Lärare inspirerar lärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärare inspirerar lärare"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen IS Montessoripedagogik Examensarbete 7,5 högskolepoäng Lärare inspirerar lärare Teachers Inspiring Teachers Maria Serkitjis Montessoripedagogik 60 hp Examinator: Bodil Cronquist

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Montessoripedagogikens bakgrund och syfte Montessoripedagogikens syn på barnet Frågeställning Syfte Metod Metodval och arbetsgång Resultat Diskussion Slutsats Referenslista Litteratur Internet... 9 Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. Inledning Det har skett en förändring vad gäller arbetsbördan för lärare i den svenska skolan de senaste 10 åren. Planeringstiden har förkortats och ersatts med många administrativa uppgifter samt krav på omfattande dokumentation har höjts. Min upplevelse är att som lärare inte alltid hinner med och att det är en ständig stress att bibehålla kvalité och kreativitet i undervisningen. Med den rapida utveckling som internet har haft sedan 90-talet har möjligheten för pedagogiska hemsidor framkommit. Det finns nu möjligheter för lärare att genom olika forum ta del av varandras idéer och material. Problemet som uppkommer är att för den otränade så är internet något av en snårskog med information som personen måste nästla sig igenom för att hitta det hen söker efter, vilket krävs en del färdigheter för. Det finns sidor såsom där lärare kan ta del av idéer på lektioner i olika ämnen men det jag vill utveckla och som är syftet med detta arbete är en samlingsplats endast för montessorimaterial och det genom att skapa en hemsida där medlemmar kan lägga upp egengjort material eller idéer för lektioner i montessorisk anda. 2. Bakgrund 2.1 Montessoripedagogikens bakgrund och syfte Maria Montessori är, tillsammans med bl.a. Jean Piaget, John Dewey och Lev Vygotskij, en av 1900-talets kända grundare inom utveckling av pedagogiska teorier vars teorier än idag har stor betydelse. Maria Montessori föddes år 1870 i staden Chiaravalle som ligger i provinsen Marche i Italien. Vid den här tiden var många människor analfabeter i Europas länder. Montessori var enda barnet i en medelklassfamilj med en konservativ far, Alessandro, och en väl utbildad liberal mor, Renilde som var ett stort stöd genom sin dotters utbildning. Maria Montessori var ambitiös vad gällde sin utbildning och hade en envishet som hette duga. Redan som 12-åring sökte hon att bli ingenjör vid den tekniska skolan men beslöts sig efter en tid att bli läkare. Detta var till en början ingen riktlinje som var uppskattat av hennes far, Alessandro, som trots denna tids förväntan på kvinnor som hemmafruar insåg att detta inte var ett liv för sin dotter. Vid denna tid hade inte kvinnor möjlighet att tillträda medicinska studier, trots detta lyckades hon bli antagen till slut och vid 26 års ålder var Maria Montessori den första kvinnliga läkaren i Italien (Lena Hanson, 1977, Maria Montessori, 1989, Kerstin Signert, 2000 och Kristina Skjöld Wennerström & Mari Bröderman Smeds, 1997). Maria Montessori började arbeta på Roms universitetssjukhus med psykiskt utvecklingsstörda barn efter sina studier, där hon samtidigt startade en egen privat klinik där stor del av patientantalet bestod av fattiga kvinnor och deras barn. De barn hon arbetade med placerade på ett sinnessjukhus för vuxna och fick ingen stimulans vilket Montessori reagerade starkt på. Hon beslöt sig då för att förkovra sig inom fältet för handikappade barn. Hon studerade bl.a. fransmännen Jean Itard och Edouard Séguin (ibid.). 2

4 Efter att studerat deras metoder och material som stimulerade och tränade olika sinnesfunktioner vidarutvecklade hon detta och konstruerade sitt eget material för att väcka aktivitet hos de ostimulerade barnen. Det var sensoriska material som tog barnet från konkret till abstrakt. Hon såg handen som hjärnans verktyg. Detta ledde till att Maria Montessori blev chef på ett pedagogiskt institut för mentalt handikappade barn som inrättades i Rom där även lärare utbildades. Det var här intresset för pedagogik startade och hon började studera psykologi och filosofi. Vid den här tiden föddes även en tanke om att de material och metoder hon utvecklat även skulle fungera med normalbegåvade barn. Således fick Maria Montessori vid 36 års ålder möjlighet att pröva sina idéer och metoder på normala barn genom att daghemmet Casa dei Bambini öppnades i San Lorenzo vilket är ett område i utkanten av Rom präglat av fattigdom, brottslighet och misär. Hon upptäckte snabbt att barnen här intresserade sig för hennes metoder och sinnestränande material vilket kan datera montessoripedagogikens födelse mellan åren Genom sina noggranna observationer av barnen på Casa dei Bambini framstod att barnen, trots att de kom från ett socialt belastat område, så småningom utvecklade en inre disciplin då de fick arbeta med saker som kändes meningsfulla. Denna enastående upptäckt uppmärksammades i flera länder världen över och för att se att det stämde på alla barn öppnades flera likadana skolor runtomkring Rom till en början för att sedan spridas världen över (Hanson, 1977, Montessori, 1989, Signert, 2000 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Montessoripedagogiken bygger på Maria Montessoris övertygelser vad gäller fred och jämställdhet. Det handlar om ett världssamhälle som bygger på kärlek, fred och jämställdhet. Hon levde under en tid i historien som präglades av flera krig och ojämnställdhet mellan kvinnor och män samt olika samhällsklasser. Maria Montessoris tankar lever vidare i Sveriges nuvarande läroplan, Lgr11. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla... Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Skolverket, 2011:7). Detta synliggör tydligt de hjärtefrågor Maria Montessoris arbete handlade om, vilket är stora frågor hon kämpade hårt för. Krig stoppas inte av barn utan krig startas inte genom att vi ger barn de rätta verktygen att arbeta med (Hanson, 1977, Maria Montessori, 1987, Montessori, 1989, Signert, 2000, Polk Lillard, 1996 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). I dagens läroplan påvisas detta med att det genom undervisningen är av stor vikt att anlägga olika övergripande perspektiv hos eleverna. Ett historiskt perspektiv för att kunna utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Ett miljöperspektiv för att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till globala frågor och även ta ansvar för både den miljö de direkt kan påverka men även den som de indirekt kan påverka. Eleverna behöver få med sig ett internationellt perspektiv för att kunna få möjlighet till att skapa internationell solidaritet och se sig själv och omvärlden i ett globalt sammanhang. Även det etiska perspektivet är viktigt då det ska främja elevernas förmåga att kunna göra personliga ställningstaganden (Skolverket, 2011:9 10). När man tjänar barnet tjänar man livet uttrycker Maria Montessori (1987:5) i början av sin bok Barnasinnet. 3

5 Maria Montessori såg sitt arbete som något pågående och det var inte förrän hon var i 80- årsåldern, strax innan hon dog 1952, som hon presenterade essensen av sin pedagogiska teori och sina idéer. Den mänskliga utvecklingen sker inte linjärt utan i en serie av platåer kallat sensitiva perioder vilket menas att barnet är extra mottagligt/känsligt/nyfiket för olika saker. Det är vad även kan kallas att barnet går igenom olika faser av livet. Vidare menade Maria Montessori att den fulländade utvecklingen av människor endast är möjlig av deras tendenser/drivkrafter i reaktion till omgivningen samt att interaktionen med omgivningen är mest givande och utvecklande när individen utifrån nyfikenhet och intresse valt det själv. Med tendenser/drivkrafter menas människans överlevnadsinstinkt/drivkrafter att tillfredsställa sina behov i relation till omgivningen där de primära behoven till skillnad mot djurens är mat, kläder och skydd och de sekundära är transport och försvar. Skillnaden mellan djurs och människors biologiska instinkter och anlag är att människan kan anpassa sig vart den än föds i världen till skillnad mot djur. En pingvin som föds i Saharas öken överlever inte (Paula Polk Lilliard, 1996,3 23, Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Maria Montessori var en ambitiös, framåtblickande och envis kvinna som genom livet bodde på flera olika platser och besökte desto fler världen över. Hon var utbildare, föreläsare och forskare som deltog på många kongresser jorden runt. 2.2 Montessoripedagogikens syn på barnet I Montessoripedagogiken sätts barnet i centrum. Pedagogiken utgår från barns psykiska utveckling genom att se till deras behov utifrån olika skeenden i livet. Barnet ses som en fri varelse med in inre drivkraft, kallad horme efter grekiskans ord för drift, efter kunskap. Det ska utvecklas till att bli en harmonisk, tolerant och självständig individ. Genom sina observationer kunde Maria Montessori fastställa att barn har förmågan att välja själva och koncentrera sig för något som intresserar dem (Hanson, 1977, Montessori, 1987, Montessori, 1989, Signert, 2000, Polk Lillard, 1996 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Genom att hålla sig i bakgrunden och observera barnet får läraren en helhetsbild av var barnet befinner sig i sin utveckling. Därför är det viktigt att läraren ej stör barnet i dess arbetsprocess då det kan leda till ett hinder i barnets utveckling. Lärarens uppgift är på så sätt att stödja barnet i sitt kunskapssökande och inte att förmedla kunskap. Läraren ska undanröja hinder exempelvis genom att erbjuda en tillåtande miljö för kunskapsupptäckande, skapa intresse och ge barnets energi fritt spelrum och utlopp för sin verksamhetslust. Det handlar om att hjälpa barnet göra det själv. I arbetet får barnet börja med det konkreta för att sedan ta sig vidare mot det abstrakta. Detta är en av grundtankarna då Maria Montessori såg handen som hjärnans verktyg (ibid.). Varje individ genomgår olika sensitiva perioder i sitt liv från födsel till ca 24 års ålder. Dessa perioder har hon delat in i fyra utvecklingsstadier; möbelbarnen, stillheten och styrkans ålder, jordbarnen samt lyckans ålder. I dessa olika stadier menar Montessori att individen är mer känslig och mottaglig för vissa företeelser. I varje utvecklingsstadium genomgår barnet en metamorfos likt fjärilens utveckling från larv till puppa till fjäril. Med det menas att det sker en slags förvandling hos barnet inom varje stadie (ibid.). 4

6 2.3 Frågeställning Hur kan ett forum skapas där lärare kan mötas och utbyta montessorimaterial? 3. Syfte Syftet med detta arbete är att utveckla ett forum på internet där lärare inom montessorirörelsen kan mötas och utbyta lektionsidéer och montessorimaterial. Detta även för att sänka stressnivån som många av dagens lärare erfar då arbetsbördan är stor och tiden ofta ej räcker till för kreativitet och kvalitet i undervisningen. 4. Metod Vetenskapsrådet har framställt etiska riktlinjer vad gäller humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Rådet framhåller att forskning innebär att kunskaper utvecklas och fördjupas samtidigt som metoder förändras och förbättras. (Vetenskapsrådet 2002, s. 5) vilket är essensen av vad ett utvecklingsarbete handlar om. Nedan följer de metodval jag gjort under arbetsprocessen där jag har valt att utgå från Inge Carlström och Lena-Pia Carlström Hagmans (2006) riktlinjer vad gäller utvecklingsarbeten. 4.1 Metodval och arbetsgång Eftersom detta arbete syftar till att utveckla ett forum på internet där lärare kan utbyta lektionsidéer och montessorimaterial som ett sätt att lätta arbetsbördan började jag mitt arbete med att fördjupa min kunskap inom utvecklandet av hemsidor och bloggar. Min idé från början var att skapa en enkel och lättorienterad hemsida eller blogg. Detta grundade sig i två anledningar där den första och främsta är att jag inte besitter den kunskap i programmering som en utbildad programmerare har och den andra anledningen är att eftersom målgruppen är lärare så innefattar det upp emot (Statistiska centralbyrån) lärare där kompetensen och skickligheten vad gäller datorer samt internet är väldigt varierande. Jag var till en början inne på pedagogiska hemsidor och bloggar med fokus på utbyte av lektionsidéer och material; forskoleburken.com, montessorimaterial.blogg.se, lektion.se och lektionsbanken.se var de hemsidor och bloggar som inspirerade mig mest (Se bilag 1). Jag fastnade för idéen att skapa en hemsida där medlemmar kunde lägga upp sitt eget material, där det fanns diskussionsforum samt intressanta direktlänkar till andra hemsidor/bloggar. Då jag själv har mager kunskap vad gäller skapande av hemsidor vilket innefattar programmering och kodning av olika slag bestämde jag mig för att boka möte med experter inom fältet. Jag bokade två möten med två webbutvecklare som arbetade för olika slags företag. Dessa möten resulterade i att jag fick ett utökat ordförråd inom fältet data samt många givande tips och idéer om hur man som nybörjare kan gå till väga för att skapa en egen 5

7 hemsida. Enda besvikelsen jag hade var att det skulle bli kostsamt om jag skulle ha med alla de delar i hemsidan jag tänkt mig från början vilket resulterade i att jag fick kompromissa. Ser jag till hemsidor som exempelvis lektion.se så är det ett webbutvecklingsföretag som har skapat hemsidan efter en kunds önskemål vilket innebär stora kostnader. Efter en del efterforskningar och ännu ett möte med en av webbutvecklarna sen tidigare visade det sig att många hemsidor/bloggar från början varit väldigt enkla men sedan pga. populäritet skaffat sig sponsorer som betalat för utvecklingen av hemsidan/bloggen. Detta fick då bli min kompromiss; starta enkelt och i liten skala. Det jag var tvungen att välja bort var att kunna ha medlemmar med egen inloggning som själva kunde ladda upp filer/dokument. Nästa steg i arbetsprocessen blev då att jämföra olika webbplatser som erbjöd gratistjänsten att skapa sin egen hemsida (Se bilaga 2). Det fanns många attraktiva och likartade alternativ men i slutändan valde jag att använda mig av weebly.com då det inte krävdes att jag laddade ned något program vilket var fallet på vissa av de andra webbplatserna. Verktyget påminner mig om att klippa och klistra vilket underlättade framställandet av hemsidan. Det finns funktioner som för den icke bevandrade personen inom data/webbvärlden kan verka som hieroglyfer men de är till för den som har vana och som vill skapa en mer avancerad hemsida vilket inte det var i mitt fall. Jag började med att välja ett namn för hemsidan vilket blev Montessorilektion. Därnäst valde jag ett tema för hemsidans utformande; det fanns flera färdiga teman att välja mellan. Efter detta arbetade jag med layouten för vilka funktioner och flikar jag skulle ha. Då jag fått kompromissa gällande möjligheten att kunna ha medlemmar på hemsidan skapade jag under fliken kontakt en mail där besökare kan skicka sina material som jag sedan lägger upp. Eftersom jag ej vill ha min privata mail för detta, då jag ser detta som ett slags företag, valde jag att skapa ett mailkonto på Google; montessorilektion@gmail.com. Eftersom jag vill att hemsidan ska vara enkel och lättöverskådlig gjorde jag flikar för de olika slags material; sensoriskt material, språkmaterial, matematikmaterial och kulturmaterial. Jag skapade även en flik Gästbok där besökare kan kommentera sidan och ge förslag på förbättringar. Den sista fliken är direktlänkar till olika hemsidor som kan vara intressanta för målgruppen. Sista momentet var att publicera hemsidan för världen (Se bilaga 3). Jag anser att de metoder jag valt att använda står i huvudsaklig relation till syftet med utvecklingsarbetet. Då arbetet är förhållandevis litet går det ej att dra några generella slutsatser. Däremot framhåller jag att mina resultat kan vara en grund till vidare utveckling vad gäller att hitta lättillgängliga forum för lärare att inspirera varandra och samverka. 6

8 5. Resultat Syftet med arbetet var att skapa ett forum för lärare att mötas för gemensam inspiration och utbyte och att lätta på arbetsbördan för dagens lärare. I det avseendet är syftet uppnått. Ett forum har skapats i form av en hemsida där besökare kan bli intresserade och ta del av material dock med en del hinder på vägen. Ett av hindren visar sig tidigt i arbetsprocessen då det inte finns möjlighet utan konsekvens av höga kostnader att skapa en sida där besökare kan vara medlemmar och själva ladda upp egna material. Det måste finnas en mellanhand vilket gör syftet krångligare. I sin tur ställer det stora krav på webbutvecklaren då denne måste uppdatera hemsidan regelbundet/ofta för att sidan ska bibehålla sina besökare och ses som en tillgång. Om däremot webbutvecklaren får sponsorer i framtiden finns stora möjligheter att komma över det hindret. Resultatet visar att sidan är anpassad till målgruppen då den är enkel i sin utformning och lättorienterad. Webbutvecklaren har även fått en fördjupad kunskap vad gäller att skapa hemsidor. Hemsidan utgör även en grund för vidareutveckling av forum med särskilda pedagogiska inriktningar. Ett annat hinder kan vara att eftersom webbutvecklaren valt en gratistjänst så är det inget ägt domännamn vilket resulterar i att hemsidan kanske inte syns via söktjänster. Ett köpt domännamn har större sannolikhet att komma upp på sökmotorer. Detta medför således att hemsidan endast kan spridas genom snöbollseffekten. Dock ger detta tid åt webbutvecklaren att finslipa hemsidan samt sätta sig in i regelverket vad gäller användarvillkor och juridiska frågor gällande webbansvarig. 7

9 6. Diskussion Det är en stor arbetsbörda många lärare bär på i dagens skola och som lärare känner man sig ofta tidspressad och otillräcklig. Internet har mycket att erbjuda men det är en djungel av information som jag ska surfa mig igenom för att hitta det jag söker. Jag tycker det är fantastiskt med sidor som lektionsbanken.se eller lektion.se som kan inspirera en så mycket men som montessorilärare kan jag sakna att det inte finns någon bank för montessorimaterial. Att framställa montessorimaterial är tidskrävande och det är tid som inte finns. Jag anser att jag huvudsakligen har uppnått mitt syfte igenom det här utvecklingsarbetet. Med mer tid för efterforskningar och möjlighet att skapa kontakter hade kanske hemsidan sett annorlunda ut. Via en enkätundersökning hade jag fått mer information kring vad besökare vill ha på hemsidan men eftersom jag lagt till en flik Gästbok där besökare kan tycka till och ge förslag på förbättringar så anser jag att det i efterhand uppfyller syftet. Om sidan uppdateras ofta och gör förbättringar utifrån besökares förslag kanske det är en sida som besökarna återkommer till många gånger. Ett problem som jag ser med att jag inte lyckades kunna ha medlemmar är att inget på sidan är låst utan allt ligger helt öppet för alla. Vem som helst kan ladda ner filerna vilket gör att besökare kanske ogärna delar med sig av sina material. Jag tycker att det har varit väldigt spännande att ge mig ut på okänd mark och skapa en hemsida. Det som jag saknar är att eftersom tiden varit knapp har jag inte haft möjlighet att få någon respons på hemsidan vilket är lite av ett magpirr. Jag hoppas dock att i slutändan hemsidan hjälper till att underlätta arbetsbördan för lärare. 7. Slutsats Ett forum för lärare att mötas och få inspiration samt utbyta idéer och material i montessorisk anda har skapats genom hemsidan Hemsidan är en start på något som har stor potential att utvecklas vilket jag som webbutvecklare kan göra genom respons från besökare samt genom att via olika forum och kontakter försöka sprida hemsidan. Genom att även kontakta potentiella sponsorer finns möjligheter att utveckla hemsidan så att vissa delar kan vara låsta för medlemmar. 8

10 8. Referenslista 8.1 Litteratur Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Danmark: Studentlitteratur Hansson, L. (1977). Om Montessori och barns arbete. Nacka: ESSELTE STUDIUM AB Montessori, M. (1987). Barnasinnet. Helsingfors: MacBook. Montessori, M. (1989). What You Should Know About your Child. The Clio Montessori Series. Oxford: Clio Press Ltd. Polk Lilliard, P. (1996). Montessori Today. A Comprehensive Approach to Education from Birth to Adulthood. New York: Shocken Books Signert, K. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur Skjöld Wennerström, K. & Bröderman Smeds, M. (1997). Montessoripedagogik i Förskola och skola. Borås: Natur och Kultur. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Internet Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska riktlinjer. ISBN: Hämtat 15 november 2013 från Statistiska centralbyrån. Hämtat 14 november 2013 från statistik/statistikdatabasen/tabellpresentation/?layout=tableviewlayout1&rxid=6863e767-0f9f-498e d6238cb208b 9

11 Bilaga 1 Forskoleburken.com Montessorimaterial.blogg.se Lektion.se Lektionsbanken.se Montessorimaterials.org Montessorprintshop.com 10

12 Bilaga 2 Wordpress.org Webnode.se Jimdo.com Drupal.org Weebly.com 11

13 Bilaga

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris.

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris. Föräldramöte! Maria Montessori (1870-1952) föddes den 31 augusti 1870 i Chiaravalle i Italien. Hon var enda barnet i en medelklassfamilj. Fadern var mycket konservativ medan modern var liberal. Vid 12

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential vem väljer framtid? Tänk på människans långa utveckling från beroende barn till självständig vuxen. Och hur viktig skoltiden

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv Regnbågen om barnet får välja själv Här möter personalen varje enskilt barn genom att lyssna på och läsa av vad barnet tycker och önskar. Barnen får själva välja sina aktiviteter och utvecklas i sin egen

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Maria Montessori och Pedagogiken

Maria Montessori och Pedagogiken Maria Montessori och Pedagogiken Innehåll: DET HÄR ÄR MONTESSORI Ta vara på barnens känsliga perioder Frihet att välja Montessorimaterial- en god hjälp i inlärningen......och en god hjälp i uppfostran

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

MONTESSORIUTBILDNING. Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017

MONTESSORIUTBILDNING. Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017 MONTESSORIUTBILDNING 2017 Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017 Introduktion 1 maj 6 augusti 2017 Titta på introduktionen via film Börja läsa de tre böckerna Gör VFU (2 veckor på en avdelning

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS

Läs mer

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Miljö och material i förskolan

Miljö och material i förskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Miljö och material i förskolan en undersökning av två Montessoriförskolors inomhusmiljö utifrån aspekten barns självständighet

Läs mer

Elevens utvecklingsmål

Elevens utvecklingsmål Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) s utvecklingsmål Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2017-06-29 Hur elevens progression ser ut i förmågorna Samarbete Ansvar Självtillit Kommunikation Samt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun Svalans Montessoriförskola i Danderyd Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Siv Kevin Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Veckorna 41 och 42, Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun Montessoriförskolan Delfinen Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Linda Lovén Nacka kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Vecka 43, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Vilken kul grej du valde! Dagordning 18 augusti Knappekulla 08.30-09.30 Teoretisk bakgrund

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning

H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15 Lokal arbetsplan för Daggkåpan läsåret 14/15 Innehållsförteckning Bemanning s.3 Nationella mål s.3 Nationella råd s.3 Kommunala råd s.3 Daggkåpans mål s.3 Målkriterier s.3 Syfte-Metod s.4 Utvärderingsmetod

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken Kära fanatiker. En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

1. Handledningar. Innehåll: I varje handledning ska finnas: Introduktion Innehållsförteckning Presentation av övningar

1. Handledningar. Innehåll: I varje handledning ska finnas: Introduktion Innehållsförteckning Presentation av övningar Nationell montessoriexamen NAMEX (3-6 år) SYFTE: Kvalitetssäkring av förskollärarkompetens för att bedriva montessoriverksamhet genom ett svenskt certifikat. 1. Handledningar Montessoriförskolläraren ska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Förskolan Backsippan; Blackstad Förskola 3 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem) Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem) INLEDNING Alla skolor måste ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Digitalisering i förskolans läroplan

Digitalisering i förskolans läroplan Digitalisering i förskolans läroplan Två frågor Vad behöver förändras i undervisningen? Vad innebär det för utbildningen i förskolan? Sida 2 Digitalisering i Lpfö 18 Regeringen Nationell digitaliseringsstrategi

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan.

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Plattform... 4 Text... 4 Ljud... 4 Musik... 4 Symboler... 4 Utrustning... 4 Tidsförlopp...

Läs mer

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Att jobba med identitet, sexualitet och jämställdhet i undervisningen i svenska/svenska som andraspråk

Att jobba med identitet, sexualitet och jämställdhet i undervisningen i svenska/svenska som andraspråk Att jobba med identitet, sexualitet och jämställdhet i undervisningen i svenska/svenska som andraspråk Med fokus på undervisning i svenska och svenska som andraspråk Vem är jag? Vilka är vi här? Vilka

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Pedagogikens betydelse för elevers matematikinlärning i grundskolan.

Pedagogikens betydelse för elevers matematikinlärning i grundskolan. Beteckning: Akademin för teknik och miljö Pedagogikens betydelse för elevers matematikinlärning i grundskolan. - Montessori jämfört med traditionell undervisning Maria Sellin Törneld Ht-2011 15hp grundläggande

Läs mer

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Skolplan. Utifrån denna skolplan utarbetas: Arbetsplaner. Kursplaner. Utvecklingsplan. Investeringsplan

Skolplan. Utifrån denna skolplan utarbetas: Arbetsplaner. Kursplaner. Utvecklingsplan. Investeringsplan Skolplan Malmen är en fristående skola, som styrs av skollagen och läroplanerna Lpo 94 och Lpfö98. Skolplanen är Föräldraföreningens styrdokument för Montessoriskolan Malmen. Skolplanen skall vara ett

Läs mer

Samverkan med hemmet 2015/2016

Samverkan med hemmet 2015/2016 Samverkan med hemmet 2015/2016 Martin Dvorsak Kvalitetscontroller 2017-01-31 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se 1 Syfte Syftet är att redovisa för nämnden hur

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21 SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande Dialogmetod Pedagogisk personal Gsk Gy Från 20 minuter 2-8 personer Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande Dialogkorten gör att ni på ett trevligt sätt fräschar upp era kunskaper

Läs mer