Kulturskolerådets remissyttrande på SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund

Transkript

1 Kulturskolrådt Kulturskolrådts rmissyttrand på SOU 2016:69 En inkludrand kulturskola på gn grund Kulturskolrådts rmissyttrand En utrdning om kommunrnas kulturskolvrksamht och n nationll politik är ftrlängtad och välkommn. Kulturskolrådt mnar att utrdningn kastat tt nytt ljus övr vrksamhtn och pkat ut viktiga bståndsdlar i dn infrastruktur som bhövs för n inkludrand kulturskola på gn grund. Mn utrdningn har också tydliggjort att dt finns sammansatta frågor som gör diskussionn komplx. Kulturskolrådts rmissyttrand tar sin utgångspunkt i d rkommndationr, som Kulturskolrådts årsmöt bslutad om 2016 och som lämnads till Kulturskolutrdningn. I rkommndationrna är barnts prspktiv, tillgänglight och jämlikht, komptnsförsörjning, uppföljning och forskning, stöd och utvckling samt insatsr för talangutvckling sammanfattningsvis d områdn och prspktiv som Kulturskolrådt sr som nödvändiga och cntrala i n nationll stratgi för kommunrnas kulturskolvrksamht. Kulturskolrådts utkast på rmissyttrand har diskutrats och bhandlats i chfsnätvrk i länn. D inspl och förslag som lämnats har bhandlats av Kulturskolrådts styrls som sdan färdigställt yttrandt. Inldningsvis lämnas synpunktr på utrdningns förslag. Kulturskolrådt mnar att n nationll stratgi skall g samvrkan md skolan cntral plats samt att dt bhövs artikulrad ambitionr för d statliga insatsrna. Kulturskolrådt lämnar, avslutningsvis undr rubrikn övriga synpunktr och förslag, synpunktr kring dtta. Ny infrastruktur för att uppnå n inkludrand kulturskola på gn grund (6.1) Kulturskolrådt dlar utrdningns bdömning att: dt bhövs n stödjand infrastruktur för kommunrnas kulturskolvrksamht n lagstiftning vor mst vrkningsfull som grund för att tydliggöra att kulturskolan är av nationllt intrss En lagstiftning had varit önskvärd för att säkrställa att kulturskolvrksamhtn fortsättningsvis kan vara n källa till utvckling och 1

2 Kulturskolrådt värdskapand i våra samhälln och inkludra flr barn och unga. Kulturskolrådt kan också konstatra att dt sktt lagstiftning (Bibliotkslagn) undr priodn som finansiringsprincipn gällt och att dt int mdfört att dn kommunala finansiringn övrförts till statn. I kommunrnas konomiska och idologiska vägval kan vrksamhtr ställas mot varandra till nackdl för kulturutövand för barn och unga. Utan lagstiftning kan kommunrna själva välja om d vill arbta mot d nationlla mål som fastställs, mdvrka i uppföljning, ta dl av utvcklingsmdl och uppföljningssystm. Nationlla mål (6.2) Kulturskolrådt förslår att: statn bör lagstifta om nationlla mål för kulturskolvrksamht nationlla mål för kulturskolvrksamht bör riktas mot att alla barn och unga har likvärdiga möjlightr att utvcklas gnom kulturutövand av hög kvalitt och tillgänglight Dfinition och avgränsning av kulturskolvrksamht Kulturskolrådt mnar att dt är rimligt att n statlig politik startar i dn så kallad kärnvrksamhtn (ämnskursr llr annan frivillig vrksamht). Dt btydr int att annan vrksamht som kulturskolorna bdrivr saknar bhov av utvcklingsinsatsr llr är mindr btydlsfull. Statliga utvcklingsinsatsr för kulturskolvrksamht kan xmplvis inkludra samvrkan md skola, institutionr, förningsliv md mra, mn är då tt mdl för att nå d nationlla måln. Kulturskolrådt sr nödvändightn av att bgrppt kulturskolvrksamhtn dfiniras, då blir dt tydligt vilkn vrksamht statn vill stödja och utvckla. En sådan avgränsning kan vara; n offntlig vrksamht där barn och unga får lära, utöva och upplva konstuttryck, dlta i utvckland sammanhang tillsammans md andra barn och unga md stöd av pdagogiskt och konstnärligt utbildad pdagogr samt dlta i utåtriktad vrksamht gnom frivilliga val. Vrksamhtn ska ftr lokala förutsättningar rbjuda n mångfald av konstuttryck och gnrr utifrån barns intrss och bhov. Barn och unga ska ha tt gott inflytand övr vrksamhtns utformning och innhåll. Vrksamhtn ska vrka för att vara väl känd och tillgänglig så att alla rbjuds goda möjlightr att dlta. Utrdningns förslag på mål Kulturskolrådt stödjr int utrdningns förslag till mål, som n sammantagn hlht och konstruktion. D förslagna måln blandar vad som skall uppnås md hur dt skall göras. I n orglrad kontxt kan int hllr statn ställa krav på vad n kommunal vrksamht skall vara. 2

3 Kulturskolrådt Kulturskolrådt är positiv till utrdningns ambition att dt bhövs nationlla mål som tydliggör n riktning för vrksamhtn och som kan gynna n pågånd utvckling. Kulturskolrådt mnar att nationlla mål för kulturskolvrksamht bör riktas mot att alla barn och unga har likvärdiga möjlightr att utvcklas gnom kulturutövand av hög kvalitt och tillgänglight. D nationlla måln blir styrand för statlig vrksamht och vägldand för kommunrnas kulturskolvrksamht. Kvalitativa aspktr Kulturskolrådt dlar utrdningns konstatrand att kulturskolvrksamht på många sätt kan bidra till att stärka och utvckla barn och unga. I vrksamhtn gör många dltagar n bildningsrsa, utvcklar färdightr och självkänsla. Kulturskolrådt mnar att nationlla mål bör riktas mot kvalitativa aspktr av vad vrksamhtn ska bidra md för dltagarna, vad barn ska få ut av vrksamhtn. Till måln kan dt också bhöva tas fram olika nationlla kvalittsindikatorr, n uppgift som kan göras av dt förslagna Nationlla kulturskolcntrt. Nationlla mål bör därför riktas mot att främja barnns utvckling och andra kvalitativa aspktr av kulturskolvrksamhtn. Likvärdiga möjlightr och tillgänglight för alla barn och unga Kulturskolrådt dlar utrdningns slutsats att statliga insatsr bör göras för att främja att kulturskolvrksamhtn når flr och för tt brddat dltagand. Dtta kan sk gnom bidrag mn dn förslagna infrastrukturn kan som hlht också bidra till dtta. Utrdningn visar att mllan och barn står i kö till vrksamhtn samt att d som dltar i hög utsträckning är n homogn grupp. Kulturskolrådt sr dt som viktigt att n statlig politik för kulturskolvrksamht tar utgångspunkt i FN:s konvntion om barnts rättightr samt d nationlla mål som finns för kulturpolitikn. FN:s konvntion om barnts rättightr gr n univrsll dfinition av rättightr för barn och barns rätt till kultur. Artikl 31 rkännr barnts rätt att fritt dlta i dt kulturlla och konstnärliga livt. Artikl 13 uttryckr barnts rätt till yttrandfriht. Dt innbär att barn och unga obrond av trritorilla gränsr, har rätt att söka, ta mot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift, tryck, konstnärlig llr annan form. Artikl 12 gr barn rätt att få komma till tals och få sina åsiktr baktad i alla frågor som rör dm. Kulturskolrådt sr dt därför som viktigt att d nationlla måln riktas mot att skapa likvärdiga möjlightr för alla barn att dlta. Kulturutövand dt cntrala En viktig distinktion i n statlig politik för kulturskolvrksamht är inriktning på att stärka barns och ungas förutsättningar för att dlta i kulturutövand. Kulturskolvrksamhtn har på många ortr förändrats i snabb takt, från instrumntskola till n brd konstövrskridand vrksamht md många 3

4 Kulturskolrådt vrksamhtsformr. Kulturskolrådt dlar utrdningns slutats att n statlig politik skall vrka för att brdda kulturskolvrksamhtn md flr konstuttryck i syft att bättr möta barns och ungas bhov och intrssn. Nationlla mål bör därför riktas till att främja barns dltagand i kulturutövand präglad av n mångfald av konstuttryck. Nationllt kulturskolcntrum (6.3) Kulturskolrådt förslår att: n llr flra nationlla aktörr får uppdrag att kontinurligt följa upp kulturskolvrksamht samt göra insatsr för att främja rfarnhtsutbyt, mtodutvckling och spridning av lärand xmpl Nationll uppföljning Kulturskolrådt dlar utrdningns förslag om att dt nationllt skall finnas tt ansvar för kulturskolvrksamhtn. Utrdningn förslår tt nationllt kulturskolcntrum md ansvar för bland annat nationll uppföljning och bidrag. Kulturskolrådt mnar att dt nationllt bör finns n llr flra aktörr md uppdrag att kontinurligt följa upp kulturskolvrksamht. Myndightn för kulturanalys har tt uppdrag att följa upp dn nationlla kulturpolitikn. Kulturskolrådt mnar att dnna myndight skall ha uppdragt att rglbundt följa upp dn statliga politikn för kulturskolvrksamht. Kulturrådt bör följa upp rsultat av bidragsgivning, prsntra goda xmpl, initira utrdningar, samvrka md forskningsfältt, gnomföra kartläggningar och annan vrksamht som kan stärka arbtt mot d nationlla måln för kulturskolvrksamht. Organisring av vrksamhtn på Kulturrådt Kulturskolrådt dlar int utrdningns förslag om att Nationllt kulturskolcntrum skall vara n självständig nht på Kulturrådt. Kulturskolrådt mnar att dt bör vara myndightschfn på Kulturrådt som avgör hur uppgiftrna skall organisras inom myndightn. En självständig nht inom kulturrådt kan göra ansvarsfrågan oklar och uppgiftrna svårstyrda. Flr vrktyg än bidrag och uppföljning Kulturskolrådt sr positivt på att mdl fördlas till olika ändamål mn ansr att utvcklingsarbtt int ndast skall kopplas till bidragsgivning. Kulturskolrådt mnar att utrdningn i allt för stor utsträckning fokusrar på statliga bidrag som vrktyg. Kulturskolrådt vill s insatsr från n nationll myndight som också är mr aktiv i utvcklingsarbtt, som intar n mr oprativ roll xmplvis kring insatsr för talangutvckling, i samråd md brörda aktörr. Kulturskolrådt ftrlysr därför flr mtodr för dn statliga politikn. Dtta kan handla om partnrskap där statliga myndightr 4

5 Kulturskolrådt tillsammans md SKL, Kulturskolrådt och andra brörda aktörr tillsammans idntifirar satsningar, utvcklingsområdn och insatsr. Kulturskolrådt vill gärna bidra md sina rfarnhtr och vara n rsurs i dtta arbt. Dt är viktigt att statn stimulrar till tt gmnsamt ansvarstagand för att stärka och utvckla kommunrnas kulturskolvrksamht, nationllt och rgionalt. Mått för kulturskolvrksamhtns kvalitt I arbtt md rmissyttrandt har Kulturskolrådt uppmärksammat att flra kommunr är oroliga för att kulturskolvrksamhtns kvalitt kan försämras på grund av xmplvis lärarbrist, rsursr llr svag styrning. Flra kommunr vittnar om tt bhov av hjälp och stöd i sitt kvalittsarbt. Kulturskolrådt mnar att förslagna Nationllt kulturskolcntrum, i samråd md brörda aktörr, bör vrka för att dt tablras kvalittsindikatorr och därignom främja tt systmatiskt kvalittsarbt för d kommunr som ftrfrågar dt. Dtta kan bidra till att kommunr utvcklar sin vrksamht gnom jämförlsr md andra och stärkr dt lokala kvalittsarbtt. Förslag om nya statsbidrag ( ) Kulturskolrådt förslår att tt statsbidrag och utvcklingsstöd tablras i syft att: riktas mot att alla barn och unga har likvärdiga och jämlika möjlightr att utvcklas gnom kulturutövand av hög kvalitt och tillgänglight främja n mångfald av uttryck och konstformr inom kulturskolvrksamhtrna öka antalt barn och unga som nås av kulturskolvrksamht Statsbidragns konstruktion Kulturskolrådt dlar utrdningns slutsats om bhov av nationlla bidrag. Kulturskolrådt mnar att formrna för d bidrag som utrdningn förslår är allt för kortsiktiga, administrativt krävand och int tar sin utgångspunkt i d olika kommunrnas bhov och förutsättningar. Statsbidrag bör tilldlas för n längr priod än tt år i tagt. Kulturskolrådt mnar att bidragsformrna bör vara så konstrurad att kommunrna kan tilldlas tt statsbidrag om d kan prsntra n plan för hur d långsiktigt vill arbta mot d nationlla mål som tablras för kulturskolvrksamhtn. D nationlla måln bör därför inkludras i bidragsförordningn för statsbidragn. Kulturskolrådt ansr att dt förslagna utvcklingsbidragt kan slås ihop md dt tidsbgränsad vrksamhtsbidragt. D kommunr som vill arbta för att utvckla sin kulturskolvrksamht mot d nationlla måln kan då tilldlas mdl, basrat på antalt barn i kommunn, och användas utifrån lokala förutsättningar, bhov och utmaningar. Kulturskolrådt förslår att tt organisationsbidrag bör tablras för Kulturskolrådt i syft att stärka 5

6 Kulturskolrådt nätvrk, rfarnhtsbyt, kvalittsarbt, projkt och andra utvcklingsinsatsr för att nå d nationlla måln för kulturskolvrksamht. Liknand organisationsbidrag finns i övriga nordiska ländr. Dt är viktigt att kommunrnas samvrkansorganisation, inom områdt, gs goda möjlightr att stödja samvrkan mllan kommunrna i syft att stärka utvckling och förnyls. Kulturskolrådt har ftrlyst tt tydligar statligt ansvar för sptssatsningar och talangutvckling. Utrdningn dlar också dn uppfattningn. Bidrag kan där vara tt viktigt vrktyg mn Kulturskolrådt vill gärna s tt mr oprativt arbt nationllt som initirar utvcklingsinsatsr i partnrskap md brörda aktörr. Rgional samordning (6.7) Kulturskolrådt mnar att: stödjand insatsr på rgional nivå kan stärka infrastrukturn för kommunrnas kulturskolvrksamht rgional samvrkan kan vara n lösning på många utmaningar kulturskolvrksamhtn står inför Kulturskolrådt dlar utrdningns analys att n ökad mllankommunal samvrkan och rgional samordning kan stärka infrastrukturn för kommunrnas kulturskolvrksamht. Dt är dock viktigt att dt rgionala uppdragt båd mötr lokala bhov och bidrar till n utvckling mot d nationlla måln. Kulturskolrådt har undr arbtt md rmissyttrandt kunnat konstatra n oro, från många kommunr, inför att rsursr fastnar i byråkratiska strukturr. Etablrandt av rgional samordning bhövr därför sk i nära samvrkan md brörda partr, där bfintliga nätvrk och strukturr ss som n rsurs. Förstärkta utbildningsvägar (6.8) Kulturskolrådt ansr att: dn statliga politikn ska g komptnsförsörjningsfrågorna n cntral plats komptnsförsörjningssituationn för kulturskolvrksamht bör kontinurligt följas upp av nationll myndight statn skall ansvara för att dt finns pdagog- och lärarutbildningar md inriktning på kulturskolvrksamht inom alla konstområdn utrdningns förslag om n yrksxamn kan bli tt värdfullt komplmnt till kandidatutbildningar och anpassad ämnslärarutbildningar 6

7 Kulturskolrådt statn bör stödja och utvckla pdagogutbildningar vid folkhögskolor och andra utbildningsanordnar statn skall ansvara för att inrätta pdagogisk vidarutbildning för konstnärr inom olika kulturområdn statn skall finansira och ansvara för att dt rbjuds chfs- och ldarutbildning samt tablra och finansira fortbildning och komptnsutvckling för pdagogr och ldar n särskild kulturskollärarxamn inrättas på högskolnivå och tt systm för validring och crtifiring inrättas Nationllt ansvar för komptnsförsörjning Utrdningn fastslår att dt krävs båd konstnärlig och pdagogisk komptns för att vara n rlvant lärar i kulturskolans unika särart. Utrdningns förslag md brddning av kandidatprogram och anpassning av ämnslärarprogrammt är bra förslag som bidrar till förstärkta utbildningsvägar. Mn ftrsom kulturskolvrksamht int tillhör skolväsndt och därmd int hllr är förmål för särskild förordning inom lärarutbildningn, blir förslagn på sin höjd n god rkommndation, mn utan någon vrklig anpassning och styrning. Kulturskolrådt sr positivt på att ämnslärarutbildningn anpassas vilkt undrlättar för dm som vill ha n lärarutbildning för skola och kulturskola. Dt kommr förhoppningsvis att stärka rkrytringn till båd kulturskolan och skolan. Mn n lärarlgitimation är int alltid n garanti för att komptnsn matchar kulturskolvrksamhtns bhov. Yrksxamn tt värdfullt komplmnt Utrdningn förslår n ny yrksxamn som kallas kulturskolpdagogxamn och är tänkt som tt komplmnt för prsonr som har ämnskomptns, mn ingn pdagogisk utbildning. Kulturskolrådt mnar att dn nya yrksutbildningn kommr att fylla tt viktigt bhov, int minst för att undrlätta för nya svnskar att få jobb llr för prsonr som gått konstnärlig högskolinriktning och snar vill arbta md undrvisning. Kulturskolrådt sr därför positivt på dnna möjlight. Därmot är dt missvisand om ordt kulturskolpdagogxamn är dn nda xamn som bnämns för kulturskolans bhov. Dnna xamn är int vrksamhtns grundutbildning. Dn är tt komplmnt som undrlättar för flr att fungra i undrvisning. Kulturskolrådt sr viktn av att dt blir tydligar att förslagt handlar om n xamn på minst 180 hp. Dt saknas fortfarand n tydlig stratgi på hur kulturskolans komptnsförsörjning ska säkras. Dt finns sannolikt int ndast n nda väg att gå. I n nationll stratgi för kulturskolans komptnsförsörjning kan dt 7

8 Kulturskolrådt tydliggöras hur dt framövr skull kunna gå att crtifira lämpliga komptnsprofilr md rätt utbildningsnivå och rfarnht. Bhov av särskild lärarkomptns för kulturskolan Kulturskolrådt sr positivt på att utrdningn har lyft fram utbildningsproblmatikn. Kulturskolans unika särart ställr, jämfört md andra lärargruppr, särskilda krav på dn som ska vrka där och bhövr tydligar få n ny stratgi för sina bhov. Lärar i kulturskolan måst ha n stark konstnärlig komptnsprofil som dssutom förstår och klarar att samvrka mllan konstformrna. En stor och myckt varirad utåtriktad vrksamht är tt av kulturskolans nycklområdn. Lärar i kulturskolan måst ha n stark pdagogisk komptnsprofil som klarar att möta lvr md olika ambition och förmåga, mllan 0 och 20 år. Ett av kulturskolans kärnvärdn är att kunna möta alla barn md rätta lärstilar och anpassad progrssionstakt. D bhov n framtida kulturskolvrksamht kommr att ha, ställr varirand krav på komptnsr. Dt bhövs sannolikt flr utbildningsvägar för att möta nya konstformr och nya arbtssätt. I framtidn kan dt vara så att långa utbildningar väljs bort till förmån för kortar grundutbildningar som snar följs av stratgiska påbyggnadsutbildningar för d bhov som uppstår. I dirktivn för utrdningn nämns att kopplingn mllan kultur- och utbildningspolitikn bhövr stärkas. Dt är värt att lyfta fram ign. Anpassad utbildningsvägar för att möta komptnsbhovt inom kulturskolvrksamhtn bhövr dn förankringn. Statns ansvar för kontinurlig komptnsutvckling Kulturskolrådt mnar att statn ska ta ansvar för att dt finns fortbildning för kulturskolans lärar likt lärarlyftt för grundskolans lärar, som stödjr tt kontinurligt arbt md att uppdatra komptnsn så dn korrlrar mot dn vrksamht som ska bdrivas. En nationll stratgi som mr samlat tar tag i komptnsförsörjningsfrågorna kommr att bidra till tt förtydligand av vilka utbildningsvägar och löpand fortbildningsinsatsr som bhövs för att möta barns och ungas bhov av kulturutövand i n mr inkludrand och jämlik kulturskola. Ldarutbildning Kulturskolrådt mnar att statn skall ha n tydlig roll för att stärka utbildningn av ldar inom kulturskolan. Positiva rfarnhtr finns från satsningn vid Karlstads univrsitt. Statn bör (på liknand sätt som för andra skolformr) årlign finansira cirka 25 platsr för ldar, motsvarand rktorsutbildning. 8

9 Kulturskolrådt Kulturskolrlatrad forskning (6.9) Kulturskolrådt förslår att: statn bör främja vrksamhtsnära forskning kopplad till kulturskolvrksamht Kulturskolrådt stödjr utrdningns förslag. Dt är viktigt att forskning tablras som på olika sätt blysr kulturskolans roll, utvckling, bhov och utmaningar. Kulturskolrådt dlar också utrdningns slutsats att dt bör sk insatsr för spridning av rsultat och utbyt mllan forskar och praktikr. Kulturskolrådt sr positivt på om flr lärar inom kulturskolan kund studra vidar inom forskarutbildningn. Dtta ställr dock krav på lärarnas akadmiska grundutbildning samt förutsättningar för att kunna studra vidar. Kulturskolrådts synpunktr och förslag kring utvärdring (6.10) Kulturskolrådt mnar att: utrdningns förslag om utvärdring och omprövning är nödvändig dn statliga politikn kontinurligt skall följas upp och utvärdras Kulturskolrådt mnar att dt är av största vikt att dn statliga politikn kontinurligt följs upp. Dt är också viktigt hur dtta skr. Kulturskolrådt välkomnar tt arbtssätt där n nära dialog förs md brörda partr och där barnts prspktiv blyss. Utrdningn mnar att n robust infrastruktur som utgår från nationlla mål förväntas bidra till önskad ffktr på barns och ungas tillgång till n inkludrand kulturskola. Kulturskolrådt stödjr förslagt att ftr tr år utvärdra dssa åtgärdr som hlht och om dlarna samvrkar för att nå önskad ffkt. Utifrån konskvnsrna av dtta kan nya nationlla åtgärdr förslås. Kulturskolrådts synpunktr och förslag kring utrdningns övriga rkommndationr (6.11) Kulturskolrådt stödjr d ambitionr och intntionr som kommunicras i utrdningns rkommndationr, särskilt kring barns och ungas inflytand och dlaktight i vrksamhtn. Barnns prspktiv på vrksamhtn är cntralt för att utvckla kulturskolvrksamhtn i n positiv riktning. Övrgripand synpunktr och förslag Kulturskolrådt förslår att: 9

10 Kulturskolrådt n nationll politik ska g samvrkan md skolan n cntral plats n utrdning bör göras kring sttiska uttryck i grund- och gymnasiskolan och dss rlationr till kulturskolan ambitionr bhövr artikulras för dn nationlla politikn Samvrkan md skolan Kulturskolutrdningn har avgränsat utrdningn till dn så kallad kärnvrksamhtn. Kulturskolrådt har förståls för att avgränsningar av olika skäl kan vara nödvändiga mn mnar att dt är olyckligt att så många viktiga dlar av kulturskolornas vrksamht int blir blysta. Framförallt gällr dtta kulturskolan och rlationn till skolan. Avgränsningn till kärnvrksamht riskrar att konsrvra synsättt på vrksamhtn till så kallad ämnskursr. På många ortr är d samarbtn som kulturskolorna har md xmplvis skola, civila samhällt, institutionr och öppn fritidsvrksamt av stor btydls för barns tillgång till kulturutövand. Utrdning kring sttiska uttryck i skolan I dirktivn för utrdningn nämns att kopplingn mllan kultur- och utbildningspolitikn bhövr stärkas. Kulturskolrådt mnar att dn nationlla stratgin ska g samvrkan md skolan n cntral plats. Utrdningn har avgränsat sig till kulturskolans så kallad ämnskursr. Kulturskolan har i många kommunr n starkt utvcklad samvrkan md skolan. Dtta bidrar till att flr barn gs möjlight att möta olika kulturlla uttryck och stärkas gnom sttiska läroprocssr. Frågan om hur skolan ska arbta md sttiska uttryck och samvrkansfrågor md kulturskolan bhövr utvcklas och prcisras. Kulturskolrådt mnar därför att n utrdning bord tillsättas som särskilt blysr dnna fråga. Ambitionr för statns insatsr och vrksamht Kulturskolutrdningn saknar tydliga ambitionr för statns insatsr. Kulturskolrådt ftrlysr såväl kvantitativa som kvalitativa ambitionr för d statliga insatsrna. Ingr Carlonbrg Kulturskolrådts ordförand Torgny Sandgrn Gnralskrtrar 10