KLIMAT BOKSLUT HALLAND 2017
|
|
- Peter Marcus Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLIMAT BOKSLUT HALLAND 2017
2 KLIMATBOKSLUT HALLAND Klimatutmaningarna är stora, mn dt är ävn viljan och möjlightrna att hantra dm och ställa om till tt hållbart samhäll. På global nivå är Parisavtalt signrat av 175 ländr och allt flr förtag världn övr sr tt bhov och värd av att koppla arbtt md hållbar vrksamhtsutvckling till Agnda I Svrig har riksdagn röstat ignom tt historiskt klimatpolitiskt ramvrk vilkt gr långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhäll att gnomföra n klimatffktiv omställning, samtidigt som lagn om obligatorisk hållbarhtsrapportring har trätt i kraft. I förtag runt om i världn kommr d miljötkniska innovationrna tätt samtidigt som allt flr hittar nya vägar att utvckla sina affärr md hållbarhtn i fokus. Ett klimatbokslut är n viktig utgångspunkt för n klimatffktiv affärsutvckling. Dt gr n klar bild av var dn stora klimatpåvrkan finns i förtagts affärsmodll. Därmd gr dt också n grund för att vidta åtgärdr i form av ffktivisringar, användand av ny tknik och kravställningar på lvrantörr, för att bara nämna några faktorr. Md Klimatbokslut Halland vill vi inspirra flr till att göra mr. Mn framförallt är dt tt forum för dltagand förtag att hitta nya vägar framåt i hållbarhtsarbtt samt inspirras av hur andra har gjort. I dnna trdj utgåva av Klimatbokslut Halland dltar 12 halländska bolag som har instt affärsnyttan av klimatffktiv affärsutvckling. Förtagn dltar ftr sina gna förutsättningar och bhov och rdovisar d faktorr som är rlvanta för rspktiv vrksamht. Syftt är int att jämföra olika vrksamhtr md varandra utan att lyfta fram goda xmpl och lära av varandra. Nytt för i år är att förtagns gmnsamma dcoupling rdovisas, vilkt visar dt gnomsnittliga förtagts utvckling md avsnd på omsättning och utsläpp i förhålland till basårt. INNEHÅLL 4 FÖRORD 6 KLIMATBOKSLUT HALLANDS DECOUPLING 8 31 DELTAGANDE BOLAG 8 BILDEPÅN I VARBERG 10 DEROME 12 ETIKHUS 14 FALKENBERG ENERGI 16 HEM 18 HALMSTADS FASTIGHETS AB 20 HMS NETWORKS 22 VARBERG ENERGI 24 VARBERGS BOSTAD 26 VARBERGS FASTIGHETS AB 28 VARBERGS TAXI 30 VIVAB 32 BERÄKNINGSMETOD GHG-PROTOKOLLET 34 HÅLLBARHETS BAROMETERN KLIMATBOKSLUT 2 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 3 HALLAND 2017
3 FÖRORD PÄR HOLMGREN Naturskadspcialist hos Länsförsäkringar, f.d. mtorolog Dt minsta vi kan göra för att ställa om samhällt i n hållbar riktning är så myckt som möjligt. Myckt kan vi göra rdan nu och int minst här i Svrig. Glädjand nog har dbattn kring klimatförändringar gått från att diskutra problmn och dras orsakr till att iställt handla om lösningar samt vad vi kan och måst göra för att hantra hotn. Ett välfungrand klimatarbt krävr konkrta och mätbara mål för att kunna följa upp och utvärdra olika insatsr. Viktigt är också att s konomisk tillväxt som tt mdl för att nå uppsatta klimat- och miljömål iställt för att vara tt mål i sig. Klimatbokslut Halland visar hur förtagn gnom mätning och uppföljning, kunskapsutvckling och rfarnhts utbyt har lyckats frikoppla sin konomiska tillväxt från utsläppn av växthusgasr. Förtagn vittnar dssutom om stärkta affärr och ökad lönsamht i samband md tt utbrtt klimatarbt. Initiativt är tt gott xmpl på förtag som tar ansvar för att göra så myckt som möjligt. Nu gällr dt att öka fartn i omställningn undr dtta och kommand år! KLIMATBOKSLUT 4 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 5 HALLAND 2017
4 DECOUPLING KLIMATBOKSLUTETS DECOUPLING Bgrppt dcoupling är tt grundläggand bgrpp i allt klimat- och miljöarbt. På svnska övrsätts dt till frikoppling. I tt samhällskonomiskt prspktiv åsyftas dt att frikoppla BNP-tillväxtn från ngativ klimat- och miljöpåvrkan. Ur tt förtagskonomiskt prspktiv innbär dt att md bibhålln llr växand omsättning frikoppla tillväxtn från ngativ klimat- och miljöpåvrkan. Att visualisra tt förtags dcouplingkurva är tt ffktivt sätt att skapa n bild av hur väl förtagt har lyckats md sitt miljöarbt i rlation till dt konomiska utfallt. Gnom att använda indxrad siffror som grund för dcouplingkurvan blir rsultatt också jämförbart övr tid. I diskussionn om dcoupling är dt viktigt att särskilja två olika typr av bgrpp, rlativ dcoupling samt absolut dcoupling. Rlativ dcoupling innbär att förtagts klimat- och miljöpåvrkan fortfarand växr mn att dt skr n minskning av klimat- och miljöpåvrkan i förhålland till omsättningn. Absolut dcoupling innbär att förtagts klimat- och miljöpåvrkan minskar i absoluta trmr samtidigt som förtagt bibhållr llr ökar sin omsättning. För att hantra d klimat- och miljöutmaningar vi sr idag är dt på lång sikt båd samhällskritiskt och affärskritiskt att så många som möjligt uppnår n absolut dcoupling. I Klimatbokslut Hallands gn dcouplingkurva till högr sr vi xmpl på n rlativ dcoupling 2016 mdan 2017 visar på n absolut dcoupling jämfört md basårt. Ndan visas Klimatbokslut Hallands dcouplingkurva, sammantagt för samtliga dltagand bolag. Kurvan basras på förtagns klimatutsläpp i och 2 samt förtagns omsättning. Sammanställningn visar att dt gnomsnittliga klimatbokslutsförtagt har ökat sin omsättning md 16,3 % samtidigt som utsläppn har minskat md 5,3 % i förhålland till basårt. Dt finns givtvis stora individulla skillnadr hos d olika förtagn då vissa haft stora utsläppsminskningar mdan andra ökat sina utsläpp något, och dtsamma gälland förtagns omsättning. Figurn ndan visar mdlvärdt av varj förtags indxrad omsättning samt utsläpp. Indxringn har gjorts för att utfallt j ska påvrkas av förtag md väldigt höga rspktiv låga utsläpps- och omsättningssiffror. Ett av d dltagand förtagn ingår j i dnna sammanställning då d vid två förgånd bräkningsår fått in osäkr data vilkt gör att dras rsultat j blir hlt tillförlitligt. +20 % Omsättning Utsläpp* -20 % År En indxring har gjorts för rspktiv förtags procntulla utvckling md avsnd på omsättning och utsläpp i förhålland till rspktiv basår. Dssa värdn har sdan summrats och därftr dividrats md antalt förtag för att få fram dt mdlvärd som åtrgs i diagrammt. * och 2 KLIMATBOKSLUT 6 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 7 HALLAND 2017
5 BILDEPÅN I VARBERG Bildpån är tt familjägt förtag md bas i Varbrg som vill göra skillnad och inspirra gnom värdskapand mötn mllan människor, kundr, mdarbtarr och samarbtspartnrs. Vår ambition är att alla som fundrar på sitt billiv ska ha Bildpån i tankarna och s oss som n självklar partnr. Vi vill rbjuda rätt lösning vid rätt tillfäll på tt innovativt, inspirrand och hållbart sätt. Som stöd i vår vardag har vi våra värdord; Tillgänglig, Affärsmässig och Nytänkand. Bildpån har n flrmärksstratgi och har tt kompltt utbud av produktr och tjänstr för hla bilnyttjandt. Förutom kärnvrksamhtn ägr och förvaltar bolagt tt antal fastightr. Eftrsom andln biodrivmdl ökad 2017 från vår lvrantör av drivmdl, gjord dt att våra utsläpp av växthusgasr minskad. Disl från TANKA innhöll % synttisk disl (HVO) och 5 % förnybar biodisl (RME). Vi har undr årt arbtat md att analysra scop 1 och scop 2. Övrvägand dln av vår CO 2 blastning kommr från transportr såsom tjänstrsor, dmobilskörningar, lvransr, och utkörning till våra grossistkundr. Bildpån vill vara tt förtag i framkant där vårt hållbarhtsarbt är n viktig dl. Vi vill vara n positiv kraft i vårt samhäll för människor och miljö. Vi tar tt stort ansvar för vår vrksamht, våra kundr och kommand gnrationrs möjlight att driva Bildpån vidar. Miljöngagmangt märks tydligt i d snast fastightsinvstringarna som gjorts i vår koncrns fastightsbstånd. Utmärkand är vårt Svannmärkta Bilspa, som i princip är självförsörjand gnom att vi tar tillvara på rgnvattn och användr soln till uppvärmning och l. I våra värdringar framgår tydligt att vi är rädda om våra och våra kundrs rsursr. Vi väljr lvrantörr och partnrs md omsorg och är noga md att d lvr upp till våra krav på affärstik, arbtsförhållandn och också har tt fungrand miljö- och kvalittsarbt. Vi är tt ISO-crtifirat förtag och följr tillämplig miljölagstiftning, tillämpliga förskriftr och andra krav för att bdriva vår vrksamht så miljöanpassat som möjligt. Vår vrksamht bidrar till n förnyls av vagnparkn där nya bilar rsättr äldr bilar md sämr miljöprstanda. Våra anläggningar värms upp md brgvärm, fjärrvärm, solnrgi. Eln vi köpr in är förnylsbar och vi producrar ävn l via solcllr. Vår största miljöpåvrkan kommr från transportr. Vi kommr att fokusra på åtgärdr för att sänka CO 2 utsläpp inom dt områdt. Omställningn till n fordonsflotta som kan framdrivas fossilfritt, påvrkar naturligtvis oss positivt när dt gällr CO 2 utsläpp närmsta årn. Vi kommr fortsätta att modrnisra våra fastightr och i största möjliga utsträckning välja hållbara lösningar gälland byggnadsmatrial, uppvärmning och lförsörjning. Gälland bfintliga fastightr kommr vi arbta vidar md nrgioptimring. Intrnt kommr vi arbta md att förankra hållbarhtsarbtt yttrligar bland alla våra mdarbtar. Vi kommr ävn att fokusra på vår xtrna kommunikation gälland klimatbokslut och hållbarhtsarbt för att tydligar profilra vårt förtag som tt hållbart val. Katgori ,6 131 Transport - Disl 150,7 88,8 Transport - E85 biotanol 0 0,1 Transport - Ptrol 37,9 42 Transport - Naturgas 0,2 2,8 2 Fjärrvärm Varbrg Enrgi 2,7 1,9 El - Fordon 0,1 0,1 Egn solnrgi för uppvärmning 0 0 VIVA-l Varbrg Enrgi 0 0 El från gna solcllr 0 0 Totala utsläpp 191,5 133 Summa klimatpåvrkan 133 KLIMATBOKSLUT 8 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 9 HALLAND 2017
6 DEROME Dromgruppn är Svrigs största familjägda träindustri md anor från Långsiktight präglar vrksamhtn och dt åtrspglar sig i affärsrlationr, invstringar och i förtagskulturn. Målt är att ligga i framkant när dt gällr innovation, digitalisring och tknisk utrustning för att rbjuda produktr och tjänstr som väl mötr vad marknadn ftrfrågar. Dromgruppns unika värdkdja från skog till färdigt hus - gr n hållbar och brd grund att stå på, vilkt är n trygght båd för mdarbtar, kundr och lvrantörr. Md mångårig kunskap om trä lvrrar Drom rätt kvalitt till rätt pris, på utsatt tid och plats md prsonligt bmötand och hög srvicnivå. Vi har undr årt i nlight md rådand lagstiftning gnom fört nrgikartläggning på Drom Plusshus och utvalda dlar av Drom Byggvaror & Trätkniks anläggningar. I syft att minska körning och ha full kontroll på vår bränsl hantring har n tankstation byggts, tablrats och tagits i drift på fabriksområdt i Drom. Där lagrhålls Evolution Disl tillvrkad av 50 % förnybar råvara i form av tallolja samt HVO Disl 100, tt hlt fossilfritt drivmdl, som bidrar till 85 % lägr partiklutsläpp Vi vill främja samarbt mllan skolor och arbtsliv samt på sikt öka tjjrs intrss för våra vrksamhtr. Vi har dltagit i Varbrgs kommuns SKAL-projkt (Skola-Arbtsliv) på två skolor i kommunn och visat xmpl från Dromgruppn på kvinnor som gör traditionllt manliga arbtsuppgiftr. Drom Timbr har undr årt bdrivit aktivt OSA-värdgrundsarbt (Organisatoriskt och social arbtsmiljö) på sågvrkn, vilkt rsultrat i n nulägsanalys och n handlingsplan basrat på utfallt. OSA-arbtt sprids undr 2018 till rstn av koncrnn. Vår klimatpåvrkan kommr i första hand från inköpt lnrgi och drivmdl för truckar och lastbilar vilkt 2017 bidragit till utsläpp av 4084, tt snitt på ca 2 pr anställd. Vår xpansion undr 2017 har mdfört viss ökad klimatpåvrkan från transportr. Undr 2017 implmntrads tt nytt systmstöd, AMCS Flt Plannr, som förväntas g minskad klimatpåvrkan undr 2018 och fungra fullt ut md upp till 10 % kortar körsträcka undr Undr 2017 uppgick vår produktion av fossilfria biobränsln till ton, vilkt motsvarar MWh. Dt innbär att vi har bidragit till i undvikna koldioxidutsläpp. Sågvrkns produktionsprocssr förbrukar 83 % av dn inköpta ln och därftr står fastightsl för 10 % och lagr-/ fabriksvrksamhtrna för 6 % av förbrukningn. Åtrstånd 1 % är blysningsl för kontorsbyggnadr och säljkontor. Målsättningn för vår nya husfabrik i Värö är att 50 % av prsonal som rkrytras skall vara kvinnor. Andln anställda kvinnor har undr 2017 ökat från 16 till 17 %. För varj träd vi avvrkar plantrar vi flra nya. Vår svnska granplanta och alla världns skogar har n unik gnskap: d tar upp koldioxid från luftn och lagrar dn. Båd i dn växand skogn och i d produktr av trä som kommr från skogn. Ju mr skogarna växr och ju mr vi användr byggproduktr i form av trä från skogn dsto bättr är dt för klimatt gnom ökad kollagring. Skogn är därför n viktig dl av lösningn på klimatfrågan. Av tradition är vi sparsamma md rsursr och miljömdvtnht är n naturlig dl av vårt arbt. Vi byggr md trä, som är dt mst naturliga och långsiktigt hållbara byggmatrialt. Dt är förnybart, kologiskt och klimat smart. Råvaran till vår produktion växr i skogar i vårt när områd. Vi förädlar skogsråvaran till hållbart byggmatrial och av sågvrkns biproduktr producrar vi förnybar och fossilfri nrgi i form av fasta bränsln samt pllts och brikttr. Huvuddln av vår produktion är miljöcrtifirad nligt ISO och i vårt rbjudand till marknadn ingår trävaror från FSC/PEFC-crtifirat skogsbruk, nrgiffktiva bostädr och klimatanpassad logistiklösningar. Hla vårt gnproducrad sortimnt av trävaror är ävn godkända av Sunda Hus, Byggvarubdömningn och Svanns miljödatabas Nordic Ecolabl, för inbyggnad i miljöklassad byggprojkt, xmplvis Svann och Miljöbyggnad Guld. Vårt systmatiska arbtsmiljöarbt, som byggr på samvrkan mllan förtagt och mdarbtarna skapar n trygg arbtsplats där våra mdarbtar trivs, utvcklas och kännr samhöright. Vi arbtar aktivt md rutinr för antikorruption och mänskliga rättightr vilkt bl a innfattar intrna tiska rglr samt lvrantörsvärdring. Aktivittr pågår ävn för ökad mångfald och jämn könsfördlning. Dt innfattar uppdatring av våra jämställdhtsplanr och policys/rutinr mot diskriminring och kränkand särbhandling. Vi bdrivr ävn målmd vtt arbt md intrna utvcklingsprogram och i rkrytringn, för att öka andln kvinnor i produktionsprocssr och chfsposition. Katgori , ,9 Transport - Biodisl (HVO) 10,1 Transport - Disl 104,2 Transport - Disl (B50) 2 795, ,1 Transport - Ptrol ,5 705,7 656,3 Elktricitt svnsk mix 705,7 656,3 Undvikna utsläpp Undvikn altrnativ bränslproduktion Totala utsläpp Vi har dlat upp nrgikartläggningn på 4 år. Undr 2018 fortsättr vi md utvalda dlar av sågvrkns procssr och koncrnns transportvrksamht. Undr 2018 förstärks modrbolagt md n crtifirad nrgikartläggar, som kan bdriva kartläggnings- och nrgiffktivisringsarbt på koncrnbolagn. Drom Byggvaror & Trätknik kommr undr årt att dokumntra sitt vrksamhtssystm och bräknas bli Miljödiplomrad nligt standardn Svnsk Miljöbas undr maj juni. Vår målsättning avsnd avfall är att liminra dponi, minska brännbart avfall och öka alla formr av matrialåtrvinning. Snittt 2017 var 21 procnt matrialåtrvinning och målt för 2018 är 25 procnt. Träspill, som är vår huvudsakliga rstprodukt, går till produktion av fossilfritt bränsl. Drom/A-hus dltar undr 2018 i Zro Sun Projct, tt raltidsxprimnt där vi byggr n soldrivn villa som är hlt frånkopplad från lnätt och anpassad ftr klimatt. Syftt är att raltidststa tt självförsörjand nrgisystm bstånd av solcllr, battrir, vätgas och bränslcllr som samsplar. Undvikna missionr Summa klimatpåvrkan KLIMATBOKSLUT 10 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 11 HALLAND 2017
7 ETIKHUS Nöjda kundr gr nya och åtrkommand kundr. Md stoltht, kunskap och ngagmang väglds våra kundr till sitt drömbond. Vi strävar ftr kvalitt, flxibilitt och trovärdight. Här finns n kärlk till husbyggarkonstn och n vilja att arbta för långsiktig hållbarht. Vi lvrrar Mr än tt hus! Vi arbtar md arkitktritad villor, utvcklar och byggr bostadsområdn i gn rgi samt utvcklar och byggr flrbostadshus. Vi finns i Varbrg och byggr längs västkustn. Förtagt startads 1997 av brödrna Ulf Wrnr och Pär Börjsson md pappa Lnnart Börjsson och har sdan dss utvcklats och vuxit ävn i tidr då byggbranschn haft dt tufft. Namnt Etikhus summrar dt vi står för gnomförds åtgärdr och flra bslut fattads som på sikt kommr bidra väsntligt till att minska Etikhus klimatpåvrkan. Här listas några: Nytt nrgiavtal där vi succsivt kommr att gå övr till att köpa ndast 100 % grön l Ny policy för förtagsbilar har implmntrats, som innbär att inriktningn är att ndast köpa bilar som int användr någon form av fossilbasrat bränsl Ett gt koncpt för prsonalbilar har utvcklats. Inom ramn för koncptt rbjuds våra anställda n fossilfri bil för arbtspndling och övriga privata transportr. Ca 30 % av våra mdarbtar har antagit rbjudandt Lvrrat tt 30-tal bostädr försdda md vår app Smarta Hm som låtr kundr i raltid optimra sin nrgiförbrukning Skapat tt koncpt för intgrrad solcllr Omcrtifirat oss till d nya uppdatrad standardrna ISO 9000 och ISO Alla mdarbtar md rspktiv bjöds in att s Al Gors film En obkväm uppföljar. Dtta följds upp md n diskussionskväll undr ldning av n miljöxprt från 2050 på tmat hur vi kan förändra vårt vardagsliv för att bli mra klimatsmarta. Vår klimatblastning kommr i huvudsak från två områdn; intrna transportr till och från våra byggarbtsplatsr samt nrgianvändningn i våra lokalr och byggprojkt. I klimatrdovisningn ingår dls bränslförbrukning vid transportr av mdarbtar till och från arbtsplatsrna (65,2 -kvivalntr) och dls nrgiförbrukningn (2,7 -kvivalntr) på vårt kontor och på våra byggarbtsplatsr. Jämfört md 2016 har vår påvrkan minskat md 4 % samtidigt som omfattningn av vår vrksamht ökat md 8,9 %. Fördlningn i vår blastning har ändrats, transportr har minskat md 9,4 % och nrgianvändning har ökat md 108 %. Dn positiva ffktn på transportr kommr från n förändrad gografisk mix av våra projkt. Att nrgianvändningn ökat bror på n avsvärt störr projktvrksamht undr 2017 jämför md Hållbarhtsarbtt är cntralt för Etikhus. Som tt ld i hållbarhtsarbtt är vi crtifirad nligt ISO 9000 och ISO Vi arbtar md FN:s dfinition av hållbarht som utgångspunkt: Vår tids utvckling ska lägga grundn till kommand gnrationrs utvckling Vi strävar ftr att vara långsiktiga i vårt utvcklingsarbt. Vår ambition är att d produktr vi lvrrar ska klara alla nuvarand krav md råg och dssutom vara framtidssäkrad så långt dt är möjligt. Utvcklingn går snabbt och vi läggr stor vikt vid att kontinurligt hålla oss väl informrad om vad som händr inom matrialområdt. Vårt hållbarhtsarbt är praktiskt inriktat, vi kallar dt hållbarht in action. Vi strävar ftr att kontinurligt ha projkt inom alla d tr hållbarhtsområdn som FN idntifirat, konomi, miljö/kologi och socialt ansvarstagand. För att skapa n stabil konomisk grund arbtar vi strukturrat md ständiga förbättringar. Inom områdt miljö/kologi gr vi våra kundr möjlight att ta tt stort ansvar gnom d matrialval vi rbjudr och dssutom rbjudr vi möjlight att i raltid kunna s och styra sin nrgiförbrukning. Inom områdt socialt ansvarstagand arbtar vi myckt md vår gn prsonals hälsa. Vi uppmuntrar fysisk aktivitt och rbjudr bland annat gmnsam träning varj vcka samt uppmuntrar våra anställda att dlta i divrs olika aktivittr. Vi sponsrar konomiskt förningslivt inom vårt marknadsområd, förträdsvis förningar md stark barn- och ungdomsvrksamht. Katgori ,4 65,2 Transport - Disl 69,4 0 Transport - Disl (B5) 0 65,2 Transport - Ptrol 0 0 1,3 2,5 Fjärrvärm 0 0 Elktricitt svnsk mix 1,3 2,7 Totala utsläpp 70,6 67, kommr vi få ffkt av bslut som fattads 2017: Vår klimatpåvrkan från transportr kommr att minska avsvärt då ca 40 % av våra arbtsfordon byts ut till bilar utan fossilbasrat bränsl i nlight md vår nya policy för förtagsbilar Alla privatkundr kommr att rbjudas klimatpakt bstånd av nrgiförsörjning i form av solcllr och intgrrad styrning i vår app Smarta Hm I Tvååkr kommr 107 bostädr uppföras där alla flrbostadsoch parhus kommr förss md solcllr Mdarbtars klimatblastning för arbts- och privattransportr kommr minska då lva fossilfria prsonalbilar lvrras Vidar kommr följand gnomföras: Koncpt för Gröna sidoanbud kommr tas fram som komplmnt till Etikhus Smarta Hm och Etikhus Solcllspakt. Dt innbär att våra kundr i offrtstadit kommr att rbjudas ökad möjlightr att göra klimatsmarta val för sina kommand bostädr Grundläggand analysarbt för att hitta sätt att minska vår klimatpåvrkan kopplad till transportr och logistik vid projkt Fortsatt utbildning och förankring av hållbarhtsarbtt hos våra mdarbtar Summa klimatpåvrkan 67,9 Etikhus har sn startn 1997 förspråkat och älskat att använda trä som byggmatrial så långt dt är möjligt, dtta ihop md att vi användr Warmfibr cllulosa lösullsisolring i våra yttrväggar gr klimatsmarta val och tt nrgisnålt hm att lva och bo i. KLIMATBOKSLUT 12 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 13 HALLAND 2017
8 FALKENBERG ENERGI Falknbrg Enrgi är tt kommunägt bolag md stark miljöprofil. Vår affärsidé är att md hög srvic och lvranssäkrht tillgodos våra kundrs bhov av förnybar nrgi. Visionn för vårt förtag är Enrgi för n hållbar framtid och vi ska vara kommunns främsta instrumnt i nrgifrågor och i förvrkligandt av att öka omställningn till förnybar nrgi i kommunn. Falknbrg Enrgi är organisrat i tr affärsområdn: Elnät, Fjärrvärm, Elhandl och Entrprnad, samt två stabsnhtr: Miljö och Affärsstöd. Vi är 40 anställda och undr 2017 rdovisad koncrnn åtr ign tt myckt bra rsultat, 41 MSEK, md n omsättning på 206 MSEK. Läs mr på Falknbrg Enrgi har undr 2017 tagit flra stg för att minska förtagts klimatpåvrkan. På värmvrkt Spttt har ackumulatortankn byggts om undr Nya spridar har byggts i bottn och toppn av tankn och n ny värmväxlar har installrats för att övrföringn till fjärrvärmsystmt ska vara ffktivar. Md ombyggnadn har kapacittn ökat gnom att nrgimängdn som kan lagras ökat och ffktn som matas in och ut ur tankn har ökat. Dn ökad kapacittn i ackumulatortankn minskar vårt bhov naturgas. Vår värmlvrans för 2017 uppgick till 67 (67) GWh. Totalt stt blv årt 2017 något varmar än normalt. SMHI:s nrgiindx för Falknbrg 2017 var 95 % av tt normalt år. Vi har anslutit tt flrtal nya kundr undr årt och många flr står på tur undr En stor kund som anslutits undr årt är Strandbadns orangri, i övrigt har vi anslutit flrtalt flrbostadshus. Vi har ävn undr höstn 2017 gått övr till att använda förnybar disl (Ecopar) till våra gna fordon. Dt innbär att numr används ingn vanlig disl till våra gna fordon llr rsrvlvrk. Falknbrg Enrgis klimatpåvrkan kan dlas upp i utsläpp från vrksamhtn och undvikna utsläpp. Totalt släppt vår vrksamht ut 229 ton koldioxid, vilkt är 121 ton mindr än undr Dt ska jämföras md att fjärrvärmn sparar knappt ton koldioxid jämfört md om våra kundr skull ha använt gas och värmpumpar iställt och att vår vindkraftsproduktion rsatt drygt 1200 ton koldioxid. Dt innbär att dn totala utsläppsminskningn från vår vrksamht motsvarar utsläpp från 2900 varvs bilkörning runt jordn. Sdan vi gjord vårt första klimatbokslut för 2015 har förtagts utsläpp av klimatgasr minskat md 58 % samtidigt som rörlsrsultatt ökat md 11 %. En nrgibalans övr all nrgi som Falknbrg Enrgi användr och säljr visar att 99,5 (99,2) % av nrgin är förnybar. Största nrgislagt i nrgibalansn är lnrgi märkt md Bra Miljöval. Därftr kommr trädbränsln följt av bioolja. Vi lvrrad 67 GWh fjärrvärm till våra kundr undr 2017, vilkt innbär att utsläppt blv 2,5 (4,3) kg koldioxid pr MWh värm. Bacchus är tt nytt bostadsområd som ansluts till fjärrvärmnätt i Falknbrg rdan från start. D snast två årn har vi också anslutit tt 20-tal nya kundr som tidigar haft naturgas. Tack var invstringar i fjärrvärmproduktionn bstår bränslmixn i stort stt nbart av förnybara biobränsln. Undr 2017 har vi jobbat fram n ny vision för förtagt: Enrgi för n hållbar framtid. Dt är vårat sätt att bskriva att Falknbrg Enrgi ska vara tt rlvant nrgibolag i tt framtida hållbart Falknbrg. All lnrgi som vi säljr är märkt Bra Miljöval och producras i anläggningar godkända av Naturskyddsförningn. Dn sålda lnrgin undr 2017 producrads till 74 % md vattn, 25 % md vind och 1 % md sol. Solln köpr vi från våra kundr som blivit lproducntr gnom att d satt upp solcllr på sina bostädr och förtag. Vi har nu haft vår värdgrund sdan 2014 och vi har gjort n hl dl framstg i vårt sätt att vara; såväl intrnt som xtrnt. Värdordn: Ansvar, Engagmang och Öppnht, ska spgla allt vi gör. Våra uppföljningar visar att våra förhållningssätt gntmot varandra som arbtskamratr och gntmot kundr är fortsatt starka. Ävn vad gällr bdömningn hur väl förtagt lvr upp till sina löftn till mdarbtarna har utvcklats positivt. Katgori ,0 190,4 Transport - Biogas 0 0 Transport - Disl (B5) 15,9 18,6 Transport - E85 biotanol 0,2 0 Transport - Ptrol 6,2 6,9 Stationär förbränning - Olja 30,1 36,7 Stationär fröbränning - Naturgas 447,7 128,1 0 0 Elktricitt Bra Miljöval 0 0 Scop 3 42,1 39,4 Övriga tjänstrsor 0,3 1,8 Flygrsor 1,7 2,6 Avfall 0,3 5,9 Godstransportr 39,8 29,1 Undvikna utsläpp , ,3 Totala utsläpp , ,5 Gnom att vi, från och md 1 januari 2018, har bytt ut naturgas mot biogas går vi vidar i arbtt mot att bli 100 % förnybara i fjärrvärmproduktionn och på så sätt minska vårt klimatavtryck. Dt är tt fortsatt stort intrss från fastightsägar att ansluta sig till fjärrvärmn i Falknbrg och vi har n kö av nya kundr som vill ansluta sig. Dt innbär att användning av naturgas i Falknbrg i ännu störr utsträckning kommr rsättas md förnybar fjärrvärm. Ökad fjärrvärmlvransr ldr till tt bhov av utökad produktionskapacitt basrat på biobränsl. Vi fortsättr arbtt för flr biobränslldad pannor. När dt gällr utsläppn från våra gna fordon är målt för 2018 att få nr utsläppn till 5 ton koldioxid. Tillsammans md kommunn har Falknbrg Enrgi tagit fram n plan för laddinfrastrukturn för att tillgodos bhovt av så väl publika laddar som laddar till kommunns gna lbilar. Målt för oss är att hla Falknbrg Enrgi ska vara fossilfritt. Scop 3 Undvikna missionr Summa klimatpåvrkan ,5 KLIMATBOKSLUT 14 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 15 HALLAND 2017
9 HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ Halmstads Enrgi och Miljö AB (HEM) är dt ldand nrgi- och miljöförtagt i Halmstadsrgionn och ägs till 100% av Halmstads kommun. HEM omsättr cirka 900 mkr och har runt 240 anställda. Uppdragt är att på affärsmässiga grundr rbjuda produktr och tjänstr för god nrgiförsörjning och avfallshantring. HEM ska också stimulra och undrlätta för intrssntr att minska ngativ miljöpåvrkan och bidra till n bättr miljö. Dtta gör vi framförallt gnom att arbta md tjänstr och produktr inom avfall, åtrvinning, fjärrvärm, fjärrkyla, l och nrgitjänstr md tillhörand infrastruktur. Läs gärna mr om oss på I januari 2017 öppnads Hallands första kunskapscntr Växtvärkt för skolorna i Halmstads, Laholms och Hylt kommun. Växtvärkt är tt samarbtsprojkt mllan kommunala bolag, kommunn och näringslivt där HEM varit initiativtagar och projktldar. Målt är att lära barn och ungdomar att ta ansvar för omgivning och miljö gnom kunskap och aktiva val. Utsortring och tillvaratagand av matavfall är n stor miljö vinst. Gnom att ta tillvara på nrgi och värdfulla näringsämnn som finns i matn skapar vi tt slutt krtslopp. I Halmstad vill vi göra dt så nklt som möjligt för invånarna invigd vi därför vår optiska sortringsanläggning, vilkt är tt systm för att kunna sparra matavfallt från dt övriga hushållsavfallt. Tack var tt KLIV-bidrag (Klimatklivt) från Naturvårdsvrkt för att uppföra nya uttag för laddning av lbilar har 30 laddstationr kunnat uppföras i Halmstad undr HEM har publicrat sin första hållbarhtsrdovisning, vilkn är inspirrad av GRI:s riktlinjr och bskrivr HEM:s arbt md hållbarhtsfrågor för vrksamhtsårt HEM har gjort tt klimatbokslut varj år sdan 2012 och liksom tidigar år visar bokslutt att HEM gnom sin vrksamht bidrar till n btydand minskad klimatpåvrkan totalt stt. Dtta innbär att HEM producrar nyttightr såsom värm, l och avfallsbhandling md lägr klimatpåvrkan än vad som had sktt om HEM int had funnits. Ett xmpl på dtta är förbränningn av avfall. Avfallsförbränningn mdför n stor dirkt klimatpåvrkan. Samtidigt bidrar dn till undvikn klimatpåvrkan gnom att vi tillvaratar nrgin i avfallt och användr dn som fjärrvärm. Om vi int had gjort dt had nrgin producrats på tt sätt som had innburit n störr klimatpåvrkan och avfallt had bhandlats någon annanstans. Djupar analysr av 2017 års rsultat prsn tras på vår hmsida undr maj. Dtta btydr int att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda. Vrksamhtn står fortfarand för n rlativt stor miljöpåvrkan och för oss är dt viktigt md tt aktivt miljöarbt för att skapa förutsättningar för n nkl och miljösmart vardag. Målt för Växtvärkt år 2017, att möta 1000 lvr i årskursrna 1-9, övrstgs md råg då bsökarantalt nådd fantastiska En rad aktivittr arrangrads på plats som Skräpplockardagar och hldagar tillsammans md Naturskolan då gästand lvr båd kund aktivra sig i utställningn och plantra gna frör för att följa krtsloppt från jord till bord. Enrgi- och åtrvinningsbranschn är i fokus för såväl dt nationlla som dt lokala hållbarhtsarbtt och vår vrksamht bfinnr sig i stormns öga. Md vårt utbud av produktr och tjänstr kan och vill vi göra skillnad. Nu flyttar vi fram positionrna yttrligar och fortsättr vårt arbt md att vara tt förtag md tt miljö- och hållbarhtsarbt i framkant. För att lyckas väglds vi av fyra stratgiska prioritringar: Möta kundns bhov. Vi lvr i n förändrlig värld md kundbhov som ökar i takt md tknikutvckling. Vi förbrdr oss för framtidn och gnomför nödvändiga satsningar kommand år, md komptnssäkring, gnom att möta kundrnas förväntningar och int minst gnom att öka taktn på automatisring och digitalisring. Utvcklas gnom samarbtn. Vi har organisationn och komptnsn att möta kundrnas krav på hållbara nrgilösningar och ökad krav på utsortring av avfall. Mn dtta är ingt vi kan göra på gn hand. Samarbtn md kundr, lvrantörr och andra partnrs är n förutsättning för utvckling. Miljöarbt i framkant. Undr årt gr vi vårt hållbarhtsarbt yttrligar fokus. Dt ska vara n dl av förtagts DNA och gnomsyra allt vi gör. Utövr vår gn vrksamht ska vi ävn vrka för hållbarhtsfrågor i vår omvärld. Framtidssäkra driftn. Vi står väl rustad md rätt komptns och anläggningar i god kondition för d närmast årns bhov, mn kommr på sikt att uppgradra produktionsanläggningar för att möta ökad miljökrav. Inom lnätsområdt har vi tt anläggningsbstånd i myckt gott skick, md hög driftsäkrht och god tillväxt. Katgori Trädbränsln Bioolja 0 0 Avfall (CO 2 och lustgas) Eo Naturgas Elnät, läckag av SF6+disl för rsrvkraft Div. småutsläpp (gna fordon och arbtsmaskinr) Hjälpl kraftvärm- och värmvrk Hjälpl biogas och biogödsl El till kylamaskinr Övrig lkonsumtion 6 6 Scop Trädbränsln Bioolja 0 0 Avfall Eo Naturgas Vattnkraft, solkraft och vindkraft Bhovt av bostädr skapar nya samarbtsformr övr gränsrna. I kommunns övrsiktsplan lyfts områdt Tullkammarkajn fram som tt utbyggnadsområd. Ambitionn är att områdt ska gnomsyras av långsiktig hållbarht. Halmstads Enrgi och Miljö, Laholmsbuktns VA och Tknik- och Fritidsförvaltningn har inltt tt samvrkansprojkt för att hitta nytänkand idér för infrastrukturn i områdt och för att bidra till kommunns vision. Tillsammans md andra intrssntr ska man konkrtisra ambitionr och utvcklingsmöjlightr för Tullkammarkajn och förs samhällsbyggnadskontort och bslutsfattar md nya, ralistiska och konomiskt undrbyggda hållbara lösningar inom d områdn samarbtspartrna är vrksamma. Andra aktulla utvcklingsområdn är bland annat att öka utsortringn av matavfall, öka andln fossilfria fordon i vrksamhtn, förbättra kommunns infrastruktur för laddning av lbilar och att utvckla vår hållbarhtsrapportring. Transport och hantring av rstproduktr Emission från plast till balning av imp. avfall Biogas och biogödsl Fjärrvärmnnät (nya och utbytta ldningar) Elnät, nya ldningar och kablar Kmikalir (utsläpp vid uppströms produktion) Divrs småutsläpp (tjänstrsor, post, mm) Indirkt undvikn klimatpåvrkan Undvikna utsläpp gnom åtranvändn Undvikn alt avfallsbhandling (dponring) Undvikna utsläpp gnom biogas Undvikna utsläpp gnom biogödsl Undvikn altrnativ kylaproduktion Undvikn jungfrulig produktion, pga MÅV* Undvikna utsläpp från åtrv. av fjärrvärmldn Undvikn alt. uppvärmn. av bostädr/lokalr Undvikn altrnativ lproduktion Undvikna utsläpp gnom karbonatisring av slagg Undvikna lnätsförlustr Summa klimatpåvrkan * MÅV=Matrialåtrvinning KLIMATBOKSLUT 16 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 17 HALLAND 2017
10 HALMSTADS FASTIGHETS AB Halmstads Fastights AB ägs av Halmstads Kommun. Bostadsbolagt omsättr drygt 750 miljonr kronor och har cirka 100 anställda. Fastightrna, som bstår av drygt lägnhtr och lokalr värdras till cirka 11 miljardr kronor. Som n ldand aktör på bostadsmarknadn i Halmstad insr HFAB viktn av att bidra till att framtidssäkra vårt bstånd. Därför är dt av stor vikt att arbta för n sänkning av nrgiförbrukningn och förtagts koldioxidavtryck (carbon footprint). År 2017 präglads av lägnhtsproduktion och störr undrhållsprojkt. I nyproduktion tillämpas passiv- och lågnrgihustknik som rsultrar i att köpt nrgi klart undrstigr 55kWh/m 2 A-tmp samtidigt som lagstiftningn krävr 75. Våra nya hus är välisolrad, täta och ffktivt vntilrad. Husn förss md vattnsnåla armaturr, vattnsparutrustning, individull mätning och dbitring, IMD, av varmvattn och l. Enrg isnål fastightslutrustning och nrgiffktiva vitvaror i lägnhtrna installras och dn minimrad mängdn nrgi som rfordras tillförs ffktivt gnom fjärrvärm, solkraftanläggningar och brgvärmpumpar. I samband md störr undrhållsprojkt nrgiffktivisras ävn äldr fastightr som förss md lågnrgihustknik xmplvis md värmpumptknik som åtrvinnr värm ur bostädrnas frånluft. Undr 2017 startad inflyttningn i tt störr bostadshusprojkt där HFAB köpr in all l till husn i n punkt och där ftr fördlningsmätr i syft att kunna lvrra lokalt produ crad soll till hyrsgästrna. Dssutom tog HFAB i drift sx lbilsladdningsplatsr. HFAB har målmdvtt och framgångsrikt minskat sin totala nrgiförbrukning årn md 32 %! 1998 fanns 2920 lägnhtr som värmds via j förnybar nrgi. Vid årsskiftt 2011/2012 fanns ndast 193 lägnhtr kvar av dssa och d värmr vi via grön vattnkraftsl llr grön biogas. Rstrand 2727 lägnhtr har konvrtrats till fjärrvärm llr pllts vilkt sammantagt gör HFAB koldioxidnutralt på dt vi kan påvrka, därav HFABs låga klimatpåvrkan. Dt är n självklarht för oss att dn nrgi vi tillför våra bostädr är förnybar. Nu fortsättr vi att fokusra på att yttrligar minska bhovt av nrgi, att nrgiffktivisra. HFABs totala nrgiförbrukning för uppvärmning och fastig htsl var 2001 i gnomsnitt 149 kwh/m 2 A-tmp rdovisar HFAB i gnomsnitt 101 kwh/m 2 A-tmp, normal årskorrigrad förbrukning (värm 90 kwh/m 2 och fastightsl 11 kwh/m 2 ). HFABs totalt uppvärmda ara är cirka m 2 A-tmp. HFABs främsta framgångsfaktor är vårt systmatiska sätt att arbta md nrgiffktivisring, vårt nrgildningssystm. HFABs nrgildningssystm känntcknas av tt ständigt förbättringsarbt i form av driftsuppföljning, nrgi- och driftsanalysr md åtgärdsförslag, gnomförand av åtgärdr samt ny driftsuppföljning. Dtta arbt har byggt upp n kunskap i förtagt som är n förutsättning då vi ralisrar högt ställda klimat- och nrgimål. En annan viktig framgångsfaktor är att följa vrksamhtn och dss bhov av förnyls och undrhållsåtgärdr för att i samband md dssa åtgärdr ävn nrgiffktivisra. Dtta arbtssätt gr god konomi. HFABs Miljöpolicy Vrksamhtn i HFAB skall präglas av tt starkt miljötänkand och ständiga förbättringar HFAB skall förvalta och bygga fastightr md sund inomhusmiljö och krtsloppstänkand HFAB skall sträva ftr att följa tillämplig miljölagstiftning md god marginal För att nå n långsiktigt hållbar samhällsutvckling arbtar HFAB för att minska sin miljöpåvrkan HFABs nrgildningssystm Varj år ska vi analysra tt antal fastightr för att s om möjlight finns att ffktivisra nrgi- och vattnförbrukningn samt förbättra inomhusklimatt. Till grund för val av fastightr som ska analysras: hög förbrukning av nrgi och/llr vattn; nrgi som j är förnybar; dåligt inomhusklimat; andra förbättringar kommr att sk i fastightn (rnovring, undrhåll llr ombyggnad) Enrgiffktivisring baktas i affärsplanarbtt Enrgianvändningn inom HFAB skall yttrligar optimras samtidigt som innklimatt förbättras Användningn av förnybara, miljöanpassad och lokala nrgikällor skall ftrsträvas HFAB ska arbta för att minska sitt koldioxidavtryck (carbon footprint). HFAB ska vrka för att nrgiförbrukningn går från 2017 års nivå på 101 kwh/m 2 A-tmp till 85 kwh/m 2 A-tmp år Vattnförbrukningn ska minska till n nivå 2030 på 1220 l/m 2 BOA-LOA. Samtliga HFABs vrksamhtsbilar ska drivas md förnybara bränsln llr grön l. HFAB ska s övr hur vissa bfintliga utvändiga parkringsplatsr i bståndt kan förss md laddningsmöjlightr för lbilar. I nyproducrad fastightr kommr dt att finnas spcilla platsr att hyra som är försdda md laddningsmöjlightr. Undr 2018 kommr HFAB dlta i SABOs nya klimat- och nrgiinitiativ samtidigt som samtliga fastightr kommr att nrgidklarras. Foto: Patrik Olsson Katgori ,6 Transport - Disl 2,8 Transport - Ptrol 1,4 Stationär förbränning - Träpllts 51,2 Svrigs första plusnrgiflrbostadshus i Harpling, nominrat till Årts Bygg 2015 Byggnadn md åtta lägnhtr är utformad för att undr tt år producra mr nrgi via solcllr vad byggnadn förbrukar för värm, varmvattn, fastightsl och hushållsl. Projktt har bidragit till nytänkand om nrgiffktiva byggnadr. Dt första årt i drift producrad sollanläggningn 38 MWh varav 30 MWh sålds som övrskott på lnätt. Totalt köpts in 16 MWh från lnätt, alltså tt plus på 14 MWh. Stationär förbränning - Biogas 51, ,4 Fjärrvärm - Halmstad 1 246,4 Elktricitt Bra Miljöval 0 Totala utsläpp Summa klimatpåvrkan 1353 KLIMATBOKSLUT 18 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 19 HALLAND 2017
11 HMS NETWORKS HMS står för Hardwar Mts Softwar. HMS produktr och lösningar gör dt möjligt för maskinr att koppla upp sig mot olika systm. Miljontals robotar, transportband och annan affärskritisk utrustning runt om i världn förlitar sig på HMS tknologi för industrill kommunikation. HMS omsättr Mkr, sysslsättr 542 prsonr och är notrat på OMX Nasdaq Nordic. På huvudkontort i Halmstad arbtar 220 anställda. Utvcklingscntr finns i Halmstad, Tyskland, Blgin och Spanin. Lokala kontor finns i Kina, Danmark, Frankrik, Tyskland, Italin, Indin, Japan, Storbritannin och USA. Förtagt har gn vrksamht inom bl.a. FoU, inköp, produktion, försäljning och kundsupport. Undr 2017 har mål md inriktning på hållbarht dfinirats och godkänts av koncrnldningn samt intgrrats i stratgiarbtt. Från och md 1 januari 2017 ska störr förtag hållbarhtsrapportra. HMS hållbarhtsrapport har därför anpassats nligt d nya rglrna i ÅRL. HMS i Halmstad har bytt ut poolbilarna från disl till hybridbilar och installrat laddstolpar. Enrgikartläggning gnomförds undr årt av vrksamhtrna i Halmstad och tyska Ravnsburg och driftoptimringar för rducring av nrgi förbrukningn gnomförds därftr. Lvrantörr i Asin har följts upp och kontrollrats md avsnd på miljödklarationr. För produktn WON Ntbitr har pappr rsatt skum vid paktring. Kontort i Tyskland har tagit fram initiativ för tt papprslöst kontor md planrad start Undr 2017 har bsparingspotntialn i rsor och minskad koldioxidutsläpp ökat md 37 % jämfört md 2016, pga. användning av alltflr Talk2M produktr var lförbrukningn från HMS tr affärsnhtr i Svrig, Tyskland och Blgin 1094 MWh och andln förnylsbar nrgi var 85,4 %. Elförbrukningn har ökat md 8 % vilkt bror på växand vrksamht och lokalytor. Enrgiförbrukningn i förhålland till antal lvrrad produktr har därmot minskat md 58 % sdan 2015, vilkt visar på n ffktivar nrgianvändning för framställning av produktr. Dirkta utsläpp omfattar bränsl till fordon som används vid affärsrsor. Utsläppn från dssa fordon har ökat något. Antalt bilar som används för affärsrsor har ökat md sx styckn. Dn indirkta nrgiförbrukningn kommr från l. Undr 2017 har utsläppn från lförbrukningn minskat då nrgimixn i Blgin blivit btydligt grönar. Scop 3 omfattar inkommand transportr av matrial till Svrig. Utsläppn från transportr av inkommand matrial har ökat vilkt bror på kraftigt ökad volymr av tillvrkad produktr. Hållbar tillväxt för oss bstår av tr dlar konomisk, miljömässig och social hållbarht som är ömssidigt brond av varandra. För oss handlar hållbar tillväxt om att förbättra för kundr, miljö och människorna i vår omgivning och i alla sammanhang där vi är vrksamma. HMS ldning har fastställt fyra särskilt viktiga fokusområdn inom hållbart förtagand som skapar grundn för hur HMS ska bidra till n hållbar samhällsutvckling; Innovativa produktr och attraktiva lösningar Enrgiffktivitt Attraktiv arbtsgivar Ansvarsfulla affärr HMS gnomför intrssntdialogr för att ta rda på vilka hållbarhtsfrågor våra kundr, mdarbtar, invstrar och ägar ansr ska prioritras. D hållbarhtsaspktr som btraktas som mst väsntliga är miljöpåvrkan från produktr och tjänstr, nrgiförbrukning i fastightr, växthusgasutsläpp (tjänstbilar, lförbrukning och trans portr av inkommand matrial), lktronikavfall, antikorruption, kundintgritt, b sparingspotntial gnom användning av produktr, komptnsutvckling och lvrantörsbdömning av mänskliga rättightr. En dialog om vad som är väsntligt pågår kontinurligt för att få värdfull fdback för tt ffktivt hållbarhtsarbt. Undr 2017 har hållbarhtsmål för d fyra fokusområdna dfinirats och godkänts av koncrnldningn samt intgrrats i stratgiarbtt. Vi tar nu avstamp i rsultatt för 2017 och fortsättr arbta md våra prioritrad frågor. HMS målsättning är att utvckla produktr som bidrar till förbättrad nrgiffktivitt och minskad utsläpp. HMS följr tt antal nyckltal kopplad till utsläpp av växthusgasr och nrgiförbrukning, förnybar nrgi samt minskad utsläpp för kundr, md syft att minimra kostnadr och ngativ miljöpåvrkan. Produktr konstruras för användning undr lång tid i krävand miljör. Möjlight till rparation och uppgradring i fält är väsntlig för att uppnå maximal livslängd. Produktrnas utformning avsnd låg vikt, litn formfaktor och ffktiv paktring sparar matrialrsursr och gr n lägr miljöpåvrkan i logistikkdjan. Katgori ,9 Transport - Disl ,1 Transport - Ptrol 3,8 65,9 31,8 HMS är tt globalt förtag md vrksamht i många ländr. För att uppnå gmnsamma mål och tillväxt md kvalitt krävs n stark gmnsam förtagskultur och värdgrund. Vi styr vårt arbt md arbtsmiljö, jämställdht och lönsättning md vår gmnsamma värdgrundspolicy som sammanfattas i HMS High Fiv. HMS mdarbtar rbjuds spännand prsonlig såväl som arbtsmässig utvckling i n modrn, dynamisk och växand organisation md många intrnationlla kontaktytor och goda karriärmöjlightr. El - blgisk mix 65,9 31,8 Elktricitt - bra miljöval Tyskland 0 Elktricitt - bra miljöval Blgin 0 Elktricitt - bra miljöval Svrig 0 Scop 3 147,8 294 Godstransportr 147,8 294 Totala utsläpp 464,7 587,7 Scop 3 Summa klimatpåvrkan 587,7 KLIMATBOKSLUT 20 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 21 HALLAND 2017
12 VARBERG ENERGI Varbrg Enrgi är n nrgi- och IT-koncrn som ägs av Varbrgs kommun gnom Varbrgs Stadshus AB. Vi är idag 110 anställda och omsättr årlign knappt 540 miljonr. Förtagts vrksamhtsgrnar är; l, lproduktion, fjärrvärm, gas, nrgioptimringstjänstr och brdband. Vi finns md andra ord md i våra kundrs vardag dygnt runt, årt om och för båd nyttans och nöjts skull. Vår omtank om miljön innbär att vi sdan lång tid tillbaka bdrivr gn produktion av förnybar nrgi. Vi marknadsför och säljr l till våra kundr undr namnt VIVA, som står för vind, vattn och sol tr rna och förnybara nrgikällor. Vi har undr årt satsat på att göra våra transportr fossilfria och har börjat använda biobränslt EcoPar Bio som rsättr fordonsdisl. Åtgärdrna rsultrad i n påtaglig sänkning av CO 2 -utsläpp från våra transportr. Vid vårt fjärrvärmvrk har vi invstrat i n biogaspanna på 1 MW. Biogasn lvrras från vår närmast grann rningsvrkt/gttrövrkt. Vid rningsprocssn producras biogas som tidigar facklads bort mn nu blir till värm i fjärrvärmnätt. Vi har bviljats så kallad gröna lån för invstringar i vårt fjärrvärmvrk. För att få klassificra sitt lån som grönt ska lånt vara kopplat till n invstring som främjar n hållbar utvckling. Vi har byggt n ny panncntral md två biobränslldad pannor i Tvååkr för att kunna ansluta flr kundr till vår fjärrvärm, n av dm var Naturbruksgymnasit i Munkagård. I samband md Stadsutvcklingsprojktt har vi påbörjat ombyggnation och flytt av ldningar. Utmd Östra Hamnvägn har vi lagt nd n ny fjärrvärmldning vilkt kommr att möjliggöra att bond i Västrport kan ansluta sig till fjärrvärmnätt i framtidn. Smarta nrgilösningar och gn sol-, vind- och vattnproduktion gör att vi undr 2017 har bidragit md ton i undvikna CO 2 -utsläpp. Rsultatt är 7 % bättr än 2016, vilkt bror på flra faktorr: Vår förnybara vind-, vattn- och sollproduktion ökad md 12 % jämfört md förgånd år. Vår fjärrvärmproduktion basrads 2017 på n bränslmix av 99 % förnybar nrgi 63 % rstvärm från Södra Cll Värö och 36 % biobränsl som flis, pllts, brikttr, biogas och bioolja. Mr rstvärm och minskad andl fossilt bränsl bidrar till att dn dirkta klimatpåvrkan har minskat. Vi har undr årt rsatt disln till våra fordon md biodisln Ecopar Bio vilkt är yttrligar tt xmpl på hur vi minskar klimatpåvrkan. En viss dirkt klimatpåvrkan visar d utsläpp som vår gn vrksamht gr upphov till. Dt handlar framförallt om skorstnsutsläpp från våra anläggningar mn ävn om transportr, förbrukningsmatrial, arbtsmaskinr och tjänstrsor. Varbrg Enrgis bidrag till att sänka klimatpåvrkan undr 2017 motsvarar utsläppn från drygt varv runt jordn md bil. Vi bytr blysningn på Varbrgs gator till ny nrgiffktiv LED-blysning. Dt kommr att innbära n halvring av nuvarand nrgi åtgång. För oss på Varbrg Enrgi är hållbarhtsarbt långt ifrån något nytt. Rdan för 27 år sdan invigd vi landts första vindkraftspark och kund börja lvrra vindproducrad l till våra kundr. Vi är sdan 2001 crtifirad nligt miljöstandardn ISO Crtifikatt i sig är dock int dt viktigast för vår dl; dt handlar mr om att crtifiringn innbär kontinurliga kontrollr vilkt gör att miljöarbtt fortsättr att vara n naturlig och viktig dl av dt dagliga arbtt blv vi vrifirad nligt n gndklaration som byggr på ISO 26000, n intrnationll ISO-standard md riktlinjr för socialt ansvarstagand för förtag. Som tt ld i dt arbtt har vi idntifirat några områdn vi fokusrar på; miljö, konsumntfrågor, samhällsngagmang och utvckling är första årt som vår hållbarhtsrdovisning skall ingå i årsrdovisningn. Sdan mr än tio år drivr vi vårt gt projkt Omtank gr nrgi, gnom vilkt vi varj år stöttar organisationr, förningar och ldsjälar som på olika sätt kämpar för n rättvis, frdlig och mdmänsklig tillvaro. Undr 2017 satsad vi på Ungdomsjourn Tigrlilja för dras värdfulla arbt md ungdomar som har fundringar, frågor llr bara sökr någon att prata md. Katgori Förbränning bränsln Biobränsln Fossila bränsln Divrs småutsläpp(gna fordon och arbtsmaskinr) Hjälpl kraftvärmvrk och värmvrk Övrig lkonsumtion Scop 3 Bränsln uppströms Biobränsln Fossila bränsln Vattnkraft, vindkraft och solkraft Div småutsläpp (tjänstrsor, post, kontorspappr, mm) Undvikna utsläpp Undvikn jungfrulig produktion pga MÅV*/biologisk bhandling Undvikna nttoutsläpp gnom naturgasförsäljning Undvikna utsläpp gnom biogasförsäljning Undvikn altrnativ uppvärmning av bostädr och lokalr Undvikn altrnativ lproduktion Undvikna lnätsförlustr Summa klimatpåvrkan Varav scop Varav undvikna missionr * MÅV=matrialåtrvinning Vi kommr att bygga n plltspanna som ska värma Droms nya husfabrik i Värö. Pannan kommr att tas i drift undr 2018 och är rsultatt av n fungrand intrssntdialog. Två nya vindkraftvrk planras i Bäckagård. D kommr att rsätta mindr vrk som vi montrat nd och sålt till åtrbruk. Vindkraftvrkn kommr att bidra till fossilfri lproduktion och öka andln gnproducrad l. Vi fortsättr att byta till LED-blysning i gatublysningsnätt. Vi åtrvinnr dssutom matrial gnom att n insats md LED-blysning montras in i bfintlig armatur. Md andra ord kommr vi att minska båd nrgianvändning och kostnadr. Vårt ldningssystm för miljö ISO skall förnyas till ny standard ISO14001:15 i mars Nytt i standardn är livscyklprspktivt där man förväntas ngagra sig i hla värdkdjan. Vi kommr att arbta md att väva in miljö båd uppströms och ndströms i värdkdjan. En ny panncntral i Tvååkr möjliggör att flr kan ansluta sig till fjärrvärm. Summa klimatpåvrkan Scop 3 Undvikna missionr KLIMATBOKSLUT 22 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 23 HALLAND 2017
13 VARBERGS BOSTAD Varbrgs Bostad är kommunns största bostadsbolag md övr hyrsrättr. Vi byggr framtidns Varbrg md människan och miljön i cntrum. Vi blv miljöcrtifirad rdan 1999 som tt av d första kommunala bostadsbolagn i landt. Idag är vi ävn crtifirad inom arbtsmiljö och kvalitt. Som Varbrgsbornas gt bostadsbolag kännr vi tt stort ansvar för nuvarand och kommand gnrationr. Därför har vi ambitionn att vårt CSR ska gå som n grön tråd gnom hla vrksamhtn. Målt är att vara n viktig dl i utvcklingn av Varbrg som Västkustns krativa mittpunkt. Vi byggr och förvaltar bostädr md trygght, trivsl, miljö och hållbarht som utgångspunkt var tt spcillt år för Varbrgs Bostad. Vi fylld 70 år. Som n xtra födlsdagsprsnt kund vi vid årsskiftt konstatra att vi, gnom n rad åtgärdr, lyckats sänka nrgiförbrukningn md 23 % d snast åtta årn. Ett rsultat som gör att vi liggr i topp när dt gällr nrgibsparingar bland landts kommunala bostadsbolag. Undr 2017 satsad vi övr 132 miljonr kronor på fastightsundrhåll. Som nrgibsparand åtgärdr ingick tilläggsisolring samt fönstrbytn. Vi har fasat ut förbrukningn av fossila produktr för uppvärmning och rsätt dssa md fjärrvärm. Insatsr för ffktiv åtrvinning är n annan viktig dl i arbtt för tt hållbart samhäll. Undr 2017 hämtad VIVAB ca 1390 ton brännbart avfall och ca 156 ton matavfall från våra hyrsgästr. Olika arbtsfordon står för nästan 40 % av vår klimatpåvrkan, mn arbtt md att ha n hlt fossilfri fordonspark fortsättr. I dag har vi åtta lbilar och tolv ldrivna mindr arbtsfordon. För hyrsgästr som väljr ldrivna fordon har vi satt upp laddningsstolpar i fyra av våra störr bostadsområdn satts spadn i jordn för Varbrgs Bostads största nybygg i modrn tid 224 nya lägnhtr på Västra Sörs. Samtidigt finns planr för totalt 1200 nya lägnhtr i Varbrg inom n tioårspriod. Goda nyhtr för bostadsbristns Varbrg, mn som samtidigt innbär att vi måst höja ribban yttrligar för våra miljömål. Bostadssktorn har tt stort ansvar för dt gmnsamma hållbarhtsarbtt. Störst miljöpåvrkan från fastightr skr i form av nrgianvändning för uppvärmning och gnom vattnförbrukningn. Uppvärmning och drift av bostädr och kontor står för cirka 40 % av dn totala nrgiåtgångn i Svrig. Mn ävn nybyggnadsprojkt påvrkar vår miljö. Vårt CSR-arbt måst alltså bli ännu ffktivar. I samarbt md SABO kommr måln för nrgibsparingar att höjas yttrligar. Dssutom ställr vi nu ännu högr krav på ntrprnörr och undrlvrantörr på n rad punktr, md målt att miljöpåvrkan ska bli så litn som möjligt. Tr byggstnar utgör grundn för vårt hållbarhtsarbt: hållbar konomi, hållbar miljö och social hållbarht. Alltid md människan i cntrum. Ekonomisk hållbarht innbär bland annat att vår konomiska tillväxt int får sk till prist av tt sgrgrat samhäll llr n förstörd miljö. Dt är n konomisk stabil grund som gör dt möjligt för oss att båd ta hand om våra gamla fastightr och bygga nytt. Arbtt för n hållbar miljö brör flra områdn. Att alla våra nybyggn görs md miljövänlig och nrgibsparand byggtknik är n självklarht, liksom att fortsätta spara nrgi och att arbta ffktivt md åtrvinning. Dtaljrna är avgörand; bikuporna för att slå vakt om dn livsviktiga pollinringn, förbättrad livskvalitt gnom n ny stadsdlspark, samt odlingslottr på Sörs för att nämna några. Liksom att undrhålla och utvckla utmiljörna i våra bostadsområdn. Social hållbarht innbär för oss att utvckla bra bond för ännu flr, liksom för olika livsstilar och situationr i livt, tt varirat bond md mindr och störr lägnhtr trygghtsbond för äldr samt ungdomslägnhtr för yngr som längtar ftr att ta stgt ut i vuxnlivt. Vi rbjudr våra hyrsgästr möjlightr till n mningsfull fritid i form av gna arrangmang och rabattrad prisr på xtrna. Vårt samarbt md olika idrottsklubbar gör att skolungdomar kan träna md sina idolr. Sommarjobb gr ungdomar chansn att tjäna n slant och prova på arbtslivt. I SKAL (SKolaArbtsLiv), som gr barn i grundskolan n praktisk inblick i arbtslivt, är vi dlaktiga jämt lva andra förtag i Varbrg. Katgori ,3 Transport - Biomix 0,5 Transport - Disl (B5) 52,1 Transport - Ptrol 2,8 92,8 Fjärrvärm Varbrg Enrgi 92,8 Elktricitt Bra Miljöval 0 Totala utsläpp 148 När dt gällr arbtt för n hållbar samhällsutvckling är vi övrtygad om att dt bara finns n väg att gå; vi måst bli ännu bättr. Därför höjr vi ribban när dt gällr målt för framtidns nrgibsparingar. Därför utökar vi invstringarna i solpanlr som dn på Västra Sörs, som till n början kommr att gnrra kwh. Därför satsar vi ännu mr på ny tknik. Exmplvis i form av ffktivar tvätt- och torkutrustning, samt som på Lilla Drottninggatan där vi har n ndgrävd kollktorslang, som värmr/ kylr utluftn till vntilationsaggrgatn. Därför kommr all dn l som vi köpr in från vind och vattnkraft. Därför slår vi vakt om våra duktiga mdarbtar för att tillsammans utvckla vår komptns inom CSR-områdt yttrligar. Därför byggr vi vidar på samarbtt md hyrsgästrna när dt gällr att åtrvinna och spara ännu mr nrgi och vattn. Därför ska vi göra ännu mr än så. Summa klimatpåvrkan togs d första spadtagn till Varbrgs Bostads största byggprojkt i modrn tid. 224 hyrsrättr på Västra Sörs. Som vid alla våra nybyggnationr används miljövänlig och nrgibsparand byggtknik. På ntrprnörr och undrlvrantörr ställs höga krav ur miljösynpunkt. KLIMATBOKSLUT 24 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 25 HALLAND 2017
14 VARBERGS FASTIGHETS AB Varbrgs Fastights AB (VFAB) är kommunns gt fastightsbolag. Vårt uppdrag är att mdvrka till utvcklingn av Varbrgs kommun gnom att bygga, utvckla och förvalta samhällsnyttiga och attraktiva fastightr samt bdriva parkringsvrksamht. Bolagt bildads 1970 och är tt hlägt dottrbolag till Varbrgs Stadshus AB som i sin tur ägs till 100 % av Varbrgs kommun. VFAB har n samlad komptns md tr huvudområdn: projktldning, fastightsförvaltning och parkringsvrksamht. Utövr dtta finns stödfunktionr inom konomi, HR, kommunikation och hållbarht. Förtagt har totalt 25 anställda och omsättningn för 2017 uppgick till 360 MSEK. Undr 2017 blv VFAB miljödiplomrad nligt Svnsk miljöbas. Miljödiplomringn läggr grundn för tt långsiktigt och systmatiskt arbt i alla dlar av vår vrksamht. Undr årt har fastightrna Sparbankshalln och Campus varit i fokus ur tt nrgiprspktiv, där båd nrgiffktivisring och driftoptimring har stts övr. Vi har ävn satt upp solcllr på Sparbankshallns tak och fasad. Andra nrgi- och klimat åtgärdr som gjorts är installation av LED-blysning i flrtalt av våra parkringshus samt laddningsstolpar för lbilar i yttrligar tt av våra parkringshus. I byggprojktn har vi undr årt börjat arbta mr systmatiskt rdan i upphandlingsskdt md vilka miljökrav som ställs på ntrprnörn. Arbtt följs upp löpand i varj projkt och på sikt är ambitionn att kunna följa upp xmplvis nrgioch avfallsstatistik i varj projkt. Sdan dcmbr 2017 bdrivs hållbarhtsfunktionn som n gn avdlning på VFAB md hållbarhtschfn i bolagts ldningsgrupp. Dtta innbär n uppväxling i VFABs hållbarhtsarbt. D mst klimatpåvrkand aktivittrna 2017 är avfall i våra byggprojkt följt av användning av köldmdir. Tillsammans står dssa för 72 % av d totala utsläppn, undr 2017 har avfallsstatistik från tr projkt samlats in (två projkt 2016). Vad gällr avfall i byggprojkt står fraktionrna som går till dponi llr förbränning för n btydand klimatpåvrkan. Vi bhövr arbta tillsammans md våra ntrprnörr för att minska dssa fraktionr till förmån för fraktionr som kan gå till matrialåtrvinning. Köldmdir är n fråga som vi tidigar j arbtat aktivt md utifrån tt klimatprspktiv. Undr årt har vi haft tt antal havrir i några anläggningar, md btydand utsläpp som följd. Dtta har mdfört att vi släppt ut nästan 70 ton koldioxidkvivalntr från köldmdir, mot 0 4 ton undr tidigar år. I klimatbokslutt har vi ändrat angrppssätt och har valt att utlämna undrlag från våra hyrsgästr. Anldningn är att vi önskar få n ökad förståls för vår gn påvrkan innan vi inkludrar andra aktörr ndströms. Dtta har korrigrats i tidigar års klimatbokslut. Undr årt har Sparbankshallns fasad klätts md solcllr. Dn årliga produktionn bräknas bli kwh. Fasadn vttr mot Påskbrgsvalln och sydöst. Utgångspunktn för VFABs hållbarhtsarbt är Varbrgs vision Västkustns krativa mittpunkt och visionns två förhållningssätt: Dlaktight och Hållbarht. Visionns förhållningssätt om hållbarht innbär att vi ska tillgodos dagns bhov utan att ävntyra kommand gnrationrs möjlightr att tillgodos sina bhov socialt, konomiskt och kologiskt. Kommunn har tagit fram fyra hållbarhtsinriktningar som ska vara vägldand i allt hållbarhtsarbt ävn på VFAB: Varbrg visar vägn, Livskraftiga kosystm, Hållbar rsursanvändning och Välmånd samhäll. Samtliga inriktningar har på olika sätt koppling till vårt arbt för n minskad klimatpåvrkan. Fokus i VFABs hållbarhtsarbt har tidigar varit miljöoch nrgifrågor i våra byggprojkt. Dt har handlat om bland annat nrgikrav på byggnadr, installation av solcllr samt tt aktivt arbt för miljömdvtna matrialval och n sund inomhusmiljö. VFAB är mdlmmar i Swdn Grn Building Council (SGBC) som är n intrssorganisation för hållbart byggand. Vårt hållbarhtsarbt utvcklas nu allt mr mot att innfatta samtliga aspktr som inkludras i hållbarhtsbgrppt, md stor vikt på social hållbarht. Vi är sdan vårn 2016 mdlmmar i Öppna förtag, tt Varbrgsinitiativ som syftar till att främja tolrans, antirasism och öppnht. Från 2018 års bokslut kommr VFAB att hållbarhtsrdovisa. Klimatbokslutt kommr att vara n dl i hållbarhtsrdovisningn samt utgör tt bra undrlag såväl i dialog md våra intrssntr som när vi prioritrar våra mst väsntliga frågor. Katgori ,8 91,6 Stationär förbränning - Biogas 0 0 Stationär förbränning - Pllts 11,4 23 Transport - Disl 0,5 1,5 Köldmdium 3,9 67,1 16,3 12,2 Fjärrvärm Varbrg Enrgi 16,3 12,2 VIVA-l Varbrgs Enrgi 0 0 Elktricitt Varbrgsortns lkraft 0 0 Scop 3 111,4 76,8 Avfall från byggprojkt 55 62,4 Avfall övrigt 51,7 11,3 Tjänstrsor - Disl 1,5 0,7 Tjänstrsor - Bnsin 2,4 1,8 Tjänstrsor - Tåg (SE) 0,1 0,1 Tjänstrsor - Flyg 0,5 0,5 Papprsförbrukning 0 0,2 Totala utsläpp 143,3 180,7 Vi sr att dt finns stor utvcklingspotntial i Scop 3. Aspktr vi har idntifirat som intrssanta ur tt klimatprspktiv rör till stor dl våra byggprojkt. Dt vor intrssant att kartlägga såväl val av byggmatrial, nrgianvändning undr byggskdt samt transportr till och från våra byggn. Vi kommr att bhöva utvckla samarbtt md våra ntrprnörr för att kunna få fram tt bra undrlag till n rimlig arbtsinsats. I tt första stg kan dt vara intrssant att välja tt spcifikt projkt som följs mr ingånd för att på så sätt få n bättr bild övr var i byggprocssn vi har störst klimatpåvrkan. Scop 3 går ävn att utvckla mr utifrån dn vrksamht som bdrivs i våra fastightr. Dt kan handla om nrgianvändning och uppkommn avfall hos våra hyrsgästr. Dnna information samlads in till Klimatbokslut 2016 mn har utlämnats i år då vi sr att vi bhövr kvalittssäkra och utvckla klimatbokslutt mr inom vår gn vrksamht innan vi tar nästa stg. Fastightsavdlningn ldr arbtt md att minska nrgiförbrukningn i VFABs fastightr. Fastightrna Sparbankshalln och Campus har varit först ut i n systmatisk gnomgång md fokus på såväl nrgiffktivisring och driftoptimring. Undr d kommand årn ska samtliga av VFABs fastightr gås ignom på samma sätt. Scop 3 Summa klimatpåvrkan 180,7 tonco 2 KLIMATBOKSLUT 26 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 27 HALLAND 2017
15 VARBERGS TAXI Varbrgs Taxi bstår av 17 dlägar, ca 70 anställda och omsatt 2017 ca 48 Mkr. Bolagt är modrbolag till Varbrgs BC AB som bdrivr trafikldning. Varbrgs Taxi bildads 1983 i nuvarand bolagsform, mn har anor sdan början av förra sklt. Vi utför olika typr av prson- och godstransportr. Dygnt runt, årt runt arbtar vi md dn snast tknikn för att säkrt och hållbart ta kundn till sitt mål. Vårt mål är att alltid lvrra srvic av högsta kvalitt oavstt hur frkvnt man är som kund. Vår snast utvckling är n applikation, där kundn nklt bokar sin rsa. Vi lansrar ävn n Taxibutlr för nklar bokning från hotll, rstaurangr och köpcntrum. Varbrgs Taxi strävar kontinurligt ftr att minska sin miljöpåvrkan. Vi arbtar ständigt md att kvalittssäkra vår vrksamht och att utvcklas. Förtagt är miljöcrtifirat sdan 2011 nligt Säkr Grön Taxi, vilkt basras på ISO Miljö och socialt ansvar är sdan läng väl intgrrat i vår vrksamht och vi sr arbtt som n viktig grund för att vara n sriös och långsiktigt framgångsrik aktör på marknadn. En hållbar vrksamht som kontinurligt utvcklas är möjlig ävn i taxibranschn, där vi succssivt utvcklar vår hållbarhtsstratgi. För att bhålla och utöka vårt försprång till våra konkurrntr arbtar vi md n långsiktig stratgi för dssa frågor. Viktiga ingångsvärdn till stratgin har varit vår faktiska påvrkan på omvärldn, vår stratgiska inriktning gnrllt och omvärldns förväntningar på oss. D viktigast miljöaspktrna för oss är val av fordon och bränsl samt att minska utsläppn av koldioxid, kvävoxid och svavloxid. Vårt mål är att lvrra n fossilfri transporttjänst år Vi vill anta transportutmaningn, att snast år 2030 ndast utföra och köpa fossilfria inrikstransportr. Vi fortsättr att följa utvcklingn inom miljö-och hållbarhtsområdt inklusiv utvcklingn av olika fossilfria bränsln. Viktiga mål är ävn att fortsätta att ngagra mdarbtar och nå ut till våra kundr om vårt sätt att arbta md hållbarhtsfrågor. Varbrgs Taxi har 2017 gjort sitt andra klimatbokslut. Vi har undr årt blivit fortsatt miljöcrtifirad ftr n xtrnrvision. Där arbtar vi aktivt md olika miljömål. Som aktör i taxibranschn har våra bslut och prioritringar n dirkt påvrkan på våra mdarbtar och kundr, mn också på vår bransch och vår omvärld. Därför ska vi ta ansvar och ligga i framkant när dt gällr hållbarhtsarbt inom taxinäringn. För tr år sdan bytt vi ut vår bilpark och planrar nu tt nytt utbyt. Utvcklingn går fort inom fordonsbranschn och vi bhövr noga avväga vilka fordon som är dt bästa miljöaltrnativt. Parallllt ställs krav på fordonns storlk och räckvidd. Våra utsläppsvärdn har höjts något, dock int brond på d nskilda fordonns miljökapacitt utan på grund av att fordonn körts flr mil än förgånd år. Vi kör som tidigar nämnts md samma fordonsflotta som förgånd år och har därför int sänkt utsläppn. Vi avsr vid dt förstånd utbytt av fordonsflotta att också utvcklas vad gällr bränsln md mindr koldioxidutsläpp. Katgori , ,2 Transport - Disl 884, ,2 0,5 0,5 Fjärrvärm Varbrg 0 0 Elktricitt svnsk mix 0,5 0,5 Scop 3 0,6 0,6 Avfall 0,6 0,5 Åtrvunnt avfall 0,1 0,1 Totala utsläpp ,3 Summa klimatpåvrkan 1034,3 Varbrgs Taxi har fordon för upp till 20 passagrar. Vi har ävn bussar avsdda för rullstolar och bårtransportr. Scop 3 KLIMATBOKSLUT 28 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 29 HALLAND 2017
16 VATTEN & MILJÖ I VÄST AB Vattn & Miljö i Väst AB, VIVAB, ägs gmnsamt av Varbrgs och Falknbrgs kommunr. Vi ansvarar för att alla i kommunrna har tillgång till friskt, rnt och gott vattn. Vårt ldningsnät bstår av 300 mil ldningar för dricks-, avlopps och dagvattn. Varj dygn lvrras 25 miljonr litr dricksvattn som producras vid våra 18 vattnvrk. Ldningsnätt transportrar 38 miljonr litr avloppsvattn varj dygn till något av våra 25 avloppsrningsvrk för rning. Vi ansvarar ävn för avfallt, båd insamling av hushållsavfall och dt som lämnas på åtrvinningscntralrna. Vår vision är att skapa n förnklad miljösmart vardag för kundn slutförds spillvattnldningn Norra Kuststammn mllan Bua och Gttrövrkt i Varbrg. Projktt har gnomförts md starkt miljöfokus båd undr gnomförandt och på lång sikt. Ldningn möjliggör flr avloppsanslutningar, ffktivar rning, mindr bräddningsrisk och minskat antal transportr. Vår första ldrivna poolbil är på plats, tt ld i att öka andln förnylsbart drivmdl. VIVAB:s mdarbtar gnomförd ävn n nkät för att kartlägga rsvanor till och från arbtt. Undr årt har gaspanna och gasldningar installrats på Gttrövrkt i Varbrg för att möjliggöra framställning av fjärrvärm ur rötgas. Arbtt förväntas vara klart undr Åtrvinningscntralr har utökats md åtrbrukshus. Vi har ävn övrgått till avfallspåsar md FSC-märkning. Undr 2017 har vi gnomfört kampanjr kopplat till vårt förbyggand arbt; Skydda Ätran, Vattnsmart samt kampanjr i samarbt md Svnskt Vattn xmplvis Världstoalttdagn, Världsvattndagn och Biltvättarhlgn. Vi har ävn tagit fram n ny digital sortringsguid för åtrvinning och avfall. Vi sr ävn i år att vår största klimatpåvrkan uppkommr i samband md avfallshantring, rning av dricks- och avloppsvattn samt av våra transportr. Kvalittn på råvattnt har ändrats vilkt gör att rningsprocssn krävr yttrligar rningsstg. Vi har därför invstrat i n ultrafiltranläggning på Kvarnagårdn i Varbrg, vilkt mdför n viss ökning av kmikalir i vattnrningsprocssn. Arbtt md att minska nrgiförbrukningn fortsättr, xmplvis md gn lproduktion gnom användning av biogas och vattnkraft har blastningn från våra godstransportr minskat, där några av våra undrntrprnörr har gått övr till biobränsl, som i sin tur minskar utsläppn av koldioxid. Samtidigt har vi räknat in flr postr än förgånd år för transport och avfallshantring vilkt spglar sig i rsultatt. Insamlad mängd matavfall har vi valt att rdovisa som undvikn klimatpåvrkan. Dn biogas som producras rsättr fossila bränsln. I rningsvrkns klimatbräkningar ingår undvikna missionr för framställning av biogas samt dn andl slam som åtranvänds till jordförbättring. I Svrig blir vi allt duktigar på att åtrvinna våra sopor, mn samtidigt ökar konsumtionn vilkt gör att mr och mr avfall producras. Därför räckr dt int md att åtrvinna utan vi måst ta nästa stg mot n mr hållbar miljö gnom att åtrbruka! På våra stora åtrvinningscntralr, Sandladan i Falknbrg och Östra Hamnvägn i Varbrg, kan du lämna dina förbrukad sakr till åtrbruk. Dt som du tänkt slänga kan vara till glädj för någon annan! Hla VIVAB:s vrksamht byggr på tt miljöförbättrand arbt ur tt samhällsprspktiv. Vrksamhtn styrs av tt flrtal lagar och förordningar som rglras till stor dl av tillstånd och miljömyndightr. Vi är ävn miljöcrtifirad nligt ISO 14001, vilkt ställr yttrligar krav på miljöförbättring. En dl av crtifiringn är att ta fram miljö- och kvalittsmål. Vi på VIVAB sr klimatbokslutt som yttrligar n möjlight att kartlägga och fördjupa vår kunskap kring vår klimatpåvrkan som n dl av vårt miljöarbt. Kravn på vår VA-vrksamht höjs kontinurligt och md omvärldsanalys hållr vi oss uppdatrad kring gälland krav. Gnom att aktivt dlta i forskningsprojkt kopplad till vår vrksamht får vi tydligt inblick i lösningar för vattnförsörjning och avloppsvattnrning. Vi arbtar aktivt md att informra om hur våra kundr på olika sätt kan göra bra val för miljön. Dt kan handla om att skydda vårt vattn (dricksvattn, dagvattn och avloppsvattn) samt viktn av att sortra och åtrvinna vårt avfall. Katgori ,6 Transport - Gas 2,5 Transport - Disl 280,3 Transport - E85 biotanol 0,3 Transport - Ptrol 19,6 Procssutsläpp avloppsrningsvrk 4433 Procssutsläpp vattnvrk ,2 Elktricitt Bra Miljöval 0 Uppvärmning naturgas 57,2 Scop ,2 Anställdas pndling - Gas 2,9 Anställdas pndling - Disl 86,9 Anställdas pndling - E85 biotanol 0,9 Anställdas pndling - Ptrol 113,7 Godstransportr - Gas 50,6 Godstransportr - Biodisl 38,3 Godstransportr - Disl 565,2 Flygrsor 2,4 Tjänstrsor - Taxi och tåg 0,3 Avfallsinsamling 998 Undvikna utsläpp ,6 Matavfall/biogas ,6 Totala utsläpp 5 978,4 I vår vrksamhtsplan har vi satt två miljömål; minskad miljöpåvrkan från våra transportr och ffktivisrad nrgianvändning. Ett arbt pågår för att anlägga n prmannt avlastningsstation för att ffktivt kunna transportra avfallt till förbränning. Vi planrar ävn att anlägga n förbhandlingsanläggning för matavfall för att lokalt kunna producra biogas. I vår slamstratgi planrar vi för n anläggning för trmisk bhandling av slam. Bhandlingn möjliggör för fosforåtrföring till livsmdlsproduktion samt utvinning av mr nrgi från slammt. Gnom att ta fram n utbytsplan för våra fordon kommr vrksamhtn få n tydligar inriktning mot utfasning av fossila bränsln. För att förbättra våra framtida mätningar övr våra fordon kommr vi undr 2018 slutföra införandt av körjournalr. Scop 3 Undvikna missionr Summa klimatpåvrkan 5978,4 KLIMATBOKSLUT 30 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 31 HALLAND 2017
17 BERÄKNINGSMETOD GHG-PROTOKOLLET CO 2 SCOPE 2 indirct CH 8 N 2 O HFCS PFC S SF 8 SCOPE 1 dirct SCOPE 3 indirct EMCs vision är att vara dt västsvnska näringslivts främsta förtagsnätvrk för klimatffktiv och hållbar affärsutvckling. Vi vrkar för att hitta d bästa lösningarna för att uppfylla våra mdlmsförtags bhov av kunskap, kontaktr och nätvrk. EMC tror på värdt av n samlad plattform där olika typr av aktörr kan mötas, föra dialog och tillsammans påvrka och förbättra. Md Klimatbokslut Halland vill vi inspirra flr till att göra mr. Mn framförallt är dt tt forum för dltagand förtag som har instt affärsnyttan av klimatffktiv affärsutvckling att hitta nya vägar framåt samt inspirras av andras framgångar. TRANSPORTATION AND DISTRIBUTION SCOPE 3 indirct INVESTMENTS PURCHASED GOODS AND SERVICES CAPITAL GOODS FUEL AND ENERGY RELATED ACTIVITES TRANSPORT AND DISTRIBUTION EMPLOYEE COMMUTING WASTE GENERATED IN OPERATIONS LEASED ASSETS BUSINESS TRAVEL COMPANY FACILITIES COMPANY VEHICLES PROCESSING OF SOLD PRODUCTS USE OF SOLD PRODUCTS END-OF-LIFE TREATMENT OF SOLD PRODUCTS FRANSCHISES LEASED ASSETS Upstram activits Rporting company Downstram avtivits Klimatbokslut Halland utgår från GHG-protokollts (Grnhous Gas Protocol) riktlinjr vilkt är dn globala standardn för bräkning, hantring och rapportring av växthusgasutsläpp. GHG-protokollt liggr ävn till grund för GRIs standard för utsläpp, GRI 305. GHG-protokollts standardr och vrktyg används globalt av förtag och organisationr för att bräkna och hantra växthusgasutsläpp. GHG-protokollts fm rapportringsprincipr bidrar till att göra rsultatt så användbart, spårbart och trovärdigt som möjligt: (i) rlvans, (ii) fullständight, (iii) jämförbarht, (iv) transparns och (v) noggrannht. GHG-protokollt är nklt att använda och anpassa till olika vrksamhtrs bhov, storlk och ambition då dt är uppdlat på olika rapportringsnivår, så kallad Scop. Mtodn innhållr tr olika scop md följand innbörd: avsr dirkta utsläpp från källor som kontrollras av vrksamhtn själva och där förtagt har dirkt kontroll övr sin klimatpåvrkan. Exmpl på sådana källor är utsläpp från gna fordon och industrilla procssr. avsr indirkta utsläpp från inköpt nrgi. Utsläppn skr då hos producntn mn räknas in i dn förbrukand vrksamhtns utsläppssiffror. Exmpl på dnna typ av källor är inköpt l, värm och kyla. Scop 3 omfattar indirkta utsläpp som vrksamhtn gr upphov till mn int kontrollrar dirkt. I Scop 3 finns sammanlagt 15 katgorir; åtta av dssa är uppströms i värdkdjan och sju är ndströms. Inköpta varor och tjänstr, tjänstrsor, transport och distribution samt avfallshantring är några av d katgorir som ingår i Scop 3. I bildn ovan åtrfinns samtliga 15 katgorir. Undvikn klimatpåvrkan Undvikn klimatpåvrkan är n vidarutvckling av GHG-protokollt där förbyggand klimatåtgärdr tas md i rapportringn. I dtta ingår åtgärdr där förtagts vrksamht bidrar till förbättringar av klimatt, xmplvis produktion av förnybar nrgi. Dnna rapportringsnivå är n viktig dl för många förtag för att visa på d positiva klimatffktr som förtagts produktr och tjänstr bidrar md till kundrna. Läs mr om mtodn och klimatbräkningar GHG-protokollts bräkningsundrlag KLIMATBOKSLUT HALLAND Klimatbokslut Halland är tt initiativ från Enrgi- och MiljöCntrum (EMC) som startad Klimatbokslut Halland användr dn globala standardn Grnhous Gas Protocol som utgångspunkt i bräkningarna av utsläppssiffror och Sustainability managmnt systmt CEMAsys används som tkniskt hjälpmdl för bräkning och rapportring av utsläppssiffrorna. Dltagand bolag i Klimatbokslut Halland rbjuds följand: Tillgång till och introduktion av CEMAsys Gnomgång av GHG-protokollt och dss innbörd Procsstöd i arbtt md datainsamling och rapportring Nätvrksträffar för rfarnhtsutbyt md övriga dltagand bolag En kommunikationsprodukt för pågånd klimatarbt och 2 är obligatoriska att rapportra på i Klimatbokslut Halland. Gälland Scop 3 är dt upp till vrksamhtrna själva att rapportra på d katgorir som anss vara väsntliga och av rlvans för vrksamhtn. KONTAKT Är du intrssrad av att vta mr om Klimatbokslut Halland? Kontakta oss så brättar vi mr! Hlna Björkman, , hlna.bjorkman@mcsvrig.s Tony Christnsn, , tony.christnsn@mcsvrig.s KLIMATBOKSLUT 32 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 33 HALLAND 2017
18 HÅLLBARHETS BAROMETERN EKONOMI Ekonomisk hållbarht handlar om att skapa n sund konomisk utvckling som int skr på bkostnad av dn sociala llr miljömässiga hållbarhtn. Då dn konomiska utvcklingn till stor dl drivs av förtag har förtag också n kritisk roll att spla för n ökad konomisk hållbarht, xmplvis gnom att vrka för sunda, tiska och miljövänliga affärr. 55 % HÅLLBARHETS BAROMETERN Klimatbokslutt fokusrar på n av vår tids mst brännand frågor, klimatfrågan. Klimatt är dock bara n av många affärskritiska hållbarhtsfrågor som vi varj dag måst hantra i våra vrksamhtr. För att kartlägga hållbarhtsarbtt, sprida kunskap och undrlätta intgrring av frågorna i affärr och vrksamht har EMC tagit fram tt digitalt vrktyg. Dt htr Hållbarhtsbaromtrn och är dn prfkta utgångspunktn i förtagts hållbarhtsarbt. MILJÖ Världn står idag inför miljömässiga utmaningar som vi int hittar motsvaright till i mänsklightns historia. Klimatförändringar, bristand tillgång till rnt vattn, hotad kosystm, spridning av kmikalir, luftförorningar och bristand avfallshantring är några av alla d utmaningar som har stor påvrkan på såväl miljö som människor. Förtag splar n viktig roll i arbtt md att möta dssa utmaningar, och har dssutom myckt att vinna på tt strukturrat miljöarbt. Hållbarhtsbaromtrn hjälpr din vrksamht att - Samla och övrblicka hållbarhtsarbtt - Intgrra hållbarhtsarbtt i hla vrksamhtn - Få inspiration och kunskap för att utvckla hållbarhtsarbtt - Rdovisa rt hållbarhtsarbt - Kommunicra rt hållbarhtsarbt intrnt och xtrnt SOCIALT Hälsa och säkrht, intgritt och trygght, mångfald och jämställdht är några ämnn som rör social hållbarht. Förtag kan göra stor skillnad gnom att kontinurligt idntifira och hantra sin positiva och ngativa, dirkta och indirkta påvrkan på människor gnom hla värdkdjan. Att som förtag arbta aktivt md social hållbarht kan dssutom hjälpa till att skapa n attraktiv och ffktiv organisation md stolta mdarbtar och lojala kundr. Gå in på för att läsa mr och rgistrra dig rdan idag. VÄSENTLIGHET OCH INTRESSENTER En väsntlightsanalys kan vara bra att göra för att idntifira d viktigast hållbarhtsfrågorna för din vrksamht. Väsntlight kan sägas vara n gräns för när n fråga blir så viktig att förtagt ska prioritra dn i sitt hållbarhtsarbt. På basis av dtta blir dt sdan lättar att utvckla n rlvant stratgi för och ldning av hållbarhtsarbtt. KLIMATBOKSLUT 34 HALLAND 2017 KLIMATBOKSLUT 35 HALLAND 2017
19 KLIMAT BOKSLUT HALLAND 2017 MÄCÉ Rklambyrå.
Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll
Rvisionsrapport 7/2010 Åstorps kommun Granskning av intrn kontroll Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...
Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young
Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av samhällsbyggnadsnämndns och tillsynsnämndns styrning och ldning Irén Dahl, Ernst & Young Augusti 2010 Hylt kommun Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...
Ekosteg. En simulering om energi och klimat
Ekostg En simulring om nrgi och klimat E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr
Krav på en projektledare.
Crtifiring av projktldar. PIE. EKI. LiU. Run Olsson vrsion 20050901 sid 1 av 5 Krav på n projktldar. Intrnationlla organisationr som IPMA och PMI har formulrat vilka krav som ska ställas på n projktldar.
där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t
REALRNTAN OCH PENNINGPOLITIKEN Dt finns flra sätt att närma sig frågan om vad som är n långsiktigt önskvärd nivå på dn pnningpolitiska styrräntan. I förliggand ruta diskutras dnna fråga md utgångspunkt
INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement
INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS Nya r t h g i l j ö m t v i l s t b r ia Arbtslivsinriktat rhabilitringsstöd Outplacmnt & WWW.HUMANUS.SE Rhabilitringsplan 3 vckor Nulägsanalys, kartläggning och slutrdovisning
INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement
INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS Nya r t h g i l j ö m t v i l s t b r ia Arbtslivsinriktat rhabilitringsstöd Outplacmnt & WWW.HUMANUS.SE Rhabilitringsplan 3 vckor Nulägsanalys, kartläggning och slutrdovisning
Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna
Rvisionsrapport nr 4/2010 Åstorps kommun Granskning av kommunns kommunikation md mdborgarna Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning
Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av upphandlingar
Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av upphandlingar Jakob Smith fbruari 2011 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och syft... 4 1.2 Mtod och avgränsning... 4 2
Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt.
Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt. Dt är skillnad på och smör. Ävn när dt gällr miljön. Till barn i förskola och skola rkommndrar Livsmdlsvrkt och lätt för smör och smörblandad produktr. En ny analys
Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003
Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 1 Kommunrvisionn Innhållsförtckning Sammanfattning... 3 1. Inldning... 4 1.1 Uppdrag... 4 1.2 Avgränsning... 4 1.3
Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten
Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av övrförmyndarvrksamhtn Karin Hansson, Ernst & Young sptmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING... 4 1.2
TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-12-04
TRAFIKUTRDNIN SILBODALSKOLAN Tillhör dtaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 0--04 Innhåll Innhåll... INLDNIN... Bakgrund... Syft md utrdningn... NULÄS- OCH PROBLMBSKRIVNIN...
ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV
Karl-Magnus Spiik Ky Tst / 1 ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV Bifogat finnr du situationr där man btr sig på olika sätt. Gnom att svara på dssa frågor får du n bild av ditt gt btnd (= din människotyp).
INTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12
INTRODUKTION Btch AB är i grundn tt gränsövrskridand nätvrk av ingnjörr, tknikr, tillvrkar (producntr) som alla har myckt lång rfarnht inom Hydraulik branschn. Dtta inkludrar allt från tillvrkning och
Verksamhetsberättelse 2016 Servicesektorn
Vrksamhtsbrättls Srvicsktorn Innhållsförtckning 1 Vrksamhtsövrsikt... 3 2 Sammanfattning... 4 3 Volymr... 6 3.1 Måltidssrvic... 6 3.2 Bmanningsnhtn... 6 4 Måluppföljning... 7 4.1 Balans mllan konomi, kvalitt
Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen
Nummr 1 2014 Anglica är vår nya intrnrvisor Våra värdringar visar vilka vi är rsultat från omröstningn NKI och mdarbtarundrsökning båd ris och ros Ldarn Ansvarstagand Ett åtrkommand tma i dt här numrt
Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen
Jacob Edlund VMK/VMU 2009-03-10 Slumpjustrat nyckltal för noggrannht vid timmrklassningn Bakgrund När systmt för dn stockvisa klassningn av sågtimmr ändrads från VMR 1-99 till VMR 1-07 år 2008 ändrads
Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner
Rvisionsrapport 2/2010 Åstorps kommun Granskning av lönkontorts utbtalningsrutinr Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...
Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002
ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2002-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2002 Sida: 1 Ordförand GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision
Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M
Yrks-SM tur och rtur E n l ä r a r h a n d l d n i n g k r i n g Y r k s - S M Yrks-SM 2010 Dt prfkta studibsökt Dn 19-21 maj 2010 arrangras nästa svnska mästrskap i yrksskicklight. Platsn är Götborg och
SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod...
Rvisionsrapport 2010 Malmö stad Granskning av policy och riktlinjr samt intrn kontroll mot mutor tc. Jakob Smith och Josabth Alfsdottr dcmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING...
Integrerade ledningssystem artikelsamling
Intgrrad ldningssystm artiklsamling Stockholm 2005-01-14 Dt är ffktivt och dt lönar sig att jobba intgrrat. Många organisationr jobbar idag md tt llr flra ldningssystm. Eftrsom strukturrna då är på plats
EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030
FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond
Vi bygger för ett hållbart Trollhättan. Kvarteret Fridhem. 174 nya hyreslägenheter i klimatsmarta passivhus.
Vi byggr för tt hållbart Trollhättan vartrt ridhm 174 nya hyrslägnhtr i klimatsmarta passivhus. Ett grönt kvartr i n skön stad. vartrt ridhm är vrigs hittills största satsning på så kallad Passivhus. 174
Delårsrapport 2014-08-31
TRELLEBORGS KOMMUN Srvlcriämndn 2014-09-22 Dlårsrapprt 2014-08-31 Sammanfattning Nämndsttal (tkr) Dlår 140831 Årsbudgt 2014 Prgns 2014 Avvikls Vrksamhtns intäktr 260 267 386 016 385 016-1 000 Vrksamhtns
Vad påverkar investerare att välja hållbara investeringar? www.gu.s e
Vad påvrkar invstrar att välja hållbara invstringar? Vad är hållbara invstringar? TRE EXEMPEL Aktiv förvaltning Gustavia Blu Engin: svnskförvaltad fond inom förnybar nrgi och miljötknik. Fondn har tt globalt
www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid
www.librhrmods.s Kurskatalog 2008 Libr Hrmods för n lysand framtid 1898 n a d s lärand t l b i x s fl d o m r H Libr Välkommn till Libr Hrmods! hos oss når du dina mål Från och md januari 2008 bdrivr Libr
ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG
Forskning och studir kring kvinnors arbtsliv, karriärutvckling, hälsa och gna förtagand. Förlag som spridr kunskapn ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG MONICA RENSTIG VD, forskar,dbattör
Verksamhetsrapport Tertial Vård och äldreomsorg
Vrksamhtsrapport Trtial 1 2016 Vård och äldromsorg Innhållsförtckning 1 Vrksamhtsövrsikt... 5 2 Sammanfattning... 5 3 Volymr... 6 3.1 Platsr... 6 3.2 Trygghtsplatsr... 7 3.3 Köpta platsr... 7 3.4 Dagvrksamht
Handlingsplaner för Arbetsmiljö och Lika Villkor
Handlingsplan för Arbtsmiljö Institution/motsvarand: Institutionn för klinisk och xprimntll mdicin Bhandlad i LSG dn: 170906 Fastslagn i institutionsstyrlsn/motsvarand dn: 170907 Nulägsbskrivning av Arbtsmiljöarbtt:
Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 3/2003
Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2003-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2003 Sida: 1 Kommunrvisionn 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision
EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030
FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond
Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden
Lust och risk tt spl om sxull hälsa och riskbtndn 2 / 11 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn
Handlingsplaner för Arbetsmiljö och Lika Villkor
Handlingsplan för Arbtsmiljö Institution/motsvarand: Institutionn för klinisk och xprimntll mdicin Bhandlad i LSG dn: 180928 Fastslagn i institutionsstyrlsn/motsvarand dn: 181004 Nulägsbskrivning av Arbtsmiljöarbtt:
.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna
Södrtälj kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-05 Utbildningskontort.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN 2017-09~. 1 9 \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrlsn. ~cuildningsnämndn Kommundlsnämndrna 1 (3) Rvidring
Sammanställning av kursutvärdering PBL/Case ht 09
Wordlsammanställning av kursutvärdring Kommntar från kursldning: Utifrån dt som framgår av kursutvärdringn har kursn påvrkat synn på lärand och ävn dn gna lärarrolln. Dt framgår också att många fått inspiration
Arkitekturell systemförvaltning
Arkitkturll systmförvaltng Mal Norström, På AB och Lköpgs Univrsitt mal.norstrom@pais.s, Svärvägn 3C 182 33 Danry Prsntrat på Sunsvall vcka 42 2009. Sammanfattng Många organisationr har grupprat sa IT-systm
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Personalutskottets arbete information 185 KS/2019:15
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdsdatum Arbtsutskott 2019-09-30 1 (1) Sida 185 KS/2019:15 Prsonalutskottts arbt 2019 - information Bakgrund Varj år skr n information och möjlight till frågor runt
Modersmål - på skoj eller på riktigt
Lärarhögskolan i Stockholm Institutionn för samhäll, kultur och lärand Vårtrminn 2006 C- uppsats, 15 poäng Modrsmål - på skoj llr på riktigt En studi av modrsmålsundrvisningns utvckling, dss potntial och
energibyggare EnergiTing Sydost 2015-11-12 Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union
EnrgiTing Sydost 2015-11-12 Intraktiv utbildning för byggnadsarbtar och installatörr Ldand branschaktörr står bakom En utbildningskampanj md syft att öka byggnadsarbtar och installatörrs komptns för lågnrgibyggand
Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000
Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV RESEKOSTNADER OCH REPRESENTATION Bngt Sbring Sptmbr 2000 Sida: 1 Ordförand Kommunrvisionn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inldning... 2 2. Rsultat av granskningn...
Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar
Räknövningar populationsstruktur, inavl, ffktiv populationsstorlk, pdigr-analys - md svar : Ndanstånd alllfrkvnsdata rhölls från tt stickprov. Bräkna gnomsnittlig förväntad htrozygositt. Locus A B C D
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994
Förningn Svrigs Habilitringschfr Rikstäckand nätvrk för habilitringn i Svrig. Grundad 1994 Minnsantckningar styrlsmöt 2012-01-19 och 2012-01-20 Plats: Stockholm, Villa Brvik Tid: 13.00 Närvarand: Lna,
NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.
STUDENT DECEMBER 2014 NYTT från Växjöbostädr p p a n d m t l k n d i Boka tvätt ttar ä r b s u p m a C å ig p Områdsansvar Nu öppnar vi portarna på Valln, kom och titta, sidan 3. Så här hållr du värmn,
Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalkonomiska institutionn Vid tntamn måst varj studnt lgitimra sig (fotolgitimation). Om så int skr kommr skrivningn int att rättas. TENTAMEN B/MAKROTEORI, 7,5 POÄNG, 7 FEBRUARI
ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand
Icbrakrs 2 / 10 Götborgs Rgionn och GR Utbildning GR är n samarbtsorganisation för 13 kommunr i Västsvrig tillsammans har mdlmskommunrna 900 000 invånar. Förbundts uppgift är att vrka för samarbt övr kommungränsrna
Isle.::4.;Z...,Z*..#...Z,5:..
./ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 201&12-10 1(1) Plats ochtid Kablvägn 17, kl 13:30-15:00 and Mariann Eriksson (S) ordförand Eva Gustavsson (C) LilianBor6n tg Brit Lundström (M) Maritha Johansson CS) Margartha
Bilaga 1 Kravspecifikation
Bilaga 1 Kravspcifikation Prövning av anbud Skallkrav Ndan följr d skall-krav som ställs i dnna upphandling. Anbudsgivarn ombds fylla i ndanstånd tabll md tt kryss i JA llr NEJ rutorna för rspktiv fråga.
Per Sandström och Mats Wedin
Raltids GPS på rn i Vilhlmina Norra samby Pr Sandström och ats Wdin Arbtsrapport Svrigs lantbruksunivrsitt ISSN Institutionn för skoglig rsurshushållning ISRN SLU SRG AR SE 9 8 UEÅ www.srh.slu.s Tfn: 9-786
Sommarpraktik - Grundskola 2017
Sommarpraktik Grundskola 2017 1. Födlsår 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2. Inom vilkt praktikområd har du praktisrat? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Förskola/fritidshm Fritid/kultur
KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.!
Manual EJLR-1000 Läs avsnittt Viktig information innan du installrar dn här produktn Dt kan vara farligt att int följa säkrhtsanvisningarna. Flaktig installation innbär dssutom att produktns vntulla garanti
Svenska jordbrukets klimatpåverkan
Svnska jordbrukts klimatpåvrkan tt bräkningssätt där ävn livsmdlns innhåll av nrgirika kolbindningar värdras Förord I min tidigar roll som statlig tjänstman ingick att utvärdra jordbrukspolitikns miljöffktr.
Ett sekel av samarbete
johanns jansson / nordn. org Första nordiska mött för hushållsvtar hölls i Sorø i Danmark år 1909, dt sista i finländska Åbo år 2009. Ett skl av samarbt Ett skl. Så läng sdan är dt danskan Magdalna Lauridsn
Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016
Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasit 2016 1. Födlsår 2. Inom vil praktikområd har du praktisrat? 3. Hur är du md dn information du fick på informationsmött. Svara på n skala mllan 1-5 där 1 btydr int och 5
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (19)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdsprotokoll 9 (19) Socialnämndns arbtsutskott 2015-05-11 56 Intrnplan socialnämndn 2015 (SN 2015.006) Bslut Arbtsutskottt bslutar att förslå att: Socialnämndn bslutar att lägga
Bengt Sebring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2001
Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV JÄVSFÖRHÅLLAN- DEN VID UPPHANDLING Bngt Sbring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförand Kommunrvisionn INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 3 1 BAKGRUND
Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015.
locum. VÄRD FR VÅRD 2015-05-07 2015-05-28 - ÄRD 12 AMÄLA r.oc 1501-0234 1 (1) Styrlsn för Locum AB Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastightr Stockholm Ärndt Anmälan av månadsrapport för
Verksamhetsberättelse
Vrksamhtsbrättls ÅR:2016 Datum: 170110/170115 LSR:s organisationsnummr: 802002-0361 Sktion: Ruma Ev. gt sktionsorg.nr: Kontaktprsonr Namn E-post Ordförand: Linda Humlsjö linda.humlsjo@gmail.com Kassör:
GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD
GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD INLEDNING Sundsvall Norrlands huvudstad Sundsvall Norrlands huvudstad, är båd tt nuläg och n önskan om n framtida position. Norrlands huvudstad är int
Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer
Tankn och handlingn tt spl om sxull hälsa och ordassociationr 2 / 13 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad
Ideologiska skiljelinjer
Idologiska skiljlinjr Maria Oskarson Statsvtnskapliga institutionn Götborgs univrsitt Prsntation vid Arbtarrörlsns forskarnätvrks konfrns 7/12 21 om socialdmokratin, samhällsutvcklingn och mdborgarnas
PLATTFORM FÖR IOGT-NTO:s
PLFRM FÖR IG-N:s SCIL VERKSMHE R PLF :s N G I M FÖ R L I C S E H M V E R KS Bakgrund IG-N:s vision är tt sahäll, n värld, där alkohol och andra drogr int hindrar änniskor att lva tt ritt och rikt liv.
Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)
Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd) 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts
Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik
Räknövning i rmodynamik och statistisk fysik 004--8 Problm En Isingmodll har två spinn md växlvrkansnrginu s s. Ang alla tillstånd samt dras oltzmann-faktorr. räkna systmts partitionsfunktion. ad är sannolikhtn
Skiften: Specialnummer: Intervjuer med alla nya talespersoner
Spcialnummr: Intrvjur md alla nya talsprsonr MEDBORGAREN NYA MODERATERNAS MEDLEMSTIDNING NUMMER 7 2014 Skiftn: Johnny Magnusson ny ordförand i Västra Götaland Kristoffr Tamsons nytt trafiklandstingsråd
Ansgars fritidshem. Vi försöker vara. Västerås bästa fritidshem
Ansgars fritidshm Vi försökr vara Västrås bästa fritidshm r da g ä fr Varj xmllis, n ly dt ara alltifrå r an v grönsak k t d till i h t smoo m d dip. Välkommn till Ansgars fritidshm! Ansgars fritidshm
Programutvärdering av psykologprogrammen VT15
Programutvärring av psykologprogrammn VT Antal ltagar i nkätn: Antal rhållna nkätsvar: 6 Jag har sturat vid följan program Antal svar på frågan: 6 ( Psykologprogrammt 6,9 ( Psykologprogrammt md inriktning
Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)
Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd) 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts
Verksamhetsberättelse 2016 Kultur o Samhällsservice
Vrksamhtsbrättls Kultur o Samhällssrvic Innhållsförtckning 1 Vrksamhtsövrsikt... 3 2 Sammanfattning... 4 3 Volymr... 5 3.1 Bibliotk... 5 3.2 Fritid... Fl! Bokmärkt är int dfinirat. 4 Måluppföljning...
Verksamhetsberättelse 2016 Kommunledningssektor
Vrksamhtsbrättls Kommunldningssktor Innhållsförtckning 1 Vrksamhtsövrsikt... 3 2 Sammanfattning... 5 3 Volymr... 6 3.1 Chfr i förvaltningn... 6 3.2 Kommunala fastightr... 6 4 Måluppföljning... 7 4.1 Balans
Kallelse Föredragningslista 2015-01-13. Barn och utbildningsnämnden
Kallls Fördragningslista 1(3 2015-01-13 Sammanträd Barn och utbildningsnämndn Plats och tid Sammanträdsrum Bäv 08:30 torsdagn dn 22 januari 2015 Ordförand Skrtrar Ccilia Sandbrg Prnilla Gustafsson Fördragningslista
Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium
Nr 3-4/2000 NUCLEUS I slutt av novmbr stod SKI som värd för tt nationllt forskningssminarium på raktorsäkrhtsområdt. Där rdovisad båd myndightn och kraftbolagn sina pågånd forskningsprogram och vad man
Undersökningen. du kan göra skillnad. Kalas-Extra! Dags för årets hyresgästenkät
INFORMATION FRÅN GÖTEBORGSLOKALER 2 2 0 1 2 Undrsökningn där du kan göra skillnad Dags för årts hyrsgästnkät Är du nöjd llr missnöjd md din lokal och ditt torg? Vad gör att du trivs md lokaln och torgt?
Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide)
Offntlig sammanfattning av riskhantringsplann (RMP) Saxnda (liraglutid) Dtta är n sammanfattning av riskhantringsplann (RMP) för Saxnda som bskrivr d åtgärdr som ska vidtas för att säkrställa att Saxnda
Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande
Från avdlning till barngrupp fokus på barns utvckling och lärand Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand Pia Williams Skolriksdag 2017 Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand www.gu.s
Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W
Grnhous Gas Protocol Rport for Opus Bilprovning Bräkningspriod: 2014 Framtagn juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W Rdovisningsdtaljr Konsolidringsmodll (Consolidation Approach) Vrksamhtskontroll Organisatorisk
Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)
Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland
DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege
FyL VT06 DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I Magntisring md lström Magntfältt kring n spol Kraftvrkan mllan spolar Bränna spik Jacobs stg Uppdatrad dn 9 januari 006 Introduktion FyL VT06 I littraturn och framför
Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om
L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr
Kristianstads. kommun. uuj.de- Justerare: Jan-Ake Wendel PROTOKOLL. KRF Kommunala Rådet för Funktionsnedsatta. Kommunala rådet för funktionsnedsatta
Omsorgsförvaltningn KRF Kommunala Rådt för Funktionsndsatta Tid och plats: Klockan 13.15-16.00 Östra hust, rum 108 Kommunala rådt för funktionsndsatta Ldamötr Alic Back, Afasiförningn Knut Thorstnsson.
Sammanträdesdatum Arbetsutskott (4) 197 KS/2019:7. Detaljbudget - KSF 2019
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdsdatum Arbtsutskott 2018-12-03 1 (4) Sida 197 KS/2019:7 Dtaljbudgt - KSF 2019 Bakgrund Kommunstyrlsn fastställr dtaljbudgt för vrksamhtn inom styrlsns vrksamhtsområd
Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor
L vnadsvanor påvrkas av kultur och traditionr, och d varirar brond på bl a konomiska villkor arbtslösht utbildning sociokonomisk tillhöright socialt dltagand L ivsstiln är i sin tur tt uttryck för hur
Kulturskolerådets remissyttrande på SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund
Kulturskolrådt www.kulturskolradt.s Kulturskolrådts rmissyttrand på SOU 2016:69 En inkludrand kulturskola på gn grund Kulturskolrådts rmissyttrand En utrdning om kommunrnas kulturskolvrksamht och n nationll
KLIMATSMARTA & LÖNSAMMA LUNCHER
Frasig Prfktion KLIMATSMARTA & LÖNSAMMA LUNCHER Krispig panad och mjuk saftig fisk, dt är n "prfct match" och tt riktigt gott sätt att äta mr fisk. Vi har tt brtt sortimnt md myckt att välja mllan olika
KALLELSE TILL Socialnämnden
KALLELSE TILL Socialnämndn Kompl handlingar Vrksamhtsbrättls utdlad till nämnd 2017-02-10 Ordinari ldamötr kallas till sammanträd md ocialnämndn Torsdagn dn 16 fbruari 2017, kl 9:00 i Näst, Lindsbrgs kommunhus
Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget
t g a t R Frö ar pl m x ns r f R 1 1. Välkommn till Frö-Rtagt Hj, nu ska du och dina klasskompisar starta rt alldls gna förtag. Vi på FramtidsFrön har valt att kalla dt Frö-Rtag. Md Frö mnar vi att du
S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM 971. www.whirlpool.com
AVM 960 AVM 961 AVM 971 S D K N O F I.hirlpool.com 1 S INNAN APPARATN MONTRAS INSTALLATION KONTROLLRA ATT ugnsutrymmt är tomt för installationn. KONTROLLRA att apparatn int är skadad innan dn montras i
OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr: 2012012917
BRANDUTREDNINGSPROTOKOLL Datum: 20121130 Vår rfrns: Grt Andrsson Dnr: 2013-000138 Er rfrns: MSB Uppdragsgivar: Uppdrag: Undrsökningn utförd: Bilagor: Landskrona Räddningstjänst Brandorsak, brandförlopp
Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV UTBETALNINGSRUTINER. Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2003
Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV UTBETALNINGSRUTINER Bngt Sbring Sptmbr 2003 Sida: 1 Kommunrvisionn 1. Inldning Dnna rapport utgör n dlrapport i vårt arbt md att granska dn intrna kontrolln
Databaser om olyckor och risker
- -OU rapport Databasr om olyckor och riskr RADDNIMGS VERKET - -OU rapport Databasr om olyckor och riskr RADDMINGS VERKET 1999 Räddningsvrkt, Karlstad Risk- och miljöavdlningn Bställningsnummr P2 1-273199
om de är minst 8 år gamla
VIKTIGA SÄKERHETSINSTRUKTIONER LÄS NOGGRANT OCH SPARA FÖR FRAMTIDA REFERENS VÄRM INTE UPP OCH ANVÄND INTE BRANDFARLIGA MATERIAL i llr nära ugnn. Ångor kan skapa n risk för brand llr xplosion. ANVÄND INTE
Granskning av årsredovisning 2009
Öhrlings NEWATERHOUSE@DPERs Rvisionsrapport* Granskning av årsrdovisning 2009 Hylt kommun 12 mars 2010 Ingr Andrsson Carl-Magnus Stnsson NaWATERHOUSECWPERS IC Innhållsförtckning 1 Sammanfattning 3 2 Inldning
Gefle IF Friidrott. Rehab
PM 2 0 15 n j k r a a m p s 8 t 1 n l v m ä G g R 0 0. 9 1. l k Lokala sponsorr äv l Lokal arrangör Gfl IF Friidrott G Huvudsponsor Rhab Vi är glada för att just DU har anmält dig! VårRust är framför allt
Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar
Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 12 Uppskatta rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar Md rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar ass alla d kstnadr sm tör dn dirkta ärdförädlingn är förknippad
Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter
Förra gångn Prisbildning Rala och nominlla tröghtr Marknadsformr Ej fri konkurrns man sättr prist Bilatrala rlationr, optimalt Prisr trögrörliga Olika branschr Övr tidn Arbtsmarknad - marknadsformr Monopol
4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i 1.20.
Sidan 1 av 41 AVDELNING 1 Miljöfarlig vrksamht för vilkn tillstånds- llr anmälningsplikt gällr nligt 5 llr 21 förordningn (1998:899) om miljöfarlig vrksamht och hälsoskydd samt viss annan vrksamht, s k
Kort omvärldsanalys och kartläggning av hur universitet i Europa hanterar forskningsdata och open access
Kort omvärldsanalys och kartläggning av hur univrsitt i Europa hantrar forskningsdata och opn accss n rapport författad av Lna Ivarsson och Sofia Gullstrand, Götborgs univrsittsbibliotk, Digitala tjänstr
SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER
Sparabla diffrntialkvationr SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER En diffrntialkvation DE av första ordningn sägs vara sparabl om dn kan skrivas på d formn P Q llr kvivalnt d P d Q d Dn allmänna lösningn till
Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e
Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska