Antagen av kommunfullmäktige Översiktsplan för Falu kommun. Fördjupning för Södra centrum

Transkript

1 Antagn av kommunullmäktig Övrsiktsplan ör Falu kommun Förjupning ör Söra cntrum

2 Flygoton: L&L Flygbilstknik AB Bilr barbta i Photoshop: Mariann Mirola, Stasbyggnaskontort Karta si 25, Mariann Mirola och Ros-Mari Rosnback, stasbyggnaskontort Illustrationr: SWECO FFNS samt WSP. Rspktiv upphovsman angs i anslutning till aktull illustration. Innhåll si 1. Utgångspunktr 4 2. Mål 7 3. Markanvänning 9 4. Traikstrukturr Bbygglsstruktur och karaktär Grönstruktur och rkration Tkniska strukturr Miljö-, hälso- och riskaktorr Planprocss 38 Föror Söra cntrum har unr många år utgjort tt områ m särskila stasmiljömässiga problm, mn samtiigt också varit tt områ m outnyttja potntial och av stor btyls ör Falun. Områt ingick i arbtt m övrsiktsplann ör Falu cntrum, mn innbar tt alltör omattan arbt ör att klaras av just å. I samban m kommunullmäktigs antagan av cntrumplann 1998 ick stasbyggnaskontort i upprag att, i samarbt m övriga bröra örvaltningar, ta ram utrningsirktiv ör t ortsatta planringsarbtt kring Söra cntrum. Planarbtt har pågått san ss, och har ltt ram till tta örslag till örjupa övrsiktsplan. Söra cntrum har utpkats som tt stratgiskt tablringsområ till stö ör näringslivts utvckling i Program ör näringslivsutvckling i Falun. Områt är också örmål ör tt utvcklingsprojkt, Rscntrum Falun, är kommunn tillsammans m Banvrkt, Dalatraik och Jrnhusn planrar n utvckling av örutsättningarna ör buss- och tågrsant. Hanlingar Antaganhanlingarna till örjupa övrsiktsplan ör Söra cntrum utgörs av: Planörslag (nna hanling) Konskvnsbskrivning Länsstyrlsns granskningsyttran Utövr ssa hanlingar inns tt antal planringsunrlag som inns tillgängliga på Stasbyggnaskontort: Rogörls ör planprocss och åtrstån altrnativ. Dcmbr Rscntrum Falun sammanställning av utrningsskissr, SWECO VBB och FFNS, Traikanalys av nuvaran och örslagn gatuutormning samt komplttran utrningar. SWECO VBB, Rscntrum Falun. Bömning av paralllla upprag. Utlåtan.Maj Organisation Planörslagt är ramtagt av Kommunstyrlsörvaltningn/Stasbyggnaskontort i samarbt m bröra örvaltningar. En styrgrupp och n projktgrupp, varra bstån av rprsntantr ör Stasbyggnaskontort, Miljöörvaltningn och Traik- och Fritisörvaltningn har ltagit i ramtagant av planörslagt. Projktlar har varit Tony Svnsson, Stasbyggnaskontort.

3 SAMMANFATTNING Planörslagt Ett rscntrum ska utvcklas m nya tågplattormar, n ockningstrminal ör rgionalbussar, n omstigningshållplats Knutpunktn ör busstraikn nära cntrum, bättr parkrings- och angöringsmöjlightr och n tyligar stasmiljö som binr samman ssa unktionr. Rscntrum Falun blir stans rämsta kontaktyta mot rgionn och lant i övrigt. Markanvänningn i områt ska anpassas tr tta, så att bl a rgionala unktionr kan lokalisras hit. En öränring av t övrgripan vägnätt är növänig ör att skapa utrymm och tylight. Ett utvcklat nät av gång- och cyklvägar birar till att knyta tablringsområn ör näringslivt närmar varanra. Dssa stråk gs hög prioritt mot annan markanvänning. Magasinsområt utvcklas som tt cntralt blägt tablringsområ. Söra cntrum ska byggas som n tät stasmiljö m kvartrsstans mönstr som utgångspunkt. Avgränsa gaturum, ny bbyggls och plantringar örslås ör att örbättra stasbiln. Kulturhistoriskt värull bbyggls ska bvaras och utgöra n l av nna stasbil. Åsgatans tiigar samban m stationsområt åtrupprättas. En ny järnvägspark blir cntral mötsplats i områt. Järnvägsparkn och t s k Luarstråkt gnom riksvägsikt knytr samman övrgripan gröna stråk i Falun. Bättr kontakt mllan cntrum och Tiskn skapas gnom nya öppningar i järnvägsbankn och nya gång- och cyklstråk. Ävn Korsnäsvägns barriär minskas gnom att vägn sänks och smalnas av i mött m kontaktstråkt mllan cntrum och Tiskn. Holmgatan ls nr till Tiskn och nya stråk utm Faluån ökar kontaktmöjlightrna. Ny bbyggls uppörs vi Tiskns norra stran och n stranpromna m kajr och småbåtshamn anläggs. Konskvnsr Rscntrum Falun gr kortar och bkvämar bytn mllan ärml. Dtta stärkr rgionörstoring och gr n robustar arbts- och bostasmarkna i rgionn. Dt stärkr också kollktivtraik som altrnativ till bil och gr ärm positiva miljö- och hälsoktr och birar till n jämställ och hållbar samhällsutvckling. Ett utbyggt gång- och cyklvägnät i kombination m gröna stråk och parkr stärkr n tät och nära stasmiljö samt Faluns proilområ hälsa och irott. Hla områt blir mr bolkat, vilkt gr upplvlsr och trygght i stasmiljön. Parkrna och ny bbyggls gör områt till n vackr och inbjuan ntré till staskärnan. Ombyggnan av rämst Korsnäsvägn skapar sammanhängan kvartr ör xploatring och gr bättr tylight åt stasmiljön. Kontaktn m Tiskn stärks. D nya kvartrn blir mötsplatsr och kontaktytor som knytr samman hla innrstan m bl a Tiskn och Rscntrum Falun. Korsnäsvägn år n något minska ramkomlight. Dssa öränringar blir ock int särskilt påtagliga. Tillgänglight i traikn örbättras. Planskila korsningar mllan oskya traikantr och bilar tas bort vilkt krävr traiksäkra korsningar ör oskya traikantr. I komman taljplanring och projktring ska tyligt rovisas hur traiksäkrhtn tillgooss. Framörallt gynnas kollktivtraikn, som gs hög prioritt i områt. Nya kvartr gr möjlight till n örlängning av staskärnan, vilkt på lång sikt gr xpansionsmöjlightr och knytr ihop rämst stationsområt och Dalrgmntt m cntrum. Falun upplvs som n sjösta gnom ny sjönära bbyggls som gör stan mr attraktiv ör bon. 3

4 1. UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Söra cntrums btyls ör Falun Söra cntrums roll i rgionn Utvcklingn av Söra cntrum är btylsull i tt rgionalt prspktiv. Järnväg och buss gr möjlightr till n rgionörstoring när t gällr arbtspnling inom kommunn och i och till Mittalarna och Gävlområt. Gnom utvckling av tt rscntrum kan Falun tismässigt knytas närmar rgionn i övrigt. På alla gograiska nivår hanlar t om att bygga nätvrk mllan stär och tätortr. Dt gällr ävn mr långväga kommunikationrna till Mälaraln, Arlana och Stockholmsrgionn. Utvcklingn av Söra cntrum ska i örsta han stöja uppbyggnan av såana ungran nätvrk. Dt örutsättr go tillgänglight till rgionala och kollktiva ärml ör bå bilar, otgängar och cyklistr. Söra cntrums roll i Falun Stationsområt är tt av Faluns utvcklingsområn i gnomörant av Program ör näringslivsutvckling i Falun, antagt av ullmäktig i juni I programmt bskrivs tt antal proilområn ör näringslivt i Falun. Ävn tablringsmiljörnas btyls btonas, liksom viktn av goa kommunikationr inom stan och m rgionn. Dn täta stan nämns som n viktig örutsättning ör Faluns attraktivitt. Söra cntrum har här n nycklroll som Faluns kommunikationscntrum och ör att knyta ihop olika staslar. Övriga utvcklingsområn är Falu cntrum, Faluns kontaktr m omgivan rgionr. Utvcklingsområn ör näringslivt i Falu innrsta 4

5 Gruvan, Lasarttt, Dalrgmntt och Lugnt. Dssa bskrivs utörligar i n samla stasbyggnasvisionn En lvan sta är n sta i öränring. Utövr unktionr ör rsan är Söra cntrum också tt stratgiskt blägt tablringsområ och n yta ör xpansion n ag t inns bhov ör Falu cntrum att växa. Dtta är n långsiktig aspkt som int år spoliras gnom kortsiktiga åtgärr. 1.2 Utbygg järnväg Falun-Borläng Unr snast årn har tågtraikn ökat örbi Falun, såväl va gällr gos- som prsontransportr. Gränsn är nå ör banans kapacitt på sträckan Falun-Borläng. Banvrkt utrr ärör i n järnvägsutrning n öka kapacitt, som omattar altrnativa nya lsträckor och ubblspår, bl a gnom Falu cntrum. En utbyggna till ubblspår är n utgångspunkt i nna plan, och kommr att prcisras i tröljan järnvägsplanr. 1.3 Projkt Rscntrum Falun San 2003 rivr Falu kommun tillsammans m Banvrkt, Dalatraik och Jrnhusn (tiigar SJ Fastightr) tt projkt kring utvckling av tt rscntrum i Falun. Projktt är n ortsättning på t samarbt mllan partrna som anns kring utvckling av stationsområt på 1990-talt, och har hittills bl a rsultrat i gnomöran av paralllla upprag ör utormning av rscntrum. Två arkitktörslag har utarbtats och bömts. Rsultatt av bömningn utgör n viktig utgångspunkt ör utormningn av Söra cntrum i nna plan. En växlvrkan mllan planarbtt och projktt har sktt gnom att t tiigar samråsörslagt till örjupa övrsiktsplan ör Söra cntrum också utgjor n av örutsättningarna ör paralllla uppragn. 1.4 Tisknprojktt Kommunn utrr i tt särskilt projkt möjlightrna att åtrställa Tiskn och iorningställa slussn ör båttraik på sjön. I arbtt m Söra cntrum ingår att vitalisra stränrna närmast cntrum samt utvckla kontaktn cntrum - Tiskn. Arbtt m Söra cntrum är samornat m Tisknprojktt när t gällr ssa rågor. 1.5 Riktlinjr i cntrumplann I n örjupa övrsiktsplann ör Falu cntrum var rån början avsiktn att ävn bhanla Söra cntrumområt. Då tta visa sig vara tt alltör omattan arbt lämnas iställt tt antal riktlinjr ör ortsatt arbt m Söra cntrum. Dssa riktlinjr har utgjort n viktig utgångspunkt unr hla arbtt m Söra cntrum. S marginaln till vänstr. Cntrumplanns riktlinjr ör Söra cntrum 1. Områt ska utvcklas m kvartrsstan som mönstr. 2. Ett grönt stråk mllan ån och Vasaparkn ska sturas. Avvägningn mllan bbyggls och grönska ska klargöras. 3. En gata ör bil- och busstraikn ska innas mllan Trotzgatan och Myntgatan (motsvarar agns Gruvagatan Korsnäsvägn). Ingn ny bro ör biltraikn övr ån parallllt m järnävägn. 4. En gata ska ras gnom banvalln mllan Korsnäsvägn och Tisknparkringn. 5. Plats ska skapas ör n kollktivtraikknutpunkt m knytning ävn till järnvägn. Evntulla barriärktr ska minimras. 6. Prsontraikn på järnväg ska gs bättr koppling till cntrum än iag. 7. En samorning ska sk m Tisknprojktt. 8. Samarbtt m SJ kring stationsområt ska ortsätta. 9. Åtgärr ör att minska banvallns barriärvrkan ska sturas. 10. Möjlightrna att anorna tt cyklstråk längs banvalln ska sturas. 11. I n ortsatta planringn av stationsområt, särskilt i t ortsatta arbtt m Tisknln, ska kulturmiljörågorna och närhtn till Norsluns kyrkogår ägnas särskil uppmärksamht. Övrsikt övr aktulla rågställningar i Söra cntrum 5

6 Planområts avgränsning samt namn och btckningar, bintliga örhållann. 6

7 2. MÅL 2.1 Mål i anra planr Mål i cntrumplann Cntrumplanns mål gällr som hlht ävn ör Söra cntrum, å områt ingår i cntrumplann som tt utrningsområ. I cntrumplann åtrgs ävn vissa övrgripan mål rån n örjupa övrsiktsplann ör Falu tätort. Ävn ssa är tillämpliga ör Söra cntrum. Hållbarhtsplan ör Falu kommun Arbt pågår m att rvira n kommuntäckan övrsiktsplann ör Falu kommun. En viktig utgångspunkt ör n s k Hållbarhtsplann är nationlla miljökvalittsmåln, som omarbtats till lokala miljömål. Hållbarhtsplanns mål gällr som övrorna mål ävn ör Söra cntrum. 2.2 Långsiktigt hållbar stasutvckling Dn tillgängliga stan Öka närht, vilkt uppnås gnom n tät stasstruktur, minskning av barriärktr och samlokalisring av kollktivtraik och viktiga unktionr. Öka säkrht, trygght och komort i traikn, vilkt uppnås gnom goa lösningar ör kollktivtraik och gång- och cykltraik. Öka tylight och orintrbarht, vilkt uppnås gnom väl gstalta stasmiljör och varsamht om natur- och kulturvärn. 7

8 Dn livulla stan En stasstruktur m parkr, gator och torg är människor kan mötas. Kvartrsstan är på många sätt ialisk ör tta änamål. Stasrum ska vara väl utorma utirån människors bhov av att vistas. Gatorna ska vara inbjuan och trivsamma och rämja tt vitalt gatuliv. En tät och blana sta m olika typr av unktionr såsom aärr, kontor, samlingslokalr och bostär i n varira och sttiskt tilltalan miljö. Dn trygga och jämlika stan Utvckla örutsättningarna ör att vistas på gator och torg. Inbjuan, trivsamma och övrblickbara stasrum uppmuntrar till aktivittr och närvaron av människor motvrkar otrygght och örhinrar att brott bgås. Alla ska ha tillgång till stan på lika villkor, bl a bträan traiksäkrht, tillgänglight och ramkomlight ör unktionshinra, barn och älr. Hänsyn till att män och kvinnor använr stan olika. Dn upplvlsrika och karaktärsulla stan Öka varsamht m kulturhistoriskt och arkitktoniskt värulla miljör. Utvckling och satsning på parkrna, som utgör några av viktigast och mst uppskatta miljörna i Falun. Höga krav på arkitktonisk kvalitt vi öränringar i stasmiljön. 2.3 Mål ör Söra cntrums utormning Cntrum ska möta vattnt utan hinr av barriärr. Falun ska åtr bli n sjösta, båtar ska åtr kunna traikra Tiskn och Faluån. Barriärrna mllan cntrum och Tiskn ska övrvinnas. Tiskns stränr ska utvcklas ör båtlivt och ny vattnnära bbyggls m varirat innhåll. Park- och promnastråk ska knyta samman gröna områna i n inr larna av cntrum m Tiskns stranområ. Söra cntrum ska bli tt nav ör rsant och mötn mllan människor. Stasln ska utvcklas till n trivsam mötsplats och port till staskärnan. Stasln ska komplttra cntrumkärnan m viktiga unktionr utan att konkurrra om hanln är. Ett rscntrum som knytr samman buss och tåg m övrig traik och tillhöran srvicutbu ska skapas så nära cntrum som möjligt. Dt ska uttrycka Faluns intitt gntmot rsnärn och vara tt tillskott i stasmiljön. I Söra cntrum ska staslarna mötas i n ny kvartrssta m gator, byggnar och parkr. Riksvägsikt ska örsvinna och gatorna gs n mr stasmässig karaktär m kvartrsstan som mönstr. Bbyggls, parkr och plantringar ska rsätta ösliga asalts- och markytor. Dlar av bangårn år lämna plats ör yttrligar bbyggls, plantring och parkring. Historin och ramtin ska mötas i n ny staskaraktär. Söra cntrum ska gs n gn intitt, som tillör Falun något nytt. Stor hänsyn ska tas till spår av historia som inns i områt, t x historiska byggnar. Åsgatans tiigar sträckning ska åtrupprättas. 8

9 c c _ c c _ c c c c _ 14 c c c c c c c c c c c c Sv c c Y c c c 2 c c c c c c c c GAMLA BERGSSKOLAN 15 Sv Åsgatan c c c c c c c c c c c c 1 c c c c c c c c c c c c c c c ARKIVET 4 TRUMB Ä CK E N :3 c c c c c c Lr c c c c c c c c c c c c c c c c c c c 22 c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c 15 c 7:7 c c c c c c c 2 c c Parkgatan c c 17 c c c c c c c c LINDE N c c Lr BERGMÄSTAREN c c c c c c 7:31 c c c c c c c c c c c c c c BJÖRKEN c c c 3 11:3 c c c c a c Lr Sv c 10:4 7 c c c c c 8 c c c c Tullkammargatan c c c c c c c c c c c c a c c c c c c FALUN c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c K Ä MP A RV E T c 4 c c c c c c c c c c c c 3 c c c c c c c c c Park gatan c c c 1 11:2 c c c c c c c c c c c S v c c c c c c c Tullkammargatan 8:7 c Sv c c c c c c c c c c c c c c c c c c c c 1 8:3 c c c c c E splanan c c 2 c c c c c c c c c c c c c KULLEN 3 c c c KOMPANIET c c c c c c 1 c c c c c c c c c c c 4 c c c c c c c c c c c c c c c c c c FALUN 7:7 c c c c c c c c c c c c c c c c c 6 c c c 7 c c c c c c 8 c 11:1 c c c c 10 c c c 11 BATALJONEN 9 c c 12 c c c c c c c c c c c c _ c c _ c c c c 46 m c c c c c c K S 3. MARKANVÄNDNING 3.1 Förutsättningar Bintlig markanvänning Markanvänningn i Söra cntrum utgörs iag rämst av järnvägsänamål och allmän plats ör gator, park och plantring samt parkring. Inom n kilomtrs rai rån järnvägsstationn liggr hla cntrum, lasarttt och Dalrgmntt, Tiskn och Runns norra än. Strax utanör nna rai liggr Högskolan Dalarna, gruvområt och Lugnt. Dtaljplanr inns upprätta ör hla områt (s mariginaln). Stransky gällr m 100 mtr rån Tiskn och Faluån i taljplanr som är upprätta unr och tr Tisknlsrsrvatt I cntrumplann rån 1998 astlas tt rsrvat ör n söra örbiart, Tisknln, i söra ln av stationsområt. Rsrvatt ska ortsätta gälla ävn i ramtin. Vi tt byggan av Tisknln kan t störr av lokstallarna bhöva rivas. Rsrvatt innbär att markanvänningn längs Tiskns stran bgränsas. Ny bostasbbyggls bör ärör int placras närmar än 100 mtr rån lns tänkta läg. Markägoörhållann Kommunn ägr markn ör Korsnäsvägn och Tisknparkringn samt rgionbusstrminaln. Jrnhusn AB ägr störr ln av Magasinsområt. Lokstallarna m angränsan markytor ägs av Banvrkt mn örvaltas av Jrnhusn AB. Johanssonska hust m tomt (Falun 7:31) och Tullkammarn (Falun 8:7) är privatäga. Bangårn ägs av Banvrkt. 3.2 Föränringsbhov Söra cntrum är iag sparsamt utnyttjat trots sitt cntrala läg. Stora ytor på Magasinsområt står oanväna llr ungrar som uppställningsyta. Övriga lar ominras av traikanläggningar som splittrar markytorna i små, svåranvänbara lar. Dtta är int ktivt och gr n splittra stasbil. Traikytornas utbrning birar till utglsning och skapar avstån och mllanrum mllan cntrum, Dalrgmntt och Tiskn som örhinrar n tät och unktionsintgrra stasutvckling. Om Falu innrsta ska kunna utvcklas på tt sätt som stöjr kontaktskapan och rgionörstoring måst n tyligar och mr ktiv stasstruktur skapas m örutsättningar ör n varira och tät markanvänning / Brgsskol grän /161.1 Tr otzgatan Brgmästargatan Promnan Busstation Cntralstation Markägoörhållann i Söra cntrum. Dt röärga områt ägs av Falu kommun. Rg mntsvägn Hri nvägn Gällan taljplanr Inom planområt gällr öljan taljplanr: Cntrala staspartit mllan Promnan, Brgskolgrän, Åsgatan, Falugatan, Myntgatan och sjön Tiskn i Falun, Kv Gamla Brgsskolan m l kvartr inom söra cntrala staspartit i Falun, Dl av stasägorna 1904 och 1908 (Tisknparkringn m m) Områt vi cntralstationn, Falun 7:31 (Johanssonska hust), Dl av Falun 8:3 m l (Tullkammarn), Gamla Kajn m l,

10 3.3 Förhållningssätt och stratgi Söra cntrum som utvcklingsområ Dt unika ör Söra cntrum är järnvägn och t cntrala lägt. Här är örutsättningarna bäst i Falun ör att skapa tt nav ör rsant. Ett rscntrum ska ärör utvcklas. Dtta är n så viktig satsning att n bör prioritras ör annan markanvänning i områt. Dn rgionörstoring som möjliggörs gnom rscntrum bör utnyttjas ävn ur tt markanvänningsprspktiv. Markn inom gångavstån rån tågn och rgionbusstrminaln blir mr värull ur tt rgionörstoringsprspktiv än någon annanstans i tätortn och bör ärör i örsta han använas ör tablringar som är intrssanta i rgionn. Dt rör rämst öljan markanvänning: Arbtsplatsr Bsöks- och prsonalintnsiva örtag av rgional llr nationll btyls (t x mynightr). Bsöksnäring Utställningar, konrns och kongrss, hotll. Socio-kulturlla unktionr Forskning och utvckling, högr utbilning, musik, konsrt, tatr, ritisanläggningar Kommrsilla unktionr Rsansrvic, caér, rstaurangr, hanl Vinstn m tablringar i närht till järnväg och buss är att slippa byta ärml och ärm kunna nyttja kollktiva transportr samt att utvckla rgional arbtspnling. En örutsättning ör att kunna utnyttja rgionörlarna som närhtn till järnvägn gr är att gång- och cyklvägnätt i områt utvcklas och att n tyligar och ktivar markanvänningsstruktur kan skapas. En annan örutsättning är att stasmiljön är tylig, övrblickbar och trygg att röra sig i. Dn täta stan Bgrppt Dn täta stan innbär rämst att olika utvcklingsområna ska upplvas som intgrra och sammanhängan m varanra och vara n trygg och upplvlsrik miljö. Söra cntrum bör, ör att tta ska uppnås, utvcklas m bå ny bbyggls och örbättra samban till omgivan staslar m kvartrsstans mönstr som utgångspunkt. En go gstaltning av stråk, ontliga ytor och byggnar samt n småskalig bbyggls- och kvartrsstruktur är väsntligt S viar avsnitt 6, Bbygglsstruktur och karaktär. 10

11 En lvan stasmiljö En blanning av olika unktionr är viktig bå i och runt Söra cntrum ör att stasln ska lva ygnt runt och unr hla årt. Dtta är grunläggan ör trygght och säkrht i områt. För att uppnå tta bhövs bå bostär, vrksamhtr, parkr och parkring. Ävn tta örutsättr n ktivar markanvänning m n gatustruktur som int splittrar utan hållr ihop markn i tyliga kvartr. Funktionsblanning är n viktig örutsättning ör att mötn ska uppstå. En annan örutsättning är platsr ör mötn, parkr, torg och stråk. Såana platsr bör skapas i områt m kvartrsstans tyliga och sammanhängan struktur som utgångspunkt. Platsrna bör ha såana gnskapr som gör att man örutom att passra gnom också stannar och upphållr sig, v s goa klimat-, lju- och ljusörhållann, tätht av olika unktionr och upplvlsr samt tt läg är olika stråk möts. Platsrna måst vara möjliga att nå och använa ör alla, oavstt ålr och unktionsörmåga. Ett vackrar och grönar cntrum En attraktiv stasmiljö krävr n väl avväg balans mllan ytor ör parkr, traikytor och byggnar. För att uppnå tta bhövr parkrna gs n mr ramträan roll och störr och tyligar inira ytor i områt. Dtta är i många all viktigar än parkring och bbyggls i områt som hlht. Prioritringn av grönskan bör till stor l sk gnom ktivisring av traikytornas utbrning, å ssa är övrimnsionra. Parkr och platsr ör bå rkration och vistls bör skapas och traikytor och parkring gs n grönar karaktär gnom plantring. Gröna stråk bör skapas som n viktig strukturskapan aktor i stasmiljön, bå som länkar mllan staslar mn också ör trivsl och tylight i stasmiljön. Liksom övriga strukturr kan Söra cntrum bli n viktig mötspunkt ör lra gröna stråk, unr örutsättning att traikbarriärrna kan övrvinnas och tillräckligt utrymm skapas. Gröna stråk bör kombinras m stråk är många människor rör sig. En långsiktigt hållbar markanvänning Ovan rovisa stratgir och örhållningssätt är alla aspktr på va n hållbar stasutvckling innbär, nämlign utvckling av kvalittr i stasmiljön. Förutom möjlightn att utvckla kollktiva transportsättn liggr n långsiktiga hållbarhtn i markanvänningn också till stor l i möjlightn till n succssiv utbyggna och utvckling övr n längr ti. Kvartrsstans struktur tillåtr n hög gra av lxibilitt bå va gällr olika utbyggnastakt och innhåll. I tt kort prspktiv (5 10 år) är t viktigt att rscntrumunktionrna utvcklas och områts grunläggan struktur läggs ast. Rovisa ytor ör parkr och gröna stråk bör också anläggas tiigt, å ssa snabbt skapar n tylig stasbil. När t gällr bbyggls rovisar örslagt lämplig omattning, mn nna tillkommr sannolikt i tt längr tisprspktiv. Ambitionn bör vara att skapa n stasstruktur som hållr övr myckt lång ti och kan möta olika och öränra bhov utan störr ombyggna. Yttrst gällr t att stärka Faluns örutsättningar till n ktiv tillväxt är såväl sociala och konomiska som kologiska värn utvcklas. Dagns traikstruktur gr n gls stasmiljö 11

12 3.4 Förslag Omläggning av gatunätt För att möjliggöra anra öränringar i Söra cntrum krävs n öränring av rämst Korsnäsvägns utormning. Korsnäsvägn lyttas rån riksvägsikt till n sträckning närmar järnvägn, sör om t s k Johanssonska hust. Av samma skäl gs ävn Trotzgatan n ny ragning östr om Johanssonska hust i Åsgatans gamla sträckning. Dssa öränringar är növäniga ör att möjliggöra tillkomstn av bl a n knutpunkt ör kollktivtraikn samt tt nytt grönt stråk mllan Vasaparkn och Faluån (s styckt Rscntrum nan samt avsnitt 6, Grönstruktur ). D är också növäniga ör att skapa örutsättningarna ör n markanvänningsutvckling m kvartrsstan som mönstr. Övriga örslag va gällr gatunät och traik rovisas i avsnitt 4, Traikstrukturr. Rscntrum Gnom paralllla upprag i projktt Rscntrum Falun har n lämplig utormning av tt rscntrum sturats och bömts ingån. Förslagn i nna plan va gällr rscntrum grunas ramörallt på slutsatsr rån ssa stuir och bömningar. I projktt har Rscntrum Falun inirats som bstån av öljan unktionr: En utvckla järrbusstrminal En knutpunkt ör bl a tätortsbusstraikn Plattormar ör tågtraikn Parkringar ör cyklar, bilar och angöring ör taxi Byggnar ör srvic, inormation och övriga unktionr som stöjr rsanunktionrna. Park- och kommunikationsytor som binr samman. Knutpunktn, vars läg i Falun lagts ast ran i cntrumplann 1998, är, tillsammans m n lytt och ombyggna av Korsnäsvägn, avgöran ör att rscntrum ska kunna ungra bra. Rgion- och järrbusstrminaln utvcklas till n ockningstrminal m n ny trminalbyggna, som å kan ungra som vänthall ör bå rgion- och järrbussar och tåg. Mllan ssa båa tyngpunktr skapas n järnvägspark m go övrblick som knytr ihop unktionrna. En lytt och ombyggna av Korsnäsvägn är avgöran ör att tta ska kunna gnomöras. Nya plattormar ör tågtraikn örslås anläggas längs banvallns båa sior, placra mllan nuvaran stationshus och Falu cntrum. Dubblsiiga plattormar innbär att tt trj spår kommr att bhövas på sträckningn gnom Söra cntrum. Plattormarna har anslutningar i båa änar och möjlight till angöring på båa sior om banvalln. Plattormar m anslutningar är n l av järnvägn unr Banvrkts ansvar. Angöring och parkring örslås sk rån lra punktr, ramörallt längs järnvägn. Cyklparkring inns i anslutning till Knutpunktn, rgionbusstrminalns ntrér och trappor till plattormarna ör tåg. Taxi angör vi rgionbusstrminaln liksom angöring ör prsonbilar. Va gällr parkring rovisas ytor ör tta i kapitl 4. Rscntrum blir n btyan mötsplats i Falun är kopplingarna till angränsan staslar måst ungra bra. Gång- och cyklvägarna till och rån rscntrum blir ärör myckt viktiga, liksom brar öppningar i banvalln. En örutsättning ör att rämst Knutpunktn ska komma till är att lastintagt till kv Gamla Brgsskolan rån sör samt rampn rån Kajnparkringn till p-garagt tas bort. Altrnativa lägn ör lastintagt har sturats. Ett nytt läg örslås mot Trotzgatan. Dtta gr, örutom möjlightn att bygga Knutpunktn, ävn minr konlikt m gång- och cykltraik längs Holmgatan. D störningar som kan uppkomma ör närbon ska så långt möjligt minimras. I ortsatt taljplanarbt ör Knutpunktn ska nna plats taljsturas bl a m avsn på angöring till kv Arkivt. 12

13 Magasinsområt Magasinsområt xploatras m ny bbyggls och parkring. Bostär är olämpligt m hänsyn till bullr och barriärktr rån traikn, mn områt lämpar sig väl ör vrksamhtr. Dt krävs ock bättr traikanslutningar till t omgivan vägnätt. Vrksamhtr som stöjr tt rscntrum llr har bhov av goa kollktivtraikörbinlsr bör prioritras. Gosmagasint utvcklas till n arna ör samtiskultur av olika slag och kan bli n startmotor ör ortsatta tablringar i områt. Magasinsområt är, bl a gnom sitt läg, lämpligt ör hanl. Nyttjant ska grunas på principr som rovisas i Hanlsstratgi ör Falun, antagn av Kommunullmäktig Hanl m n inriktning och omattning som innbär n cntrumörskjutning mot söra cntrum ska int mgs. På myckt lång sikt kan områt ock vara n rsurs ör cntrumxpansion när inga yttrligar ytor ör hanl i cntrum går att tillskapa, och som möjlight att balansra tillväxtn av halvxtrn och xtrn hanl. Områt är int lämpligt ör störr livsmlshanl, trsom t inns ör å bon i närområt. Hanl ska int vara n ominran använning som minskar möjlightrna att utvckla områt ör rsanunktionr, samlingslokalr och arbtsplatsr. Byggnasutormning ska anpassas till områts skala och karaktär vilkt kan innbära n bgränsning av vilkn typ av hanlstablringar som är möjliga och lämpliga. Magasinsområt utgör tt utmärkt läg ör n inartsparkring ör bl a pnlar samt ör rscntrums bhov. Musijärnvägsörningns vrksamht i lokstallarna är n stor tillgång ör områts karaktär. Dt är positivt om vrksamhtn kan bli mr utåtrikta och på sikt koncntrras till lokstallarna. En örutsättning är att byggnarna, som iag är i åligt skick, kan bvaras och rustas upp. Tiskns norra stran Tiskns norra stran ingår i Tisknprojktt och utvcklas till tt tätortsgmnsamt rkrationsområ. I tta områ skapas tt brtt, strannära gång- och cyklstråk tillsammans m kajr och båthamn vi sjön. Dt attraktiva lägt utnyttjas ör nya bostär och vrksamhtr knutna till sjön. Dtta är också viktigt ör att skapa liv och g n trygg miljö i områt unr alla tir på ygnt och årt. Bbygglsn innhållr småskaliga sjö- och rkrationsanknutna vrksamhtr, caé/rstaurang samt n hög anl bostär. Nuvaran Tisknparkringn omisponras ör att möjliggöra att bbyggls ryms. Parkringsytor anläggs i ställt mllan n nya bbygglsn och banvalln. Dtta örutsättr att Stranvägn lyttas till tt läg intill banvalln samt att Banvrkt minskar bangårns omattning. Dssa åtgärr bör sturas viar i Tisknprojktt och i projktt Rscntrum Falun. Bbygglsn vi Tiskns stran utgör n örlängning av Slaggatans och Holmgatans axl mllan Östanorsån och Tiskn och innbär att cntrala Falun gnom n bbygg miljö gripr an i vattnsystmn bå norr och sör om cntrum. Bbygglsn är ärm viktig som l i att göra Falun till n sjösta, var sig Tiskn muras llr j. Tisknområt har också många anra kvalittr som öppt lanskapsrum m rkrationsmöjlightr som gör områt attraktivt ör bostasbbyggls. Riksvägsikt Riksvägsikt utvcklas rån traikstråk till tt grönt stråk mllan Vasaparkn och Faluån, t s k Luarstråkt. Dt innbär att Korsnäsvägn lyttas rån ikt. Ny bbyggls placras mot riksvägsikts söra långsia, som örlängning av kvartrsstan mot Magasinsområt och som skärm mot traikn. I nna bbyggls bör bostär unvikas mot n lytta Korsnäsvägn, å t är svårt att klara bullr- och lutsituationn mot gatan. En mr taljra bskrivning av Luarstråkt gs i avsnitt 6. Grönstruktur. Magasints använning blir viktig ör stationsområt Tiskns stran blir tt attraktivt och lvan rkrationsstråk Sänkan ör Korsnäsvägn blir n grön algång m gångstråk och nya byggnar 13

14 Framtia markanvänning i Söra cntrum 14

15 Illustrationsplan Förslag till utormning av Söra cntrum 15

16 Rscntrum Faluns principilla innhåll och utormning 16

17 Förslag till utormning av Söra cntrum m Rscntrums olika unktionr Illustration: PG Hilling, SWECO FFNS arkitktr 17

18 Vy rån Holmgatan mot tågn Rscntrum Falun, illustrationr Illustrationr: PG Hilling, SWECO FFNS Vy längs Holmgatan 18 Utvckla rgionbusstrminal m angöring.

19 Tiskns norra stran Tisknparkringn omisponras ör att mg n lytt av Stranvägn och ytor ör ny strannära bbyggls och n bilri stranpromna. Gröna stråk längs Faluån och Tiskn möts, och kontaktn m cntrum utvcklas gnom brar öppningar i banvalln. Illustrationn ovan togs ram i samråsskt. Inör utställningn har skysavstånt till järnvägn ökats. Bbygglsns placring och utormning är ärör något annorluna i utställningsskt. S illustrationsplan s 15. Illustration: Mathias Ahlgrn, WSP Samhällsbyggna 19

20 Bintlig gång- och cyklport unr Korsnäsvägn 4. TRAFIKSTRUKTURER 4.1 Förutsättningar Dagns traikstrukturr Områt ominras av n yriliga Korsnäsvägn m ss av- och påartsrampr, korsningn m Trotzgatan samt planskilhtn m Promnan och Grycksbobanan. Korsnäsvägn och Trotzgatan ingår i huvuvägnätt och är ävn lar av n Inr ringn ör biltraikn i cntrum. Promnan hör, tillsammans m Tullkammargatan, Parkgatan, Holmgatan och Åsgatan till lokalvägnätt. Holmgatan och Åsgatan är nast öppna ör gång- och cykltraik samt istributionsoron. Två störr gång- och cyklstråk (Holmgatan och Åsgatan) möts och lr mot Tiskn och järnvägsstationn via n tunnl unr Korsnäsvägn. Cyklvägn mot Tiskn ortsättr gnom n port i banvalln. Minr gångstråk lr mot Parkgatan via n tunnl m trappa unr Trotzgatan och mot Faluån. Ett gång- och cyklstråk lr rån Promnan mot järnvägsstationn planskilt övr Korsnäsvägn och unr Tullkammargatan. En anslutning till tt cyklstråk mot Norslun längs Korsnäsvägn inns också här. Cykltraikn är sparra rån biltraikn, vilkt gr go traiksäkrht och ramkomlight mn ålig övrblickbarht, gnht och upplv trygght. Traiklön Korsnäsvägn ungrar i praktikn som n gnomartsl ör långväga traik samt som länk mllan olika staslar i Falun. Gnom att utgöra n gnast örbinlsn mllan östra och västra Falun har Korsnäsvägn t högsta traiklöt av alla gator och vägar i stan, trots tillkomstn av gntliga örbiartrna Hanröln och Lugntln. Enligt n cyklräkning rån 2003 var stråkt mllan cntrum och Tiskn/järnvägsstationn tätt traikrat av cyklistr, ca 1252 cyklistr tt typiskt vckovaragsygn i sptmbr måna. Unr maxtimm trmiag tt såant ygn passra ca 236 cyklistr. (Vägvrkt Konsult, 2003). Dt kan jämöras m t rlativt tätt traikra stråkt utm Tiskn, som unr samma prio ha 660 cyklistr på tt vckovaragsygn. 4.2 Föränringsbhov Områt är svårövrskåligt, och traikstrukturn är n rämsta orsakn till tta. För att uppnå måln i kapitl 3 och ör att kunna gnomöra örslagn ör markanvänning i kapitl 4 måst ärör Korsnäsvägns, Trotzgatans och Stranvägns utormning och läg öränras. Dt är också növänigt att öränra Tisknparkringns omattning och utbrning vi Tiskn. Korsnäsvägn utgör n barriär ör intrna samban i rscntrum, och ör kontaktn mllan cntrum och Tiskn. För att omörla parkringsytorna och bättr nyttja magasinsområt måst anslutningarna it örbättras och tt vägnät inom magasinsområt byggas ut. I Banvrkts arbt m järnväg Falun-Borläng har t visat sig att ubblspår bhövs gnom Falu cntrum. Dt innbär ör rscntrums l att två spår ör angöran tåg bhövs samt yttrligar tt gnomgångsspår. Banvalln bhövr ärm öränras, vilkt gr nya örutsättningar ör kontaktn mllan cntrum och Tiskn och utvckling av markanvänningn vi Tiskns norra stran. Banvrkt har ör avsikt att ta bort lra spår på Falu bangår på grun av unrhållsbhov och övrkapacitt. Dtta är n örutsättning ör gnomörant av markanvänningsörslagn ör Tiskns norra stran i kapitl 4. 20

21 4.3 Förhållningssätt och stratgi Barriärr Barriärrna i Söra cntrum ska minskas utan att nya barriärr skapas på anra håll. Dt bör sk på två sätt: Motortraikns hastight och utbrning bgränsas och anpassas till n täta stans mönstr och skala. Framörallt Korsnäsvägn bör utormas som n stasgata iställt ör gnomartsl. Banvalln gs störr öppningar så att kontaktn mllan cntrum och Tiskn örbättras. Korsnäsvägn måst sänkas vi banvalln ör att tta ska vara mningsullt. Dtta är avgöran ör kontaktn cntrum - Tiskn. Korsnäsvägn och banvalln utgör största barriärrna. D problm som iag skapas av traikn ska i så hög utsträckning som möjligt lösas inom Söra cntrum, och int lyttas till anra områn gnom att bilistrna väljr anra vägar. Dtta planörslag örutsättr int hllr att n söra örbiart byggs ör att avlasta cntrum rån gnomartstraik. Samban Sambann mllan olika staslar och viktiga målpunktr ska utvcklas gnom tt öränrat gatunät och tt gnar och bättr utbyggt gång- och cyklvägnät. Dt är viktigt ör att skapa n täta stan, ör att stärka n markanvänning ör rgionala bhov samt ör intrna kontaktrna inom rscntrum. Särskilt viktiga är gång- och cyklvägarna. Prioritring av kvalittr i traiknätn Gång- och cykltraik och kollktivtraik gs prioritt ramör biltraik så att kan utgöra attraktiva altrnativ till biltraikn. Blan kvalittrna i biltraiknätt prioritras tillgänglight och traiksäkrht högr än ramkomlight (hastight). För gång- och cykltraikn är tylight, gnht, traiksäkrht och trygght viktigt. Väl ungran planskilhtr är svåra att orna m hänsyn till nivåskillnar och av trygghtsskäl. Oskya traikantr bör ha minst lika go ramkomlight som motortraikn. Platsr är motortraik och oskya traikantr möts utormas så att olycksriskn minimras. Dt innbär lägr hastight, högst 30 km/h, ör biltraikn i ssa punktr. En viktig kvalitt är utormningn av gaturum och stråk i områt. För att skapa samban som ungrar måst stråk är människor rör sig upplvas som vackra, trivsamma, trygga och säkra. Utormningsprincipr ör gaturummn rovisas i avsnittt Bbygglsstruktur och karaktär. Riksintrss ör kommunikationr Järnvägn gnom Falun är av riksintrss ur kommunikationssynpunkt. Riksintrsst ska skyas mot åtgärr som örsvårar tillkomstn och utnyttjant av järnvägn. D örslag som läggs i avsnittt rscntrum sytar till att unrlätta nyttjant av järnvägn. I avsnitt 8 rovisas skysavstån som ska tillämpas vi tablring av ny bbyggls nära järnvägn. Tillämpning av ssa böms innbära att riksintrsst tillgooss. 21

22 Järnvägsbankn byggs om. Tisknparkringn byggs om ör att bl a inrymma bostär och n änring av Stranvägns läg. En minskning av biltraikns utrymm och barriärkt - skr längs n minr l av Korsnäsvägn utan att t gr ålig ramkomlight. (Bil rån Hamngatan i Eskilstuna) Nya öppningar i banvalln vi ån (Bil rån Eskilstuna) 4.4 Förslag Järnvägstraik Utrymm ör ubblspår ör öka kapacitt på järnvägn samt tt trj gnomgångsspår ör att utvckla rscntrum ska prioritras ramör annan markanvänning. Vi utormningn av banvalln bör störr öppningar skapas. Grycksbobanan lyttas på sträckan rån bron övr Korsnäsvägn till t uppställningsspår som liggr närmast Gosmagasint. Dtta ör att g utrymm ör növäniga angörings- och parkringsytor ör rscntrum på Magasinsområt. D övriga uppställningsspårn tas bort och rsätts m bintliga rangringsspår inom Falu bangår. Frågan iskutras m Banvrkt inom projktt Rscntrum Falun. Vi ombyggna av gatunätt nan lyttas plankorsningn vi Parkgatan till tt nytt läg ramör stationshust ör att möjliggöra n ny gata är. Bil- och busstraik Gatunätt byggs om ör att bättr tillgoos utrymmsbhov och intrna samban ör rscntrum, samt ör att skapa n sammanhängan kvartrsstruktur som möjliggör n mr rationll markanvänning. Korsnäsvägn är n viktig gata ör tätortstraikn, mn har litn btyls i tt rgionörstoringsprspktiv. Då markanvänningn närmast järnvägn anpassas ör n rgional utvckling gs Korsnäsvägns utrymmsbhov lägr prioritt än i agslägt. Bömningar av Korsnäsvägns kapacitt iag och i ramtin visar att tta är möjligt utan påtaglig örsämring av vägns ramkomlight. Korsnäsvägn tas bort på sträckan gnom t s k riksvägsikt och rsätts m n ny gata i Tullkammargatans nuvaran läg. Anslutning till cntrum skr ls gnom n örlängning av Trotzgatan norr om Johanssonska hust i Åsgatans historiska läg och gnom n irkt anslutning till En planri passag bibhålls i nuvaran riksvägsikt, ls ör park- och promnastråk, mn också ör att vi å tillälln g ramkomlight åt akuta ambulanstransportr vi bomällning på Grycksbobanan. Promnan. Korsningn m Grycksbobanan skr i plan. Dagns planskilht m Grycksbobanan bhålls som altrnativ väg ör utryckningsoron vi bomällning. Knutpunktn ör bl a tätortsbussarna -placras som n rak bussgata mllan Korsnäsvägn och Trotzgatan. Dn nya Korsnäsvägn blir liksom agns väg i huvusak yrilig, mn på sträckan mllan Holmtorgsronlln och Knutpunktn använs två av ilrna ör busstraik. På sträckan Knutpunktn Trotzgatans nya anslutning blir Korsnäsvägn huvusaklign tvåilig av utrymms- och barriärskäl. På så vis kan Korsnäsvägn här utormas som n stasgata, vilkt birar till att intgrra n i stasmiljön. Mllan cntrum och Tiskns norra stran sänks n nya Korsnäsvägn till norra stranns nivå ör att minska barriärn och skapa bättr kontakt mllan cntrum och Tiskn nna åtgär samvrkar m att störr öppningar görs i banvalln. Magasinsområt gs n ny anslutning till Korsnäsvägn vi kv Kompanit. Dnna nya gata ansluts till Promnan och korsar Grycksbobanan i plan. 22

23 En anslutning mllan Korsnäsvägn och lar av parkringn på Tiskns norra stran skapas ör biltraikn gnom n brar öppning. Stranvägn lyttas närmar järnvägn ör att rigöra markytor längs Tiskns stran. Stranvägn utormas å också ör n lägr hastight på sträckan örbi tta områ. Gång- och cykltraik Nya gång- och cyklstråk (GC-stråk) skapas rån cntrum mot Dalrgmntt/lasarttt/Lugnt längs Parkgatan och längs Åsgatans historiska sträckning, (s avsnittt Motortraik ovan) övr Magasinsområt till Dalrgmntt. Stråkt längs Parkgatan är n viktig länk ör att knyta samman cntrum och Dalrgmntt/lasarttt/Lugnt och bör utgöra tt övrgripan stråk i tätortn. Stråkt bör gs go ramkomlight och hög prioritt gntmot biltraiknätt. En annan viktig åtgärspunkt är n trånga planskila passagn unr Korsnäsvägn vi korsningn m Rgmntsvägn. Dnna gång- och cykltunnl byggs om så att n blir störr och ljusar. I sänkan är Korsnäsvägn går iag skapas tt gångstråk i parkmiljö som ävn är ramkomligt ör utryckningsoron (s ävn avsnittt Motortraik ovan). Dtta gångstråk utormas som n parkväg. Utryckningsoron ska kunna gs prioritt vi bhov. I Holmgatans örlängning skapas tt rakt stråk nr till Tiskn, är t avslutas i tt torg llr n hamnplan. Bintlig planskilht tas bort och stråkt passrar n nya Korsnäsvägn i plan. Tylight och gnht örbättras ärm, mn särskil omsorg orras kring korsningspunktns utormning ör att åstakomma go ramkomlight och traiksäkrht. Dtta böms ock kunna göras så att korsningn ungrar väl. Krav ställs på komman taljplanring och projktring att tyligt rovisa hur traiksäkrhtn ska tillgooss gnom lämpligt val av typ av passag och örutsättningar ör taljutormning som orras. Som altrnativ och komplmnt till tta stråk utvcklas ävn agns gångstråk längs Faluån till tt primärt gång- och cyklstråk längs åns hla sträckning och på båa sior om ån mllan Tiskn och Klabbron. Dt örutsättr störr öppningar i banvalln invi ån, något som bör sturas viar i arbtt m Rscntrum Falun samt Banvrkts arbt m järnväg Falun-Borläng. GC-stråkt längs Tiskn utvcklas till tt brar, mr varirat stranstråk m kajr m m. Stråkts taljutormning bör sturas viar inom ramn ör Tisknprojktt. Parkring Antalt parkringsplatsr i områt örslås ökas markant ör att tillgoos planra unktionrna och ör att stärka cntrum. Parkring ör tt utvcklat rscntrum gs hög prioritt och lokalisras så nära järnvägn som möjligt, bå vi Magasinsområt och på Tisknsian. En inartsparkring ör pnlar till cntrum m m anläggs på Magasinsområt, mn bör samornas m övrig parkring ör att int göras ör ominran. Tisknparkringn omisponras och minskas något ör att möjliggöra bl a ny bbyggls vi Tiskns norra stran. D allmänna parkringsplatsr som örsvinnr rån Tisknparkringn ska rsättas rämst på Magasinsområt. Dtta bör int påvrka cntrum om Tisknparkringn rnolas som cntrum- och rscntrumparkring. Pnlings- och inartsparkring skr mr rnolat på Magasinsområt. Tisknparkringn las upp så att n l av parkringn går att nå rån Korsnäsvägn och n l rån Stranvägn. Dt ska int sk gnomartstraik rån Korsnäsvägn till Stranvägn. För att möjliggöra yttrligar cntrumparkring bör parkringsgaragt i kv Gamla Brgsskolan på sikt byggas till llr rivas och åtruppöras m lr våningar. På så vis möjliggörs tt stort tillskott av cntrumparkring. I tt kort prspktiv öränras parkringsmöjlightrna gnom att Passagn unr Korsnäsvägn rsätts m tt rakt stråk i Holmgatans örlängning. Korsningn mllan Holmgatan och Korsnäsvägn gs n omsorgsull utormning ör att ungra traiksäkrt. (Bil rån Norrköping) Gång- och cyklstråk utvcklas på båa sior längs Faluån 23

24 inartn rån Kajnparkringn tas bort när Knutpunktn byggs. Dtta gör att smittraik gnom garagt örhinras. Cyklparkringsmöjlightrna bhövr utvcklas rjält ör att ungra tillsammans m övriga rscntrumunktionr. I anslutning till rscntrums angöringspunktr samt vi Knutpunktn bör innas gott om cyklparkringsplatsr. Dlområ P- platsr iag P-platsr i örslagt Allmänna p- platsr i örslagt Privata p- platsr i örslagt Tiskn (Bostär vi Tiskns stran) Magasinsområt Inartsparkring Gosmagasint Vrksamhtr Rscntrum (inkl viss inartspark.) Ca Kv Kajn Kv Gamla Brgsskolan 450 (nytt garag) (Bintliga privata platsr Garag 171 samt lytta rån Parkgatan) Parkgatan Johanssonska hust Summa 852 p 1545 p 1098 p 447 p Ungärligt antal parkringar i Söra cntrum iag och i örslagt En hög anl av ssa är värskya. Möjlight till stölsäkr långtisörvaring bör också innas. I n nya Järnvägsparkn llr vi Rscntrum bör innas cyklgarag m utvckla cyklsrvic och cykluthyrning. För att uppnå n tätar stasstruktur bör parkringsytorna i områt int göras ör stora, utan las upp och inpassas mllan t x byggnar. I örsta han bör såan mark använas ör parkring som är svår att använa ör anra änamål, t x närmast järnvägn. Gstaltning av gatustrukturn Gatustrukturns gstaltning är n lika viktig l av stasbiln som bbygglsns. Va gällr gatunätt ska öljan gälla: Kvartrsstans gomtri bör vara utgångspunkt vi gstaltning av gaturum. Kvartr bör gs n så rak gränslinj som möjligt och gatorna bör vara raka. Kurvor och krökar bör hantras i gatornas korsningspunktr, int på sträckorna. Dtta är int allti möjligt att uppnå, mn bör trsträvas. Johanssonska hust knyts till cntrum gnom att Trotzgatan ras ramör hust i Åsgatans historiska sträckning. Trotzgatans och Promnans siktlinjr och gaturum ska löpa ram till nuvaran stationsbyggna. Johanssonska hust bör knytas till cntrum på tt tyligar sätt m hjälp av grönska och, om t i tröljan taljplanarbt böms lämpligt, ävn n ny byggna. Gaturummt bör avgränsas av antingn trä llr byggnar. Gaturummt bör int vara brar än höjn hos avgränsan bbyggls. Trä plantras längs största gatorna Korsnäsvägn, Promnan, Trotzgatan och Stranvägn. Korsnäsvägn är n inartsgata till cntrum och bör ägnas särskil omsorg bträan gstaltningn. Nuvaran sänka ör Korsnäsvägn gs n utormning som övrnsstämmr m cntrums struktur och skala. Principr ör tta utvcklas i avsnittt Grönstruktur. Gatorna ska ha tylig gräns i orm av kantstn m trottoar llr motsvaran. Gatublysning placras i gatans kant och ska utgå rån riktlinjrna i blysningsprogrammt ör Falun. När t gällr Trotzgatan ska utormningn anpassas till gatans roll som n l av n inr ringn. Gator ska utormas ör go orintrbarht och traiksäkrht så att antalt skyltar kan minimras. 24

25 Framtia traikstruktur i Söra cntrum 25

26 5. BEBYGGELSESTRUKTUR OCH KARAKTÄR 5.1 Förutsättningar Bbygglsstruktur och karaktär iag Söra cntrum saknar tät bbygglsstruktur. Områt präglas av magasinsområts byggnar ör järnvägsänamål och magasin. Dssa utgör tillsammans n karaktärsull samling byggnar som tyliggör områts unktion i stan, bå historiskt och iag. D stora byggnasvolymrna är ock sparsamt utnyttja vilkt gör lar av områt ösligt. Dt s k Johansssonska hust är n sista rstn av n cntrala stasåsns täta stasbbyggls. Sambann m bbygglsn i cntrum bryts av Korsnäsvägn och Trotzgatan. Tiskns norra stran saknar hlt bbyggls. Som hlht gr områt tt splittrat, glst och ö intryck. Riksintrss ör kulturmiljövårn Söra cntrum ingår till största ln i riksintrssområt K8015 ör kulturmiljövårn som ävn omattar Falu cntrum. Dt innbär att kommunn i planringn ska säkrställa att bintliga kulturhistoriska värn bvaras. Områt ingår ävn i värlsarvt. Söra cntrum brörs till störr ln av ytan av ornlämning nr 68. Här gällr kulturmiljölagns 2 kap att all xploatring ska örgås av länsstyrlsns bslut vilkt ota innattar krav på någon orm av arkologisk unrsökning. Kulturhistoriskt värull bbyggls D båa lokstallarna, gosmagasint, Falu järnvägsstation, Tullkammarn och Johanssonska hust är alla kulturhistoriskt intrssanta och har tt högt bvaranvär nligt bvaranplann Husn brättar. S tta okumnt ör bskrivning av rspktiv byggna. 5.2 Föränringsbhov Bå ör bsökar, bon och arbtan bhövr stasbiln göras tyligar, mr lätt att orintra sig tr och vackrar. För rsnärr och pnlar som kommr m tåg llr buss ska man snabbt örstå var man är och vart man ska. Dtta bör sk m lra ml, bl a gnom plantringar, mn ävn komplttran bbyggls är tt sätt att göra n ny stasstruktur tylig. En örtätning m bbyggls bhövs också ör att skapa n täta stan och knyta samman cntrum, Rgmntt, Tiskn och lasarttsområt. Dtta kommr ock att sk övr n lång tisprio. Om Falun ska utvcklas till n sjösta bör stans möt m vattnt utvcklas. Bbyggls är tt ml ör tta änamål. Dt är ävn ör Tisknprojktts gnomöran viktigt att skapa tt lvan närområ runt sjön, vilkt kan sk m bl a bostär. Utövr bbygglsn bhövr gaturummn örtyligas och örskönas ör att utgöra n mr tilltalan och väl ungran stasmiljö. Ävn ntrén till cntrum östrirån bör göras tyligar. 5.3 Förhållningssätt och stratgi Struktur och tylight Falu cntrums kvartrsstasstruktur är utgångspunktn ör n ramtia stasstrukturn. Dnna struktur gr tylight och go orintrbarht samtiigt som n är lxibl och mgr n succssiv örtätning och utbyggna. Gatu- och parkstrukturrnas utormning är ärvi minst lika viktig som ny bbyggls, å t är i ssa rum mllan husn som staslivt pågår, och t är är man upplvr, läsr av stasmiljön. 26

27 Siktlinjr och utblickar i områt är viktiga ör orintrbarht och som sttiska lmnt i stasbiln och utgör n utgångspunkt vi öränringar. D bör också örstärkas gnom grönska, bl a i orm av träplantringar och kan i vissa all örtyligas gnom nya byggnar. Söra cntrum ska utgöra n port till staskärnan ör alla rsnärr. Utormningn av rscntrum och ny bbyggls på stationsområt är viktig bå ör tylightn och ör att örmla stans karaktär och intitt. En lämplig ntrépunkt ör bsökar till cntrum östrirån är är Rgmntsvägn mötr Korsnäsvägn. Här bör t tyligt ramgå att stan bytr karaktär rån glsar sta till tät innrsta. 5.4 Förslag Rscntrum Rscntrum bstår av olika lar är unktionn hos varj nskil l styr ss orm. Dt är ock viktigt att unktionrna hålls samman m n gmnsam, samla gstaltning ör att rscntrum ska bli tyligt. Dt bör sk m öljan åtgärr: Siktstråk bör innas mllan olika viktiga unktionr i rscntrum. Karaktär och intitt Gnom järnvägn och gatunätt las Söra cntrum i minr lområn som vart och tt bör utvckla sin gn karaktär. Gmnsamt ör ssa områn är ock att n lilla stans skala och ormspråk tillämpas, v s n staskaraktär som Falu cntrum har iag. Cntrums ranbbyggls och silutt m Västra skolan och Kristin kyrka är rämsta lanmärkna. Ny bbyggls år int konkurrra m llr avsvärt skymma ssa. Torg och platsr ska utöras m hög ambitionsnivå i gstaltning och utsmyckning. Alla utormningsåtgärr ska örgås av tt mvtt ormulrat koncpt llr gstaltningsprogram i taljplanskt. Här lämnas nast mr gnrlla riktlinjr och principr. Dn sammanhängan kvartrsstasstrukturn ska utormas m avgränsa gaturum är grönska, t x i orm av träplantringar utgör tt btyan inslag. Dtta kan tiigt g staga åt områt om t tar lång ti innan t x nya byggnar kommr till. Upplvlstäthtn längs viktiga stråk ska vara hög. Dt innbär ls att stråkn ska utormas m stor omsorg, mn också att vrksamhtr längs stråk och vi platsr har go kontakt m ontliga ytorna gnom omsorgsullt utorma ntrévåningar. Nya platsr ska utormas i varj lområ som torg llr annan typ av mötsplats. Konstnärlig utormning och utsmyckning, bå i hlhtsmiljön och som xponntr, utgör n btylsull intittsskapar och ska intgrras på tt tiigt staium i gstaltning och taljutormning av stasmiljön i områt. Sky ör värull bbyggls Kulturhistoriskt värull bbyggls ska i taljplanr örss m skys- och varsamhtsbstämmlsr. Hänsynsbstämmlsr bör inöras ör tillkomman bbyggls. Utöka lovplikt kan också bhöva inöras i taljplanrna. S ävn örslag ör lområna ör yttrligar åtgärr ör att bl a tillgoos riksintrsst. Tyliga gång- och cyklstråk bör innas mllan olika unktionrna. En järnvägspark anläggs som knytr samman olika unktionrna och i vilkn viktigast stråkn liggr. Parkn blir ävn n viktig ontlig plats, vars utormning är viktig i stasbiln. S viar avsnittt Grönstruktur bträan järnvägsparkn. Möblr, blysning, markbläggning och byggnar utormas på tt sätt som unrstrykr sammanhangt och btonar hlhtn inom rscntrumområt. 27

28 Rscntrum blir t örsta många bsökar till Falu cntrum kommr att s. Ambitionsnivån i utormningn ska ärör vara hög, såväl när t gällr byggnar som allmänna platsr. Områt ska vara rprsntativt ör Falun och örmla n positiv bil av stan. I ortsatt arbt bör tt mr taljrat utormningskoncpt tas ram ör rscntrum. Magasinsområt Magasinssområts järnvägskaraktär ska bibhållas. Dt hinrar int n xploatring och örtätning m kvartrsstan som utgångspunkt. För att bibhålla örstålsn ör områts unktion ska t innas ritt visullt samban mllan stationshust, Gosmagasint och lokstallarna. Mllan ssa bör i princip inga nya byggnar placras. Lämpliga lägn ör ny bbyggls är iställt längs Korsnäsvägn. Mllan Gosmagasint och Korsnäsvägn ska ny bbyggls bhanlas rstriktivt m hänsyn till Gosmagasint. Nya byggnar år uppöras i högst två - tr våningar. Evnulla avstg rån tta bör kunna prövas gnom noggranna gstaltningsskissr i komman taljplanring. Vi val av matrial och ärgsättning ska hänsyn tas till bintliga älr byggnar. Hänsyn ska också tas till att n täta stan ska kunna uppnås. Alltör storskaliga byggnasvolymr och last/lossninganorningar bör ärör unvikas. Magasinsområt östr om gosmagasint ska å bhålla sin karga bangårskaraktär. Ny växtlight bör vara sparsam och placras i anslutning till platsr, parkringar och nya gator. Gstaltningn av områt bör ägnas särskil uppmärksamht vi upprättant av taljplanr. Tiskns norra stran Cntrum ska int bara öppna sig mot Tiskn, utan också nalkas vattnt m ny bbyggls. Dnna stran blir tt av mst xponra bbygglsområna i stan och ska ärör ägnas särskil omsorg vi utormning och placring. Hänsyn ska tas till siktlinjr och utblickar som rovisats. Dt är också viktigt att husn int brytr stassiluttn. Nya byggnar ska huvusaklign int vara högr än tr våningar. Vi utloppt till Faluån bör int vara högr än två våningar. Samtliga byggnar bör ha go vattnkontakt utan att upplvas som n mur mot vattnt. En stor l av n nya bbygglsn vi Tiskns stran ska innhålla bostär. Dssa år av utrymmsskäl inga stora utplatsr utan iställt balkongr llr inglasa rum mot vattnt. onn mllan bostärna och vattnt ska vara tt ontligt rum som utormas ör använning av allmänhtn. Riksvägsikt I kantn av t nya parkstråk, Luarstråkt, som örslås bör ny bbyggls uppöras som tt sätt att låta cntrum xpanra sörut. Bbygglsn bör uppöras i 3 våningar mot Korsnäsvägn och gs n rprsntativ utormning. Parkring till byggnarna bör sk som unrjoriskt garag. 28

29 Framtia kvartrsormr, bbygglsstruktur och karaktär i Söra cntrum 29

30 6. GRÖNSTRUKTUR OCH REKREATION 6.1 Förutsättningar Parkr och gröna stråk saknas i stor utsträckning i Söra cntrum iag. Vasaparkn, som liggr i utkantn av områt, är n l av tt grönt stråk rån Lugnt/Myran via Stasparkn och Kulln nr mot cntrum. Iag saknas ock länkn som knytr ihop tta stråk m stråkt längs Faluån. Korsnäsvägn hinrar iag stråkt rån att nå ram till cntrum och å-rummt. Övrig grönska inom planområt utgörs till största ln av plantra vägkantr, rugr och parkringsplatsr. Dt gröna stråkt utm Faluån bryts av järnvägsbankn. 6.2 Föränringsbhov På tätortsnivå inns bhov av att knyta samman gröna stråk så att n sammanhängan grönstruktur skapas. Dt bhövs, int minst, tt tyligt grönt stråk utm Faluån äna nr till Tiskns stran. I Söra cntrum bhövs n struktur som binr ihop rscntrums olika lar. Dt bhövs också nya mötsplatsr ör att göra Söra cntrum välkomnan och intrssant. För att skapa ssa stråk och platsr bhövr n mr samla markanvänning åstakommas nligt kvartrsstans mönstr. För att möjliggöra tta är t növänigt att lytta Korsnäsvägn och ävn minska järnvägsbankns barriärkt. Dt hanlar ramörallt om att göra områt mr tillgängligt och använbart ör otgängar och cyklistr. På så vis uppnås ävn kontinurliga gröna stasrum. Dt bhövs också lr parkr och plantringar i områt jämört m iag ör att uppnå måln i kapitl Förhållningssätt och stratgi Ett grönar cntrum Grönskan ska bira till n tät och tylig stasstruktur i Söra cntrum. Träplantra gaturum, nya parkr och gröna gång- och cyklstråk ska g n mjuk och lvan inramning och bira till t välkomnan intryck som trsträvas i områt. Grönskan har också btyls ör n biologiska mångaln, samtiigt som n birar till tt bättr lokalklimat och örstärkr upplvlsr av skönht och årstisvariationr. Träplantring på gator och parkringar använs ör att skapa avgränsningar och örstärka stasrummn. Trotzgatan och lar av Korsnäsvägn gs karaktärn av lugnar stasgator bl a m hjälp av träplantringar. Samban och gröna stråk D gröna stråkn skapar, tillsammans m gång- och cyklvägar, samban inom hla tätortn, bå visullt och kommunikationsmässigt. Stråkt utm Faluån binr samman Östanorsån m Tisknområt. Mllan Faluån och Stasparkn/Lugnt inns bhov av tt sammanhängan grönt stråk Luarstråkt - som knytr ihop cntrum m Myranområt och Lugnt (s avsnittt Luarstråkt nan). Här inns också viktiga örbinlsr mllan cntrum och lasarttt och cntrum och Dalrgmntt som bhövr örstärkas. Dssa stråk möts i t områ är rscntrum örslås ligga. Dnna stratgiska punkt måst ärör utormas m go inr övrblickbarht och orintrbarht och m kommunikationsmässiga och visulla samban m omgivningarna. En park anläggs och utormas i t lägt, ör att ls samla och la människor som rör sig mllan olika stas- 30

31 larna, ls ör att hålla samman olika unktionrna inom rscntrumområt. S viar avsnittt Järnvägsparkn nan. Mötsplatsr och rkration Söra cntrum ska bli n viktig mötsplats och portn till Falun. Dt är ärör av största vikt att utormningn av n yttr miljön - gator och stråk, torg, platsr och parkr - är väl gnomtänkt och av hög kvalitt. Tillräckligt stora ytor ör mötsplatsr och rkration måst skapas ör att balansra olika traikunktionrna i områt kring rscntrum. Vi Tiskns stran ska stan möta vattnt, och n hamn och stranpromna anläggas som n l i Tisknprojktt. 6.4 Förslag Järnvägsparkn Mllan Knutpunktn, Korsnäsvägn och Trotzgatan anläggs n park, Järnvägsparkn, (s avsnittt Samban och gröna stråk ovan). Dn bör å karaktärn av n tyligt anlag och orna park, tt nav ör gång- och cykltraik åt olika håll m go orintrbarht samtiigt som n är vackr och inbjuan. Goa möjlightr till sittplatsr i sol och skugga, konstnärlig utsmyckning, inslag av vattn, trä och blommor gör n till n attraktiv mötsplats. En öppn karaktär m go övrblickbarht, vackr blysning och väl ungran skyltning gör parkn trygg som väntplats och att passra ignom. I parkn inornas gårsmiljön ör Johanssonska hust. Skapant av Järnvägsparkn innbär tt åtrupprättan av n gamla park - Luarparkn - som låg i områt innan Korsnäsvägn rogs ram. Luarstråkt På anra sian Trotzgatan, i sänkan ör Korsnäsvägn, bör tt parkstråk, Luarstråkt, anläggas. Dt blir huvusaklign tt kommunikationsstråk rån cntrum mot Dalrgmntt och lasarttt. Bron m Promnan och Grycksbobanan bibhålls. Sänkans släntr bör planas ut och stråkt gs n mjukar utormning, m parkvägar och stigar ör promnar och motion nr i algångn och unr bron. Vattn i orm av bäckar och ammar ör agvattn bör innas i stråkt. Parkvägn gnom aln ska också vi bomällning kunna använas som utryckningsväg ör ambulansr i särskilt bråskan all. Dt primära gång- och cyklstråkt går upp på kantn, på Parkgatan. Luarstråkt blir tillsammans m Järnvägsparkn n sammanbinan länkn mllan å-rummt och Vasaparkn/Stasparkn/Lugnt, och n viktig kommunikationsl mot Dalrgmntt. Stråkts öppnht är ärör viktig ör att skapa go orintring, vilkt måst vägas in såväl vi plantringar som placring av byggnar i stråkt. Magasinsområt På Magasinsområt anläggs inga nya parkr. I anslutning till Gosagasint och lokstallarna bör träplantringar göras m örsiktight, så att områts karaktär bvaras. Nya gator och stråk samt ntréområn vi nya byggnar bör ock plantras ör att skapa n go utmiljö. Markn ramör gosmagasints syvästasa är tt utmärkt läg ör t x utsrvring llr utplats. Å-rummt och Tiskns stran Å-rummt m sina promnastråk, torg och minr parkr är tt viktigt grönt stråk gnom cntrala Falun. Öppningar i banvalln på öms sior om ån llr hängan GCbryggor i bintlig broöppning vi ån skapas ör att la stråkt nr till Tiskn. Mllan vårcntraln och ån inns ran iag tt områ som bör iorningsställas och plantras, och på n östra sian rigörs mark i tt ungär lika brtt stråk, gnom att Tisknparkringn omisponras. När Tiskn är mura och slussn åtrställ bör n hamn anläggas vi Faluåns utlopp. Hamnn kan innhålla n 31 D gröna stråkn är viktiga som länkar mllan områn Vattnkontakt och aktivittr vi Tiskn (bil rån Hjo) Ett nytt torg/hamnplan anläggs vi Tiskn. (Bil rån Askrsun)

32 gästhamn och bryggor ör ångbåtar och anra passagrarbåtar. Östr om hamnn, i Holmgatans irkta örlängning, anläggs n öppn plats, llr hamnplan. Hamnplann lankras på båa sior av bbyggls på östra sian hamnboar och lokalr ör sjö- och rkrationsanknutn vrksamht, på östra sian bostär. Från hamnn anläggs n stranpromna som sträckr sig östrut ungär i jämnhöj m stationshust. Hamnplann och stranpromnan blir n plats är stan mötr vattnt, och bör ärör gs n stasmässig utormning. Hamnpromnan övrgår i tt långsträckt, mjukar parkområ m såväl gång- och cyklväg som nklar promna- och löpstigar. Hamnpromnan och t ortsatta stråkt bör vara ca 20 mtr brtt. Förslagn grönstruktur i Söra cntrum 32

33 7. TEKNISKA STRUKTURER 7.1 Vattn, avlopp och agvattn Vattn och avlopp Inom områt inns tt lrtal lningar ör bå ricksvattn, avloppsvattn och agvattn nlaga. Iblan öljr gatornas sträckning, mn int allti. Samtliga typr av lningar liggr på rlativt stort jup i områt mllan banvalln och kv Gamla Brgsskolan. Föränringarna i områt kommr att innbära ingrpp i lningsnätn. All ny bbyggls ska anslutas till t kommunala vattn- och avloppsnätt. Dagvattn Ett lokalt omhänrtagan av agvattn bör trsträvas, ramörallt när t gällr vattn rån cntrum som ärtr ls ut i Tiskn, mn ävn rån stationsområt och lasarttt. I örsta han hanlar t om att minimra hårgjora ytorna så att markn blir vattngnomsläpplig. M hänsyn till markns innhåll av rstprouktr rån inustri- och transportvrksamhtr (s avsnittt Miljö- hälso- och riskaktorr) bör markunrsökningar gnomöras ör att avgöra var t är olämpligt m gnomsläppliga ytskikt. Vi anläggan av nya hårgjora ytor bör också n bömning göras av hur t påvrkar grunvattnts väg i markn gnom områt. Av/påvartn till Korsnäsvägn vi Norsluns kyrkogår kan sturas när t gällr anläggant av örröjningsammar ör agvattn. När sänkan ör Korsnäsvägn omvanlas till tt grönt stråk bör möjlightn att anlägga agvattnammar sturas ävn är. 7.2 Fjärrvärm Fjärrvärm är ragn gnom Vasaparkn till kv Kompanit och anslutr ävn till astightr längs Parkgatan. I övrigt saknas utbyggna av järrvärm inom Söra cntrumområt. När vntull ny bbyggls tillkommr bör n anslutas till järrvärmnätt. Dt är å n örl om utbyggnan kan ölja n ramtia gatustruktur i områt. 7.3 Avall En åtrvinningsstation ör avall är placra på Tisknparkringn vi Faluån. Dnna år int örsvinna rån områt i samban m ombyggnar. Dt inns ssutom bhov av yttrligar n, cntralt placra åtrvinningsstation i närhtn av Kajnparkringn. Exakt läg ör n såan station år sturas i komman taljplanarbt. Yttrligar stationr år vi bhov lokalisras i samban m taljplanläggning och m hänsyn till n nya bbygglsns utbrning och unktion. 7.4 Ellningar och transormatorstationr Vi järnvägsstationn inns iag n transormatorstation som bhövr lyttas i samban m att rscntrum utvcklas. Ett nytt läg bör hittas inom rscntrumområt i samban m att planringn av tta områ örjupas i t ortsatta arbtt. D kontaktlningar som löpr längs Grycksbobanan ram till Tullkammarn bör tas bort ör att göra t möjligt att bättr utnyttja markn är. 33

34 Bintligt lningsnät i Söra cntrum Fjärrvärmlning: Vattnlning: Spillvattnlning: Dagvattnlning: grov rö linj strcka blå linj tunn rö linj tunn grön linj 34

35 8. MILJÖ-, HÄLSO- OCH RISKFAKTORER 8.1 Markörhållann Markn i stora lar av Söra cntrum utgörs av utyllnasmassor. Faluåns stränr har unr årns lopp yllts ut m slagg och annat matrial rån Falu koppargruva. Stationsområt höjs kratigt vi anläggant av bangårn gnom massor som lvis schaktas om inom områt ör att å n stor plan yta. Tillsammans m t jupa ikt ör Korsnäsvägn unr Promnan har områts höjörhållann kratigt omormats unr snast 150 årn. Grununrsökningar En övrsiktlig grununrsökning har gjorts ör Tiskns norra stran (Tisknparkringn) samt östra strann. Markn bstår till stor l av yllnasmassor. Dn bbyggls som örslås uppöras vi norra strann orrar pålning ör att stå hlt stabilt. Dt är liknan örhållann som på lsta platsr i cntrum utm Faluån. Ävn ör Korsnäsvägn och banvalln inns älr grununrsökningar. Här ska gotknisk unrsökning göras i samban m projktring inör ombyggnar. För stationsområt saknas unrsökningar. I projkt Rscntrum Falun har n markunrsökning gnomörts ör Magasinsområt ör att klarlägga om t inns örorningar i markn. Unrsökningn visar att t int inns örorningar som krävr sanring. När t gällr Tiskns norra stran liggr vntulla örorningar på såant jup att int brörs av smärr ingrpp, mn kan komma att påvrkas vi pålning llr jupar ingrpp i markn. Markunrsökningar bör gnomöras innan taljplanr ör ny bbyggls, anläggnings- llr schaktningsarbtn antas. Muring av rännan ör Faluåns utlopp i Tiskn bör int sk unr nivån + 104,5 mtr (RH 70). 8.2 Övrsvämningar D låglänta partirna längs Tiskns stran samt längs Faluån rabbas mr llr minr rglbunt av övrsvämningar. Normalt vattnstån i Tiskn och Faluån är +107 mtr övr havt. Ny bbyggls ska int lokalisras till områn som liggr unr nivån +110,3 mtr övr havt, vilkt motsvarar tt 100-årslö vi n övrsvämning. Enast komplmntbyggnar, t x boar och garag, kan tillåtas på lägr nivå. Förslagn bbyggls på norra strann orrar att marknivån höjs 0,5 1 mtr ör att nivån ska klaras. Ingrpp i markn bör int sk unr nivån +107 mtr övr havt, å t skull innbära pumpning på grun av inträngan grunvattn vi normalvattnstån. 8.3 Riskkällor och skysobjkt Traiksäkrht och traikolyckor Dt är anglägt att traiknätt utormas så att t birar till låg hastight gnom områt så att olyckor m öa llr svårt skaa unviks hlt. Särskilt viktigt är t att skapa säkra gångpassagr i korsningspunktr är många otgängar och cyklistr korsar biltraikn. I komman taljplanarbt bör traiksäkrhtn taljsturas i såana korsningspunktr. Transportr m arligt gos Farligt gos passrar gnom områt bå m lastbil och goståg. Lastbilarna använr Rgmntsvägn, Korsnäsvägn och Myntgatan. Järnvägns höga läg på banvalln är n nackl i hänls av n olycka, å ämnn lättar sprir sig. Inom 60 mtr rån järnvägn bör inga bostär, vår- och omsorgsbyggnar, byggnar m bsöksin- 35

36 Riktvärn ör traikbullr (gällr vi nybyggna av bostär) Vägtraikbullr 30 BA kvivalntnivå inomhus 45 BA maximalnivå inomhus nattti 55 BA kvivalntnivå utomhus vi asa 70 BA maximalnivå vi utplats i anslutning till bosta Järnvägstraik 55 BA kvivalnt nivå utomhus vi utplats ör bostär 60 BA kvivalntnivå i bostasområ i övrigt. För bå vägtraikbullr och bullr rån järnväg gällr att maximal ljunivå i bostasrum int bör övrstiga 45 BA mr än m gångr pr natt (kl ) i utrymm avstt ör sömn och vila. tnsiv vrksamht, utbilningsanstaltr llr samhällsviktiga unktionr placras. Avstg rån nna riktlinj krävr n riskanalys. Inör varj nytablring inom områt bör n särskil riskutrning gnomöras snast i taljplanskt. Riskutrningn ska klargöra vilka skysåtgärr som bhövs ör att minimra konskvnsrna av n olycka. Fasta riskr Iag utgör nast bnsin- och srvicanläggningn vi Rgmntsvägn - Korsnäsvägn n ast risk gnom bnsintankar som inns är. Enligt Bovrkts allmänna rå Bättr plats ör arbt bör t innas tt riskavstån rån nna typ av anläggningar på 100 mtr till närmsta bostashus. Iag liggr kv Kompanits bostär allls intill. 8.4 Lutörorningar I Falu cntrum är lutörorningshaltrna tivis ör höga, vs haltr i nivå m högsta tillåtna värna miljökvalittsnormr som inns. Dtta inträar unr invrsionstillälln ramörallt vintrti. Förslagt innbär ävn att t inns risk ör att utsläppn av lutörorningar ökar som n ölj av att traiksystmt byggs om så att biltraikns hastight minskar. Planns örslag innhållr mllrti n ra åtgärr som sytar till att minska riskn ör att miljökvalittsnormrna övrskris i hla cntrumområt och är viktiga rskap ör Kommunn i tta arbt: Förbättra kollktivtraik, utbyggt nät av gång- och cyklvägar, n stasmiljö som inbjur till att röra sig till ots, markanvänning som stöjr tt rgionalt kollktivtraiksystm m m. Ny bostasbbyggls bör ock int tillkomma i irkt anslutning mot Korsnäsvägn. 8.5 Bullr På lra av gator, bå i och utanör Söra cntrum, som brörs av örslagt övrskris ran riktvärn som inns ör vägtraikbullr. Åtgärr i bintlig miljö gnomörs när bullrt övrstigr 65 BA kvivalnt nivå llr när bullrt ökar m mr än 3 BA. Dtta åtgärsbhov inns ran längs ssa gator och är int n ölj av planns örslag, mn bhovt av åtgärr blir längs vissa gator störr tr planns gnomöran. Kostnarna ör åtgärr i bintlig miljö las normalt mllan kommunn och astightsägarna trsom örbättra önstr ävn gr anra positiva ktr än att sänka ljunivån inomhus. Planörslagts öränringar m gator som lyttas llr nyanläggs är att btrakta som n nybyggnassituation, vilkt innbär att gällan riktvärn int år övrskrias. Förslagts konskvnsr när t gällr bullrnivårna rovisas i n särskil konskvnsbskrivning. Inga nya bostär bör tillåtas i områn är n kvivalnta bullrnivån övrstigr 55 BA utomhus vi asa llr utplats. Dt innbär att t är olämpligt m nya bostär på Magasinsområt och mot n ombygga Korsnäsvägn. Bostär vi Tiskns stran bör avskärmas rån järnvägn så att gällan riktvärn int övrskris. Avskärmningn bör i örsta han sk vi bullrkällan, vs längs järnvägsspårt, mn kan ävn innbära att bbygglsn utormas så att bostärna int vttr mot järnvägn. För nya parkr som örslås bör n minskning av ljunivårna trsträvas, bl a gnom väl utorma bullrskärmar. Dtta blir aktullt ör Luarstråkt och Järnvägsparkn. 8.6 Vibrationr Vibrationr örkommr rån järnvägstraikn via järnvägsbankn, mn kan ävn orsakas av tunga lastbilstransportr på Korsnäsvägn och Stranvägn. Mätningar längs järnvägn i Falu kommun visar att inga vibrationr övrstigr n högsta accptabla nivån ör bintlig miljö på 2,5 mm/s. I komman taljplanring bör Banvrkts riktvärn ör vibrationr vi ny bbyggls öljas. 36

37 Riskr i Söra cntrum som ska baktas vi taljplanring 37

38 9. PLANPROCESS 9.1 Planprocssn En vision m övrgripan mål ör områt (s avsnitt 2, Mål ) arbtas ram, som san ick ligga till grun ör tt omattan planprogram, är allmänna riktlinjr och altrnativa ramtisbilr ör områts utvckling rovisas. Dtta planprogram var unr 2001 örmål ör tt omattan programsamrå till n lång ra olika rmissinstansr. Synpunktr rån samråt kring programmt inns sammanställa i n rogörls ör programsamrå. Programmt utvcklas ärtr till tt samråsörslag till n örjupning av övrsiktsplann. Unr arbtt m tta planörslag har bitvis ganska taljrat utrningsarbt i lra rågor gnomörts. Synpunktrna rån programsamråt samt komplttran utrningar arbtas in i planörslagt. Planörslagt säns unr vintrn och vårn 2004 ut på tt nytt samrå. Synpunktrna rån tta samrå inns sammanställa i n ny samråsrogörls. Etr samråsskt har yttrligar utrningar gnomörts, rämst va gällr olika rågor kring traiksystmts utormnings om ställts unr och tr samråt. Utrningarna och samråssynpunktrna liggr till grun ör n rviring av planörslagt, som nu örliggr i n utställningsvrsion. Utställning av övrsiktsplanr rglras gnom planoch bygglagn som örskrivr att planörslagt ska ställas ut unr minst två månars ti. Om inga allvarliga synpunktr kvarstår mot örslagt tr utställningstin kan t ärtr antas av kommunullmäktig som n örjupa övrsiktsplan. Planprocssn m ss skn, vägvalsrågor och politiska bslut rovisas schmatiskt på nästa sia. 9.2 Dtaljplanr Arbtt m Söra cntrum har unr programskt ävn omattat två örjupningslar, Program ör knutpunktn och Program ör Gosmagasint. Sytt m tta var att kunna ta ram taljplanr ör ssa lområn m stö av cntrumplann, och m kunskaprna och m arbtt m Söra cntrum som n viktig utgångspunkt, mn utan att vara hlt bron av att örliggan örslag antagits av kommunullmäktig. Planarbt har gnomörts ör Gosmagasint och har påbörjats ävn ör Knutpunktn. Hlht och örjupningslar i Söra cntrum 38