Tertialrapport för trafiknämnden

Transkript

1 Trafiknämndn Dnr: T Sid 1 (51) Handläggar: Till Ingrid Widgrn Trafiknämndn Tlfon: Trtialrapport för trafiknämndn Förslag till bslut 1. Trafiknämndn godkännr trtialrapport 2 för 2014 och övrlämnar ärndt till kommunstyrlsn. 2. Trafiknämndn förklarar bslutt omdlbart justrat. Pr Andrs Hdkvist Förvaltningschf Barbro Edlund Tf avdlningschf Trafiknämndn

2 Sid 2 (51) Innhållsförtckning Sammanfattand analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktigs inriktningsmål Stockholm är n attraktiv, trygg, tillgänglig och växand stad för bond, förtagand och bsök Förtag väljr att tablra sig i Stockholm framför andra städr i norra Europa Invånar i Stockholm är självförsörjand Stockholms livsmiljö är hållbar Dt byggs många bostädr i Stockholm Framkomlightn i rgionn är hög Stockholm upplvs som n trygg, säkr och rn stad Kvalitt och valfriht utvcklas och förbättras Stockholmarna upplvr att d får god srvic och omsorg Stockholms stad är n attraktiv arbtsgivar md spännand och utmanand arbtn Stadns vrksamhtr är kostnadsffktiva Budgtn är i balans Alla vrksamhtr stadn finansirar ska vara ffktiva...45 Synpunktr och klagomål Bilagor Bilaga 01A Budgtavräkning och avviklsr trafik- och gatuvrksamht T Bilaga 02A:1 Driftspcifikation trafik- och gatuvrksamht T Bilaga 02A:2 Sammanställning xtramdl T Bilaga 02A:3 Balansräkning trafik- och gatuvrksamht T Bilaga 02B Budgtavräkning och balansräkning rnhållningsvrksamht T Bilaga 03A:1 Invstringar trafik- och gatuvrksamht T Bilaga 03A:2 Bslutsläg stora invstringsprojkt T Bilaga 03A:3 Planrad cyklfrämjand åtgärdr T Bilaga 03A:4:1 Slutrdovisning Munkbron stnvalv Bilaga 03A:4:2 Slutrdovisning Hötorgsgångn Bilaga 03A:4:3 Slutrdovisning Gullmarsplan GC-tunnl Bilaga 04 Uppföljning av -tjänstr 2014

3 Sid 3 (51) Sammanfattand analys Kontort bdömr att trafiknämndn i allt väsntligt kommr att nå sina mål och bidra till att stadns övrgripand mål uppnås. Sammantagt bdöms att framkomlightn kommr att öka undr årt, och att andln rsor md kollktivtrafik och cykl fortsättr att öka. Vissa svårightr finns dock när dt gällr att fastställa mtodr för mätning av färdmdlsandlar undr vrksamhtsmålt Framkomlightn i rgionn är hög. Trafik- och gatuvrksamht Dn växand stadn ställr höga krav på planring av infrastruktur för att få tt väl fungrand trafiksystm som säkrställr n hög framkomlight och trafiksäkrht, attraktiva stadsmiljör och bgränsad miljöpåvrkan. Framkomlightsstratgin liggr till grund för samarbtt md övriga aktörr där n samordnad projktplanring skapar förutsättningar för minskad trafikstörningar. Ett förslag till stratgi för bättr lvranstrafik har rvidrats ftr rmiss och bhandlads av nämndn i augusti. Ett förslag till gångplan planras prliminärt tas upp i sptmbrnämndn för att sdan skickas ut på rmiss. Fram till år 2030 ska nya bostädr byggas. Samarbtt kring n långsiktig produktionsplan 2030, Bostadspotntial i Stockholm, fortsättr undr årt. Kontort följr samtliga stora utvcklings- och xploatringsprojkt från tt tidigt skd, och dltar md stratgisk trafikplanringkomptns. Arbtt md n samlad stratgi för framkomliga och attraktiva offntliga rum pågår, och som tt ld i förvrkligandt av stadns vnmangsstratgi ska informationn kring handläggning av vnmang gnomlysas och utvcklas undr årt. Att driva, undrhålla och utvckla stadns offntliga rum är n av kontorts kärnuppgiftr. I dt växand Stockholm är vidarutvcklingn av dn attraktiva stadn n viktig mn också grannlaga uppgift. Många intrssn ska tillgodoss i dt xistrand bgränsad offntliga rummt framkomlightn och attraktivittn ska öka samtidigt som funktionrna som ftrsöks av stockholmarna och bsökar ska utvcklas och bli flr. Dtta uppdrag omfattar allt från dn dagliga driftn md snö- och barmarksrnhållning, bläggningsarbtn, träd- och parkvård, blomstrprogram, säkrställand av skräphantring, klottrsanring, skylt- och gatumöblringsundrhåll till utvckling i form av förbättrad möjlightr för cyklistr md bland annat nya cyklbanor och flr cyklparkringar, flr gatuträd och tillskapandt av förutsättningar för tt mr lvand rum md brdar utbud och flr arrangmang. Kontort arbtar för att främja n hållbar användning av mark och vattn. En viktig dl i dt arbtt är d planr och stratgir som kontort utformar. Arbtt för att förbättra luftkvalittn fortsättr. Kontort ansvarar för flra åtgärdr, bland annat dammbindning och städning md ny tknik, inom dt åtgärdsprogram för partiklhaltr i luft som har tagits fram av Länsstyrlsn i Stockholms län. D åtgärdr för dammbindning m.m. som gnomförs, som påbörjads undr 2013, bräknas få full ffkt undr EU:s gränsvärd för partiklar sr för närvarand ut att klaras Mätningarna av PM 10 visar btydligt lägr värdn undr dn gångna vintrn jämfört md tidigar vintr. Stora satsningar görs för att undrlätta för stadns cyklistr. Målt är att cyklistrnas pndlingsstråk ska vara båd trafiksäkra och framkomliga årt runt. Stadns cyklbanor ska bli mr framkomliga vintrtid och arbtt utvcklas kontinurligt. Gnomförand av cyklplann pågår.

4 Sid 4 (51) Trafik- och gatuvrksamhtn rdovisar minskad kostnadr om 11,4 mnkr och ökad intäktr om 60,5 mnkr vilkt gr tt nttoövrskott för driftbudgtn om 71,9 mnkr. n bror främst på att parkringsintäktrna bräknas öka md 30,0 mnkr och flparkringsintäktrna öka md 10,0 mnkr. Därutövr ökar intäktrna för gatuvrksamhtn 15,0 mnkr. Dn milda vintrn har gjort dt möjligt att omfördla mdl till gatu- och barmarksundrhåll. För invstringar inom trafik- och gatuvrksamhtn rdovisas tt nttoövrskott om 7,0 mnkr. n bstår av ökad utgiftr om 11,1 mnkr och ökad inkomstr om 18,1 mnkr. Rnhållningsvrksamht Avfallsvrksamhtn bolagisrads , vilkt innbär att dnna trtialrapport avsr tt bokslut för vrksamhtn, för priodn , inom trafikkontort. Vrksamhtsmåln följs dock upp md prognosr på hlårsbasis. Målt att samla in 13 procnt av dn totala mängdn matavfall förväntas kunna uppnås undr årt md planrad insatsr. Planring av n optisk sortringsanläggning pågår liksom tt flrtal utvcklingsprojkt; bland annat framtagandt av grön papprspås, konvrtring av mobil till stationär sopsug samt systm för att kombinra grön pås md säckhämtning. Undr sommarn har n ny åtrbruksvrksamht i Vanadisbrgt, Roslagstulls åtrbruk, öppnat undr några hlgr. Undr höstn bräknas anläggningn öppnas i full drift. Mängdn avfall som gått till matrialåtrvinning och åtrbruk har ökat. Uppföljning av Kommunfullmäktigs inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Stockholm är n attraktiv, trygg, tillgänglig och växand stad för bond, förtagand och bsök KF:s mål för vrksamhtsområdt: 1.1 Förtag väljr att tablra sig i Stockholm framför andra städr i norra Europa Uppfylls hlt Dn växand stadn ställr höga krav på planring av infrastruktur för att få tt väl fungrand trafiksystm. Trafikkontort splar n nycklroll i tt attraktivt förtagsklimat i Stockholm. Gnom att värna om dn fysiska livskvalitén, där förtagns bhov av mobilitt för såväl människor och gods står i fokus, vrkar trafikkontort för stadn som hlht. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Andl upphandlad vrksamht i konkurrns 76,95 % 80 % 37 % 2014 Rdovisas vid bokslut för 2014.

5 Sid 5 (51) Nämndmål: Bidra till tt attraktivt förtagsklimat Uppfylls hlt Förväntat rsultat Förtagn har tilltro till trafikkontort och upplvr tt gott bmötand, höjt NKI (Nöjd Kund Indx) Bättr förtagsklimat nligt Svnskt Näringslivs ranking Bibhålln plats som världns sjätt bästa stad att lva i nligt EIU (Economist Intllignc Units) Trafikkontorts stora utmaning för att bhålla och stärka stadns attraktivitt ur tt förtagarhänsnd är att gnomföra d invstringar och rinvstringar i gatu- och trafikmiljön som bhövs, md minsta möjliga påvrkan på såväl framkomlightn som på förtagsamhtn. En viktig dl i förbättrad kommunikation md övriga aktörr är samordnad projktplanring som skapar förutsättningar för minskad störningar. Arbtt md n stratgi för bättr lvranstrafik (tidigar godsplan) har startats och kommr att slutföras undr Stratgin har utarbtats i dialog md näringslivt. Parkringsplann i innrstadn ralisras, vilkt innbär att dt blir lättar att parkra för bilburna kundr till butikr och vrksamhtr längs huvudstråkn och i city. Stockholm nådd sjätt plats i Economist Intllignc Units rankning Bst city rport Nylign publicrads rapportn th Futur of Urban Mobility 2.0. Stockholm rankads där som dn näst bästa mobilittsstadn bland d 84 städr i världn som valts ut och bäst i Europa. Stockholm stickr ut gnom att ha tt av d bäst utvcklad cyklbannätvrkn, många initiativ från offntliga aktörr och n hög andl smarta SL-kort. Dssutom bland dn bästa luftkvalittn (NO2 och PM10) och bland d lägsta dödsolyckstaln. Dn tydligast indikatorn på kontorts attitydr gntmot förtagar mäts via NKI, Nöjd Kund Indx. Dn stora styrkan i NKI liggr i att dt gr n god bild av stadns, och ingn annans, srvic till förtagn. Stadn har tt tydligt ansvar för dt som mäts och nbart förtag som har varit i kontakt md förvaltningn svarar på nkätn. För att Stockholm ska kunna uppnå måln om tt bättr förtagsklimat och samtidigt möta dn utmaning som nya bostädr innbär, krävs tät samvrkan mllan stadns förvaltningar. Inom ramn för dt arbtt utvcklas också formrna för samvrkan och samarbt på alla nivår. Arbtt md att utvckla områdn i samvrkan md olika aktörr för n rnar och tryggar miljö och brddat ngagmang fortsättr att utvcklas. Sdan tidigar har så kallad BIDområdn (Businss Improvmnt Districts) tablrats. Flr områdn har llr kommr att startas undr årt. Dn av kommunfullmäktig fastställda vnmangsstratgin har gått in i tt mr oprativt skd undr 2014 då d övrgripand målsättningarna och principrna i dn cntrala vnmangsstratgin implmntras av brörda vrksamhtr i stadn. Trafikkontort är n viktig aktör i samband md alla vnmang som hlt llr dlvis ägr rum på offntlig plats, tar gatumark i anspråk och/llr gnrrar störr trafikmängdr. Som tt ld i förvrkligandt av stadns vnmangsstratgi ska kontort undr årt gnomlysa och utvckla informationn

6 Sid 6 (51) kring handläggningn av vnmang. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod NKI (Nöjd Kund Indx) i Srvicundrsökningn Kontorts arbt för att ffktivisra upplåtlsvrksamhtn och undrlätta för sökand har stärkts yttrligar. Årts värd har förbättrats till 70, mn årsmålt kommr int att uppnås. Fokusra på bmötand och ffktivitt i förtagskontaktrna för förbättrat NKI (Nöjd Kund Indx) Olika insatsr gnomförs kontinurligt. Bland annat har handläggningstidn av flanmälningar förkortats och samarbtt md förtag och organisationr utvcklats. Gnomlysa och utvckla kontorts handläggning av vnmangsfrågor, bland annat gnom att inrätta n funktion som vnmangssamordnar, i syft att implmntra stadns vnmangsstratgi En gnomgång och övrsyn av stadns vnmangsplatsr pågår. En förstudi har gnomförts för att utvckla handläggningsrutinr kring vnmang. Parallllt md dtta fortgår arbtt i stadns cntrala vnmangsgrupp i vilkn kontort finns rprsntrad. Där utvcklas bland annat kritrir för bdömning av vnmang. Något som ska fungra som tt stöd vid handläggningn av ärndn rörand vnmang inom alla stadns vrksamhtr. Kontort gnomför för närvarand också n övrsyn tillsammans md polismyndightn och kulturförvaltningn. Utifrån dnna kommr n organisatorisk lösning att bslutas, inklusiv n samordningsfunktion som innbär n väg in till kontort för arrangörr och andra intrssntr. Kontort förbrdr för närvarand, tillsammans md SLK, n ansökan inom ramn för Program för digital förnyls. Syftt är att utvckla tt kundtillvänt vrktyg för handläggningn av vnmang. Utvckla BID (Businss Improvmnt Districts) Arbtt md att utvckla områdn i samvrkan md olika aktörr för n rnar och tryggar miljö och brddat ngagmang fortsättr. Sdan tidigar har så kallad BID-områdn (Businss Improvmnt Districts) tablrats i City och Järva. Undr årt har motsvarand samarbt påbörjas ävn i Farsta och Vårbrg. För n handfull antal områdn i yttrstadn har ävn tt första stg tagits tillsammans md fastightsägarförningar och/llr fastightsägar för utvckling av sådan samvrkan. Utvckla godsplann i dialog md distributionsförtagn Godsplann som nu htr Förslag på stratgisk inriktning för bättr lvranstrafik har omarbtats ftr rmissynpunktr och är nu färdigställd och bhandlads av nämndn i augusti. Flra av inriktningns åtgärdr har rdan påbörjats parallllt md framtagandt av förslagt - som off pak-projktt, som bland annat innbär försök att tillåta lvransr undr kvälls- och natttid, och samlastningsprojktt där n lösning md n samlastningscntral diskutras, n cntral varumottagning där gods kan lämnas och distriburas samlat till stadns olika gografiska områdn.

7 Sid 7 (51) KF:s mål för vrksamhtsområdt: 1.2 Invånar i Stockholm är självförsörjand Uppfylls hlt Många av dm som har stått långt från arbtsmarknadn har funnit n väg till gn försörjning gnom Jobbtorg Stockholm. Satsningn på stockholmsvärdar fortsättr undr årt. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Antal praktikplatsr som kan tillhandahållas för d aspirantr som Jobbtorg Stockholm kan matcha 100 st 120 st 100 st 100 st 1600 st Trtial Nämndmål: Bidra till stadns mål om ökad sysslsättning Uppfylls hlt Förväntat rsultat Sysslsättning för 100 långtidsarbtslösa har skapats i samvrkan md arbtsmarknadsförvaltningns jobbtorg För områdt kring City har kontort bdrivit samarbt md City i Samvrkan. Dtta samarbt inkludrar bland annat ngagrandt och arbtsldningn av Stockholmvärdar - långtidsarbtslösa prsonr som plockstädar, hänvisar och signalrar närvaro. Ävn i yttrstadn finns förutsättningar för att öka antalt Stockholmsvärdar inom ramarna för påbörjad och kommand samvrkanssatsningar. Målt är att sysslsätta 100 Stockholmsvärdar md uppgift att plockstäda hla stadn, flanmäla och åtgärda bristr i stadsmiljön samt skapa dn närvaro och synbarht som på sikt kan påvrka stockholmarnas attityd till ndskräpning. Sysslsätta 100 långtidsarbtslösa som Stockholmsvärdar Undr årt bräknas cirka 100 långtidsarbtslösa sysslsättas som Stockholmsvärdar. KF:s mål för vrksamhtsområdt: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar Uppfylls hlt Trafikkontort bidrar till n hållbar livsmiljö gnom att minska vrksamhtns miljöpåvrkan och vrka för att stadsmiljön utvcklas på tt hållbart sätt. Kontorts huvudsakliga miljöpåvrkan orsakas int av dn intrna vrksamhtn utan av vrksamhtr inom kontorts ansvarsområdn. Kontort har tt tydligt ansvar som väghållar och vrkar för n hållbar

8 Sid 8 (51) livsmiljö gnom att bland annat arbta för n bättr luftkvalitt, förbättra framkomlightn, bidra till n säkrar, tystar och mr trivsam trafikmiljö samt minimra giftiga ämnn som förornar dagvattnt. Nämndn dltar i n ansökan till EUs forskningsprogram Horisont 2020 om Smart Citis. Arbtt har samordnats av stadsldningskontort och från stadn dltar ävn miljö- och hälsoskyddsnämndn, fastightsnämndn, xploatringsnämndn, stadsbyggnadsnämndn, Stockholm Vattn samt Stockholmshm AB. Ävn xtrna partnrs från univrsitt och högskolor samt näringsliv i Stockholm och tt antal övriga städr i Europa dltar. Ansökan har n huvudinriktning mot nrgiffktivisring i bfintlig bbyggls mn ävn mot information- och kommunikationstknik och mobilitt. Ansökan är inlämnad och bskd om finansiring väntas mot slutt av Om dlfinansiring är bviljad kommr dt förbrdand arbtt att påbörjas undr Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Andl dubbdäck 0 % 0 % 0 % tas fram av nämnd n/styr lsn 2014 Andl lbilar 17,65 % 7,69 % 9 % 9 % 2014 Andl miljöbilar i stadns bilflotta 94,12 % 94,59 % 94,12 % 100 % 100 % Trtial Andl miljöbränsln i stadns tanol- och biogasfordon Andl rlvanta upphandlingar av varor och tjänstr där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnn int ingår 86,26 % 85,62 % 85 % tas fram av nämnd/ styrls 100 % tas fram av nämnd/ styrls Halvår Mängd/andl matavfall som stadns invånar och vrksamhtr sortrar ut för biologisk bhandling 10,87 % 13 % 13% 2014 Rsultatt av indikatorn rdovisas av avfallsvrksamhtn inom Stockholm Vattn. Dlta i stadns upphandling av cyklar och lcyklar Kontort har dltagit i dn cntrala upphandlingn. Nämndn ska gnomföra tt pilotprojkt för gröna bullrskydd Arbt md färdigställand pågår. Bullrskyddt är placrat vid Frdhällsparkns uppfart mot Essingldn. Dn röda markringn btydr att arbtt int klarat utsatt tid Arbtt md färdigställandt

9 Sid 9 (51) bräknas bli klart undr årt. Trafik- och rnhållningsnämndn ska arbta aktivt för att skapa flr platsr för snabbladdning och normalladdning av lbilar Ett samarbt har utvcklats md brörda förvaltningar, bland annat miljöförvaltningn, och n gnomförandorganisation är undr upprättand. Invstringsmdl finns rsrvrad i budgt för 2014 för att undrlätta gnomförandt. Förutom snabbladdningsstationn vid Roslagstull som invigds i fbruari är yttrligar två stationr undr uppförand på Sandhamnsgatan och Ringvägn. Arbtsgruppn md miljöförvaltningn, trafikkontort, fastightskontort, Stockholm parkring och bostadsbolagn arbtar vidar. Cirka 20 normalladdningsplatsr i garag är uppförda och yttrligar 30 är bslutad. Invntring av 50 platsr för framtida laddstolpar vid ytparkring pågår. Flrtalt normalladdar avss tablras i garag llr ytparkringar som förvaltas av Stockholm Parkring, i huvudsak i garag i innrstadn och på ytparkring i yttrstadn. Invstringn i dssa laddstationr svarar Stockholm Parkring för. Miljöförvaltningn och trafikkontort kommr att ansvara för snabbladdarna. Arbtsgruppn har sökt och fått mdl från Enrgimyndightn för utvärdring av stolparna. Trafikkontort analysrar för närvarand konkrta platsr för tillkommand snabbladdningsstationr i samvrkan md marknadsaktörr. Kontaktr har upprättats md båd Vattnfall och Fortum kring dnna fråga. Enrgiförtagt Vattnfall har kontaktat stadn och vill sätta upp 5-10 snabbladdar i Stor-Stockholm undr år Vattnfall har som målsättning att ha n snabbladdar på varj "malm" samt några angränsand platsr runt Stockholm. Dtta för att få n bra gografisk täckning. Vattnfall krävr ingn motprstation från stadn i frågan. Nämndmål: Stadsmiljön ska utvcklas på tt hållbart sätt och vrksamhtns miljöpåvrkan minska Uppfylls hlt Förväntat rsultat Enrgiförbrukningn i kontorts anläggningar minskar och vid nyinvstring väljs nrgiffktiva lösningar Ökad intrn känndom om kontorts miljöarbt och miljömål Ökad miljömdvtnht bland kontorts ntrprnörr Minskad bullr- och vibrationsstörningar från trafikn Miljökvalittsnormrna för PM10 och NOx hålls Ny Dagvattnstratgi är antagn Hållbar användning av mark och vattn Trafik- och gatuvrksamht Kontort arbtar för att främja n hållbar användning av mark och vattn. En viktig dl i dt arbtt är d planr och stratgir som kontort utformar, avsdda att fungra som tt stöd i arbtt md att ny bbyggls blir tät och väl kollktivtrafikförsörjd, samt att tt sammanhållt nät av olika offntliga rum skapas md attraktiva gatumiljör, torg, parkr och stråk längs vattn. En annan viktig dl i n långsiktigt hållbar användning av mark och vattn är att säkra tillgångn till kommunaltkniska ytor. Blysningn står för tr fjärddlar av kontorts totala nrgiförbrukning, och gnom att

10 Sid 10 (51) succssivt byta armaturr sänkr kontort nrgiförbrukningn, vilkt mdför positiva ffktr för miljön och stadsbildn samt bidrar till att rducra nrgikostnadrna. På grund av nyxploatringar och förtätning av blysning på parkvägar byggs stadns blysning ständigt ut. Vid utbyggnad väljr kontort dt mst nrgiffktiva systmt som motsvarar uppställda krav. Kontort kommr undr årt att gnomföra olika aktivittr för att yttrligar stärka prsonalns miljömdvtnht. Miljöblastningn från transportr och rsor ska minska. Bland annat utvcklas dn dagliga källsortringn och kontorts anställda gs tillgång till låncyklar för tjänstärndn. Från och md 2014 följr kontort stadns åtgärdsprogram mot omgivningsbullr som togs fram undr Kontort fortsättr gnomföra åtgärdr för att förbygga uppkomstn av bullr, xmplvis gnom försök md olika typr av vägbläggningar och åtgärdr för att minska konskvnsrna av bullr, till xmpl gnom så kallad fönstrbidrag. Arbtt för att förbättra luftkvalittn fortsättr. Inom ramn för Framkomlightsstratgin gnomförs handlingsplanr för att förbättra stombusstrafikn och främja cykltrafik. På flra gator och vägar inom Stockholms län övrskrids miljökvalittsnormrna för luft (partiklar och kvävdioxidr, PM10 och NO2). Länsstyrlsn i Stockholms län har i samvrkan md kommunr i länt, Trafikvrkt, Trafikförvaltningn och Kommunförbundt Stockholms Län (KSL) tagit fram tt åtgärdsprogram för PM10 och NO2. Stockholms stad och trafikkontort pkas ut som ansvariga för att finansira och gnomföra vissa av åtgärdrna. D åtgärdr som trafikkontort ansvarar för är: Åtgärd 3 Dammbindning av gator och trafikldr i Stockholms stad vid risk för övrskridandn av miljökvalittsnormn. Åtgärd 6 Städning md ny tknik på Stockholms stads gator vid risk för övrskridandn av miljökvalittsnormn för PM10. Åtgärd 9 Tidig vårstädning av Stockholms stads gator vid risk för övrskridandn av miljökvalittsnormn för PM10. Åtgärd 12 Optimrad halkbkämpning. Åtgärd 14 Åtgärdsprogram för NO2, informationsinsatsr. Städning md ny tknik innbär stora invstringar i maskinll utrustning för d ntrprnörr som kontort anlitar, vilkt har mdfört viss fördröjning. Städmaskinr md vakuumtknik, som konstatrat kan g ffkt, kommr prliminärt att utökas och har tagits in i produktionn från och md höstn 2014, vilkt dock mdför ökad kostnadr. Ävn tst md insatsr md spolbil, som spridr ut n stor mängd vattn på körbanan har startats. När dt gällr halkbkämpning tillämpar stadn n mtod som innbär minimrad användning av sand och salt. Kontort följr utvcklingn på områdt. Mätningar och rsultatuppföljning ftr dammbindningn görs av Statns väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund (SLB) som lvrrar rapport ftr säsongn. I diagrammn ndan visas dls antal dygnsvärdn övr 50 µg/m3 undr priodn , och dls mängd partiklar pr kvadratmtr för aktulla gator. Rsultatn visar n tydlig förbättring av värdna undr 2014.

11 Sid 11 (51) Rnhållningsvrksamht Bullrdämpand åtgärdr för åtrvinningscntralrna (ÅVCrna) Undr 2014 fortsättr utvcklingn av containrar till åtrvinningscntralrna som gr upphov till mindr bullr och bättr komprimring tt arbt som påbörjads undr 2013 i samarbt md Kungliga Tkniska Högskolan (KTH). En ny bullrdämpand containr har tagits fram

12 Sid 12 (51) undr priodn. Gnomförd bullrmätning på dn nya containrn visar på btydligt lägr bullrnivår. Uppföljand mätningar är planrad till snhöstn Dn bullrdämpand containrn har tyvärr används sparsamt undr första halvårt på grund av avsaknad av n säkrhtsspärr till lockt. Från och md augusti kommr dn åtr att användas kontinurligt. Lägr bullrnivår kan undrlätta för stadn att förtätas tillsammans md stadns åtrvinningscntralr. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Andl cykland 9 % 2014 Andl upphandlad l som uppfyllr kravn för miljömärkning 100 % 2014 Anta n godsplan och påbörja gnomförandt Godsplann som nu htr Förslag på stratgisk inriktning för bättr lvranstrafik är färdigställd och utsänd på rmiss mllan dn 20 mars och dn 9 juni Därftr har förslagt barbtats basrat på d inkomna rmissynpunktrna. Inriktningn har tagits fram md input från bland annat distributionsförtagn och har skickats till närmar 130 instansr. Förslagt rdovisads i nämndn i augusti. Flra av inriktningns åtgärdr har rdan påbörjats parallllt md framtagandt av förslagt - som off pak-projktt, som bland annat innbär försök att tillåta lvransr undr kvälls- och natttid, och samlastningsprojktt där n lösning md n samlastningscntral diskutras, n cntral varumottagning där gods kan lämnas och distriburas samlat till stadns olika gografiska områdn. Byta ut blysningsarmaturr till nrgisnålar md ljuskällor utan kvicksilvr Utbytt skr nligt plan. Driftoptimra tkniska systm för att spara nrgi Ombyggnad av undrcntralr för markvärm och intrimning av vntilationsanläggningar för att uppnå minskad nrgiförbrukning skr löpand undr årt. Fortsätta arbtt md förnyls av växtbäddar samt nya gatuträd på vissa gator Dtta är tt ständigt löpand arbt som utvcklas övr tid och inkludrar anläggand av växtbäddar md biokol. Gatuträdn planras rglmässigt undr snhöstn. Biokolskoncptt utgör ävn Stockholms bidrag till tävlingn Mayors Challng och är tt av d 20 innovationr som har gått till final. Koncptt som tagits fram på trafikkontort, handlar om möjlightn att producra biokol av stockholmarnas trädgårdsavfall. Fortsätta gnomföra cyklplann Gnomförand av cyklplann pågår. Infrastrukturn brddas och byggs ut, cyklparkring, vägvisning och låncyklar utökas, cykl prioritras högr vid vägarbtn, spcifika trafiksäkrhts- och framkomlightsåtgärdr gnomförs m.m. Färdigställa gångtrafikplann

13 Sid 13 (51) Ett förslag till gångplan planras prliminärt bhandlas i nämndn i sptmbr för att sdan skickas ut på rmiss till brörda instansr. Färdigställa rapportn om vattnnära miljör Plann Kaj och strand har tagits fram och dn fortsatta hantringn diskutras för närvarand. Gnomföra bullr- och vibrationsdämpand åtgärdr Dtta gnomförs nligt tt åtgärdsprogram. Gnomföra åtgärdr för att minska PM10 och NOx gnom utökat åtgärdsprogram Cirka 500 ton dammbindningsmdl har lagts ut på d ytor som ingår i åtgärdsprogrammt. Mtodn har n påvisad ffkt på partiklhaltrna och åtgärdrna fortsättr gnomföras kontinurligt undr 2014 och kommand år. Hur ofta styrs bland annat av vädrförhållandn. Undr mars månad gjords försök md CMA+KF (CalciumMagnsiumActat+KaliumFormiat) på n dl av Svavägn och undr april sprds ävn CMA kvartrsvis i tt områd runt Svavägn. Tidig vårstädning är till stor dl brond av vädrförhållandn. Mtodn kan innbära att gatorna sopas vid flra tillfälln, och sandas ign vid bhov, iställt för att bara sopas n gång. Dn 5 fbruari skdd sandupptagning på Svavägn och Hornsgatan och fortsatt därftr på Folkungagatan, Norrlandsgatan samt Odngatan. I mittn av mars gjords ävn sandupptagning på Karlavägn, Valhallavägn, Flmminggatan samt Sankt Eriksgatan. Mtodn innbär ökad kostnadr utövr driftavtaln. Sdan i maj spolas också d mst blastad gatorna md n särskilt utrustad bil. Implmntra åtgärdrna i handlingsplann för stomnätsstratgin Pilotförsökt är gnomfört i nlight md planring och bslut. Utvärdring av försökt pågår och bdöms vara klar till månadsskiftt sptmbr/oktobr. Försökt md MC-övrvakning som gnomförds 2012 prmanntads undr Undr 2014 har vrksamhtn utökats och utvcklats. Två motorcyklar och fyra ldrivna EU-mopdr klass 1 används idag för parkringsövrvakning utmd stomlinjrna, mn också utmd cyklstråk. Minst två lbilar ska inhandlas I nulägt har tr nya lbilar bställts. Ta fram tt stratgiskt ärnd för att säkra kommunaltkniska ytor En rapport har tagits fram av Swco. Ett tjänstutlåtand kommr att rdovisas till nämndn undr höstn. Uppdatra kontorts stöd- och styrdokumnt på miljöområdt Uppdatringn pågår. Uppdatra miljöhandlingsplan

14 Sid 14 (51) Kontorts miljögrupp gnomför uppdatring av handlingsplann. Utrda bhovt av bullrskydd kring d mst utsatta skolorna och förskolorna Arbtt pågår nligt plan. Vid val av varor och kmiska produktr i dn gna vrksamhtn ska Kmikaliinspktionns PRIO-databas användas som vägldning Undr sommarn har särskild kontroll gnomförts av klottrntrprnörrnas kmikalianvändning för att säkrställa att inga oönskad kmikalir används. Nämndmål: Bdriva n ffktiv, miljömässig avfallshantring Uppfylls hlt Förväntat rsultat Andln avfall som förbyggs och produktr som åtranvänds ökar Andln avfall som matrialåtrvinns ökar Minst 50 % av matavfallt samlas in sparat för rötning md biogasutvinning Andln farligt avfall i soppåsn halvras Minst 90 % av invånarna vt hur d ska hantra sitt farliga avfall Bond och vrksamma i stadn har dn kunskap som bhövs för att hantra avfallt korrkt Systmn för avfallshantring är nkla att använda och har god tillgänglight Systmn för avfallshantring rbjudr n god arbtsmiljö Rnhållningsvrksamht Öka insamlad mängd matavfall Målt undr 2014 är att samla in 13 procnt, drygt ton, av dn totala mängdn matavfall. Dtta mål förväntas kunna uppnås undr årt md planrad insatsr. Undr årts första sx månadr har ton matavfall samlats in. Dn förändrad taxan för 2014 för villor som innbar gratis matavfallsinsamling har gtt gott utfall första halvårt, nästan nya n- och tvåfamiljsfastightr har tcknat abonnmang för matavfallsinsamling. Ton Januari-juni 2014 Mål 2014 Villor Flrfamiljshus Rstaurangr Fallfrukt ÅVC Optisk Sortring

15 Sid 15 (51) Ton Januari-juni 2014 Mål 2014 Totalt antal ton Undr snvårn har information om matavfallsinsamling gått ut till vrksamhtskundr/rstaurangr i samband md fakturautskick. Till höstn skr n matavfallskampanj på storbildstavlor i stadn och på sopbilar. Dn kraftiga ökningn för flrfamiljshusn bror på att fastightrna md optisk sortring inkludrats då d numra ingår i dn ordinari driftn. Effktivar insamling md mindr miljöpåvrkan Avvckling av tjänstr som innbär dålig hämtning ur arbtsmiljöhänsnd pågår Entrprnörrna har arbtat aktivt och systmatiskt md att idntifira dåliga hämtställn. Dtta har innburit att antalt hämtställn som måst avvcklas är flr än vad som tidigar bräknats, för närvarand cirka platsr. Utvcklingsprojkt Förutsättningarna utrds för att uppföra n sortrings- och förbhandlingsanläggning inom Högdalns industriområd. Projktring planras påbörjas undr 2015, och anläggningn är bräknad att tas i drift undr Ett inriktningsärnd kommr att lämnas till SVAB:s styrls för bslut i oktobr En övrsyn av olika systm för insamling av matavfall i hushåll har gnomförts. Systmn har jämförts när dt gällr insamlad mängdr matavfall, producrad mängd fordonsgas, miljöffktr, nrgintto och slamkvalitt. Analysn har komplttrats md riktad plockanalysr avsnd matavfall. En rapport har sammanställts i juni månad, smärr justringar i dnna kommr att sk undr augusti. Syftt md övrsynn är att öka vår gn kunskap, bland annat för att kunna g kundr råd om mst optimala och miljömässiga altrnativ, samt att idntifira rlvanta förbättringspotntialr i olika systm. Bfintliga försöksområdn md optisk sortring och gröna påsar går succssivt övr i drift samtidigt som nya områdn tillkommr. Från och md maj 2014 har antalt hushåll md tillgång till Gröna påsn ökat från cirka till hushåll. Samtliga hushåll liggr i flrfamiljshus som ägs av Svnska bostädr, Stockholmshm llr Familjbostädr. En ansökan har lämnats in till Vinnova avsnd mdl till tt projkt för att hitta n tknik för att kunna kombinra optisk sortring md säckhämtning. Målt är att arbtt kommr att lda fram till någon form av innovationsupphandling för n hlt ny funktion. Planring av försökt md "grön" papprspås fortgår och försökt kommr att starta i oktobr Mdvrkand fastightsägar är tänkt att vara Svnska bostädr och Stockholmshm. Försökt gnomförs i fastightr md mobil sopsug rspktiv bottntömmand bhållar och är tt samarbt mllan avfallsavdlningn på SVAB, nämnda bostadsbolag, SP, Tlg AB, Optibag, Götborgs stad och tkniklvrantörn Smdlunds AB. Tknikutvcklingsprojktt för konvrtring av mobil till stationär sopsug har lvrrat n slutrapport. Dn färdiga utrdningn kommr att ligga till grund för dt arbt md att ta fram kravspcifikationr för maskinlla hämtsystm som kommr att påbörjas undr Åtrvinningscntralr (ÅVCr)

16 Sid 16 (51) Kontort har undr dt första halvårt arbtat myckt aktivt för att åtr öppna åtrvinningsvrksamht i Vanadisbrgt. Dn nya anläggningn kommr att hta Roslagstulls åtrbruk när dn öppnar fullt ut undr höstn. Utmaningar har varit d nya mindr lokalrna, omfattand brandutrdningar och övriga aspktr för att säkrställa att n säkr publik vistlsmiljö kan rbjudas i brgrummt. Anläggningn smygöppnad undr fyra hlgr i juni-juli i bgränsad omfattning då ävn bsökarnas synpunktr och önskmål på dn nya anläggningn samlads in. Undr första halvårt har sparat insamling av mjukplast inltts på ÅVC Lövsta och ÅVC Östbrga md goda rsultat. I samband md dtta har ävn olika komprimringslösningar tstats. Övriga ÅVCr kommr att påbörja insamlingn av mjukplast undr höstn. Yttrligar åtgärdr för att öka matrialåtrvinningn undr första halvårt är tt försök på ÅVC Lövsta där planglas har samlas in och skickats till matrialåtrvinning iställt för till dponi. Undr försökspriodn samlads cirka 150 ton in som gick till matrialåtrvinning. Insamlingn av txtilt avfall fortgår på d två ÅVCr där försökt inldds. I Roslagstulls åtrbruk kommr txtil att vara n av d fraktionr som mdför att förbränningn av avfallt minskar. I januari sänds tt provparti txtilavfall samt skor insamlat i storsäckar på ÅVC Bromma till Ndrländrna för analys. Syftt var att s om dt är n insamlingsmodll värd att utvckla inför kommand hantring av txtilavfall för åtrvinning/åtrbruk. Ett försök inldds ävn tillsammans md Myrorna där d tar mot txtil båd för åtrbruk och för åtrvinning från ÅVC Vantör. Undr d första sx månadrna har Myrornas mottagning av txtilr ökat md cirka 50 procnt i jämförls md Kontaktr har inltts md allmännyttan när dt gällr möjlight till tst md fastightsnära insamling av txtil för åtrbruk och åtrvinning. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Andl av hushåll som samlar in matavfall Andl av stadns vrksamhtr som samlar in matavfall Andl matrialåtrvunnt avfall från stadns insamlingssystm för grovavfall Andl åtrvinningsbart matrial (förpackningar, rturpappr och matavfall) i soppåsn Andln farligt avfall i soppåsn Andln hushåll som sortrar ut farligt avfall 7,3 % 7 % ,5 35 % % % ,12 0,12 % % 2014 Mängd hushållsavfall från stockholmar Mängdn hushållsavfall, xklusiv grovavfall, från stadns vrksamhtr kg/prs 11,4 11,5 ton/hs

17 Sid 17 (51) Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Mängdn matavfall från stadns vrksamhtr Tillgänglight till systm för insamling av avfall (soppåsn, grovavfall, matavfall, förpackningar och rturpappr) Tillgänglight till systm för insamling av farligt avfall ton % % 2014 Kommunfullmäktigs indikatorr för rnhållningsvrksamhtn följs upp och kommntras av avfallsvrksamhtn inom Stockholm Vattn. Fortsatt styrning via avfallstaxan mot miljöanpassad avfallshantring Planra för att hushåll ska kunna lämna grovavfall ävn om d saknar bil Skapa dialog mllan brörda vrksamhtr i Stockholms stad kring hur arbtt md avfallsminimring kan bdrivas Skapa förutsättningar för åtrbruk Ta fram rutinr för att göra bdömningar av tillgänglight och användbarht vid förändringar av avfallssystm Utvckla systmn för matavfallsinsamling Utöka insamlingn av matavfall inom stadns gna vrksamhtr Utökad information om avfallsminimring och åtranvändning Utökad matrialåtrvinning av grovavfall från åtrvinningscntralrna Vidarutvckla dt systmatiska arbtt md att åtgärda hämtning md dålig arbtsmiljö, n samvrkan mllan trafikkontort, fastightsägar och ntrprnörr Vidarutvckla insamlingn av farligt avfall Rnhållningsvrksamhtns aktivittr följs upp och kommntras av avfallsvrksamhtn inom Stockholm Vattn. KF:s mål för vrksamhtsområdt: 1.4 Dt byggs många bostädr i Stockholm Uppfylls hlt Stockholm växr och dt är tt prioritrat mål i stadn att bostadsbyggnadstaktn ska vara hög. Framkomlightsstratgin angr hur stadn ska kunna växa md bästa möjliga funktion i trafiksystmt, och dn växand stadn ställr höga krav på planring av infrastruktur för att

18 Sid 18 (51) få tt väl fungrad trafiksystm. Fram till år 2030 ska dt byggas nya bostädr och därför krävs tt tydligt infrastrukturprspktiv i planringn av var dssa nya bostädr ska byggas. Kontort följr samtliga stora utvcklings- och xploatringsprojkt, rdan från tt tidigt skd, för att garantra att tillsammans md övriga aktörr främja n god framkomlight och attraktiva rum. Nämndmål: Bidra till utvckling av n lvand och växand stad md nya bostädr, god infrastruktur och attraktiva offntliga rum Uppfylls hlt Förväntat rsultat Kontort mdvrkar till välfungrand och god tillgänglight basrad på framkomlightsstratgin, dvs. prioritrar kapacittsstarka transportmdl som kollktivtrafik, gång och cykl, mn md fungrand tillgänglight för gods och biltransportr Kontort mdvrkar till att g förutsättningar för attraktiva och funktionlla miljör Kontort säkrställr att nödvändiga anpassningar utförs i brörda dlar som påvrkas av nya bostädr Kontort bidrar till flr trädplantrad gator Ytor för kommunaltknisk vrksamht säkras i stadn Trafik- och gatuvrksamht Framkomlightsstratgin tar sin utgångspunkt i visionn och Promnadstadn och bskrivr hur stadns gator och vägar bhövr planras och utvcklas för att bidra till dn attraktiva stadn. Dtta ska sk främst gnom n ökad prioritring av d färdsätt som kan transportra flst människor och gods på minst yta, dt vill säga kollktivtrafik, gång, cykl och godsfordon md hög bläggning. Trafik- och rnhållningsnämndn, xploatringsnämndn, stadsbyggnadsnämndn och miljöoch hälsoskyddsnämndn har uppdragt att i samvrkan md kommunstyrlsn ta fram n långsiktig produktionsplan för bostadsbyggand. D fyra kontorn har tillsammans md stadsldningskontort konstiturat samarbtt kring n långsiktig produktionsplan 2030 md utblickar ftr år Arbtt går undr namnt Bostadspotntial i Stockholm och n samordningsgrupp finns tillsatt. Kontort följr samtliga stora utvcklings- och xploatringsprojkt rdan från tt tidigt skd, och dltar såväl md stratgisk trafikplanringskomptns som grönstruktur- och driftkomptns i d programarbtn som kommr att gnomföras som tt ld i gnomförandt av Bostadspotntial Stockholm. Cityområdt utgör n mångsidig och rik stadsmiljö md n blandning av administrativa, kommrsilla och publika funktionr och andra vrksamhtr. Kommunfullmäktig bslutad 2012 om Vision för City md sikt mot 2030, och gav brörda nämndr i uppdrag att påbörja arbtt md att bland annat ta fram n trafikplan för cityområdt. Utvckling av stråk, torg, platsr och parkr för att öka citykärnans attraktivitt och trygght är n cntral fråga. Undr 2014 planrar kontort att ta fram n trafikplan för city md målt att ändra trafikföringn för att minska gnomfartstrafikn och g mr plats till gånd, samt styra godslvransrna till

19 Sid 19 (51) tidr då färr rör sig på gatorna. Bhovt av cyklparkringsplatsr invntrads undr 2013, och undr 2014 kommr City få flr parkringar vid platsr md stort bhov. Vid Brunkbrgstorg gnomförs åtgärdr för att g mr plats för gånd och nya sittplatsr, och där har tt food-truck-klustr funnits undr sommarn. I n växand stad där flr människor och fordon ska samsas på samma yta krävs planring för att drift och undrhåll av stadns gator ska kunna upprätthållas. För stora utbyggnadsområdn som Norra Djurgårdsstadn och Hagastadn mdvrkar kontort i planringsarbtt för att säkrställa att områdna ävn fungrar i framtidn. Undr årt kommr samarbtt md fastightsägar om torg och gator att utökas yttrligar liksom samarbtt md Stockholms Hamnar kring stadns kajr. Arbtt md n samlad stratgi för framkomliga och attraktiva offntliga rum pågår. Dlta i arbtsgruppr tillsammans md stadsbyggnadskontort, xploatringskontort och miljöförvaltningn i arbtt md stadns Bostadspotntial, dt vill säga nya bostädr till 2030 Ett löpand samarbt har tablrats rymmand bland annat bdömningar av markanvändning och drift- och undrhållsaspktr. Dlta i stadsbyggnadskontorts framtagand av riktlinjr för lämpliga parkringstal vid nyxploatring En arbtsgrupp har bildats och projktplann är i huvudsak klar. Första vrsionn av gröna parkringstal bräknas vara klar snast till årsskiftt. Dlta i stadsbyggnadsprocssn från områdsplansnivå övr stadsplanr till bygglov Arbtt löpr på väl, och kontort har undr vårn tagit övr ansvart för utpkad områdsprogram från xploatringskontort - Älvsjö-Örby, Akka i Bromma samt Stockholmsportn. Samvrka md grannkommunr kring gmnsamt markutnyttjand Ett utökat samarbt md grannkommunrna kring cyklbanor inldds undr 2013 och fortgår undr 2014 för att säkrställa dt rgionala prspktivt. Utvckla samarbtt mllan förvaltningarna i stadn för och skapa rutinr för att få md avfallsfrågor tidigt i planringn Rsultatt rdovisas av avfallsvrksamhtn inom Stockholm Vattn. KF:s mål för vrksamhtsområdt: 1.5 Framkomlightn i rgionn är hög Uppfylls hlt Framkomlightsstratgin tar sin utgångspunkt i visionn och Promnadstadn och bskrivr hur stadns gator, torg och kajr bhövr planras och utvcklas för att bidra till dn attraktiva

20 Sid 20 (51) stadn och främja alla stockholmars tillgång till d möjlightr som tillväxtn gr. Dtta ska sk främst gnom n ökad prioritring av d färdsätt som kan transportra flst människor och gods på minst yta, dt vill säga kollktivtrafik, gång, cykl och godsfordon md hög bläggning. Sammantagt bdöms att framkomlightn kommr att öka undr årt. Andln rsor md kollktivtrafik och md cykl väntas fortsätta öka. Hur rstidr md bil och md stombuss utvcklas är svårar att bdöma, och bror i hög grad på hur konjunkturn utvcklas samt vilka trafikstörand arbtn som görs i rgionn. Pilotförsökt för buss 4 väntas dock g kortar rstidr. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Antalt cyklpassagr övr Innrstadssnittt st st Rapportras årsvis. Prliminärt bräknas samma utfall som 2013, d.v.s. ingn ökning. Kontort sr dock att dt var flr cyklpassagr undr vårn än tidigar år. Undr själva mätpriodn uppnådds samma nivå som tidigar år. Färdmdlsandl cykl % 2014 Årsmålt har höjts nligt kommunstyrlsns bslut i trtialrapport 1. Rapportras årsvis. Prliminärt bräknas utfallt uppnå samma nivå som Färdmdlsandl gång 20 fastställ s Årsmål för färdmdlsfördlningn mllan gång, cykl, bil och kollktivtrafik kommr från rsvanundrsökningn RVU för typiska rsor i maxtimmn, d.v.s. arbts- och skolrsor. Indikation på hur färdmdlsfördlningn förändras uppskattas basrat på traditionlla trafikräkningar. D visar att färdmdlsfördlningar förändras myckt långsamt, mn att andln som cyklar och åkr kollktivt ökar, mdan andln som går minskar llr är oförändrat. Andln som åkr bil minskar också. Några xakta siffror är int klara ännu. Gnomsnittlig hastight för stombusstrafikn i innrstadn 17 km/h 18 km/h 18 km/h 2014 Årsmålt är ändrat nligt kommunstyrlsn bslut i trtialrapport 1. Utifrån dt justrad årsmålt är bdömningn att målt kan uppnås. Undr försökspriodn för bättr framkomlight för linj 4, förväntas förbättrad framkomlight. Mätpriodn för indikatorn utgörs dock av 4-5 vckor undr sptmbr-novmbr. Gnomsnittlig hastight för stombusstrafikn i yttrstadn 30 km/h 31 km/h 31 km/h 2014 Mätningarna av bussarnas mdlhastight görs i oktobr. Utfallt har sakta ökat och om dt är n trnd som hållr i sig är dt int omöjligt att målt nås. Procntull förlängning av rstidn, innrstadsgator -14 % 0 % oföränd rad 2014 Båd 2012 och 2013 har mätningarna visat på förbättringar som varit ganska stora. Förutsatt att int trafikn minskar avsvärt är dt troligt att fördröjningarna 2014 kommr vara ungfär som 2013 llr störr, vilkt innbär att målt vntullt int nås. Procntull förlängning av 1 % 0 % oföränd 2014

21 Sid 21 (51) Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod rstidn, yttrstadsgator rad Rapportras årsvis basrat på mätningar i oktobr. Prliminärt bräknas samma utfall som 2013 llr sämr mot bakgrund av att trafikn förväntas öka. Färdmdlsandl bil 24 Faststäl ls Färdmdlsfördlningn förändras myckt långsamt, mn andln som cyklar och åkr kollktivt ökar, mdan andln som går minskar llr är oförändrat. Andln som åkr bil minskar också. Några xakta siffror är int klara ännu. Färdmdlsandl kollktivtrafik 47 Faststäl ls Färdmdlsfördlningn förändras myckt långsamt, mn andln som cyklar och åkr kollktivt ökar, mdan andln som går minskar llr är oförändrat. Andln som åkr bil minskar också. Några xakta siffror är int klara ännu. Rstidspålitlight Faststäl ls Undr 2013 gnomförds n analys av tillgängligt data för att bdöma om dt var möjligt att rdovisa indikatorn för rstidspålitlight. Dt visad sig att mtodn är känslig för databortfall, att n altrnativ mtod bhövr utvcklas och att datatillgångn bhövr säkrställas. Årsmål för indikatorn kan därför int fastställas i dtta läg. Nya indikatorr för framkomlightsmålt ska tas fram i samband md vrksamhtsplan Förslag till nya indikatorr rdovisads i nämndns vrksamhtsplan för Nämndn ska gnomföra skyltning för att tydliggöra rspktiv trafikslags skyldightr och förutsättningar på olika platsr samt minska antalt konfliktytor i stadsrummt Arbtt har inltts md att idntifira platsr där dt finns bhov av tydliggörand skyltning. Dn nya skyltningn kan kombinras md n informationskampanj på tmat att vi alla är varandras trafikmiljö. Nämndn ska konvrtra parkringsplatsr i handlsområdn till cyklparkringar och andra attraktiva användningsområdn, utifrån gnomförd rsanalys I tt första stg ska klarläggas i vilkn utsträckning stadn förfogar övr parkringsytor i handlsområdn, som ofta utgörs av kvartrsmark som int kontort förfogar övr. Därftr ska antingn trafikförskriftrna förändras för att möjliggöra konvrtring till cyklparkringar, llr fastightsägar kontaktas för att ftrhöra intrsst för konvrtring. Nämndn ska ta fram n plan för säkrar skolvägar

22 Sid 22 (51) Ett första utkast av Skolvägsplann är klar, vissa rvidringar ska göras inför rmissvrsionn som väntas vara klar i sptmbr. Trafik- och rnhållningsnämndn ska gnomföra tt pilotprojkt för säkrar högrsvängar för cyklistr Arbtt pågår. Bslut om gnomförand togs i nämndn i april. Trafik- och rnhållningsnämndn ska gnomföra pilotprojkt md så kallad "grön våg" på flra av stadns gator Grön våg för cykl på dlar av Svavägn är undr arbt. Dlar av Vasagatan kommr ävn att ss övr. Dt har sn tidigar funnits grön våg för cykl på Skppsbron södrut och Götgatan södrut. Nylign driftsatts ävn grön våg för cykl på Götgatan norrut. I dtta projkt tstar vi att införa grön våg för cykl på två nya gator. Dn röda markringn btydr att arbtt int klarat utsatt tid Trafik- och rnhållningsnämndn ska utrda broförbindls Djurgårdn Gnomförandbslut skrivs fram undr höstn för tt planrat gnomförand undr Dn röda markringn btydr att arbtt int klarat utsatt tid Trafik- och rnhållningsnämndn ska utrda och införa mobilittsfickor i gaturummt En uppdatrad lvransstratgi rdovisads för nämndn i augusti. Bland aktivittrna syns projkt för bättr tillgänglight till lastzonr. Trafik- och rnhållningsnämndn ska öka ambitionn när dt gällr utbyggnadn av cyklparkringar runtom i stadn från 500 år 2013 till minst 2000 år 2014 Hittills undr 2014 har 398 cyklparkringsplatsr färdigställts i Västrort, 609 platsr har färdigställts i Södrort. D ca platsr som planras i innrstan har påbörjats och förväntas bli klara undr höstn. Utövr ordinari invstringar är arbtt md att uppföra yttrligar 1000 stöldsäkra cyklparkringsplatsr i innrstadn påbörjat nligt kommunstyrlsns bslut i trtialrapport 1. Trafik- och rnhållningsnämndn ska, undr ldning av kommunstyrlsn, vara n aktiv samarbtspartnr i projktt Tstplats cykl Ny utformning av Götgatan på försök är gnomförd. Mätningar av vad dt innbär för trafik och trafikantr pågår. Kommr att sammanställas i n utvärdringsrapport undr sptmbr-oktobr. Rsultatt kommr sdan att användas båd för bslut om vntull prmannt ny utformning av Götgatan mn ävn som rfarnhtsbas för andra gators förändringar. Trafik-och rnhållningsnämndn ska hastightsgränsn 30 km/h införas på vissa gator i innrstadn Hastightsgränsn har undr sommarn sänkts till 30 km/h på dl av Hornsgatan och på Folkungagatan. Dn röda markringn btydr att arbtt int klarat utsatt tid Trafik-och rnhållningsnämndn ska tillsammans md miljöoch hälsoskyddsnämndn gnomföra tt försök md

23 Sid 23 (51) Citylogistik md llastbilar och samlingsstationr Diskussionn md fastightskontort fortsättr gälland yta i hötorgsgaragt för upprättand av samlastningscntraln. När ytan är säkrad bhövr n affärsmodll utarbtas och kontaktr md intrssntr knytas. Projktt bhövr förlängas till Undr vårn och sommarn 2014 ska trafik- och rnhållningsnämndn gnomföra tt försök md att omfördla utrymmt på Götgatan mllan trafikslagn Arbtt är i princip klart. Invigningn gnomförds dn 17/6. Åtrstår att åtgärda tt antal nklar bsiktningsanmärkningar. Nämndmål: Flr människor och mr gods ska kunna förflyttas på stadns gator Uppfylls hlt Förväntat rsultat Invstringsprojkt gnomförs i nlight md framkomlightsstratgin, vilkt gör att kapacittn i vägnätt ökar Funktionn i bfintlig infrastruktur bibhålls Minimrad störningar undr arbtn md infrastruktur och bbyggls Ökad kunskap om hur tillfälliga störningar i trafikn kan undvikas och hantras Idntifirad åtgärdr som kan undrlätta för yrkstrafik, för gångtrafik och för framkomlight i yttrstadn Trafik-och gatuvrksamht Två kärnfrågor i framkomlightsstratgin är hur kollktivtrafik ska prioritras i gatan och hur rglring av parkring kan bidra till bättr framkomlight samtidigt som gång- och cykltrafikn har hög prioritt. Dn långsiktiga samordningn av trafikstörand arbtn fortsättr. Arbtt md n stratgi för bättr lvranstrafik (tidigar godsplan) har slutförts och bhandlads av nämndn i augusti. Stratgin har utarbtats i dialog md näringslivt. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Kollktivtrafikns andl av d motorisrad rsorna % 2014 Dt finns ingn ny rsvanundrsökning att göra n ny bdömning utifrån, mn övr innrstadssnittt liggr kollktivtrafikns andl jämfört md bil på cirka 78 procnt d snast tr årn. För rgioncntrumsnittt och Saltsjö-Mälarsnittt har dock andln ökat d snast årn och bdömningn är att dt finns n ökning, ävn om något xakt värd int finns för andlns storlk.

24 Sid 24 (51) Anta n godsplan och påbörja gnomförandt Godsplann som nu htr Förslag på stratgisk inriktning för bättr lvranstrafik är färdigställd och utsänd på rmiss mllan dn 20 mars och dn 9 juni Därftr har förslagt barbtats basrat på d inkomna rmissynpunktrna. Inriktningn har tagits fram md input från bland annat distributionsförtagn och har skickats till närmar 130 instansr. Förslagt rdovisads i nämndn i augusti. Flra av inriktningns åtgärdr har rdan påbörjats parallllt md framtagandt av förslagt - som off pak-projktt, som bland annat innbär försök att tillåta lvransr undr kvälls- och natttid, och samlastningsprojktt där n lösning md n samlastningscntral diskutras, n cntral varumottagning där gods kan lämnas och distriburas samlat till stadns olika gografiska områdn. Anta n gångtrafikplan och påbörja gnomförandt Ett förslag till gångplan planras prliminärt bhandlas i nämndn i sptmbr för att sdan skickas ut på rmiss till brörda instansr. Fortsätta fokusra på dn långsiktiga samordningn av trafikstörand arbtn Dn långsiktiga samordningn av trafikstörand arbtn hantras idag på flra olika sätt. Inom Trafik Stockholm finns n rgional trafikgrupp som bl.a. har till uppgift att koordinra stora infrastrukturprojkt som kan lda till n rgional trafikpåvrkan. Huvudfokus är rsnärr undr pndlingstidr där alla trafikslag baktas. Koordinringn skr via dn s.k. huvudtidplann som har dtaljrad uppgiftr på projktt undr d närmast tr årn samt utblick 10 år framåt. Som n dl av dtta arbt pågår nu framtagning av tt nytt vrktyg för samplanring av trafikstörningar som ska stödja dnna procss. Vrktygt ska vara framtagt i n första vrsion undr 2014 och dlfinansiras av Trafikförvaltningn, Trafikvrkt och trafikkontort. För övrigt pågår projktt Rsval Sydost som rapportrar till dn rgionala trafikgruppn. Dtta projkt har till syft att undrlätta för rsnärr i sydostområdt undr d närmast årn. Bl.a. kommr Slussn, Gtingmidjan, och tt flrtal andra stora satsningar att ha n btydand påvrkan på pndlingsrsor. Projktt är tt samarbt md flra huvudmän och projkt och finansiras av Trafikvrkt och Stockholms stad. Dt är tänkbart att dt kan startas flra liknand projktt i framtidn. Samordning av projkt mllan huvudmän fungrar någorlunda bra idag, mn dt finns fortfarand myckt att göra inom områdt. Information om Hässlbygrnns avstängning och brobytn kom xmplvis snt i år. Dtta rsultrad i tt intnsivt arbt i juni för att klara trafiksituationn i Bromma/Alvik undr juli månad. Kontort förbättrar dn intrna samordningn av arbtn som påvrkar trafikn gnom dn samordnad projktplanringn. Yttrligar n dl i dtta arbt är samordningn av d ldningsdragand bolagns planrad arbtn i stadn. Undr årt intgrras flr typr av arbtn i planringsvrktygt gatuarbt-wb. Gnom mobilapplikation kan också inspktionsvrksamhtn ffktivisras, vilkt i sin tur kan bidra till att påvrka gradn av störningar i trafikn. Fortsätta gnomföra cyklplann Arbt pågår md gnomförandt nligt plann. Dtta innfattar bl.a. att vägar brddas och byggs ut, nya cyklparkringar anläggs, vägvisningar installras och systmt md låncyklar utökas. Framkomlightn för cykl prioritras ävn högr vid vägarbtn och spcifika trafiksäkrhts- och framkomlightsåtgärdr gnomförs. Ävn samarbtt md grannkommunr fortsättr för att binda samman cyklstråk övr kommungränsrna ur n drift- och undrhållsaspkt så att möjlightn att cykla ökar ävn undr vintrsäsongn. Fortsätta gnomföra handlingsprogrammt för stombussar Pilotförsökt för linj 4 är gnomfört i nlight md planring och bslut. Utvärdring av försökt pågår och bdöms vara klar till månadsskiftt sptmbr/oktobr.

25 Sid 25 (51) Fortsätta gnomföra rinvstringsprogrammn för gator, trafiksignalr och konstbyggnadr Bslutad rinvstringsprogram gnomförs nligt plan. En särskild rdovisning av dssa projkt planras förläggas nämndn undr höstn. Gnomföra och utvärdra pilotförsökt för linj 4 Pilotförsökt är gnomfört i nlight md planring och bslut. Utvärdring av försökt pågår och bdöms vara klar till månadsskiftt sptmbr/oktobr. Gnomföra utvcklingsprojkt för minskad trafikstörningar inom ramn för nya Trafik Stockholm Trafik Stockholm har idag tt flrtal olika prioritrad utvcklingsprojkt som har till syft att minska trafikstörningar i Stockholmsrgionn. Bland dssa finns följand: 1. Rsval Sydost - Samordning av projkt hos olika huvudmän för att undrlätta för rsnärr i sydost områdt d närmast årn. Projktt utför n dl olika invntringar, analysr och rsvanundrsökningar för att få tt undrlag för proaktiv samplanring. Projktt har utvcklat n särskilt arbtsmtodik och har tablrat flra gruppr för att hantra kommand trafikstörningar t.x. inom mobility managmnt, trafikdata och uppföljning, trafikplanring och kommunikation. 2. Trafikstyrning Arnor - projktt fokusrar i första hand på hantring av trafik kopplat till Stockholms nya arnor (Frinds och Tl2). Statgir utvcklas för att klara trafikförsörjningn till och från arnorna samtidigt som dt kringliggand nätvrkt ska hållas flytand. 3. Korttids prdicring av trafiklägt - dtta projkt är n fortsättning av tt Trafikvrksprojkt där syftt är att använda indata från olika trafiksystm och trafiksimulringsmtodik för att prdicra trafiklägt längr fram i tidn. Tidshorisontn kommr troligtvis att vara 15 minutr (kortids prdicring). Om problm förutspås ska olika åtgärdr vidtas för att försöka hålla trafikn flytand och därmd styra undan problmn innan d inträffar. 4. Digital huvudtidplan - dtta projkt har till syft att skapa tt modrnt systm för hantring och samplanring av trafikstörand arbtn i Stockholmsrgionn. Huvudtidplann finns idag som n xclblad som förvaltas av Trafikkontort. I framtidn kommr dt att finnas tt utvcklat datorprogram och nya rutinr som gör procssn mr transparant. Samtidigt blir informationn om trafikstörningar mr tillgänglig och lätthantrlig. Arbtt md alla dssa projkt fortlöpr och stäms av md Styrgruppn för Rgional Framkomlight. Dssutom arbtar dn rgionala trafikgruppn aktivt md trimningsåtgärdr. Mdvrka i planring och utbyggnad av tunnlban- och spårvägsprojkt samt statliga vägprojkt Kontort har avsatt rsursr och tillsatt projktldning projktvis som tar fram avtal, följr projktn och mdvrkar för tt ffktivt gnomförand. Projktldningn har också ansvar för att bvaka d konomiska konskvnsrna av projktn. Arbtt löpr på som planrat. Ansvariga trafikplanrar för d olika tunnlbansträckningarna är utsdda. Vidarutvckla dt gmnsamma vrktygt för samordnad projktplanring kopplat till huvudtidplan Arbtt md att förbättra koordinring av olika insatsr inom kontort likväl som mllan stadn och andra aktörr fortsättr och utvcklas succssivt. KF:s mål för vrksamhtsområdt: 1.7 Stockholm upplvs som n trygg, säkr och rn stad Uppfylls hlt

26 Sid 26 (51) Stadns gröna karaktär bidrar starkt till att göra Stockholm till n attraktiv stad att lva, röra sig i och bsöka. Flra av stadns aktulla planr och stratgir ska tillsammans skapa goda förutsättningar för stadns offntliga rum ska kunna utvcklas. Ett bra undrhåll av gatunät, torg och kommuncntrala parkr bidrar i hög grad till förbättrad trafiksäkrht, framkomlight och tillgänglight. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Andln som upplvr Stockholm som n tillgänglig stad för alla Andln som upplvr trygght i dn stadsdl där man bor Stockholmarnas nöjdht avsnd sanring av klottr/skadgörls Stockholmarnas nöjdht md rnt och städat Stockholmarnas nöjdht md skötsl av park och grönområdn 83 % 86 % 86 % % 73 % 73 % ,5 % 62 % 62 % ,6 55 % 55 % % 62 % 62 % 2014 Stockholmarnas nöjdht md snöröjning/sandning Uppfyllnadsgrad 24- timmarsgarantin avsnd klottr Uppfyllnadsgrad 24- timmarsgarantin avsnd papprskorgar Uppfyllnadsgrad 24- timmarsgarantin avsnd städning % tas fram av nämnd n 96 % 98 % 99 % 98 % tas fram av nämnd n 100 % 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnd n 100 % 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnd n 2014 Aug 2014 Trtial Trtial Andl gnomförda åtgärdr inom ramn för RSA 100 % 100 % 100 % 2014 Hastightsftrlvnad 62 62% 2014 I norska TransportÖkonomiskt Instituts, TÖI, rapport "Road safty program for Stockholm : Rviw and valuation of goals, indicators and masurs" uppskattads andln hastightsftrlvnad vara 74% Säkra passagr för Gång-, Cykl- och Mopd (GCM) 35 35% 2014 Undr vårn har n obrond bdömning gjorts som visar att andln säkra gcm-passagr ndast var 19% år 2012 ( Road safty program for Stockholm : Rviw and valuation of goals, indicators and masurs ). Kontort arbtar myckt md att förbättra säkrhtn för oskyddad trafikantr, bland annat gnom invstringar i säkra cyklvägar och n övrsyn av hastightsgränsr. Som indikatorn är utformad bdöms

27 Sid 27 (51) Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål dssa åtgärdr ändå int g något stort gnomslag på själva indikatorn. Andln säkra passagr ökar dock, mn i rlativt långsam takt. Priod Trafik- och rnhållningsnämndn och kulturnämndn ska inrätta n projktgrupp som tillsammans md förningsliv och näringsliv gnomför "opn strts" på n stor, cntralt blägn gatas hla yta undr sommarmånadrnas alla hlgr Opn Strt är tt projkt som upplåtr n störr gata md syftt att skapa n lvand mötsplats som uppmuntrar till aktivitt liksom bruk av gång, cykl och kollktivtrafik. Projktt föll väl ut undr 2013 och har undr sju sommarlördagar 2014 utökats md Götgatan från korsningn Folkungagatan till korsningn Ölandsgatan. Ett motsvarand koncpt har också gnomförts i stråkt Hötorgt-Srgls Torg. Trafik- och rnhållningsnämndn ska i början av 2014, i samarbt md brörda nämndr, styrlsr, fastightsägar och andra intrssntr, implmntra ljusprogrammt Ett ärnd för stadns ljusstratgi togs i TrN Undr 2014 kommr ljussättning av Hötorgsskraporna, Vanadislundn och Konsrthust att gnomföras. Trafik- och rnhållningsnämndn ska omgånd utfärda 80 nya food truck-tillstånd Bslut fattads av trafik- och rnhållningsnämndn vid årsskiftt. Samtliga ansökningar som uppfyllr villkorn för Food Trucks har bviljats. I nulägt finns 53 tillstånd utfärdad av 100 möjliga. Mllan fm (5) och tio (10) aktörr väntar på lvrans av bilar och bdöms kunna börja vrka i sptmbr. Dn röda markringn btydr att arbtt int klarat utsatt tid Trafik- och rnhållningsnämndn ska tillsammans md xploatringsnämndn intnsifira anläggandt av n gångbro till Årsta holmar och gå in i projktringns slutskd Ansökan om planbskd om bron till Årsta Holmar är inlämnad maj månad. Arbtt md att upprätta n miljökonskvnsbskrivning pågår. Gnomförandbslut bräknas att kunna prsntras i nämndn undr höstn. Dnna sommar trafikras Årsta Holmar md båt alla dagar mllan 1 augusti och 1 oktobr. Bsöksantalt uppgår till mllan normala vardagar och md cirka 160 bsökar undr n hlgdag. Dn röda markringn btydr att arbtt int klarat utsatt tid Trafik- och rnhållningsnämndn ska tillsammans md stadsbyggnadsnämndn ta fram förslag gälland lämplig plats för n störr allmän fruktträdgård Planringn av n störr fruktträdgård vid Hästa gård på Järvafältt har slutförts och trädgårdn kommr att invigas undr höstn.

28 Sid 28 (51) Nämndmål: Stockholm är n attraktiv stad md lvand, funktionlla och trygga offntliga rum Uppfylls hlt Förväntat rsultat Andln som upplvr Stockholm som n rn och vackr stad ökar Andln som upplvr Stockholms parkr som trygga ökar Andln uppmätt skräp på gator och torg minskar Stockholmarnas upplvls av och dlaktight i målt om n rnar, tryggar och mr attraktiv stadsmiljö ökar Andln av alla trafikantkatgorir som upplvr förbättrad trafiksäkrht ökar Antalt döda och svårt skadad i trafikolyckor på stadns vägnät minskar Andln prsonr md funktionsndsättning som upplvr att stadns utmiljö är tillgänglig och användbar ökar Kontort har undr årt startat arbtt md plantring av körsbärslundar, dt vill säga ungträd. Plantring kommr främst att sk på stadns så kallad rstytor, längs md trafikldr och andra trafikmiljör, som gärna kan förskönas md trädlundar llr har bhov av försköning, bland annat i Farsta och Skärholmn. Gnom plantring av dssa träd kan målt om tt träd pr lägnht, dt vill säga träd undr mandatpriodn, uppnås. Gnomförandt har hunnit långt och kommr att slutföras undr höstn. I arbtt för n rnar, tryggar och mr attraktiv stad inbgrips också d satsningar som görs i d samvrkansprojkt som pågår md privata och offntliga aktörr i olika fokusområdn. Undr 2014 pågår också arbt md n stratgi för framkomliga och attraktiva offntliga rum som bhandlar funktion och innhåll i alla offntliga rum. För att öka trivsln i parkr och grönområdn ska stadn gnomföra tt städlyft. Trafik- och rnhållningsnämndn har fått i uppdrag att i samråd md övriga brörda nämndr s övr möjlightrna att frånhända sig avfall och om städ- och tömningsrutinrna är tillräckliga. Målsättningn ska vara att stadns parkr och grönområdn ska vara fria från omfattand ndskräpning och att papprskorgarna ska vara tömda varj kväll undr sommarmånadrna juni, juli och augusti. För kontorts dl inbgripr dtta flra tömningar pr dygn undr sommarmånadrna. Driftn av d kommuncntrala parkrna fortsättr. Just nu pågår omkring 25 parkupprustningsprojkt övr hla stadn i olika skdn såsom program, projktring llr gnomförand. När stadn växr är dt av största vikt att bfintliga parkr vårdas och utvcklas samtidigt som nya parkr anläggs i stadsutvcklingsområdn. Förutom att skapa vackra och intrssanta parkr har god tillgänglight högsta prioritt. Invstringar har gjorts i n pontonbrygga vid Strömpartrrn. För att möjliggöra bättr undrhåll och skötsl av stadns parkr fortsättr parkdatabasn att utvcklas md nya funktionr och samvrkan inom trädrådt stärks för att sörja för flr trädplantringar samt skydd av skyddsvärda träd.

29 Sid 29 (51) Stadns blomstrprogram md mr än 700 plantrad urnor och rabattr ökar trivsln på gator och torg och är myckt uppskattat av allmänhtn. I år har programmt utökats i och md Opn strts. Stora satsningar görs för att undrlätta för stadns cyklistr nligt dn antagna cyklplann. Målt är att cyklistrnas pndlingsstråk ska vara båd trafiksäkra och framkomliga årt runt. Stadns cyklbanor ska bli mr framkomliga vintrtid och arbtt utvcklas kontinurligt. Undr 2013 bildad kontort n samlad xprtisgrupp, cykljourn, som prioritrar drift och undrhåll på utvalda pndlingsstråk och utvcklar dt framtida undrhållsarbtt på stadns cyklbanor. Ett prioritrat cyklstråk på cirka 6 mil har tagits fram som ska hålla n högr standard på snöröjning och vintrundrhåll. Målsättningn är bl.a. att åstadkomma n driftoch undrhållsstandard på pndlingsstråkn för cykl som är jämförbar md trafikldr och huvudvägnät för motorfordon. S ävn bilaga 03A:3. Kontort kommr att ta fram tt koncpt för hur juldkorationr kan utföras i yttrstadn md anldning av att tt ljusprogram för yttrstadn i samband md jul tas fram. Bslut togs i marsnämndn och instruktionr är utskickat till yttrstadsdlarnas förvaltningschfr. Stadsdlsförvaltningarna kan ansöka om mdl från trafikkontort nligt utsända anvisningar. Ett ärnd för stadns ljusstratgi togs i TrN Undr 2014 kommr ljussättning av Hötorgsskraporna, Vanadislundn och Konsrthust att gnomföras. Ett sätt att skapa mr liv och rörls på stadns gator och torg är gnom projktt "Idéburn stadsförbättring". City, Hötorgt till Srgls torg, har undr sommarn möblrats md olika tillfälliga installationr. Kontort har också undr sommarn gnomfört n utökning av dn uppskattad tillfälliga installationn på Mdborgarplatsn, Mötsplats Södrmalm, som gnomförds undr sommarn 2013 md cafémöblr, konstgräsyta och trädplantringar i flyttbara lådor. Vidar pågår tt arbt för att, i samråd md stadsbyggnadskontort och stadsdlsförvaltningarna, idntifira parkr som kan lämpa sig för idéburn stadsutvckling runt om i hla stadn. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Antal bsök hos skolornas mllanstadilvr Antal gnomförda trygghtsvandringar Anordna skräpplockardagar i samarbt md Håll Svrig Rnt Skräpplockardagar gnomförds vcka 19 md rkordmånga dltagar anmälda. Arbta vidar md möjlightn att koppla papprskorgar till sopsugssystm Samvrkan skr md xploatringskontort vid planring av nya områdn, t.x. Norra Djurgårdsstadn.

30 Sid 30 (51) Fortsätta arbtt md förnyls av växtbäddar samt nya gatuträd på vissa gator Arbtt md utvckling av växtbäddar och nya gatuträd pågår kontinurligt. Utvckling av biokolkoncptt ingår också i dtta arbt.170 växtbäddar förnyas. Cirka 500 träd plantras xklusiv körsbärslundarna. Gnomföra kampanjr för n rnar och tryggar stad md fokus på stockholmarns gt btnd Vcka 19 gnomförds d s.k. skräpplockardagarna mn rkordmånga dltagar anmälda i vilkn också trafikkontorts mdarbtar dltog. Vidar har n annonskampanj gnomförts undr vårn och yttrligar n planras gnomföras undr höstn. Gnomföra skräpmätning i samarbt md Statistiska Cntralbyrån Skräpmätningn utförds undr sommarn och rsultatt kommr att rdovisas undr höstn. Samarbta md privata och offntliga aktörr i fokusområdn Samvrkan har sdan tidigar tablrats i City och Järva. Nya områdn undr årt utgörs av Farsta och Vårbrg. Yttrligar områdn kommr att tillkomma undr årt. Satsa på papprskorgar md intgrrad askkoppar och pantrör Ett omfattand utbytsprogram gnomförs undr årt. I innrstadn har 165 nya skräpkorgar utplacrats. Därutövr har nya skräpkorgar placrats i n rad cntra längs tunnlbanlinjrna 17, 18 och 19, xmplvis Skarpnäck, Hammarbyhöjdn, Skogskyrkogårdn, Farsta, Globn, liksom i Kista, Bromma och Rinkby hittills totalt tt drygt 100-tal. Satsa på utökad drift på prioritrad cyklstråk Totalt används fm sop-/saltmaskinr längs d prioritrad huvudpndlingsstråkn för gång- och cyklvägar undr dn gångna vintrsäsongn. Mtodn att sopvalsa och sprida saltlösning på prioritrad cyklbanor har ltt till att sandsopning int har bhövt göras längs dssa stråk. Dtta har möjliggjort omprioritring av maskinparkn som iställt har kunnat användas längs andra cyklstråk. Undr barmarkssäsongn har kontort att börjat använda två lbilar som patrullrar d prioritrad cyklbanorna och gnomför akuta insatsr för säkr framkomlight. Utarbta program för Kungsträdgårdns framtida upprustning Ett övrgripand program för parkns framtida utvckling och användning upprättads undr Undr 2014 har tt mr fullständigt bslutsundrlag tagits fram som kommr att förläggas nämndn undr höstn. Utöka kontrolln av ntrprnörrs utförda arbt bträffand drift och undrhåll Bsiktning av utförda arbtn skr kontinurligt. Undr årt har ävn särskild kontroll gnomförts md avsnd på vintrväghållningn i yttrstadn och klottrsanring. Utöka Samvrkan i City, utvcklingsgrupp mllan stadn och fastightsägar

31 Sid 31 (51) Arbtt md utökad samvrkan pågår om drift av citys offntliga rum. Utöka samvrkan md övriga brörda förvaltningar inför framtida upprustning av stadns stora torg för att skapa attraktiva mötsplatsr Kontort samvrkar md fastightsägar när dt gällr omdisposition av vrksamhtr som torghandl, möblr, utsrvringar m.m. på n rad platsr, såväl i innr- som yttrstadn, bland annat vid Norrmalmstorg, Östrmalmstorg, Farsta, Gubbängn och i Järva. Åtgärda och förbättra blysningn i otrygga miljör Trygghtsvandringar md stadsdlsförvaltningar och närpolis skr kontinurligt och rlvanta åtgärdr som framkommr gnomförs. Mindr åtgärdr gnomförs undr årt och störr åtgärdr tas md i kommand planring. Öka tillgänglightn i alla offntliga rum Att säkrställa tillgänglightn till alla offntliga rum görs löpand och är n ständigt baktad aspkt. Tillgänglightsaspktrna kontrollras särskilt inför, undr och ftr alla schaktarbtn. Vidar baktas tillgänglightsaspktrna i all drift- och undrhållsvrksamht, bland annat gnom användning av dn nya sopsalt-maskinn också vid vissa gångstråk. Andra xmpl utgörs av justringar av markbläggning för stgfria instg i byggnadr och lkplatsr som utrustats md rullstolskarusll, gummiasfalt, handikappgungor m.m. KF:s inriktningsmål: 2. Kvalitt och valfriht utvcklas och förbättras KF:s mål för vrksamhtsområdt: 2.3 Stockholmarna upplvr att d får god srvic och omsorg Uppfylls hlt Dt fortsatta arbtt md tillgänglightsfrågor drivs utifrån intntionrna i Program för dlaktight för prsonr md funktionsndsättning Kontort fortsättr att åtgärda bristr inom nämndns ansvarsområd som omfattas av lagn om Enklt avhjälpta hindr. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Andl prsonr md funktionsndsättning som upplvr att stadns inn och utmiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och srvic till prsonr md funktionsndsättning) 83 % 85 % tas fram av nämnd n 2014

32 Sid 32 (51) Nämndmål: Alla ska kunna förflytta sig och vistas i och använda Stockholms stads innoch utmiljö Uppfylls hlt Dt fortsatta arbtt md tillgänglightsfrågor drivs utifrån intntionrna i Program för dlaktight för prsonr md funktionsndsättning Kontort fortsättr att åtgärda bristr inom nämndns ansvarsområd som omfattas av lagn om Enklt avhjälpta hindr. Säkrställandt av god tillgänglight utgör också n ständigt baktad aspkt vid alla gatuarbtn och upprustandt av stadns parkr och grönstråk. Arbtt md nklt avhjälpta hindr fortgår Arbtt md tillgänglightsfrågorna drivs utifrån intntionrna i Program för dlaktight för prsonr md funktionsndsättning Kontort fortsättr att åtgärda bristr inom nämndns ansvarsområd som omfattas av lagn om Enklt avhjälpta hindr. Utförand av årts arbtn pågår samt planring inför Bvaka att platsr är tillgängliga/framkomliga undr gatuarbtn samt att tillgängliga platsr åtrställs tillgängliga Alla trafikanordningsplanr som godkänns ska uppfylla kravn på tillgänglight för prsonr md funktionsndsättning. Vid alla störr gatuarbtn inklusiv schakt för ldningsdragand bolag skr inspktionr och slutbsiktningar. När fl uppdagas, av kontort llr av allmänhtn, åtgärdas dtta omdlbart av kontort. Bvaka att utsrvringar och andra upplåtlsr är tillgängliga Alla polistillstånd för utsrvringar och andra markupplåtlsr villkoras md att d uppfyllr kravn på tillgänglight för prsonr md funktionsndsättning. Kontort gnomför rglbundt tillsynskampanjr tillsammans md polismyndightn som är tillsynsmyndight. Kontorts markupplåtar gnomför också gna inspktionr. Kontort mottar också iakttaglsr från allmänhtn i form av skrivlsr och tlfonsamtal som föranldr kontakt md tillsynsmyndight llr tillståndshavar. Kontort har på försök inrättat särskilda inspktörr som snabbt ska kunna agra utifrån inkomna flanmälningar och klagomål avsnd upplåtlsr. Kontort planrar att prmannta försökt ftr att utvärdringn utfallit positivt. Erbjud sommarjobb för ungdomar md funktionsndsättning Drygt 300 ungdomar har arbtat md plockstädning m.m. undr sommarn. Rkrytring av ungdomarna skr i samvrkan md stadsdlsförvaltningarna och n btydand dl har prioritrats av stadsdlarna md baktand av funktionsndsättning llr särskilda sociala skäl. Fortsatt arbt md insiktsutbildningar Tr insiktsutbildningar har gnomförts undr vårn md kursdltagar från ntrprnörr och trafikkontort. Fortsatt utvckling och utplacring av minst tr nya automatisrad miljöstationr i stadsmiljö Arbtt md att hitta lämpliga platsr för miljöstationr i n tät stadsmiljö har visat sig vara mr tidskrävand än

33 Sid 33 (51) vad som tidigar förutsatts. Dialog skr md andra förvaltningar. Arbtt fortgår mn troligtvis kommr bara n ny miljöstation, i Norra Djurgårdsstadn, att placras ut undr Målsättningn är att platsrna för rstrand två ska fastställas undr årt och att d ska kunna placras ut undr första halvårt Fortsätta arbtt md n stratgi för att nklt avhjälpa hindr samt komplttra dn md n åtgärdsplan En grundstruktur finns framtagn för stratgin. Invntring pågår och arbtt md tillgänglightswbbn pågår parallllt. Gratis hämtning, max 5 gångr pr år, av farligt avfall för dn som är brättigad till färdtjänst och har gt hushåll S övr informationn gälland kontorts tillgänglightsarbt på Stockholm.s Övrsynn är gnomförd. Säkrställa ick diskriminring vid anställningsrutinr Kontort följr d riktlinjr som är fastställda i nämndns mångfalds- och jämställdhtsplan. Enligt dnna ska rkrytringsprocssn säkrställa att dn nskilds komptns blir avgörand och att ingn diskriminring skr. Trygghtsskapand skyltning av cykl- och gångbanor Ett utvcklingsarbt har inltts för att skapa ökad förståls mllan trafikantr i gång- och cyklmiljö. Brörda avdlningar samarbtar ävn för mr btndpåvrkand insatsr undr årt. Utvckla Stockholmsvärdarna md särskilt fokus på vintrfrågor (xmplvis möjliggöra att komma åt tryckknappar på signalrglrad övrgångsställn) Utvckling av Stockholmsvärdarnas arbt pågår. Bland annat har särskild utrustning införskaffats för att kunna snöröja i anslutning till signalstolpar m.m. KF:s mål för vrksamhtsområdt: 2.4 Stockholms stad är n attraktiv arbtsgivar md spännand och utmanand arbtn Uppfylls hlt Trafikkontort ska vara n arbtsplats som präglas av hög komptns, god arbtsmiljö, ständig utvckling och lärand samt gmnsamma värdringar och förhållningssätt, md kundn i fokus. Dn kulturutvcklingsrsa som påbörjads 2013, md syftt att skapa gmnsam förståls kring frågor som rör förhållningssätt, bmötand och värdgrund, fortsättr undr Utgångspunktn är att kontort ska uppfattas som tt kontor, trots stora skillnadr mllan olika vrksamhtsområdn. Viktiga utvcklingsområdn är bmötand, förmågan till avvägning och lvrans av rätt sak i rätt tid.

34 Sid 34 (51) Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadns rgi 300 st 240 st 300 st Aktivt Mdskapandindx Andl mdarbtar på dltid som rbjuds hltid 100 % 100 % 100 % 2014 Inga mdarbtar är ofrivilligt dltidsanställda. Chfr och ldar ställr tydliga krav på sina mdarbtar 65 % 80 % 80 % 2014 Arbtt fortsättr md att nå årsmålt. Mdarbtar vt vad som förväntas av dm i dras arbt. 88 % 92 % 92 % 2014 Sjukfrånvaro 3,9 % 3,6 % 3,9 % 4 % 4,4 % Trtial Sjukfrånvaron är 3,9 % jämfört md 4,0 % Korta sjukfrånvaron (dag 1-14) liggr som högst på 1,0 % och dn långa liggr konstant undr 2 % ( llr flr). Nämndmål: Förvaltningn känntcknas av tydliga uppdrag och vrksamhtsutvckling gnom ngagmang i vardagn Uppfylls hlt Förväntat rsultat Alla mdarbtar är involvrad i vrksamhtns utvckling Alla mdarbtar tar ansvar och prövar nya arbtssätt Msta möjliga nytta för kundn idag och i framtidn Alla mdarbtar uppfattar uppdragn som tydliga och arbtt som utmanand och stimulrand Sysslsättning för 300 sommarungdomar skapas Sysslsättning för tt antal studrand ungdomar skapas Kontorts chfr och ldar ska fortsatt stärkas i sitt ldarskap och arbtt md chfsutvckling fortsättr. Dt kommunikativa ldarskapt på kontort ska känntcknas av n öppn och tydlig dialog om mål och rsultat samt krav och förväntan på mdarbtarna. Ldarskapt ska också undrstödja tt aktivt mdarbtarskap. Utbildning och information i ldarskap, kvalitts- och vrksamhtsutvckling samt konomi- och prsonalfrågor skr bland annat gnom månatliga chfskollgir.

35 Sid 35 (51) Samtliga mdarbtar ska kunna utvcklas och gs möjlight att höja sin komptns för att yttrligar stärka kvalittn i vrksamhtn. Mdarbtardagar anordnas, där alla mdarbtar inbjuds för utbildning, information och diskussion om aktulla frågor på kontort. Kontort har n kontinurlig prsonalplanring för att klara komptnsförsörjningn vid till xmpl pnsionsavgångar och förändrad bhov i vrksamhtn. Kontort uppskattar att d prsonal- och komptnsförändringar som skr undr 2014 främst rör tknisk komptns. Ett bra systmatiskt arbtsmiljöarbt tillsammans md tt tydligt ldarskap och aktivt mdarbtarskap är framgångsfaktorr för n arbtsplats att trivas på. Rsultatn av stadns mdarbtarnkät följs upp och kontorts chfr och mdarbtar ska upprätta avdlnings- llr nhtsvisa handlingsplanr utifrån rsultatt. Anordna mdarbtardagar, månadsvisa chfskollgir och mdarbtarmötn md aktulla tman Mdarbtardagar, mdarbtarmötn md aktulla tman och chfskollgir anordnas rglbundt. Fortsätta arbtt md kontorts kulturutvcklingsrsa mot tt kontor md fokus på bmötand av intrna kundr Dn intrna kulturrsan fortsättr. Syftt är att stärka prsonalns utvckling, ngagmang, dlaktight och känsla av sammanhang. Målt är att skapa n arbtsplats md gmnsamma värdringar och förhållningssätt samt goda samarbtn xtrnt och intrnt, md kundn i fokus. Arbtt fokusrar på tr förbättringsområdn, bmötand, avvägning och lvrans. Rvidra kontorts lönkritrir Lönsättning är tt instrumnt för att styra vrksamhtn mot uppställda mål. För att lönsättningn ska fungra som tt styrmdl bhövr varj mdarbtar förstå på vilka grundr lönn sätts och därför krävs tydliga, konkrta och kända lönkritrir. Eftr att årts lönövrsyn är avslutad ska arbtt md rvidringn av kontorts lönkritrir upptas för att vara klara att användas inför lönövrsyn Sysslsätta 300 sommarjobband ungdomar för plockstädning och ogräsrnsning Drygt 300 ungdomar har arbtat md plockstädning m.m. undr sommarn. Sysslsätta tt antal studrand ungdomar som timanställda opratörr på Trafik Stockholm vintrtid Undr 2014 har tr timanställda ungdomar arbtat som xtrarsursr vid ordinari prsonals frånvaro och vid spcifika tillfälln då bhov funnits. Ta fram tt wbbasrat kartläggningsvrktyg för att säkrställa framtida komptnsförsörjning En komptnsförsörjningsplan togs fram 2013, och undr 2014 ska kontort undrsöka möjlightn till tt gmnsamt komptnsvrktyg för stadn.

36 Sid 36 (51) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt är 3,9 procnt jämfört md 4,0 procnt Korta sjukfrånvaron (dag 1-14) liggr som högst på 1,0 procnt och dn långa liggr konstant undr 2 procnt ( llr flr). Dn stora dln av dn långa sjukfrånvaron bror int på arbtsrlatrad orsakr utan är av mdicinsk karaktär. Kontort har arbtat md att sänka båd kort och långtidssjukfrånvaron bl.a. gnom att tillsammans md försäkringskassa, prsonalstratgiska avdlningns omställningsnht informra chfrna om stadns rhabilitringsprocss och viktn av tidiga insatsr. Vid arbtsrlatrad orsakr anlitas alltid förtagshälsovårdn. En fmtdl av mdarbtarna rbjuds årlign att göra n hälsoprofilbdömning md uppföljning hos förtagshälsovårdn Avonova. Dltid till hltid Trafikkontort har inga mdarbtar som är ofrivilligt dltidsanställda. KF:s inriktningsmål: 3. Stadns vrksamhtr är kostnadsffktiva KF:s mål för vrksamhtsområdt: 3.1 Budgtn är i balans Uppfylls hlt Uppföljning av budgt och vrksamht görs månadsvis av förvaltningsldningn. I samband md månads- och trtialrapportr analysras och rdovisas förändringar i dn konomiska uppföljningn. Förslag till omprioritringar skr i samråd vid mötn i kontorts invstringsråd samt i förvaltningsldningn. Osäkrhtr i prognosn Dn kommand vintrsäsongn kan påvrka budgtföljsamhtn. Novmbr och dcmbr visar stora kostnadsvariationr mllan olika år. Indikator utfall utfall VB 2013 Prognos hlår Årsmål KF:s årsmål Priod Nämndns budgtföljsamht ftr rsultatövrföringar Nämndns budgtföljsamht för rsultatövrföringar Nämndns prognossäkrht T2 90,92 % 94,57 % 100 % 100 % Trtial ,9 % 94,6 % 100 % 100 % Trtial % +/-1 % +/- 1 % 2014

37 Sid 37 (51) Nämndmål: Prognossäkrhtn ska vara god Uppfylls hlt Förväntat rsultat En prognossäkrht på +/- 1 % om man jämför trtialrapport 2 md bokslut Kontorts konomistyrning av rsursr, prioritringar och omprioritringar är ffktiv och tt rsultat i balans uppnås Md utgångspunkt från vrksamhtsplann ska n prognos för årsutfallt rdovisas. Störr avviklsr ska kommntras och analysras pr vrksamhtsområd. Dn konomiska prognosn ska avs samtliga bräknad kostnadr/intäktr och utgiftr/inkomstr för årt. Konskvnsr för drift- och kapitalkostnadr samt intäktr till följd av bfintlig och förändrad invstringsvrksamht ska analysras och ingå i prognosn. Dn samordnad projktplanringn mdför n utvcklad, förbättrad kartläggning övr hla stadn, och ldr till ökad kostnadsffktivitt och tydlight för alla som är involvrad i olika projkt. Utvckling av driftkalkylr samt att ta fram bräkningsmodllr för driftkostnadr kommr att fortsätta undr årt. Förbättra kontorts planringsinstrumnt via bland annat huvudtidplan och samordnad projktplanring och skapa ntydiga kopplingar mllan dssa och kontorts konomistyrning Koordinring skr och utvcklas på flra nivår, dls i förhålland till andra aktörrs projkt, dls inom kontort. Kopplingn mllan konomi och vrksamht utvcklas också succssivt, bland annat gnom rutinr om projkt-pm där såväl fysiska som montära uppgiftr ska ingå. Månatliga uppföljningar md förvaltningsldningn Uppföljning av konomi och vrksamht gnomföras rglbundt md förvaltningsldningn. Ta fram n plan övr driftkonskvnsr av invstringar tillsammans md xploatringskontort Gnom framtagand av kunskapsmatrial (t.x. Stockholm Gata) som blysr såväl funktion som konomi i samvrkan md xploatringskontort och stadsbyggnadskontort skapas nya förutsättningar för att drift- och undrhållsaspktrna baktas i tidiga skdn. Vidarutvckla bräkningsmodllr för driftkostnadr Planring pågår för att införskaffa tt undrhållssystm, där ävn statistik övr driftparamtrar kan rgistrras, för att möjliggöra uppföljning och optimring av kostnadr. Vidarutvckla, förnkla och standardisra kontorts

38 Sid 38 (51) uppföljningssystm Utvckling och standardisring av uppföljningssystm görs succssivt md fokus på gnomförand i samband md införand av nytt konomisystm. Undr vårn har n gnomlysning gjorts av kontorts uppföljnings- och prognosarbt md syft att säkrställa n ökad prognossäkrht. Uppföljning av driftbudgt Trafik- och gatuvrksamhtn rdovisar minskad kostnadr om 11,4 mnkr och ökad intäktr om 60,5 mnkr vilkt gr tt nttoövrskott för driftbudgtn om 71,9 mnkr. n bror främst på att parkringsintäktrna bräknas öka md 30,0 mnkr och flparkringsintäktrna md 10,0 mnkr samt att intäktrna för gatu- och parkvrksamhtn ökar md 15,0 mnkr. Dn milda vintrn har gjort dt möjligt att omfördla mdl till gatu- och barmarksundrhåll. Kostnadr Bokslut 2013 VP 2014 Prognos T2 Bräknad avvikls Upplåtlsr 42,3 33,0 36,6-3,6 Parkring 169,3 200,5 197,1 3,4 Vintrväghållning 200,2 200,8 170,8 30,0 Arbtn åt andra förvaltningar Övriga kostnadr. Gator, broar, barmark mm. 85,8 73,0 80,5-7,5 850,0 950,5 961,4-10,9 Avskrivningar 288,6 302,1 302,1 0,0 Räntor 144,3 158,0 158,0 0,0 Summa kostnadr 1 780, , ,5 11,4 Intäktr Bokslut 2013 VP 2014 Prognos T2 Bräknad avvikls Upplåtlsr -172,3-168,2-168,2 0,0 Parkring -680,9-758,2-798,2 40,0 Arbtn åt andra förvaltningar Övriga kostnadr. Gator, broar, barmark mm. -84,8-73,0-78,5 5,5-156,3-126,8-141,8 15,0 Summa intäktr , , ,7 60,5 Ntto 686,2 791,7 719,8 71,9 Budgtavräkning för trafik- och gatuvrksamhtn samt spcifikation av avviklsr rdovisas

39 Sid 39 (51) i bilaga 01A, och n driftspcifikation rdovisas i bilaga 02A:1. Upplåtlsvrksamhtn Av upplåtlsvrksamhtns intäktr är dn största dln rlatrad till byggtablringar och srvringstillstånd. Byggtablringarna och utsrvringstillståndn stod för cirka 28 procnt rspktiv 17 procnt av upplåtlsintäktrna undr Dn stora intäktsandl som byggupplåtlsrna står för mdför konjunkturkänslight och intäktsvariationr mllan olika år. Upplåtlsvrksamhtn rdovisar n prognos för intäktrna nligt budgt samt ökad kostnadr för åtrbtalning av välskötta tablringar md 3,6 mnkr jämfört md årts budgt. Parkringsvrksamhtns konomi Parkringsvrksamhtn rdovisar ökad parkringsintäktr md 30,0 mnkr samt ökad flparkringsintäktr md 10,0 mnkr. Parkringsövrvakningn Parkringsövrvakningn har sdan andra halvårt 2013 haft positiva ffktr på andl rätt parkrad bilar. Sdan startn av parkringsövrvakningn md d nya ntrprnörrna har btndt bland Stockholms bilistr förändrats och flr btalar för sig när d parkrar sina bilar. Parkringsundrsökningn Undrsökningn som gnomförs två gångr varj år visar hur dtta btnd förändras övr tid. Undr vårn 2013 var andln rätt parkrad fordon i innrstadn 73,7 procnt. Undr 2014 har dnna siffra förbättrats till 81,4 procnt, vilkt är n ökning på 7,7 procntnhtr. Dn ökad parkringsövrvakningn har gtt tt gnomslag på rättparkringsprocntn och bnägnhtn att btala för sin parkring. Undr årts första åtta månadr har flparkringsanmärkningar utfärdats. Jämfört md motsvarand priod 2013 är dt n ökning md 31,4 procnt då anmärkningar utfärdads. Parkringsövrvakningn i stadn har ökat då ntrprnörrna har full bmanning och ntrprnadrna fungrar väl. Till höstn 2014 skr n smärr komplttring av bmanningn för parkringsvrksamhtn i samtliga områdn i stadn. Dtta för att kunna fortsätta och utöka bl.a. dn typ av övrvakning av stombusslinjr som gjorts i försökt på stombusslinj 4.

40 Sid 40 (51) Kostnadr för vintrväghållning undr höstn 2014 Dt milda vintrvädrt undr d första månadrna 2014 möjliggjord n omfördlning av mdl från vintrväghållningn till programmn för undrhåll av gatuytor (13,9 mnkr) samt barmarksrnhållning (16,1 mnkr). Omfördlningn har innburit att dssa program kan bdrivas på normal nivå undr rstn av årt. Inräknat markvärmvrksamhtn och PM-10 åtgärdr bräknas vintrprogrammt undr d första månadrna 2014 ha kostat 82,0 mnkr. För årts sista två vintrmånadr finns 78,0 mnkr budgtrat. Tablln ndan visar budgtns fördlning mllan olika kostnadr och åtgärdr.