Mål. Samvaron bygger på förskolans/skolans värdegrund: Trygghet Respekt Empati. Ansvar. Ny lag

Transkript

1 Mål Centrums förskolor och skolor har nolltolerans mot kränkningar och mobbning. Alla barn skall känna sig trygga i sin miljö. Personalen vill tillsammans med barn och föräldrar arbeta för att det skall finnas ett gott förhållningssätt. Samvaron bygger på förskolans/skolans värdegrund: Trygghet Respekt Empati Ansvar Ny lag Från gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn (SFS 2006:67). Den nya lagens syfte är att förtydliga förskolans och skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns trygghet i förskolan och skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Likabehandling betyder inte att alla barn ska behandlas lika utan att barnen blir lika behandlade efter sina förutsättningar. Ansvar Alla på förskolan/skolan har ansvar för att förhindra alla former av kränkande behandling. Rektor är ytterst ansvarig för att arbetet bedrivs så som det beskrivs i vår likabehandlingsplan. När personalen får kännedom om en kränkning har rektor ansvar för att utreda händelsen och att åtgärder vidtas. Tillsammans med personal och vårdnadshavare följs arbetet upp. 1

2 Begreppsförklaring Diskriminering och trakasserier Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person eller en grupp. Den behöver inte vara medveten eller aktiv. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person eller grupp. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på indirekt diskriminering: Ett barn missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler eller förhållningssätt tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken olika behandlas lika; t ex alla barn ska göra farsdagskort vilket förutsätter att alla har en pappa. Exempel på direkt diskriminering: Ett barn missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan livsåskådning, sexuell läggning och funktionshinder lika behandlas olika; t ex barnet med fysiskt funktionshinder får inte följa med på utflykten eftersom det inte finns ramp på bussen. Kränkande behandling Annan kränkande behandling: någon eller några kränker principen om alla människors lika värde är ett uttryck för makt och förtryck kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera utförs av och drabbar såväl barn som vuxna En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Med mobbning avser vi upprepade kränkningar med syfte att tillfoga en annan person skada eller obehag. Det råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt för mobbning. Kränkningarna kan vara: Fysiska; såsom att bli utsatt för slag, nyp och knuffar. Verbala; såsom att bli hotad, att bli kallad lipsill, bebis eller grövre skällsord. Psykosociala; såsom att bli utsatt för utstötning i lek och andra aktiviteter, utfrysning, göras till åtlöje, att bli utsatt för ryktesspridning eller bötning. Text och bild; såsom rita nidteckningar, klotter, lappar, e-post och sms m.m. 2

3 Förebyggande arbete Vi arbetar förebyggande för att få en trygg miljö där kränkningar inte förekommer. Ett öppet och tillitsfullt klimat mellan barn, personal och föräldrar är nödvändigt. För att nå detta jobbar vi bland annat med: Alla vuxna, personal och föräldrar, har ansvar att stanna upp och ingripa när man ser barn som bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner eller liknande. Om vi inte ingriper kan det tolkas som om vi accepterar beteendet. Förskolan/skolan har utarbetade trivselregler Förskolans/skolans arbete präglas av artiklarna i FN: s barnkonvention. Pedagogerna finns alltid ute bland barnen på gården under raster och utevistelse. Skapa gemenskap under bl.a. aktiviteter, lekar och samlingar, där olikheter och likheter lyfts fram som något positivt. Temadagar Kontinuerligt arbete med värdegrunden i bl.a. regelbundna samtal med barnen i Charliesamlingar, Livsviktigt, rollspel och kompissamtal. Skapa trygghet genom vuxennärvaro i lek och aktiviteter. Massage Kartlägga riskfyllda miljöer Gemensamt tema: Lika & olika Fadderverksamhet Kamratstödjare och rastråd Kamratstärkande och gruppstärkande lekar Arbeta för att alla barn som vill ska få ha någon att vara med Elev-, klass- och barnråd Barnen i årskurs 3 utbildas till kamratstödjare Daglig föräldrakontakt, Föräldraforum, föräldramöten och utvecklingssamtal (IUP). Kompetensutveckling för personal Genuspedagogik Mångfaldsarbete Konflikthantering Pedagogiska diskussioner 3

4 Handlingsplan Planen innehåller rutiner för hur vi arbetar med att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling, trakasserier och mobbning. Upptäcka Genom att finnas nära barnen under dagen har vi möjlighet att upptäcka kränkningar. Genom observationer och annan kontinuerlig kartläggning skaffar vi oss kunskap om hur barnen upplever sin miljö. Det är viktigt att även observera vuxnas förhållningssätt och attityder för att bli medvetna om ansvaret som förebilder. Alla vuxna skall ingripa och agera när de blir vittne till någon form av kränkande behandling. Redan misstanke om att kränkningar förekommer bör uppmärksammas. Tecken som man kan vara observant på hos barnen är: ovilja att komma till förskolan/skolan ont i magen eller huvudet ovilja att berätta om hur det är på förskolan/skolan nedstämdhet eller aggressivitet Detta kan även bero på andra saker men det motiverar ändå att vi uppmärksammar tecknen och tar dem på allvar. 4

5 Utreda och åtgärda I det dagliga arbetet med barnen uppmärksammar vi när barn utsätts för kränkande behandling. De vuxna agerar och ser till att de barn som utfört kränkningen förstår den felaktiga handlingen. Även vuxnas kränkningar mot barn är viktiga att utreda och åtgärda. BARN-BARN: uppmärksamma, prata med barnen om vad som har hänt använda sig av 3-stegsmodellen - Säg vad som händer - Säg vad du känner - Säg vad du vill Hur skulle det kännas om du var i samma situation? Uppmuntra barnen att säga förlåt och göra förlåt. De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det inträffade, genom tröst och genomgång av det inträffade När kränkningar upprepas eller riktas mot ett och samma barn informeras föräldrar och rektor och, om behov finns, vidtas åtgärder där förskolans/skolans insatser dokumenteras. VUXNA-BARN: om vi ser att någon vuxen gör fel är det vårt ansvar att ta upp det med berörd person direkt ta den vuxne åt sidan och fråga hur den andre tänkte vid upprepade tillfällen vidtalas rektor, som i sin tur vidtar lämpliga åtgärder som dokumenteras. Både akuta och långsiktiga åtgärder kan vidtas och vid behov upprättas åtgärdsprogram. Följa upp Uppföljningssamtal hålls med samtliga inblandade kontinuerligt så länge ärendet är aktuellt. Efter avslutat ärende görs en utvärdering på hur arbetsgången fungerat och om vi nådde fullgott resultat med våra åtgärder. Uppföljning av mindre incidenter sker fortlöpande i kompissamtal, utvecklingssamtal, Charliesamlingar mm. 5

6 Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen Alla vuxna, inom förskolan/skolan, skall känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Vikarier, nyanställd personal och VFU - studenter informeras av rektor om likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen skall finnas på enhetens hemsida. Likabehandlingsplanen är en del av enhetens kvalitetsredovisning Likabehandlingsfrågor skall ingå som en naturlig del i enhetens övriga arbete. Planen baseras på kunskap om barnens trivsel, inflytande och förekomsten av kränkande behandling. Utvärdering Personal; Varje läsår avslutas med att arbetslagen ges tid till utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen i samband med den årliga utvärderingen som görs på enheten. Föräldrar; får tillfälle att lämna synpunkter i samband med den årliga revideringen. Detta ligger sedan till grund för kommande års planering. Viktiga telefonnummer och e-postadresser Barn- och elevombudsmannen Tfn beo@skolverket.se Jämställdshetsombudsmannen Tfn info@jamombud.se Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Tfn do@do.se Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Tfn homo@homo.se Handikappombudsmannen Tfn info@ho.se Rädda Barnens Föräldratelefon Öppet mån kl , tis-fre kl , lör. kl , sön kl Tfn Friends Öppet vardagar kl Tfn BRIS föräldratelefon Öppet vardagar kl Tfn

7 Litteraturtips Författare: A Lagerman Pernilla Stalfeldt D Olweus Titel: Att stoppa mobbing går Lika som bär Mobbning i skolan, vad vi vet och vad vi kan göra Barn och ungdomsböcker Författare: Titel: E Wikander G Knutsson Ensam med hajar Pelle Svanslös O Lund- Kirkegaard Gummi-Tarzan 7