla mentorer arbetar med skolans regler i sina klasser och tar fram gemensamma överenskommelser i sina klasser. Pedagogerna ska arbeta med samarbetsövningar med eleverna. Alla lärare arbetar med lektionsramen för att skapa rutiner och ramar och på så sätt öka tryggheten bland eleverna. Alla fritidshemsavdelningar i grundsärskolan ska arbeta med samlingsramen på fritidshemmets samlingar för att skapa förutsägbarhet för eleverna och tydlighet kring rutiner. Alla pedagoger ska arbeta i alla arbetslag och klasser med diskrimineringsgrunderna på värdegrundsdagar och i klassråden. Pedagoger, ska utveckla olika metoder för att levandegöra diskrimineringsgrunderna, så att eleverna kan ta till sig och förstå.

14 14 (32) Uppföljning i trygghetsenkät samt på arbetslagsmöten. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad Pedagoger på skolan DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

15 15 (32) Främja likabehandling oavsett kön OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kön MÅL OCH UPPFÖLJNING Personalen skall arbeta genusmedvetet och ha ett normkritiskt förhållningssätt. Alla elever ska ges lika stort utrymme i verksamheten oavsett könstillhörighet eller könsidentifikation. Eleverna ska kunna göra personliga, genomtänkta och väl underbyggda, könsneutrala val inför gymnasiet. Uppföljning på utvärderingsdagar i juni. INSATS Kränkande språkbruk ska tas upp direkt vid uppkomna situationer. I plan för studie- och yrkesvägledning finns aktiviteter för alla årskurser, vilka ska främja att elever gör personliga, genomtänkta och väl underbyggda, könsneutrala val inför gymnasiet. Kompetensutveckling för personal, samtal om normer och attityder. På introduktionsdagarna i augusti, ska all personal samtala om hur vi ska främja likabehandling. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

16 16 (32) Främja likabehandling oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller könsuttryck OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Könsöverskridande identitet eller könsuttryck och sexuell läggning MÅL OCH UPPFÖLJNING Eleverna ska ha förståelse för att människors sexuella läggning, identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk eller beteende kan se olika ut för olika personer och att var och en ska accepteras för sitt sätt. Uppföljning i trygghetsenkät, samtal med elever samt observationer. INSATS All personal ska alltid, på varje förekommen anledning, tydligt markera att det inte är accepterat att använda nedsättande och kränkande kommentarer som anspelar på kön, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Omklädningsrummen ska alltid vara vuxenbemannade i åk F-6. Se över hur vi formulerar oss i vårt dagliga arbete och samtal emellan samt i styrdokument, blanketter och veckobrev för att säkerställa att dessa är könsneutrala och icke heteronormativa. På utvärderingsdagar i juni, ska all personal samtala om hur vi ska främja likabehandling. Se över hur vi kan skapa ett könsneutralt omklädningsrum ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

17 17 (32) Främja likabehandling oavsett etnicitet och religion OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning MÅL OCH UPPFÖLJNING Eleverna ska få ökad förståelse och kunskap om etnicitet och religion eller annan trosuppfattning. Vi följer upp arbetet på olika sätt under värdegrunds- och utvärderingsdagarna samt i samtal och observationer. INSATS All personal ska alltid, på varje förekommen anledning, tydligt markera att det inte är accepterat att använda nedsättande och kränkande kommentarer som anspelar på etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Vi ska uppmuntra eleverna att berätta om sina erfarenheter och olika bakgrunder och vi ska lyfta fram olikheter på ett positivt sätt. Vi har mångkulturella kalendrar i varje klassrum så att pedagogerna kan lyfta fram olika högtider och traditioner ur olika religioner och kulturer. På introduktionsdagarna i augusti och på konferenser under läsåret, ska all personal samtala om hur vi ska främja likabehandling. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

18 18 (32) Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Funktionsnedsättning MÅL OCH UPPFÖLJNING Vi är en skola som arbetar för inkludering. I vår skola ska alla elever vara med. Det innebär att vi har klasser med flera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Därför behöver pedagogerna ha goda och förtroendefulla relationer med sina elever samt använda sig av metoder i utbildningen, för att skapa förutsättningar för varje elev att vara trygg och hitta sin studiero och studieambition under hela skoldagen. Elever från skolornas alla verksamheter ska delta i skolans aktiviteter oavsett funktionsnedsättning. Uppföljning görs i APT. INSATS På konferenser under läsåret, ska personal samtala om hur vi ska främja likabehandling samt konsultera varandra om metoder och förhållningssätt, som passar eleverna. Personalen ska planera så att alla elever ska kunna delta i friluftsdagar och i skolans olika aktiviteter utifrån sina förutsättningar oavsett funktionsnedsättningar. Se över skolans lärsalar så att de är rustade och organiserade på ett funktionellt sätt för alla elever och all personal, som har funktionsnedsättningar. Se över att klassrummen är rustade med specialpedagogiska hjälpmedel och IT-pedagogiska verktyg. Se över behovet av bord med ljuddämpande yta i klassrum Kontinuerlig se över att skolans hissar fungerar ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

19 19 (32) Främja likabehandling oavsett ålder OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING Eleverna ska utvecklas och få utmaningar i förhållande till sina förmågor och inte enbart utifrån ålder. INSATS Pedagogerna ska planera åldersadekvata uppgifter och aktiviteter, men också se till att eleverna får individuella utmaningar för att nå sin fulla potential oberoende av ålder. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

20 20 (32) Kartläggning KARTLÄGGNINGSMETODER Trygghetsenkät Brukarundersökning Medarbetarenkät Arbetsmiljöenkät Skyddsrond Elevhälsoteamsmöten Kamratstödjarmöten Elevskyddsombud Klassråd Elevråd Trygghetssamtal Trygghetsvandringar F-3 OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder HUR ELEVERNA HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN Trygghetsenkät gällande skolstart i alla klasser i september Trygghetsenkät i februari i alla klasser. (Trygghetsenkät som visar elevernas trivsel och identifierar trygga och otrygga platser.) Klasserna tog del av samt analyserade resultaten av trygghetsenkäten på klassnivå på klassråd. Eleverna har diskuterat trygghetsfrågor på elevråd och klassråd. Elevkamratstödjare i åk 9 möter sina handledare cirka en gång i månaden och lyfter fram aktuella frågor. Elevskyddsombud möter sin handledare ett par gånger per termin och driver olika projekt ur arbetsmiljösynpunkt. Biträdande rektorer har haft trygghetssamtal med elever i olika stadier för att undersöka trygghet och samtala om åtgärder. HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN Uppföljning av Medarbetarenkäten på personalkonferens och APT. Arbetslagen har analyserat Trygghetsenkätens elevsvar på arbetslags- och mentorskonferenser och arbetat fram utvecklingsområden med åtgärder inom respektive verksamhet.

21 21 (32) Mentorer har tillsammans med eleverna analyserat enkätsvaren. RESULTAT OCH ANALYS Trygghetsenkäterna visar att tryggheten generellt har ökat bland eleverna på skolan. Sammanställning av svaren från trygghetsenkäterna februari 2017 Åk F-2 grundskola 95% trivs i sin klass 97% upplever att det finns någon vuxen i klassen att prata med 97% upplever att de har kompisar i klassen 66% upplever att de aldrig blir retade 29% upplever att de blir retade ibland 5% upplever att de ofta blir retade 82% upplever att de aldrig retar någon annan 17% upplever att de retar någon ibland 1% upplever att de retar någon annan ofta Slutsatser: I trygghetsenkäten framkom att de flesta elever trivs i skolan. Enstaka elever påtalar att de inte trivs eller att de inte har så många kompisar. Många uttrycker att de har kompisar i klassen och även utanför klassen. En stor procentsats lyfter att de har vuxna att prata med. Några lyfter att de blir retade och att de retas. Vi behöver arbeta vidare med trygghet så att en högre andel elever känner sig trygga samt relationer mellan elever och mellan elever och pedagoger för ökad trygghet. Vi behöver undersöka vad eleverna menar med att bli retade och retas då vår uppfattning är att en del elever uppfattar retas som skoj. Skolan behöver undersöka vidare vilka elever som retas och blir retade samt vilka elever som inte trivs. Vi behöver skapa trygghet i korridorer, klassrum och skolgård genom överenskommelser med elever och tydliga regler. Vi behöver ha tillsyn på dessa platser och skapa ett trevligt klimat. Åk F-6 grundsärskola 100 % känner sig glada när de arbetar i skolan 80% är glada när de åker till skolan 90% uttrycker att de har kompisar i skolan 90% är glada när de är på fritids 60% tycker inte att någon är dum, 40% tycker att det finns någon som har varit dum 100% är glada när det är rast

22 22 (32) Slutsatser: vi behöver arbeta mycket med relationer mellan eleverna för ökad trygghet samt öka trivsel på fritidshemmet. Vi behöver fortsätta arbetet med vissa elevers beteende och hur de uttrycker sig. Åk 3-9 grundskola och grundsärskola 87 % känner sig trygga i klassen 86% har någon vuxen i skolan att prata med 94% har en kompis i klassen 63% blir aldrig retade 31% blir retade ibland 6% blir ofta retade 78% retar aldrig någon annan 21% retar andra ibland 1% retar ofta andra 87% vet vad de kan göra om de blir kränkta Om det händer något negativt uttrycker eleverna att det sker i klassrum, korridor eller skolgård Slutsatser: De flesta uttrycker att de är trygga i klassrummet och i skolan samt att de har kompisar. Däremot framkommer att det förekommer retningar. En del elever uttrycker att de själva retas. Det förekommer framförallt i klassrummen. Vår uppfattning är att vissa elever testar gränser när vuxna är i närheten för att de då känner sig trygga och vågar utmana situationen. Vi behöver arbeta vidare med trygghet så att en högre andel elever känner sig trygga. Utreda vad eleverna menar när de uttrycker att de retar andra och blir retade. Kontinuerligt informera eleverna om vilka de kan vända sig till om de blir utsatta eller kränkta samt skapa trygghet i framförallt klassrum, korridorer och skolgård genom tydliga regler och överenskommelser med elever samt öka vuxennärvaron på dessa platser. Gällande grundsärskolan kan vi se att många elever känner sig trygga. Några elever tycker att vissa retas. Då vi har väldigt personaltätt vet vi vilka elever det gäller och det pågår mycket arbete kring dessa. Vissa elever fastnar för vissa negativa ord och använder de frekvent. Vissa elever uttrycker att de inte vet vem de kan vända sig så detta behöver vi arbeta mer med och tydliggöra. Trygghetssamtal Biträdande rektorer har haft trygghetssamtal med representanter från varje stadie kontinuerligt under läsåret. Eleverna har under

23 23 (32) samtalen fått berätta hur de upplever tryggheten på skolan och vad vi vuxna kan göra för att förbättra trygghet och trivsel på skolan. Pedagoger har arbetat med utvecklingsområden utifrån det som framkommit under samtalen. Grupperna som deltagit under trygghetssamtalen har varierat för att fler elever ska få sina röster hörda. Ett exempel på vad som framkommit under samtalen är att det är rörigt och högljutt i vissa korridorer. Pedagogerna har då arbetat med samtal på klassnivå och skapat överenskommelser kring vad som gäller i korridorerna. Utvärdering av trygghetssamtal Vi anser att trygghetssamtalen har varit givande då vi har kunnat ställa följdfrågor till eleverna och mött dem i deras tankar och funderingar. Ett exempel på vad som diskuterats är relationen mellan yngre och äldre elever. I rapporten från skolinspektionen framkom att yngre elever är rädda för äldre elever. När vi utrett detta visar det sig att rädslan framförallt handlar om att eleverna är större och hörs och syns. Det har således inte framkommit att äldre elever utsätter yngre elever utan att äldre elever känns skrämmande. Vi behöver således arbeta mer med relationer över stadier. Utvecklingsområden: Utifrån svaren på trygghetsenkäterna behöver vi arbeta med tryggheten i klassrum, skolgårdar och korridorer. Vi behöver undersöka hur eleverna tolkar retas och bli retade samt se till att skämtkränkningar och retsamhet arbetas bort. Arbetsområden Sociala medier åk 4-9 Retningar åk F-9 Identitet grundsärskolan åk 4-9 Konflikthantering åk F-9 Lågaffektivt förhållningssätt åk F-9 Beteende och bemötande i klassrum, korridor och skolgård F-9 Utveckla rastverksamhet åk F-5 Vi behöver hjälpa elever (framförallt i yngre åldrar) hur de svarar på enkäter eftersom det kan visa sig att de svarar utifrån här och nu. Det vill säga att en elev kan svara att hen inte har någon att leka med om bästa kompisen är sjuk.

24 24 (32) Utvärdering från föregående års utvecklingsområden: Språkbruk Förra arbetsområdet kring språkbruk har förbättrats efter pedagogernas arbetsinsatser kring detta. Vi har arbetat med språkbruket i framförallt åk F-6 då många elever använder svordomar och kränkande ord. Vi har arbetat med detta genom att bland annat samtala med eleverna om ordval och hur vi upplever ord och kommentarer olika. Vi har påmint eleverna att använda ett vårdat språk samt diskuterat hur vi kan uttrycka oss utan att kränka eller såra andra. Vi uppfattar att vi behöver arbeta mer med detta men att det har blivit bättre framförallt i de yngre åren. Kommunikation I åk F-3 har vi arbetat med kommunikationen mellan eleverna för att arbeta bort det negativa beteendet i form av exempelvis knuffar och upplever att arbetsinsatserna har varit givande och gett positiva resultat. Arbetet har bestått av elevsamtal samt ge eleverna verktyg för att kunna uttrycka vad de vill/inte vill istället för att bli fysiska mot varandra. Sociala medier Vi har samtalat mycket om sociala medier eftersom konflikter har uppstått i dessa forum, det gäller åk 4-9 i grundskolan och grundsärskolan. Vi behöver arbeta mer strukturerat med detta under kommande läsår. Identitet Vi har arbetat med våra likheter och olikheter i alla klasser, för ökad acceptans och förståelse för allas olika behov och detta behöver vi arbeta vidare med. Förebyggande åtgärder Att motverka all form av kränkande behandling. OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

25 25 (32) MÅL OCH UPPFÖLJNING Alla elever ska känna sig trygga på skolan och i klassen samt ha kontakt med elever i andra klasser och årskurser. Ingen ska bli kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Uppföljning i arbetslag, RISK-grupp, trygghetsenkät. ÅTGÄRD Starta upp fadderverksamhet i åk F-6 Högstadiets kamratstödjare Ekisarna presenterar sig för elever i åk F-6 i början av läsåret. Elever i åk 9 samarbetar med elever i åk 7 på värdegrundsdag vid skolstart. I september har eleverna i åk 6 och 7 en "Tillsammans"-dag med mentorer. Dagen arrangeras av RISK-gruppen med skolans nätverk (fältassistenter, fritidsgårdar, ungdomspedagoger från Svenska kyrkan, skolkuratorer, syv, skolledning, polis, ungdomsmottagningen och andra) Elevkamratstödjarna ansvarar för en aktivitet på tillsammansdagen i åk 7. Elever använder kränkande språk till varandra under skoldagen och i konversationer på nätet. Vi behöver arbeta mycket med bemötande. Föreläsningar om Unga och internet för personal och vårdnadshavare. Vi behöver tydligt organisera rastverksamheten med planerade aktiviteter för att skapa trygghet på skolgården, för att utveckla barnens förmåga att leka och för att vidga elevernas erfarenheter av olika lekar och aktiviteter. Vi ska tydligt organisera verksamhet och ansvar på skolgården, så att personalen har uppsikt över alla barn och hela skolgården. Läsa och diskutera skönlitteratur och barn- och ungdomsfilm som utmanar könsroller och normer i klasser och fritidshem. Skolbiblioteket ska utöka sitt bokinnehav ytterligare av normkritisk litteratur. Vi behöver se över läromedel, litteratur och material, som vi använder i vår undervisning, så att vi kan förhålla oss normkritiskt till materialet. Vi ska fortsätta göra gruppindelningar i det vardagliga arbetet som varieras medvetet utifrån olika kriterier. Samlevnadstemat i åk 9 ska utvecklas med ytterligare inslag av reflekterande arbete, som syftar till förståelse för könsöverskridande identitet, könsuttryck och sexuell läggning i relation till sig själv och andra.

26 26 (32) Vi anpassar verksamheten och planerar så att inga prov eller idrottsdagar ligger på större religiösa högtider, då många elever blir berörda. Vi ser till att skolan har mångkulturella kalendrar i klassrummen och uppmärksammar högtider för olika religioner. Vi ska arbeta vidare med identitet i grundsärskolan åk 4-9. Vi ska öka tryggheten i klassrum, korridorer och skolgårdar. Vi ska arbeta vidare med elevernas bemötande och arbeta bort retningar. Vi ska fortsätta utbilda eleverna i konflikthantering i åk F-6 med hjälp av materialet Bråka smartare. MOTIVERA ÅTGÄRD I kartläggningen kan vi se att många elever är trygga i skolan, men det finns elever som känner otrygghet. Ytterligare arbete krävs för att alla ska känna sig trygga. Utifrån svaren på enkäten behöver vi öka tryggheten på elevernas raster. ANSVARIG Heidi Hård af Segerstad DATUM NÄR DET SKA VARA KLART

27 27 (32) Rutiner för akuta situationer POLICY I skolenheten ska alla barn och vuxna känna sig trygga och må bra. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Ingen får kränka, diskriminera eller trakassera någon annan. "Låtsasbråk" eller "skämtkränkningar" är inte tillåtet på våra skolor. Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER All personal ska vara vaksamma i vardagen och lägga märke till om kränkningar, diskriminering eller trakasserier sker och ingripa och markera direkt, så att eleverna ser och litar på att de vuxna reagerar på beteende, som inte är acceptabelt. All personal ska vara öppna och mottagliga och bjuda in elever till att berätta om sådant, som kränker dem själva eller andra. Alla vuxna har ansvar för att direkt stoppa kränkningar, diskriminering och trakasserier. Det är väsentligt att kränkningar, diskriminering och all form av trakasserier uppmärksammas och stoppas omedelbart, så att inte fler uppstår eller fler blir drabbade. De vuxnas handlingar och icke-handlingar är ytterst viktiga och vi måste alltid tydligt markera att vi inte accepterar negativa handlingar. All personal måste vara uppmärksam, lyhörd och vaksam och ta alla varningssignaler på allvar. Personalen ska ingripa direkt när vi ser, hör eller på annat sätt märker att någon beter sig på ett sätt som kan skada, såra eller oroa andra. Vi utgår från den enskilde elevens upplevelse om att ha blivit kränkt. Skolklimatet på skolorna ska vara sådant att eleverna vänder sig till en vuxen så snart oro för sig själv eller andra finns. Elever ska påminnas och uppmuntras att vända sig till vuxna när problem, svårigheter eller oro uppstår. Rastvakter agerar på ett medvetet sätt och bevakar områden som kan vara otrygga.

28 28 (32) Arbetsenheterna har möten en gång i månaden då elevhälsa särskilt diskuteras. I incidentrapporter dokumenteras händelser och åtgärder. Elevhälsan analyserar varannan vecka inkomna incidentrapporter för att upptäcka ev. mönster, som inte uppmärksammats på annat sätt. PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL Elever och föräldrar kan vända sig till vem som helst på skolan för att få hjälp, till exempel: Mentor Lärare Fritidshemspersonal Skolkurator Skolsköterska Skolpsykolog Studie- och yrkesvägledare Biträdande rektorer Rektor Kontaktuppgifter finns på skolans hemsida SKOLLEDNING Åk F-5: Sebastian Rittger, Åk F-9 grundsärskolan Suha Mariosh, Åk 6-9: Charlotta Lindqvist, Rektor Heidi Hård af Segerstad RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS, DISKRIMINERAS ELLER TRAKASSERAS AV ANDRA ELEVER Enligt skollagen är lärare, pedagoger och annan personal som får kännedom att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor är sedan skyldig att anmäla detta till huvudman

29 29 (32) Skollagen (2010:800) kap Detsamma gäller om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på så sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Ärendet ska utredas och åtgärdas skyndsamt. Vid våld och hot ska rektor informeras omedelbart. Akuta åtgärder: 1. Agera och reagera Den som ser, hör, märker eller på annat sätt uppmärksammar ett kränkande beteende, diskriminering eller all form av trakasserier ska omedelbart agera och stoppa detta samt markera direkt, så att eleverna ser och litar på att de vuxna reagerar på beteende som inte är acceptabelt. 2. Utreda Den vuxne gör en skyndsam utredning för att avgöra om någon har blivit kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Om den vuxne uppfattar eller får information om att elev har utsatt av något ovanstående så gäller enligt nedan. 3. Anmäla kräkning, diskriminering, trakasserier till skolledning När en personal får kännedom om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska personalen omgående anmäla detta till skolledning. 4. Fortsatt utredning Biträdande rektor startar omgående utredning genom att använda Stockholms stads blankett Del 1: Anmälankännedom om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier 5. Diarienummer Biträdande rektor ska vid kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling, diskriminering eller någon form av trakasserier kontakta skolintendent för diarienummer på ärendet och sedan informera rektor. 6. Anmälan till huvudman Rektor anmäler ärendet till huvudman. 7. Åtgärder Biträdande rektor säkerställer att åtgärder vidtas och dokumenteras i Stockholms stads blankett del 2-4 och mailar dessa till rektor. 8. Informera övrig personal Skolledaren bedömer huruvida information till andra behövs och säkerställer att informationen når berörda. Diarieföra och arkivera 9. Biträdande rektor ansvarar över att dokumentationen i ärendet diarieförs och arkiveras.

30 30 (32) Gången vid utredning av incident a. Samtal med var och en av de inblandade, för att lyssna in vad det är som har hänt. b. Kontakt med vårdnadshavare, som kallas till skolan för att lyssna in vad som hänt och hur vi ska gå vidare. c. Samtal med var och en tillsammans med vårdnadshavare d. Personal som fått kännedom om händelsen gör en bedömning om berörda kan träffas tillsammans för att prata om det som hänt utifrån var och ens perspektiv och komma överens om hur vi ska gå vidare, så att eleverna kan fortsätta sin utbildning i trygghet. e. Personal som arbetar med ärendet gör en bedömning om vilka åtgärder, som behöver sättas in. Åtgärder utgörs i första och de flesta fall av överenskommelser som följs upp. Föräldrar informeras om eller deltar i samtalen. f. Biträdande rektor rapporterar till rektor hur långt arbetet kommit i ärendet. g. Biträdande rektor ser till att ärendet följs upp i nära anslutning till den aktuella händelsen och utredningsarbetet. Uppföljning sker i samtal och dokumenteras. Ärendet följs upp så länge det behövs. h. Efter avslutade utredningar kopieras handlingar och bifogas respektive elevs akt. Namn på andra inblandade raderas. Modell för samtal Det väsentliga är att de berörda får berätta och att de vuxna inte värderar berättelsen: Förslag på frågor vid utredning av incident Var hände det? När hände det? Vad var det som hände? Vilka var där? Vad har hänt tidigare? Vad hände sen? Hur kändes det för dig? Hur påverkade det dig? Vilka fler är inblandade? Vilka såg vad som hände? Vad vill du nu? Vad behöver du för att det ska vara möjligt? Vad behöver vi göra? Vad blir nästa steg?

31 31 (32) RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS, DISKRIMINERAS ELLER TRAKASSERAS AV PERSONAL Om en elev upplever sig kränkt eller utsatt av en vuxen ska skolledningen utreda ärendet. 1. Personal som får vetskap om att en elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av en annan vuxen, ska informera skolledning. 2. Rektor utreder ärendet i samtal med de inblandade, var för sig. Vårdnadshavare är med eleven. 3. Rektor gör en bedömning av vilken information som ska delges andra. 4. Rektor gör en anmälan till huvudman, Utbildningsförvaltningen. 5. Rektor gör en bedömning av vilka åtgärder, som är nödvändiga. 6. Om elev och/eller vårdnadshavare önskar, erbjuds eleven stöd av skolans elevhälsoteam. 7. Om åtgärder inte är tillräckliga, kopplas personalavdelning och ev. personalhälsovården in. 8. Ärendet följs upp i nära anslutning till det som inträffat. Uppföljning sker i samtal och dokumenteras. RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Uppföljning sker i nära anslutning till det inträffade och under den period som behövs. Uppföljning sker genom samtal med de inblandade och dokumenteras. RUTINER FÖR DOKUMENTATION Alla incidenter ska rapporteras i form av en incidentrapport av den personal som arbetat med ärendet. Händelseförlopp och åtgärder ska anges. Incidentrapport delges rektor, biträdande rektor, mentor samt lämnas till expeditionen för arkivering. Skolledningens utredningar och insatta åtgärder dokumenteras och diarieförs och bifogas respektive elevs akt. Namn på andra inblandade raderas. I händelse av kränkande behandling, diskriminering eller någon form av trakasserier ska Stockholms stads blankett fyllas i samma

32 32 (32) dag som personal får kännedom om händelsen. Mall finns på Hökugglan, ANSVARSFÖRHÅLLANDE All personal är ansvarig för att alltid vara vaksam och uppmärksam på om barn utsätts för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling samt att i förekommande fall reagera och agera enligt handlingsplan. Rektor är ytterst ansvarig för skolornas trygghetsarbete.