Eleven i centrum Att anpassa undervisningen efter varje elevs behov

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete inom VAL-projektet 15 poäng, grundnivå Eleven i centrum Att anpassa undervisningen efter varje elevs behov The student at the center To adapt teaching to each student s needs Camilla Persson VAL-projektet MAH Examinator: Åse Piltz Lärarutbildning, 90hp Handledare: Bo Lundahl

2 Förord Mitt examensarbete påbörjade jag hösten 2002 då jag gick på Lärarhögskolan i Malmö och intresset för inlärningsstilar väcktes. Framför allt pratades det om att man lärde sig visuellt, auditivt eller kinestetiskt, den så kallade VAK-modellen. Jag har arbetat med studien i omgångar under årens lopp och efterhand som forskningen har gått framåt, har VAK-modellen kritiserats av bland andra John Hattie (2014). I dagens forskning ligger fokus på hur eleverna lär genom olika lärstrategier, därmed har inriktningen på min studie ändrats. De fyra första intervjuerna genomfördes då jag skrev om inlärningsstilar. De tre sista intervjuerna genomfördes när jag skrev om lärstrategier. Det finns för- och nackdelar med att mitt examensarbete har tagit så lång tid och en fördel är att mitt arbete tankemässigt har förskjutits när det har arbetas fram över en längre tidsperiod. Det finns lärande och insikter även i det och det har fått mig att vilja lära mig ännu mer om lärstrategier och hålla mig uppdaterad gällande forskning kring detta och digitala hjälpverktyg. 2

3 Sammanfattning Lärare har ett viktigt uppdrag att utföra i skolan, bland annat ska krav och mål i styrdokument Lgr 11 och kursplaner från Skolverket uppfyllas. Alla elever ska få möjligt att utvecklas och få lära på sitt sätt. En viktig utmaning är att få eleverna att se sina möjligheter. De flesta av dagens lärare är medvetna om att det finns olika lärstilar och lärstrategier bland elever, det vill säga att olika elever lär sig bäst på olika sätt. Syftet med den här studien är att få kunskap om hur synen på inlärning och lärstrategier har förändrats under de senaste 30 åren och även få förståelse för varför lärare behöver variera undervisningen för att tillgodose elevers olika behov så att de får de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Att få kunskap om olika lärstrategier kan användas som redskap i undervisningen i yrkeslivet. Enligt Skolverket 1 ska lärare lära ut effektiva lärstrategier till eleverna och där lära att lära är en av nyckelkomponenterna. I styrdokumentet Lgr 11 står det att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov och att skolan ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov för att alla ska få en likvärdig utbildning. Därför kan inte undervisningen utformas lika för alla. Forskningsfrågorna som ställs i den här studien är följande: - Hur har synen på inlärning förändrats de senaste 30 åren? - Vilka olika lärstilar och lärstrategier anses existera? - På vilka sätt kan lärare variera sin undervisning för att tillgodose elevers olika behov? - Känner de intervjuade lärarna till att det finns olika lärstilar och lärstrategier? Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med sju lärare. Tidigare forskning ger en översikt över inlärning, lärstilar och lärstrategier och hur synen på inlärningsstilar och lärstrategier har förändrats. De kvalitativa intervjuerna synliggör vad de intervjuade lärarna känner till om lärstilar, lärstrategier och svårigheten att tillgodose alla elevers individuella behov. Men att det idag är lite lättare att tillgodose elevers olika behov, då det är mer fokus på att alla elever är olika och lär sig olika. Det pratas mer om olika lärstrategier. Digitala verktyg är också en bidragande del till att använda olika lärstrategier. 1 Skolverket (2015a), Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag i skolan 3

4 De viktigaste resultaten av den här studien är att synen på skolan och lärarens roll har förändrats under de senaste 30 åren. När det gäller eleven har fokus flyttats från inlärningsstilar till lärstrategier. Läraren är fortfarande viktig, men på ett annat sätt. Idag ses läraren mer som en handledare som ska hjälpa eleverna att utvecklas och nå sina uppsatta mål. Läraren är en lärstrategi. Som lärare måste undervisningen varieras hela tiden för att så många elever som möjligt så ofta som möjligt, ska få möjlighet att använda sina lärstilar och lärstrategier på bästa sätt. Lärare behöver också ha kunskap om vad det står i styrdokumentet Lgr 11 och i kursplaner om att sätta varje elev i centrum. Nyckelord: Lgr 11, lärstilar, lärstrategier 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Tidigare forskning Möjlighet till lärande Visuell, auditiv och kinestetisk lärstil enligt NLP Lärstrategier för visuella, auditiva, kinestetiska och taktila elever Kritik mot VAK-modellen Lärstrategier i mer nutida forskning Synlig undervisning och synligt lärande Läraren som lärstrategi Eleven som lärstrategi Återkopplingens roll som lärstrategi Bedömning som lärstrategi Reflektion som lärstrategi Samtal som lärstrategi Kamrat- och självbedömning som lärstrategi Digitala verktyg som lärstrategi Sammanfattning angående lärstrategier i mer nutida forskning Metod Val av metod Urval Intervjuer som genomfördes år Intervjuer som genomfördes år Genomförande Forskningsetiska principer Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Resultat och analys

6 4.1 Resultat av de kvalitativa intervjuerna Kännedom om lärstilar och lärstrategier Upplägg av engelskundervisning Språkval Diskussion och slutsatser Förslag på framtida forskning Slutord Referenser Bilaga 1 Intervjuguide A Bilaga 2 Intervjuguide B Bilaga 3 Hjälpmedel i lärsituationer för framförallt kinestetiska och taktila elever Bilaga 4 Aktuella länkar i skrivandets stund till digitala verktyg som de intervjuade lärarna år 2016 har använt och berättat om

7 7

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skolan har av tradition länge varit grundad på förmedlingspedagogik, det vill säga läraren har föreläst, undervisat, skrivit på tavlan och på så sätt förmedlat vad som är viktigt. Eleverna har sedan muntligt eller skriftligt visat vad de lärt sig. 2 Skolan har också av tradition ofta inriktat sig mot de elever som lär sig visuellt och auditivt. Forskning genom åren har visat att de taktila och kinestetiska sinnena är mera dominanta hos många elever, speciellt bland yngre pojkar. 3 Förändringar i styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11), fortbildning, föreläsningar och forskningslitteratur, har bidragit till att lärare blivit mer förstående till att undervisningen behöver varieras för att ge varje elev bästa förutsättningen att lyckas med sin utbildning. Det är viktigt att alla lärare är medvetna om att olika elever har olika behov i sitt lärande, vilket också betonas i skolans styrdokument idag. I Lgr 11 står det: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. 4 Vidare står det också att en likvärdig utbildning innebär att skolan ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att undervisningen därför inte kan utformas lika för alla. 5 Det står också att skolan ska utveckla elevens förmåga att ta ett personligt ansvar och att eleven ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra elever. Genom trygghet och vilja ska eleverna få lust att lära. 6 I Lgr 11 står det att: Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. 7 Enligt Skolverket ska lärare lära ut effektiva lärstrategier till eleverna och där lära att lära är en av nyckelkomponenterna. 8 Begreppet handlar i första hand om att eleven 2 Boström Lena & Wallenberg Hans (2001), Inlärning på elevernas villkor inlärningsstilar i klassrummet s Boström & Wallenberg s Skolverket (2011a), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 8 5 Ibid s. 8 6 Ibid s. 8ff 7 Ibid s Skolverket (2015a) 8

9 utvecklar en förmåga att organisera det egna lärandet, antingen individuellt eller i grupp. Lära att lära innebär också att eleven är medveten om olika inlärningsmetoder och vet vad som passar hen bäst. Eleven ska också ha förmåga att övervinna hinder för lärande. 9 Krav för att en lärstrategi ska bedömts vara effektiv är att den är tidseffektiv och passar både olika åldersgrupper och elever med olika förmågor och kunskapsnivåer. 10 Två lärstrategier anses vara speciellt effektiva: att sprida lärandet under flera olika tillfällen och över ett längre tidsintervall och att öva på prov. 11 Öva på prov innebär att eleven testar sin kunskap individuellt eller tillsammans med andra elever i syfte att lära, inte att bli bedömda. 12 Lärare har flera uppdrag att utföra i skolan, bland annat ska krav och mål i Lgr 11 och kursplaner uppfyllas, alla elever ska få möjlighet att utvecklas och få lära på lämpliga sätt. Att sätta upp rimliga, men utmanade, mål är utvecklande för eleverna, vilket både lärare och eleven själv kan göra. Genom att ha höga förväntningar på eleverna, utmanas eleverna att vilja uppnå dessa. Att ha för låga förväntningar på elever kan hämma dem om vad de tror är uppnåeligt. 13 Idag kan eleverna hämta kunskap från många olika källor och lärarens uppgift är att handleda dem i detta. Självklart behöver läraren goda ämneskunskaper, men de personliga egenskaperna är också oerhört viktiga. En bra lärare anses behöva ha en positiv människosyn, god människokännedom, vara kreativ, ha god ledarskapsförmåga och både kunna och vilja variera sin undervisning. Dessutom anses läraren behöva ha ett pedagogiskt kunnande om lärstilar, lärstrategier, om problembaserat lärande, om projektarbete och om gruppdynamik. 14 En annan ytterligare viktig del i lärarnas arbete är att få eleverna att se sina möjligheter och inte bara begränsningar. 15 Tidigare forskning, enligt den här studien, visade att det var kommunikationsprocessen mellan lärare och elev som lade grunden till hur eleven uppfattade omvärlden. Hur läraren såg på sin egen roll samt hur de trodde att eleven lärde sig hade betydelse för hur de bemötte och kommunicerade med eleven. 16 Även 9 Skolverket (2015a) 10 Ibid 11 Ibid 12 Ibid 13 John Hattie (2014), Synligt lärande. En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat s Boström & Wallenberg s. 52f 15 Ibid s Pramling Ingrid (1991), Barn och inlärning, s. 95f 9

10 lärarens antaganden om vad verksamheten skulle gå ut på ansågs få konsekvenser för vilka begrepp eleven utvecklade såväl som för elevens uppfattning av sig själv i lärsammanhang. 17 Detta stämmer än idag och i Lgr 11 står det: Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära [ ] Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. 18 Därför gäller det för läraren att se elevens styrkor och uppskatta dessa och därefter få eleven att upptäcka svagheterna och bearbeta dessa. Det anses viktigt att skapa positiva förväntningar på medmänniskor. Lärare måste tro på elevens kapacitet och påvisa möjligheterna och inte hindren Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vilka lärstilar och lärstrategier som anses existera och hur dessa kan användas av lärare som medvetet redskap i undervisningen för att möta elevers olika behov. Intressant i sammanhanget är också den historiska synen på lärstilar och lärstrategier och om lärare idag känner till dessa och hur de behandlas i Lgr 11. Då jag läste engelska som tillvalskurs på Lärarhögskolan, valde jag att undersöka hur några lärare arbetade med engelskundervisningen och vad de kände till om lärstilar och lärstrategier. Forskningsfrågorna som ställs är följande: - Hur har synen på inlärning förändrats de senaste 30 åren? - Vilka olika lärstilar och lärstrategier anses existera? - På vilka sätt kan lärare variera sin undervisning för att tillgodose elevers olika behov? - Känner de intervjuade lärarna till att det finns olika lärstilar och lärstrategier? 17 Pramling s Skolverket (2011a) s Hattie s

11 11

12 2 Tidigare forskning I det här avsnittet presenteras forskning från de 30 senaste åren som handlar om inlärning, lärstilar och lärstrategier. 2.1 Möjlighet till lärande Barbara Prashnig skriver i sin bok, Våra arbetstilar hur du är avgör hur du lär, att människor i alla åldrar praktisk taget kan lära sig vad som helst om de tillåts göra det "via sina egna unika lärstilar. 20 Rita Dunn skriver i sin bok, NU FATTAR JAG! Att hitta och använda sin inlärningsstil, att eftersom alla människors hjärnor kan hantera information, kan alla människor också lära sig. Alla har en egen lärstil och denna har både styrkor och svagheter. 21 Det viktigaste enligt Dunn är att lära känna sin lärstil och utnyttja styrkorna i denna 22 (mer om detta i 2.2.1). Bland allt det som påverkar en persons lärstil är det tre av våra fem sinnen (syn, hörsel, känsel/beröring) som påverkar vårt informationshämtande, minne och lärande mest. 23 När man pratar i tekniska termer kallas dessa visuella, auditiva, kinestetiska och taktila modaliteter eller perceptuella preferenser. 24 Yngre barn, speciellt spädbarn, använder kinestetiska och taktila lärstrategier. Med hjälp av händer och mun, utforskar de sin omgivning. 25 Runt åtta års ålder börjar vissa barn att ta in information genom att observera och betrakta vad som händer runt omkring dem, det vill säga att de utvecklar sina visuella preferenser. 26 Runt elva års ålder blir många barn mer auditiva, vilket betyder att de nu kan lära sig bra genom i huvudsak lyssna. 27 Majoriteten av barnen förblir dock kinestetiska/taktila under de första skolåren, enligt Prashnig. 28 För att lärandet, arbetet och problemlösningen ska bli framgångsrik måste vi, enligt Prashnig, i skolans värld också titta på hur människor bearbetar, lagrar och återhämtar eller har tillgång till informationen. Hjärnan arbetar bäst med multisensoriskt 20 Prashnig Barbara (1996), Våra arbetsstilar hur du är avgör hur du lär s Dunn Rita (2001), NU FATTAR JAG! Att hitta och använda sin inlärningsstil s Ibid s Prashnig s Ibid s Boström & Wallenberg s Prashnig s Ibid s Ibid s

13 informationsinhämtande, vilket betyder att man använder fler än två modaliteter, det vill säga använda fler än två sinnen samtidigt. Exempel på detta är om en elev ska ta in informationen genom att lyssna och eleven inte lär sig bäst auditivt, kan eleven rita eller fingra på något för att förstärka sitt lyssnande. 29 Ett annat exempel är att använda multimedia vid inlärning, till exempel TV, dator eller annan teknisk utrustning, där eleven kan använda både visuella och auditiva modaliteter samtidigt. 30 Alla elever har möjlighet att lära sig om de får möjlighet att göra det på sitt sätt. Det finns inga lärsvårigheter, utan endast undervisningssvårigheter, enligt Prashnig. 31 Det är den individuella skillnaden i de personliga lärstilarna och lärstrategierna som gör att samma undervisningsmetod kan innebära lycka och framgång för vissa elever och motgång för andra. För att nå alla elever bör undervisningen varieras. Genom att variera arbetssätten med flera olika inslag ges alla elever möjlighet att utveckla sin förståelse och färdighet i ämnet. 32 Enligt Dunn är det bra om läraren tänker på att många elever lär sig bättre under korta perioder. Med det menar hon att eleven tänker bättre om hen får flera korta uppgifter med regelbundna pauser emellan. 33 Andra saker som Dunn nämner för läraren att tänka på är bland annat att eleven behöver röra på sig ibland och om eleven själv får välja lärstrategi påverkar detta inlärningen positivt Visuell, auditiv och kinestetisk lärstil enligt NLP NLP är en lärstilsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta. Förkortningen NLP kommer från Neuro Lingvistisk Programmering, där neuro står för hjärnans celler, lingvistisk för vårt språk och programmering för hur vi med hjälp av språket programmerar hjärnans celler och därmed vårt beteende. 35 Männen bakom modellen är John Grinder, professor i lingvistik, och Richard Bandler, psykolog och matematiker, och det är dessa män som har tagit in NLP i skolans värld. 36 Grinders fokus ligger på att läraren ska hjälpa varje elev ur elevens perspektiv och sedan anpassa sin undervisning 29 Prashnig s Dunn s Prashnig s. 97ff. 32 Boström & Wallenberg s Dunn s Ibid s Boström & Wallenberg s Ibid s. 23f 13

14 för att skapa ett så positivt klimat som möjligt för att ge eleven möjlighet att lära i klassrummet. 37 Inom NLP utgår man ifrån att vi har tre system att ta emot information från omvärlden på. Dessa system symboliserar olika lärstilar. 38 Visuell lärstil: elever som lär sig bäst genom synen, det vill säga genom att läsa eller se bilder och diagram. Auditiv lärstil: elever som lär sig bäst genom hörseln, det vill säga genom att lyssna, samtal och diskussioner, men även genom musik. Kinestetisk och taktil lärstil: elever som lär sig bäst genom att vara fysiskt delaktiga, det vill säga när de får röra på sig, experimentera och uppleva saker och ting Lärstrategier för VAK-elever För att den visuella eleven ska kunna använda sina lärstrategier på bästa sätt, enligt Boström och Wallenberg, och till exempel följa med i genomgångar bör läraren inte tala för mycket och helst inte skriva samtidigt som hen pratar. 40 För att underlätta lärsituationen, enligt Boström, kan läraren redan ha gjort anteckningar som delas ut innan lektionen startar, så att den visuella eleven kan följa med bättre. 41 Vidare anser Boström att läraren gärna får uppmuntra eleven att använda sig av mind maps och annat som visuellt som markerar det viktiga i en text, till exempel att förstora text, stryka under nyckelord, använda markeringspenna eller rita symboler. 42 För att utveckla de andra lärstrategierna bör den visuella eleven få ta på, känna och praktiskt uppleva kunskap, till exempel pussel, spel och rollspel. 43 Eleven bör även träna att uttrycka sin verbala förmåga. 44 För att den auditiva eleven ska få bäst förutsättningar att lära sig via sina lärstrategier, enligt Boström och Wallenberg, är det bra om läraren tänker på att inte tala för fort. Hen bör stegvis gå igenom viktig fakta och gärna upprepa det viktigaste. Vidare skriver Boström och Wallenberg att läraren gärna får använda ett varierat och rikt ordval med alla de facktermer, glosor och så vidare som hen vill att eleven ska lära 37 Boström & Wallenberg s Ibid s Ibid s Ibid s. 107f 41 Boström Lena (1998), Från undervisning till lärande s Ibid s Ibid s Boström & Wallenberg s

15 sig. 45 Som lärare kan det vara bra att ställa frågor till eleven innan instruktionen ges. På så sätt lyssnar denne, för att kunna besvara frågorna, enligt Boström. 46 En annan lärstrategi är att eleven spelar in lektioner, så hen kan lyssna på dem för att repetera innehållet. 47 Den auditiva eleven föredrar par- och grupparbeten då de måste diskutera. Att diskutera texter och skrivna ord utvecklar den här eleven i riktning mot visuellt lärande. 48 Genom att praktiskt involvera kroppen, till exempel genom ett rollspel eller en sång, utvecklar den här eleven de kinestetiska och taktila lärstrategierna. 49 Den kinestetiska och/eller taktila eleven bör få göra praktiska saker i lärsituationen, vilket är den här elevens främsta lärstrategi, för att förstärka minnet av situationen. Enligt Boström och Wallenberg får läraren gärna börja med någon spännande och praktisk övning där eleven får involvera händerna och/eller kroppen. När det gäller viktig fakta bör läraren använda sig av en metod som skapar ett stark minne till exempel låta eleven delta i dramaövningar. 50 Boström skriver att läraren kan uppmuntra den här eleven till att agera på något vis det som den har lärt sig för att använda sin lärstrategi. 51 Eftersom den här eleven behöver någon form av stimulans genom att fingra på olika saker, är koosh-bollar (se bilaga 3) ett alternativ. Genom att fingra på något har eleven större möjlighet att koncentrera sig och hänga med i lärsituationen, enligt Boström. 52 Boström skriver också att i dagens tekniska samhälle, är teknisk utrustning ett bra hjälpmedel för den här eleven. Med hjälp av till exempel en dator eller ipad kan eleven anteckna, rita eller spela spel, till exempel memory. På så sätt får de involvera kroppen och framför allt händerna och får på så sätt bättre möjlighet att använda sin lärstrategi Kritik mot VAK-modellen John Hattie och Gregory Yates skriver i sin bok Hur vi lär - Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser att alla lär sig både visuellt och auditivt, inte att man 45 Boström & Wallenberg s Boström s Ibid s Boström & Wallenberg s. 109f 49 Boström s Boström & Wallenberg s Boström s Ibid s Ibid s

16 bara lär sig på ett av sätten. 54 Även dessa två författare skriver att vi lär oss bra när vi kombinerar olika modaliteter, som till exempel då vi kombinerar ord och bilder. 55 Samma sak skrev Prashnig i sin bok; hjärnan arbetar bäst med multisensoriskt informationshämtande 56 och detta har tagits upp tidigare (se 2.1). VAK-modellen (visuellt, auditivt och kinestetiskt lärande) är ett känt begrepp för många lärare och variationer har funnits länge, i ungefär 50 år enligt Hattie och Yates, men VAK-modellen är bara en av cirka 20 olika inlärningsstilar som har föreslagits på allvar. 57 Vidare skriver Hattie och Yates att det inte finns något erkänt bevis för att det kan hjälpa dig att undervisa dina elever bättre om du känner till eller diagnostiserar deras inlärningsstilar än om du inte gör det. 58 De skriver att det inte finns några belägg för att inlärningsstilar kan förutspå inlärningen på ett meningsfullt sätt, men att det finns vissa tecken som tyder på att inlärningsstilar kan påverka andra aspekter av hur vi beter oss. 59 En lärare behöver inte några fack för att identifiera skillnader bland elever. Elever är olika och lär sig på olika sätt. Vissa elever kommer att ta sig an en ny uppgift med gott självförtroende och iver, medan andra kommer vara mer försiktiga. 60 Hattie och Yates manar till försiktighet gällande inlärningsstilar och att dela upp elever i olika fack, då det inte finns tillförlitlig data, enligt dem. 61 De uttrycker det så här: Se upp för teoribaserade program som påstår att det finns olika typer av elever som måste undervisas på olika sätt i din klass: Lärstrategier i mer nutida forskning I mer nutida forskning skrivs det oftare om lärstrategier än lärstilar. I följande del presenteras några av dessa. 54 Hattie John & Yates Gregory (2014), Hur vi lär Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser, s Ibid s Prashnig s Hattie & Yates s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s

17 2.4.1 Synlig undervisning och synligt lärande Enligt John Hattie, författaren till boken Synligt lärande. En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat, visar sammanställningen av alla metaanalyser att synlig undervisning och synligt lärande är viktigt. Han menar att undervisningen och lärandet blir synligt när målet är inlärning, när målet är lagom utmanande och när både elev och lärare försöker ta reda på om och huruvida målet är uppnått. 63 För att undervisningen och lärandet ska bli synligt ska övningarna vara målmedvetna för att nå målet, återkoppling efterfrågas och ges och de som deltar i lärandet är aktiva, passionerade och engagerade. 64 Med detta menar han att läraren ska se lärandet ur elevens perspektiv och eleven själv ska se undervisningen som nyckeln till sitt eget lärande. 65 Vidare skriver han att undervisning och lärande kräver mycket skicklighet och kunskap hos både lärare och elev. 66 Exempel på vad detta innebär för läraren är att läraren vet när hen måste erbjuda en annan lärstrategi då den nuvarande inte fungerar Läraren som lärstrategi Om läraren ska fungera som en lärstrategi krävs det att läraren har kunskap om lärandemålen och då vet när en elev har uppnått dessa. Hen behöver också ha kännedom om elevens kunskapsnivå i ämnet för att anpassa kommande undervisningstillfällen. 68 Att ha tillräckliga kunskaper om ämnet för att kunna erbjuda meningsfull och utmanande undervisning krävs också. 69 Att kunna visa olika infallsvinklar på lärande är också en förutsättning för att olika elever ska få möjlighet att lära sig. 70 Peter Gärdenfors skriver i sin bok, Lusten att förstå om lärande på människans villkor, även han om att läraren måste ha kunskaper om sitt ämne, att hen måste förstå i vilken ordning materialet ska presenteras för att ge eleven bästa möjlighet att lära sig och ha strategier för att komma runt problem som eleven stöter på i lärsituationer. 71 Vidare skriver han att eleven behöver en viss mängd av faktategelstenar för att kunna skapa 63 Hattie s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Gärdenfors Peter (2010), Lusten att förstå om lärande på människors villkor s

18 förståelsebyggnaderna 72 och han ger exemplet att man inte kan lära sig ett språk utan att kunna glosor. 73 Att använda sig av gester i sin undervisning har, enligt Hattie och Yates, positiva effekter på eleven. 74 Enligt dem har studier som publicerats visat att lärare som använder sig av gester för att förmedla information, gör att eleverna använder informationen aktivt och att eleverna kan lära sig mer av en lektion. Att använda gester är mest effektivt när de används som ett komplement till informationen som ges. 75 Lärare som utvärderar sin undervisning och förändrar sin inverkan som lärstrategi vid tillfällen då det behövs, är de som påverkar elevernas prestationer mest i positiv riktning. För att lyckas med detta måste läraren uppmärksamma vad som fungerar och som inte fungerar i klassrummet med sina undervisningsmetoder. 76 Att diskutera detta med både elever och kolleger, ger läraren möjlighet att hitta nya infallsvinklar i sin undervisning och i sin roll som lärstrategi. 77 Att diskutera undervisning med andra lärare, för att utvärdera och analysera den, kallas även kollegialt lärande. 78 Att ständigt utvärdera sin undervisning med hjälp av återkopplingsfrågorna, där de syftar både på eleverna och läraren: Vart är de på väg? Hur går det för dem? och Vad är nästa steg? främjar utvecklingen i undervisningen. 79 Att se utveckling som positivt är en viktig del av lärarens arbete. 80 Lärare som utvecklar elevens vilja att lära och får hen att ha en positiv inställning till lärande, har på så sätt fått eleven att engagera sig mer i sitt lärande och har då större möjlighet att påverka skolresultaten positivt (mer om detta i 2.4.3). 81 Egenskaper som elever uppskattar hos lärare är att de är kompetenta, trovärdiga och rättvisa, men dessa egenskaper påverkar elevernas motivation mer än själva lärandet, enligt Hattie och Yates. 82 Elever uppskattar att undervisas av kunniga och motiverade personer, i synnerhet de som visar att de brinner för sitt ämne. 83 Vidare skriver Hattie 72 Gärdenfors s Ibid s Hattie & Yates s Ibid s Hattie s. 47f 77 Ibid s Skolverket (2015b), Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen 79 Hattie s Löfving Christina (2011), Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11, s Ibid s Hattie & Yates s Ibid s

19 och Yates att eleverna värdesätter relationen och återkopplingen de får av lärare som de anser vara kloka och kunniga. 84 Dock innebär inte goda ämneskunskaper att läraren fungerar som en lärstrategi, i synnerhet inte om hen inte vet vilken nivå undervisningen ska läggas på för att eleverna ska förstå. Detta gäller framförallt undervisning för nybörjare Eleven som lärstrategi Elevens personlighetsdrag, vilka förväntningar eleven har på undervisningen, hur öppen eleven är för betydelsen att satsa på lärandet och hur de lär sig bygga upp sin självkänsla är viktiga faktorer i lärsituationer. 86 Att vara aktiv som elev i inlärningsprocessen är viktigt och innebär att hen är motiverad att utforska möjligheterna att lära sig något nytt genom att vara öppen för att tänka på olika sätt. 87 Positiva känslor så som glädje, nyfikenhet och stolthet leder till att eleven utökar sina möjligheter att tänka, utforska och hitta nya vägar i andra lärsituationer. Stolthet över att ha nått ett mål, gör att eleven sätter ännu högre mål i framtiden. 88 Genom att vara delaktig i att sätta upp kriterier för måluppfyllelse och vara öppen för att hitta nya vägar att tillägna sig kunskap eller lösa problem, leder till bättre förutsättningar att lyckas i sitt lärande. 89 Enligt Hattie hjälper det mycket om eleverna delar ett engagemang och en känsla av åtagande 90 att uppnå satta mål. Även Gärdenfors skriver att det är troligare att elever som är delaktiga i att bestämma mål, når dem. 91 Patricia Diaz skriver också hon i sin bok, Arbeta formativt med digitala verktyg, att stark inre motivation är en viktig del i elevens prestation. Hon hänvisar till Christian Lundahl 92, docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet samt professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap på Örebro universitet: En stark inre motivation är nödvändig om 84 Hattie & Yates s Ibid s Hattie s Ibid s Gärdenfors s Hattie s Ibid s Gärdenfors s Diaz Patricia (2014), Arbeta formativt med digitala verktyg, s

20 man ska orka ta ansvar för sitt lärande och lägga ned det arbete som krävs för att nå sina mål. 93 En annan viktig faktor är, enligt Hattie, sambandet mellan prestation och självförtroende, särskilt när eleven stöter på motgångar. Ett gott självförtroende kan göra att eleven kommer förbi många hinder. 94 James Nottingham skriver i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet om självkänsla och att begreppet handlar om hur eleven uppskattar och värdesätter sig själv. 95 Hans uppfattning om självkänsla är att det är en balans mellan framgång och misslyckande. Han liknar det med ett mynt där ena sidan står för att eleven ska lära sig hur hen når framgång och den andra sidan står för att eleven ska lära sig övervinna svårigheter. 96 Det är inte fult att göra fel. Att däremot vara rädd för att göra fel är hämmande och leder inte till att kunskap används och utvecklas. 97 Gärdenfors skriver att OECD-rapporten Understanding the brain (2002) visar att eleven misslyckas att lära sig på grund av en eller flera faktorer: - brist på självförtroende och självuppskattning - dålig motivation; eleven vill inte riktigt lära sig - upplevd eller verklig otillräcklighet; detta är för svårt, jag klarar inte detta - för få lärtillfällen. 98 Nottingham anser att lära sig att lära är nyckeln till att eleven blir självständig och flexibel. 99 För att eleven ska lära sig att lära, behöver hen ställa frågor, förstå begrepp, organisera information, ange skäl, ifrågasätta antaganden, hitta undantag och generalisera. 100 Dessa tankeförmågor sätts på prov i bland annat nationella prov som Skolverket tillhandahåller, genom uppgifter som innehåller begrepp som till exempel förklara varför, motivera, resonera och dra slutsatser. 101 När det gäller att studera är det bättre att sprida ut repetitionstillfällena över tid för att få maximal effekt. Detta kallas spridningseffekten. 102 Forskarna Hattie och Yates benämner detta som fördelningseffekten. 103 För att förtydliga detta ger de ett exempel 93 Diaz s Hattie s Nottingham James (2013), Utmanande undervisning i klassrummet, s Ibid s. 116f 97 Löfving s. 69f 98 Gärdenfors s Nottingham s Ibid s Ibid s. 95ff 102 Klingberg Torkel (2011), Den lärande hjärnan om barns minne och utveckling, s Hattie & Yates s

21 gällande att lära sig köra bil; det är bättre att lära sig vid sex tillfällen á 20 minuter än ett tillfälle på två timmar. 104 De skriver också att de flesta människor har en koncentrationstid på ca minuter. 105 Hjärnan bearbetar det eleven har lärt sig när hen sover. Att sova på saken är en bättre strategi än att sitta uppe sent och studera inför till exempel ett prov Återkopplingens roll som lärstrategi Återkoppling innebär, enligt Nottingham, att eleven ska komma närmare sina lärandemål genom att hen förstår lärandemålet och syftet med uppgiften som hen tilldelats. 107 Enligt Nottingham fungerar återkoppling som lärstrategi bäst om eleven har tydliga och specifika mål, om hen vet var hen befinner sig i förhållande till målet och om hen förstår vad som måste göras för att nå målet utifrån där eleven befinner sig just nu. 108 Även Hattie & Yates anser att återkoppling är effektiv om eleven är medveten om ovanstående. 109 Olika elever behöver olika slags återkoppling beroende på var de befinner sig i sin utveckling. Eftersom nybörjare bygger upp grundläggande kunskaper och ordförråd, behöver de återkoppling baserad på ämneskunskaper. Elever som har kommit lite längre i sin utveckling har lärt sig grundläggande begrepp, men behöver hjälp med att utvidga grundläggande idéer, koppla samman dem och se relationer. 110 Dock bör återkoppling alltid ges så fort som möjligt för bästa effekt, för att eleven ska komma ihåg vilka beslut hen fattade och varför. 111 Genom återkoppling kan eleven förstå var den befinner sig just nu och, om det behövs, förstå vad hen behöver göra för att utveckla sitt lärande för att nå sitt uppsatta mål. 112 Nottingham ger rådet att rätta tillsammans med eleven. På så sätt kan eleven förklara hur hen har tänkt i vissa situationer och läraren kan ge återkoppling direkt för att vidareutveckla elevens lärande Hattie & Yates s Ibid s Gärdenfors s Ibid s Ibid s Hattie & Yates s Ibid s Nottingham s Hattie & Yates s Nottingham s

22 Viktigt att tänka på är också att återkopplingen avser prestation och framsteg och inte eleven. 114 Om återkopplingen syftar mer på eleven än prestationen, finns en risk att eleven känner en ökad rädsla för misslyckande och det i sin tur kan leda till att eleven försöker undvika risker och därmed inte heller utmanar sig själv. 115 Hattie och Yates jämför återkoppling med dataspel. Dataspel kartlägger och följer upp resultatet genom att spelaren går vidare till en högre, lite svårare nivå med nya utmaningar Bedömning som lärstrategi Många lärare och forskare är överens om att bedömning är en viktig del av undervisningen i dagens skola, oavsett om bedömning sker kontinuerligt i undervisningen eller separerat från den. 117 Läraren har ett mål med undervisningen, men det är svårt att förutspå vad eleverna kommer att lära sig och därför behöver läraren stämma av kontinuerligt vad eleverna har lärt sig. Detta för att kunna ändra upplägget om det krävs. 118 Att bedöma en elevs kunskaper handlar om att samla in information om dessa och sedan tolka dem. Beroende på syftet med bedömningen, används den insamlade informationen på olika sätt, vilka kan vara att kartlägga elevens kunskaper, för att utvärdera undervisningen, återkoppla för lärande eller för att värdera kunskaper. 119 Kartläggning används när läraren vill få en bild av elevens kunskaper, till exempel i början av ett nytt arbetsområde. Kartläggningen kan sedan vara en grund för planering av undervisningen. 120 Genom att utvärdera undervisningen och titta på elevernas resultat i olika bedömningssituationer får läraren en indikation på hur undervisningen har fungerat. Utifrån detta kan läraren sedan planera vidare. 121 Återkoppling för lärande innebär att eleven inte bara får veta hur långt hen har nått, utan den används också för att vägleda eleven vidare i sin kunskapsprocess. Detta kallas formativ bedömning. 122 För att kunna arbeta formativt som lärare, måste hen förstå varför hen gör på ett visst 114 Nottingham s Ibid s Hattie &Yates s Diaz s Ibid s Skolverket (2011b), Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter, s Ibid s Ibid s Ibid s. 8 22

23 sätt, upptäcka och förändra sådant som inte gynnar elevernas lärande, enligt Anders Jönsson, biträdande professor på Högskolan Kristianstad, det vill säga utvärdera undervisningen och få återkoppling. 123 Enligt Diaz, menar Lundahl (se 2.4.3) att det finns olika syften med bedömning, men att all bedömning bör vara formativ för att främja elevens lärande och kunskapsutveckling. 124 Det finns också ett begrepp som heter summativ bedömning, vilken summerar vad eleven har presterat, vanligen poäng eller betyg på en uppgift. 125 När kunskaperna värderas i förhållande till kunskapskraven i slutet av en termin kan detta ske genom betygssättning eller ett skriftligt omdöme. 126 Väldigt förenklat kan man säga att den summativa bedömningens syfte är att summera uppvisade kunskaper och att den formativa bedömningens syfte är att forma lärandet under tiden det pågår och bidra till kunskapsutvecklingen. 127 För att bedömning ska fungera som en lärstrategi, måste kunskapskraven tydliggöras genom att eleverna får se konkreta exempel på uppgifter som har lösts och bedömts för att se skillnaden mellan dessa. Läraren och eleven får gärna diskutera skillnader på uppgifter som har bedömts med till exempel betygen C och B. På så sätt tydliggörs kunskapsnivåerna för eleven och hen kan då själv fundera på vad hen behöver göra för att närma sig lärandemålet Reflektion som lärstrategi Tidig forskning, har enligt Gärdenfors, visat att en elevs minnesförmåga kan förbättras om hen övar på att reflektera över hur hen gjorde när hen försökte minnas något. 129 Genom att reflektera över sitt lärande, kan eleven bli medveten om vilka strategier som passar hen bäst i olika lärsituationer och därmed också ta kontroll över sitt eget lärande. 130 Om läraren ställer reflekterande frågor, till exempel hur skiljer sig dina tankar nu, jämfört med när vi började lektionen? reflekterar eleven kring sitt lärande Diaz s Ibid s Nottingham s Skolverket (2011b) s Diaz s Hattie & Yates s. 90f 129 Gärdenfors s Nottingham s Ibid s

24 Det viktigaste att tänka på vid reflektion är, enligt Nottingham, att ge eleverna tid att reflektera. Ett vanligt misstag många lärare gör är att inte ge eleverna tillräckligt med betänketid för att fundera på frågan som ställts och fundera över sitt svar. 132 Ett vanligt exempel på reflektionsuppgift är exit tickets, vilket innebär att eleverna får möjlighet att i slutet av lektionen eller projektet reflektera över till exempel hur de har uppfattat målet, genomgången, instruktionen eller vad de har lärt sig Samtal som lärstrategi Genom att samtala med lärare och andra elever kan eleven utveckla sitt eget tänkande. Berikande och reflekterande samtal hjälper eleven att tänka mer reflekterande. Om en elev aldrig får möjlighet att samtala med lärare och andra elever, kommer elevens förmåga till reflektion att begränsas. 134 För att samtalen mellan eleverna ska bli djupa och reflekterande, behöver alla elever känna sig trygga i gruppen. Om de är trygga kommer eleverna våga ifrågasätta varandras tänkande på ett positivt sätt. 135 Att samarbeta med andra elever och diskutera, kan innebära att eleverna kompletterar varandras kunskaper vilket i sin tur kan leda till att en enskild elev utvecklar sina kunskaper i ämnet. 136 Genom att lyssna på andra elevers förklaringar, kan eleven reflektera över sin egen förståelse. 137 Exempel att använda samtal som lärstrategi är think, pair, share, vilket innebär att eleven tänker själv, sedan arbetar hen med en annan elev och slutligen delar de med sig av sina tankar, reflektioner och slutsatser till klassen. 138 Ett annat exempel är problembaserat lärande (PBL) som innebär att eleven själv ställer frågor, söker efter information och diskuterar sedan i grupp för att komma fram till svaren Kamrat- och självbedömning som lärstrategi Ett exempel på att börja med kamratbedömning är att läraren har valt ut tre texter/arbeten med olika kvalitet som eleverna får läsa, diskutera och bedöma utifrån kunskapskraven. På så vis kan de bli medvetna om skillnaderna i texterna/arbetena och 132 Nottingham s Diaz s Hattie & Yates s Ibid s Hattie & Yates s Gärdenfors s Nottingham s. 27f 139 Gärdenfors s

25 hur väl de uppfyller kunskapskraven. 140 Att använda en mall som är anpassad efter uppgift och elevernas ålder, framförallt språket, kan vara en bra utgångspunkt vid kamrat- och självbedömning. 141 Ett annat exempel är att eleverna i en grupp byter lösningar på en uppgift med varandra för att bedöma dessa. Lösningar och bedömningar diskuteras sedan i gruppen. Svaga elever kan på detta sätt få hjälp av starka elever att förstå bättre och på så vis också höja sin prestationsnivå. Starka elever lär sig reflektera över olika förslag på lösningar och kriterier för att bedöma dem. 142 Att granska andra elevers arbeten och lösningar, har enligt Gärdenfors, visat sig vara effektivt då eleven börjar fundera över sitt sätt och andra sätt att lösa en uppgift Digitala verktyg som lärstrategi Enligt Gärdenfors borde visualiseringstekniker användas då hjärnan tar till sig och tolkar visuell information effektivt. 144 Med dagens digitala verktyg kan man enkelt presentera ett material på olika sätt, till exempel kan textdokument visas samtidigt som grafiska illustrationer finns eller rörlig film. 145 Med hjälp av videosekvenser kan skillnaderna mellan olika rörelseverb, inom till exempel språkundervisning, förklaras och förtydligas. 146 I moderna elektroniska uppslagsverk kan det finnas text, bild, en filmsekvens och ljud. 147 Det finns även bildlexikon där en del ord förklaras med hjälp av bilder. 148 Auditivt finns det också möjlighet att använda digitala hjälpverktyg som lärstrategi, bland annat kan eleven lyssna på glosor hur de uttalas. 149 Det är alltså oftast två av fem sinnen, syn och hörsel, som eleven använder när hen använder digitala verktyg i sitt lärande. 150 För vissa elever kan det vara förvirrande att läsa text, höra tal/ljud och se en film samtidigt och för andra elever tvärtom, att de förstärker förståelsen och minnet. 151 Digitala verktyg hjälper elever som har olika funktionshinder, till exempel kan en synskadad elev få text uppläst och en elev med hörselproblem kan få texten skriftligt. 152 Elever med svenska som andraspråk kan ha stor nytta av att använda digitala verktyg som hjälpmedel, till exempel kan de diskutera lösningar med andra elever på sitt hemspråk. 153 Ibland behöver dessa elever, och även elever med svenska som 140 Nottingham s Ibid s Gärdenfors s Ibid s

26 modersmål, att undervisningen är mer konkret. Visualisering blir ännu viktigare när språket inte finns fullt ut. 154 Förförståelse är en viktig del i lärande. För att som lärare ta reda på vad eleverna redan kan om det aktuella ämnet kan hen använda sig av en gratistjänst på internet där eleverna kan skriva samtidigt på en webbplats. På så sätt kan eleven läsa vad andra elever har skrivit och själv få nya infallsvinklar i sin kunskap. 155 Ett exempel på detta är ett klotterplank som eleverna kan se via en projektor i klassrummet. 156 Ett annat exempel är mindmaps, tankekartor, som görs digitalt och där flera elever kan skriva samtidigt. 157 Exempel på att använda digitala verktyg i undervisningen är, förutom ovanstående, att eleverna skapar texter tillsammans. Många elever tycker det är kul att skapa en text tillsammans med andra elever och det är lättare att två elever använder sin fantasi och kommer på en berättelse, än att göra det individuellt. Dessutom kan eleverna lära av varandra att det finns flera sätt att bygga upp en berättelse på, att innehållet kan variera och ta olika vägar och det är lättare att upptäcka fel när den andra eleven skriver. Att kunna spara sin text, ta fram den när man vill och bearbeta den, har främjat skrivprocessen enligt Larsson. 158 Ett annat exempel är om eleverna arbetar individuellt med en uppgift där lösningarna läggs i ett forum på internet som alla elever och lärare har tillgång till, kan eleverna diskutera de olika lösningarna och på så sätt reflektera över sin lösning jämfört med de andra lösningarna. 159 Att publicera texter eller lösningar på en blogg kan vara ett alternativ. På en blogg kan även filmklipp, bilder, ljud och animationer publiceras Gärdenfors s Larsson Maria (2002), Lärkraft om forskning kring datorstött lärande, s Gärdenfors s Ibid s Ibid s Ibid s Larsson s Ibid s Ibid s Löfving s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Larsson s Gärdenfors s Löfving s. 86f 26

27 Vid muntlig framställning kan eleven använda sig av digitala hjälpverktyg. Ett exempel är att spela in podcasts, radioprogram, som hen antingen använder som redovisningsverktyg eller som en del i sin lärandeprocess att lyssna och analysera vad som behöver förbättras inför en muntlig framställning. 161 Det finns många digitala hjälpverktyg att använda under presentationens genomförande, till exempel kan eleven, och läraren, använda Power point eller Keynote som det också kallas. Om andra människor ska få tillgång till presentationen kan den laddas upp på Slideshare. Andra tjänster liknande Keynote är Prezi och Google documents. 162 Att använda en tidslinje som stöd vid muntlig framställning är också möjligt på till exempel TimeToast. 163 Att använda sig av dataspel i undervisningen är också ett sätt att använda digitala verktyg som lärstrategi. 164 Genom dataspel online lär eleverna känna andra människor och tar hjälp av dem att utvecklas i spelet. De utbyter erfarenheter och kunskaper, vilket utvecklar dem. 165 Det finns en del spel, med till exempel historiskt innehåll eller som tar upp mänskliga rättigheter, som är utformade för att användas i skolan. 166 Det finns dock en fara med digitala hjälpmedel. Om eleven inte lär sig använda till exempel datorn på ett vettigt sätt, kommer verktyget endast användas till att hitta information. Målet för lärandet är inte att hitta information, utan att tillägna sig kunskap. 167 Färdigheter som att sammanfatta och vara källkritisk kommer att bli allt viktigare och för att lyckas med detta behöver eleven hjälp av läraren. 168 Läraren måste också hjälpa eleven att lära sig formulera frågor som kan leda till jämförelser, hitta samband, se orsak och verkan och analyser av olika slag. 169 Det är också viktigt att som lärare läsa användarvillkoren för gratistjänster på internet. Det finns webbaserade tjänster som enligt avtalet äger allt material som publiceras där Sammanfattning angående lärstrategier i mer nutida forskning Enligt litteratur som har använts i den här studien, har både läraren och eleven själv en viktig roll i lärsituationer. Som lärare är det viktigt att uppmärksamma vad som fungerar 161 Löfving s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Gärdenfors s. 224ff 168 Larsson s Ibid s Löfving s

28 i undervisningen och vad som inte gör det. Att förändra sin undervisning för att främja elevernas lärsituationer, är de lärare som påverkar elevernas prestationer mest i positiv riktning. Genom kollegialt lärande och att utvärdera sin undervisning med hjälp av återkopplingsfrågor, ges läraren möjlighet att hitta nya infallsvinklar i undervisningen. Även elever som reflekterar över sitt lärande och får möjlighet att använda sig av återkopplingsfrågor, har enligt litteratur i den här studien, större möjlighet att nå sina mål. Genom att vara delaktig i undervisningen, att sätta upp kriterier för måluppfyllelse och att vara öppen för att hitta nya vägar att tillägna sig kunskap eller lösa problem, leder till bättre förutsättningar att lyckas i sitt lärande för eleven. För att uppnå bra studieresultat är det lämpligast att använda sig av spridningseffekten, även kallad fördelningseffekten, vilket innebär att eleven studerar kortare stunder under en längre period. Bedömning är en viktig del i undervisningen i dagens skola, vilket handlar om att samla in information om elevens kunskaper och sedan tolka dem. Beroende på syftet med bedömningen, används den insamlade informationen på olika sätt. Det finns två begrepp: summativ bedömning och formativ bedömning. Summativ bedömning används vanligen för att summera uppvisade kunskaper, medan formativ bedömning innebär att eleven dels får veta hur långt hen har nått och dels för att eleven ska vägledas vidare i sin kunskapsprocess. När det gäller digitala verktyg som lärstrategi, finns det oändliga möjligheter idag. Bland annat kan en elev med funktionshinder så som nedsatt syn, kan få texter upplästa och en elev med hörselnedsättning kan få texten skriftligt. En elev med svenska som andraspråk kan till exempel med hjälp av digitala verktyg diskutera lösningar med elever på sitt hemspråk. 28