Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 -3, KF :00 Kallelse till Kommunfullmäktiges sammanträde Kl i Arnljotsalen, OSD/Folkets hus Gruppmöte Majoriteten Sonaten Gruppmöte Alliansen Rum 10 och 12 Gruppmöte Sd Rum 9

2 -2, KF :00 LEDAMÖTER Kjell Svantesson, S, ordförande N OMRÖSTNINGAR J N J N J N J N Ida Asp, S, 1:e vice ordförande Gunnar Hjelm, M, 2:e vice ordförande AnnSofie Andersson, S Björn Sandal, S Annmarie Sandberg, S Anton Waara, S Marianne Stålberg, S Thomas Andersson, S Kholod Mahmood, S Anders Fredriksen, S Bendigt Eriksson, S

3 -2, KF :00 Marie Olofsson, S Ted Persson, S Maria Nerpin, S Per-Olof Persson, S Mona Modin Tjulin, S Anders Edvinsson, S Shah Hosein, S Niklas Daoson, S Ertugrul Genturk, S Natalia Molina Leiva, S Maria Gerdin, S Vakant, V Nisse Sandqvist, V Inger Jansson, V

4 -2, KF :00 Elisabet Öhrnell, V Daniel Liljendahl, MP Florian Stamm, MP Thomas Dahlberg, MP Karin Thomasson, MP Karin Österberg, MP Anglika Lindahl, MP Jocke Ekroth, M Andreas Köhler, M Salwa Fakr Eddine, M Sverker Jonsson, M Lars Carlsson, M Pär Jönsson, M Vakant, M

5 -2, KF :00 Lise Hjemgaard-Svensson, M Joel Nordqvist, M Åsa Johnson, M Lars-Olof Lignell, M Bosse Svensson, C Kerstin Arnemo, C Inger Jonsson, C Pelle Lundgren, C Magnus Andersson, C Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, C Ulf Edström, C Thomas Andersson, C Lennart Ledin, L Margareta Widell, L

6 -2, KF :00 Pär Löfstrand, L Annica Nordell, L Lars-Erik Olofsson, KD Peter Johansson, SD Monessa Erenbo, - Ginger Olofsson, SD Åke Durre, -

7 -2, KF :00 Ersättare Östersund Staden Arbetarpartiet Socialdemokraterna Therese Carlsson, Storgatan 43 A, Östersund Tommy Pettersson, Stabsgränd 18, Östersund Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, Östersund Jim Nilsson, Freskvägen 13, 3 tr, Östersund Gudrun Olsson, Odensalagatan 53 A, Östersund Birgitta Retzell, Odensalagatan 57 A, Östersund Moderata samlingspartiet Anna Martin, Rådhusgatan 112, Östersund Ove Isacson, Peterson-Bergervägen 24, Frösön Hans Klaesson, Optand 195, Östersund Marlene Jonsson, Mo 130, Lit Mikael Nässén, Fritzhemsgatan 78, Frösön Leif Danielsson, Krysshammarvägen 26, Brunflo Centerpartiet Patrik Andersson, Hara 385, Orrviken Marianne Norin, Lagmansvägen 71, Brunflo Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, Lit Anders Granbom, Sjövägen 108, Brunflo Vänsterpartiet Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, Östersund Agneta Lögdquist Eriksson, Krutvaktargränd 1, Östersund Miljöpartiet de gröna Jenny Persson, Odensalagatan 4 B, Östersund Lars Bodin, Mjällevägen 18, Frösön Anders Österholm, Biblioteksgatan 29 B, Östersund Liberalerna Eva Jönsson, Sjövägen 174, , Brunflo Joakim Åberg, Båtplatsvägen 1, Frösön

8 -2, KF :00 Kristdemokraterna Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, Östersund Astrid Tronde, Arågränd 36, Östersund Sverigedemokraterna Vakant Vakant Ersättare Östersund utom staden Arbetarpartiet Socialdemokraterna Alexandra Karlsson, Hästjägarvägen 8, Brunflo Sara Bengtlars, Husås 130, Lit Tomas Frank, Gunhilds väg 9, Frösön Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, Lit Åke Fors, Näs-Ålsta 410, Fåker Moderata samlingspartiet Anna Martin, Rådhusgatan 112, Östersund Ove Isacson, Peterson-Bergervägen 24, Frösön Hans Klaesson, Optand 195, Östersund Marlene Jonsson, Mo 130, Lit Mikael Nässén, Fritzhemsgatan 78, Frösön Leif Danielsson, Krysshammarvägen 26, Brunflo Centerpartiet Patrik Andersson, Hara 385, Orrviken Marianne Norin, Lagmansvägen 71, Brunflo Per Ericsson, Jämtlands Nyby 145, Lit Anders Granbom, Sjövägen 108, Brunflo Vänsterpartiet Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, Östersund Agneta Lögdquist Eriksson, Krutvaktargränd 1, Östersund

9 -2, KF :00 Miljöpartiet de gröna Jenny Persson, Odensalagatan 4 B, Östersund Lars Bodin, Mjällevägen 18, Frösön Anders Österholm, Biblioteksgatan 29 B, Östersund Liberalerna Eva Jönsson, Sjövägen 174, , Brunflo Joakim Åberg, Båtplatsvägen 1, Frösön Kristdemokraterna Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, Östersund Astrid Tronde, Arågränd 36, Östersund Sverigedemokraterna Vakant Vakant

10 1, KF :00 KS: 10/2017 KALLELSE Kommunfullmäktige Dnr Meddelanden om nya ledamöter och ersättare Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 21 februari 2017 att ny ersättare i Kjell Anderssons, Sd, ställe inte har kunnat utses. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

11 2, KF :00 KS: 14/2017 KALLELSE Kommunfullmäktige Dialog med revisionen Dnr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

12 3, KF :00 KS: 11/2017 KALLELSE Kommunfullmäktige Dnr Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 1. Protokollets justering Två ledamöter som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet samt två ersättare för dessa utses. Protokollet ska justeras den 24 mars kl på kommunsekreterarens tjänsterum på Rådhuset. Kommunfullmäktiges beslut Till justerande utses Till ersättare utses 2. Upprop 3. Fastställande av dagordning Förslag Kommunfullmäktiges beslut Dagordningen fastställs. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

13 4, KF :00 KS: 271/2017 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Budget 2018 och flerårsplan för Östersunds kommun Enligt kommunens nu gällande styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar inför nämndernas arbete med budget 2018 och flerårsplan Kommunledningsförvaltningen har upprättat Baskalkyl där budgetförutsättningar och ekonomiskt utgångsläge redovisas. Behov av utökade resurser, med anledning av förändring i lagar eller ändrad tolkning av lagar finns inte med i baskalkylen utan hänskjuts till budgetberedningen i juni. Förutsättningar och ekonomiskt budgetläge kommer att ändras i och med att fastställda befolkningssiffror per åldersgrupp inkommer sent februari. Efter att dessa bearbetats kommer nämndernas ekonomiska ramar att påverkas och dess ramar är därför endast preliminära i Bilaga 1. Ramar enligt Bilaga 1 upptar nämndernas/styrelsernas befintliga verksamhet 2017 uppräknad till 2018 års pris- och lönenivå, kompletterade med tidigare beslutade verksamhetsförändringar för , samt majoritetens förslag till budgetramar. Nedan redovisade underlag kommer således att förändras inför Kommunfullmäktiges hantering av budgetärendet den 16 mars Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att slutföra underlag inför Kommunfullmäktiges beslut 16 mars 2017 i enlighet med framarbetad befolkningsprognos. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Budgetdirektiv och ramar för budget 2018 och flerårsplan fastställs enligt majoritetens förslag den X mars Kommunens planeringstal för befolkning vad avser skatteberäkning kommande treårsperiod fastställs till invånare 1 januari 2018, invånare 1 januari 2019 och invånare 1 januari Underlag för beslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

14 4, KF :00 KS: 271/2017 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse (Revideras under vecka 10, 2017) Baskalkyl (Revideras under vecka 10, 2017) Majoritetens Budgetdirektiv XX, (Kompletterad med belopp XX) Nämndernas ramar enligt Majoritetens budgetdirektiv 2018, Bilaga 1 (Revideras under vecka ) Ledamöterna för M, C och L deltar inte i beslutet. Beslutet skickas till Kommunens nämnder och förvaltningar, Jämtlands Gymnasieförbund samt Jämtlands Räddningstjänstförbund, Christina Westman. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

15 4, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Christina Westman Budgetchef Förslag till Kommunstyrelsen Budget 2018 och flerårsplan för Östersunds kommun Enligt kommunens nu gällande styrmodell för den ekonomiska planeringen och budgetarbetet fastställer kommunfullmäktige budgetdirektiv och ramar inför nämndernas arbete med budget 2018 och flerårsplan Kommunledningsförvaltningen har upprättat Baskalkyl där budgetförutsättningar och ekonomiskt utgångsläge redovisas. Behov av utökade resurser, med anledning av förändring i lagar eller ändrad tolkning av lagar finns inte med i baskalkylen utan hänskjuts till budgetberedningen i juni. Förutsättningar och ekonomiskt budgetläge kommer att ändras i och med att fastställda befolkningssiffror per åldersgrupp inkommer sent februari. Efter att dessa bearbetats kommer nämndernas ekonomiska ramar att påverkas och dess ramar är därför endast preliminära i Bilaga 1. Ramar enligt Bilaga 1 upptar nämndernas/styrelsernas befintliga verksamhet 2017 uppräknad till 2018 års pris- och lönenivå, kompletterade med tidigare beslutade verksamhetsförändringar för , samt majoritetens förslag till budgetramar. Nedan redovisade underlag kommer således att förändras inför Kommunfullmäktiges hantering av budgetärendet den 16 mars Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att slutföra underlag inför Kommunfullmäktiges beslut 16 mars 2017 i enlighet med framarbetad befolkningsprognos. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges beslut 1. Budgetdirektiv och ramar för budget 2018 och flerårsplan fastställs enligt majoritetens förslag den X mars Kommunens planeringstal för befolkning vad avser skatteberäkning kommande treårsperiod fastställs till invånare 1 januari 2018, invånare 1 januari 2019 och invånare 1 januari Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

16 4, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 2 Underlag för beslut Diarienr Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse (Revideras under vecka 10, 2017) Baskalkyl (Revideras under vecka 10, 2017) Majoritetens Budgetdirektiv XX, (Kompletterad med belopp XX) Nämndernas ramar enligt Majoritetens budgetdirektiv 2018, Bilaga 1 (Revideras under vecka ) KOMMUNLEDNINGFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till Kommunens nämnder och förvaltningar, Jämtlands Gymnasieförbund samt Jämtlands Räddningstjänstförbund, Christina Westman. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

17 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb Reviderad BASKALKYL Preliminära Budgetförutsättningar och budgetläge inför direktiv och ramar för Budget 2018 och Flerårsplan Kommunledningsförvaltningen Baskalkyl preliminära budgetförutsättningar 2018.doc

18 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb INLEDNING... 1 SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER... 1 BEFOLKNINGSUTVECKLING BEFOLKNINGSMÅL... 2 Baskalkylens prognosframskrivning till år DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR... 4 INDEXUPPRÄKNING FÖR LÖNEÖKNINGAR OCH INFLATION... 5 Inflation...5 Löneökning...6 BUFFERTAR OCH RESERV FÖR OFÖRUTSEDDA BEHOV... 7 INTERNRÄNTA... 7 RÄNTEKOSTNADER KOMMUNENS EGEN UPPLÅNING... 7 FINANSIELLA INTÄKTER LIKVIDA MEDEL... 7 PERSONALOMKOSTNADSPÅLÄGG/ARBETSGIVARAVGIFT... 8 PENSIONER... 7 INTERNBANK... 9 FINANSIELLA INTÄKTER KOMMUNALA BOLAG... 9 Finansiell intäkt Rådhus AB...9 Finansiell intäkt Östersundshem AB... Fel! Bokmärket är inte definierat.9 BUDGETUTFALL 2015 OCH BUDGETPÅVERKAN VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/RESURSTILLSKOTT I GÄLLANDE BUDGET 2016 OCH FLERÅRSPLAN INVENTERING AV BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR AKTUELLT BUDGTELÄGE RESULTAT OCH INVESTERINGAR Sammanfatttning 12

19 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 1(12) Reviderad Dnr Christina Westman m fl BaskalkylBudgetföruts2018Feb17.doc BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGETLÄGE INFÖR DIREKTIV OCH RAMAR FÖR BUDGET 2018 OCH FLERÅRSPLAN Inledning En genomgång av budgetförutsättningar och avstämning av nuvarande budgetläge inför budgetarbetet 2018 och flerårsplan har gjorts. Detta PM redovisar det mesta kring resultatet av detta. Innevarande års budget, 2017, är i balanserad med ett resultat på ca 33 miljoner kronor (mnkr). Budgeten inkluderar inom resultatet inget utrymme för oförutsedda behov i år jämfört med förra året då avsättning har skett med ca 14 mnkr. Inga beloppssatta effektiviseringar har fördelats ut till nämnderna, men kravet på ständiga förbättringar kvarstår. Nämnderna har som brukligt kompenserats för löneökningar, demografiska förändringar och kapitalkostnader. För övriga kostnader har kompensation utgått tidigare. Nämndernas driftbudgetramar har på totalen ökat med 175 mnkr Bland de större tillskotten, utöver ovan, kan nämnas satsning på fritidsgårdar, barn i behov av särskilt stöd, medel och insatser för placeringar av barn, ungdomar och vuxna, insatser för försörjningstagare och särskilt stöd till funktionshindrade. Gällande budget för 2017 och flerårsplan är balanserad med ett resultat på 33 mnkr 2017 och 2018 och 34 mnkr För att uppnå budgeterat resultat förutsätts att kommunal verksamhet avvecklas motsvarande en kostnadsnivå på 60 mnkr 2018 och 145 mnkr 2019 alternativt effektiviseras till motsvarande nivå. Redan i den budget som fullmäktige antog i november 2016 finns således sparkrav för att få den resultatnivå som krävs för att uppnå kommunens mål om god ekonomisk hushållning. Under 2016 definierades vad god ekonomisk hushållning är för vår kommun 2017, tills eventuellt ny definition tas. God ekonomisk hushållning hos oss är att de totala inkomsterna ska vara större än de totala utgifterna över två mandatperioder. Detta ska avstämmas rullande med start En målgiven indikator för resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning, ska sättas årligen. Det budgeterade resultatet 2017 uppfyller inte fullt ut den indikator som är satt för att 2017 visa att vi är på rätt väg mot målet om god ekonomisk hushållning. Skatte- och statsbidragsintäkter I gällande budget och flerårsplan grundas skatteberäkningen på Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) skatteunderlagsprognoser från april 2016.

20 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 2 Efter kommunfullmäktiges budgetbeslut i november har det definitiva taxeringsutfallet av 2016 års taxering fastställts. Detta visar att 2015 års beskattningsbara inkomster ökade genomsnitt i riket med (avrundat) 5,05 %, vilket är en 1,89 % högre ökning än fjolåret. I Östersund kommun ökade skatteintäkterna 1,7 % det senaste året, vilket är nära 0,9 % lägre ökning än fjolåret. Som jämförelse kan t ex nämnas högsta värdet på skatteunderlagstillväxt, 6,1 %. Kommunens egen skattekraft är 94,4 % av landets medelskattekraft, vilket är något lägre än fjolåret. Uttryckt i kronor är det ca 10 tkr/år lägre i inkomst för våra medborgare än genomsnittet. Skatte- och statsbidragsintäkter beräknas normalt med invånarantalet 1 november, vilket är den officiella mätedagen för befolkning, året innan som grund. Invånarantalet har ökat ca /år de senaste två åren, vilket är högre ökning än tidigare år. För att inte över- el underskatta skatteintäkter görs, som nämns i avsnittet Befolkningsutveckling, en nivåjustering till det invånarantal som finns 31 december, om det är en väsentlig skillnad mot 1 november. Skatteberäkningar som görs i denna baskalkyl för åren grundas på SKLs prognos den 21 februari Med anledning av det osäkra läget gällande av det osäkra läget gällande befolknings- och kostnadsutveckling har SKL dröjt med en framåsyftande skatteunderlagsprognos. Den nya omvärldsorienteringen tyder nu på en starkare svensk tillväxt med rejäl uppgång i sysselsättning och skatteunderlag. Men från och med 2018 blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Enligt Sveriges kommuner och landsting kommer svensk ekonomi att stabiliseras och konjunkturläget kommer att normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare efter år Sammantaget, med - definitivt taxeringsutfall SKLs skatteunderlagsläge 21 februari 2017 med nya befolkningsuppgifter 1 november - prognos för kommunala fastighetsavgiften från december nytt antagande om befolkningsökning med (se avsnitt Befolkningsutveckling) innebär det en ökning av skatte- och statsbidragsintäkter för Östersunds kommun 2017 med 14,5 mnkr, 2018 med 5,5 mnkr och 2019 med 1,3 mnkr jämfört med gällande flerårsplan. År 2020 ser det i nuläget ut att bli en nominell ökning mot ,9 mnkr. Befolkningsutveckling befolkningsmål Vid årsskiftet 2016 var antalet kommuninvånare personer. Det innebär en befolkningsökning på 679 personer. I befolkningsprognosen för 2016 var förväntad folkmängd personer, alltså en förväntad befolkningsökning på 484 personer. Skillnaden mellan verkligt utfall och befolkningsprognosen finns främst i åldersgruppen år. Den har ökat mer än förväntat. Födelsenettot för 2016, dvs antalet födda minus antalet döda, är 150 personer. Det är ett högt födelsenetto för Östersunds kommun. År 2010 var födelsenettot högre, annars var det så länge sedan som slutet av 80-talet och början av 90-talet som födelsenettot låg högre än så. Viktig för befolkningsutvecklingen är arbetsmarknadsläget vilket har fortsatt att förbättras under Det är låg arbetslöshet bland de inrikesfödda, men hög arbetslöshet bland de utrikesfödda. I den senare gruppen arbetar Arbetsförmedlingen med att matcha de arbetssökande till rätt utbildningar som ger jobb på sikt. Den totala arbetslösheten i Östersunds kommun var i december ,7 %. Samma månad 2015 var den 7,1 %. Det är en lägre nivå än vad både länet och riket har. Sedan flertalet år har kommunen både en förändrings- och nivåmålsättning beträffande invånarantal blev det personer och all time high -nivån från 1995 passerades. Både 2015 och Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

21 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb har inneburit stor ökning och nyligen passerade nivån. Vid 10 februari 2017 är siffran personer. Tabellen nedan visar de senaste årens verkliga utfall i befolkningsutveckling korrelerat mot målen hittills. Från tidigare ökningar med ca / år är kommunen nu uppe i ökningar på ca 500/år. År Utfall 31/12 Verklig förändring Mål förändring Tillväxtplanen utifrån utfall 2016 Mål antagna i KF i mars inför varje nytt års budgetarb Förslag Förslag Förslag Förslag Tillväxtplanen har ambition om en ökningstakt om +450 invånare per år, vilket har uppnåtts sedan Om det faller in har Östersund en befolkning överstigande personer år Östersunds kommun tog under 2016 emot närmare 300 nyanlända med uppehållstillstånd, varav mer än hälften flyttade till kommunen på egen hand. Under 2016 infördes en ny bosättningslag som reglerar hur många nyanlända med uppehållstillstånd varje kommun ska ta emot på anvisning och ordna med initialt boende för. Mottagandet styrs av bosättningslagen men också bland annat av hur många asylsökande som finns i kommunen och som efter uppehållstillstånd på egen hand väljer att varaktigt bosätta sig i kommunen. Under förutsättning att asylinströmningen till Sverige inte ökar på nytt och Migrationsverket lägger ner huvuddelen av befintliga anläggningsboenden för asylsökande i kommunen och länet samt inga förändringar sker i bosättningslagen som gör att antalet anvisningar ökar till kommunen är bedömningen att antalet nyanlända som bosätter sig på egen hand i kommunen kommer att minska från 2018 och framåt. En ytterst preliminär bedömning är att det totala flyktingmottagandet kvarstår på en nivå om knappt 300 nyanlända under 2017 för att därefter minska till en nivå om cirka 200 årligen från 2018 och framåt. Minskningen kan komma att få en viss negativ effekt på befolkningstillväxten totalt sett i kommunen. Prognosen är dock osäker och starkt beroende av såväl händelser i omvärld, nationella beslut och faktisk tillgång på bostäder lokalt. En ny befolkningsprognos för kommunen, med basår 2016, kommer att göras under mars/april 2017 när definitiv SCB-statistik och riksprognosunderlag finns framtagna. Bedömningar görs då med underlagen kommunens egen utveckling bakåt och känd framåt som samt en avvägning mot trender som kan ses i rikets utveckling. Med i denna bakgrund är då den senaste tidens flyktingmottagande samt de nu troliga siffrorna för kommande år. Nya planeringstal kan därmed bli aktuella framför allt för barnomsorg- och skolverksamheter samt för skatteberäkning. Det är rimligt att tro att kommunen ökar ytterligare dock kanske inte fullt ut med 500 invånare året Kommunledningsförvaltningen föreslår att i beräkningar för skatteintäkter ha som mål en ökning om 500 år 2018 och därefter 350 invånare per år de närmaste åren. Befolkningstillväxt påverkar skatteinkomsterna först om ytterligare två år. Och detsamma gäller även effekter av befolkningstillväxt i kostnadsutjämningssystemet. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

22 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 4 Baskalkylens prognosframskrivning till år 2029, enligt befintlig befolkningsprognos från 2016 Enligt kommunens befintliga/senaste befolkningsprognos kan översiktligt befolkningsutvecklingen i de olika planeringsåldrarna f n beskrivas så här: - Åldersgruppen 1-5 år beräknas öka fram till år 2022 för att därefter minska igen. År 2016 var antalet barn i åldersgruppen preliminärt stycken. Befolkningsprognosen för åldersgruppen var stycken. Utfallet var därmed lägre än prognosen. För år 2022 är befolkningsprognosen barn i den åldersgruppen. - Åldersgruppen 6-15 år har minskat kraftigt sedan år Det är först under år 2019 som den beräknas nå samma antal barn som under år År 2016 var antalet barn i åldersgruppen preliminärt stycken. Befolkningsprognosen för åldersgruppen var stycken. Utfallet var därmed lägre än prognosen. - Åldersgruppen år beräknas öka fram till år 2026, för att sedan ligga ganska konstant. - Åldersgruppen 85 år och äldre beräknas ligga ganska konstant fram till år 2021, för att därefter börja öka markant. Säkrare bedömningar/prognoser går att lämna då underlag från 2015 fastställt i åldersgrupper och bostadsorter kan användas som grund. Demografiska förändringar I budget och flerårsplan ingår ramjusteringar utifrån förändring i befolkningsstruktur i de olika planeringsåldrarna, enligt kommunens befolkningsprognos. Som nämnts görs de så kallade demografiska beräkningarna om efter att officiell statistik för året innan erhållits, vanligtvis i mars/april året efter. Till denna baskalkyl kompletteras beräkningarna därför endast med en ytterligare preliminär uppgift, för Eventuella justeringar av tidigare erhållna avdrag/tillskott görs således i samband med budgetberedningens arbete i juni, när ny befolkningsprognos finns framtagen. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

23 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 5 Mnkr (2018 års prisnivå) Årlig förändring Barnomsorg/Förskola 1-5 år +2,4 +4,6 +4,6 Skol-BO 6-9, år +0,1 +0,2 +0,2 Grundskola +2,8 +8,2 +8,2 Gymnasieskola (Ks) -0,2 +7,7 +7,7 Äldreomsorg -11,6 +16,6 +16,6 Totalt: (avrundat) -6,4 +37,3 +37,3 Kommentarer kring förändringar i respektive ålders-/demografigrupp avvaktas tills bättre underlag finns framtaget. Beräkningarna av resursbehovet inom äldreomsorgen görs enligt en beräkningsmetod med utjämningssystemets standardkostnadsmodell som förebild. Indexuppräkning för löneökningar och inflation Inflation Inflation uttrycks vanligtvis i begreppet KPI, Konsumentprisindex. För att bedöma trolig kostnadsutveckling i kommunen studeras olika organisationers prognoser/ bedömningar, vanligtvis SKLs, Konjunkturinstitutets (KI) och Ekonomistyrningsverkets (ESV). SKLs bedömningar anses vara de mest relevanta som underlag för kommunsektorns beräkningar. Senaste bedömningar från instituten: Institut Tid för bedömn KPI % KI Dec ,0 1,3 1,7 2,6 3,3 ESV Nov ,9 1,2 2,1 2,8 3,1 SKL Feb ,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Av detta kan utläsas att konjunkturell balans förväntas 2017 men därefter beräknas den ekonomiska utvecklingen återgå till mer normala och mer måttliga tal. SKL:s bedömning är att prisökningstakten fortsätter stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF når 2 procent först en bit in på Utvecklingen av KPI kommer att skilja sig från detta till följd av efterhand allt högre räntor enligt SKL. Ett indexmått som kan anses vara ett bättre riktmärke för kommunsektorn än KPI är KPIX, vilket är KPI exklusive räntekostnader, skatter och subventioner, och som därmed beskriver den s k underliggande inflationen. Räntekostnader påverkar i viss mån priser även för kommunen men har dock störst genomslag på privata boendekostnader. För indexuppräkning i budgetramarna med anledning av prisutveckling av kommunens kostnader torde därför bli mer relevant med KPIX som bas. De institut som ej räknar med KPIX har ett annat användbart indexmått, KPIF, som inkluderar en fast bostadsränta, och därmed torde vara mer stabilt över åren än KPI. Kommunledningen föreslår att KPIF används i pågående budgetarbete, så långt möjligt. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

24 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 6 Institut Tid för bedömn % KI Dec 2016 KPIF 1,4 1,6 1,7 1,9 2,1 ESV Nov 2016 KPIF 1,4 1,5 1,9 2,2 2,2 SKL Feb 2017 KPIF 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Som synes är den underliggande inflationen mer stabil över åren jämfört med bedömningar där räntekostnader ingår, dvs KPI. Vid budgetarbetet inför 2015 räknades övriga kostnader, dvs ej personalkostnader, i nämndernas ramar upp med 1,6 %. När utfallet för 2015 nu är klart, KPIX 0,4 % för 2015, synliggörs att verksamheterna generellt/teoretiskt sett, har fått högre kompensation än verklig prisökning. För prisökningar 2016 beslutades att ingen indexuppräkning skulle ske i nämndernas budgetramar av anledningen enligt ovan, dvs verksamheterna var redan egentligen kompenserade från tidigare år. Dock finns i flera verksamheter fasta avtal, med t ex externa utförare och entreprenörer, vilkas ersättning enligt redovisningens kodplan bokförs som Övrig. Därmed är personalkostnader för externa inte ersatt fullt ut. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att redan uppräknade ramar för prisökningar 2018 på 1,9 % får ligga kvar och att 2019 och 2020 justeras upp till 2,0 %, förutsatt att inte nya prognoser under våren visar på avsevärd skillnad. Baskalkylen 2018 påverkas därmed i nuläget inte med högre kostnader vad gäller inflation. Löneökning Slutlig löneavstämning för 2016 gav 3,36 %. I budget 2017 uppgår en generell indexuppräkning för löneökningar 2,5 % i nämndernas personalbudgetar plus en buffert på ca 0,9 %. I gällande flerårsplan var ramuppräkningen för löner 2,0 % per år, och bufferten 1,5 % 2018 och 1,6 % De senaste åren kommer nu att ändras. Löneöversyn 2017 pågår för närvarande och avstämning sker senare under året. Prognos enligt instituten: Institut Tid för bedömn Löneökn enl konjunkturlönestatistiken % KI Dec ,5 2,9 3,1 3,3 3,5 ESV Nov ,7 3,2 3,5 3,5 3,4 SKL Feb ,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Instituten gör i stort sett samma bedömning. Eftersom kommunen normalt följer SKLs skattunderlagsprognoser är det rimligt att även räkna på dess siffror vad gäller egna löneutvecklingen. Mot bakgrund av SKL:s antagande om löneutveckling föreslås i nuläget en uppräkning av lönekostnader med 2,5 % år 2018 i ramarna. I avvaktan på hur konjunkturen utvecklar sig föreslås 2,5 % i ramuppräkning även för åren 2019 och En buffert bör då innehålla motsvarande 0,6 % 2018 och 0,9 % 2019 samt att ny lönebuffert för 2020 om 0,9 % får läggas till. För innebär det att medel måste tas bort. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

25 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 7 Buffertar och reserv för oförutsedda behov I kommunens budget har tidigare år ingått en mindre buffert/reserv, förutom den tidigare beskrivna lönebufferten. Den har ett destinerat ändamål och utgör inte buffert för generellt bruk, utan får avropas vid redovisat behov inom angivet ändamål. Reserven för oförutsedda behov har tidigare uppgått till 15 mnkr och har på kommunledningsförvaltningens rekommendation lagts in som anslag inom kommunstyrelsens ram. Kommunfullmäktige har disponerat 12 mnkr och kommunstyrelsen 3 mnkr. Dessa medel har ianspråktagits och kvar av buffert för oförutsedda behov i år, 2017, är 0 kronor. För 2018 kommande år föreslår Kommunledningsförvaltningen att ursprungsbufferten uppgår åter till 15 mnkr. Internränta SKL brukar ange en internränta som kan användas i budgetsammanhang vid beräkning av kapitalkostnader (avskrivningar + internränta). Ambitionen med internränta är den ska fånga en rimlig räntenivå sett över en investerings hela livslängd. Denna sätts normalt utifrån en ekonomisk konjunkturbedömning i december två år innan aktuellt år, och utgår från prognosen över den tioåriga statsobligationsräntan. Kommuner kan använda SKLs förslag eller använda sin egen faktiska räntekostnad, som kanske är mer rättvisande. Förutom att internräntan i huvudsak ska spegla den genomsnittliga finansieringskostnaden för kommunens investeringar används även räntan i vissa fall för kommunens avkastningskrav. För 2015 kvarstod Östersund på internräntan 2,5 %, SKLs rekommendation var 2,4 men förändringen för kommunen bedömdes marginell. För 2016 gäller detsamma. Det exceptionella låga ränteläget har varit svårprognosticerat och SKL sköt upp sitt förslag för 2017 till februari Förslaget kom att bli 1,75 % utifrån ny modell framtagen av SKL som ska bygga på sektorns upplåningskostnader. Då kommunens faktiska ränta i december 2016 uppgick till 1,92 % och bedömningen uppgick till ungefär samma nivå 2017 föreslås oförändrad nivå till Räntekostnader kommunens egen upplåning Kommunen har per den 31 december 2016 en bruttolåneskuld uppgående till 4700 miljoner kronor. Av denna lånesumma är mnkr utlånade till Jämtkraft AB, Östersundshem AB, Östersunds Rådhus AB och Östersunds Sport- och eventarena AB. Kommunens egen låneskuld uppgår därmed 295 mnkr. Under 2017 beräknas nyupplåning ske med 300 mnkr vilket medför att kommunens egen skuld vid 2017 års utgång beräknas uppgå till 595 mnkr. Även för 2018 och 2019 behöver ytterligare upplåning ske med 230 mnkr respektive 225 mnkr. Detta innebär att kommunen kommer ha en låneskuld på mnkr vid utgången av Räntekostnaderna kommer beroende på den ökande låneskulden att stiga under planperioden, men en prognos om fortsatt lågt ränteläge och bortfall av en ränteswapp på 100 mnkr kompenserar till stor del de ökade räntekostnaderna förväntas räntekostnaden till följd av fortsatt utökad upplåning och prognos om högre marknadsräntor. Totalt förväntas räntekostnaden att ligga på 10,6 mnkr för kommunens egen upplåning. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

26 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 8 Finansiella intäkter likvida medel Med anledning av att Nordea flaggat för införande av en inlåningsavgift har kommunen och de kommunala bolagen arbetat korta placeringar av överlikvid för att få ner saldot på koncernkontot. Detta i kombination med att Östersundshem AB 1 juli erhöll likvid för försäljning av fastigheter till Rikshem AB har skapat en kortfristig överskottslikviditet. Denna likviditet har under 2016 kunnat placeras till förhållandevis fördelaktiga villkor. Men till följd av försämrade inlåningsvillkor och minskad överskottslikviditet så hålls flerårsbudget fast på en låg nivå. Personalomkostnadspålägg/arbetsgivaravgift I budgetramarna för 2017 ingår ett schablonmässigt PO-pålägg på 38,38 %. Själva PO-pålägget är 38,33 % och därutöver belastas verksamheten med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för ansvarsförsäkring. Samma nivå föreslås för Pensioner I enlighet med kommunfullmäktiges beslut från 2011 ska ursprunglig pensionsavsättning, 433 mnkr tillsammans med en real avkastning på 1 procent säkerställa att kommunens kostnader för pensionsåtaganden intjänade före 1998 i fast penningvärde aldrig ska överstiga 52,5 mnkr. Under 2014 tillfördes pensionskassan ytterligare 172 mnkr. Under 2015 höjdes avkastningskravet till 2 procent realt. Pensionskassan har sedan starten till och med haft en värdeökning på ca 137,5 mnkr, vilket motsvarar en procentuell ökning med 22,7 %. Det innebär att pensionskassans marknadsvärde per uppgår till 742,5 mnkr. Totalt på helåret steg portföljen med 32,6 mnkr, motsvarande 4,6 %, vilket var 1,04 % över avkastningsmålet som för 2016 var 3,56 %. Utifrån s.k. ALM analys (tillgångs/skuldanalys), utförd av kommunens strategiske rådgivare SEB, finns det, utifrån den meravkastning som skapats i pensionsfonden sedan starten 2011, möjlighet att öka uttaget ur fonden. Det innebär i klartext att det är möjligt att sänka den garanterade kostnadsnivån i fast penningvärde från 52,5 mnkr till 47,5 mnkr vilket skulle innebära en budgetförstärkning med 5 mnkr årligen. Om uttaget från pensionsfonden utökas med 5 mnkr årligen föreslås att det varje år görs en analys huruvida avkastningen ligger på minst 2 procent realt. Inför varje års budgetarbete sker således en analys som ska utvisa om pensionsfondens tillgångar är tillräckliga för att kunna motivera den ökade avkastningen. Om avkastningen skulle understiga förvaltningsmålet måste det budgeterade uttaget ur fonden reduceras i motsvarande mån. Nivån på uttag ska prövas i varje års budgetarbete. Med dagen rådande ränteläge och prognoser för ränteutvecklingen de närmaste åren bedöms avkastning på 2 procent i realiserade intäkter, genom ränteintäkter och utdelningar, inte vara uppnåbar. Däremot finns sedan tidigare orealiserade värden, det vill säga ett marknadsvärde som väl överstiger avkastningskravet om 2 procent realt. Portföljen förväntas nå det avkastningskravet på marknadsvärdet även framöver. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

27 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 9 Internbank Per 31 december 2016 har kommunen via certifikatprogrammet upplånat mnkr och via MTN (obligationsprogrammet) upplånat mnkr. Av denna upplåning är mnkr utlånat till kommunens bolag. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2014 om att utöka MTN-programmet från 2 till 3 miljarder kronor och 2016 från 3 till 4 miljarder. I budget 2018 och i flerårsplanen budgeteras ett positivt resultat för internbanken på cirka 16 miljoner kronor/år. Finansiella intäkter kommunala bolag Finansiell intäkt Rådhus AB Med anledning av att bolaget numera lånar via internbanken i stället för extern bankfinansiering kommer inga borgensavgifter att tas ut. Detta läggs i stället på interbankens marginal. I flerårsplaneringen budgeteras samma underskott/ aktieägartillskott som beräknas erhållas i form av finansiell intäkt från Jämtkraft AB, se nedan. Det eventuella finansiella överskott som uppstår för Östersunds Rådhus AB används för amortering på bolagets låneskuld. Finansiell intäkt Östersundshem AB Östersundshem har genom försäljning av fastighetsbestånd minskat sin upplåning hos banker och detta medför en minskat borgensavgift till kommunen. Budgetutfall 2016 och budgetpåverkan 2017 Kommunens resultat 2016 är preliminärt + 68 mnkr. Samtliga nämnder utom två redovisar en ekonomi i balans. Kommunfullmäktiges har under 2016 tillfört tilläggsanslag på sammanlagt 14,5 mnkr. Enligt preliminärt bokslut 2016 har ej Socialnämnden och Kultur- och Fritidsnämnden klarat sin budget. Socialnämnden har ett underskott på 9 mnkr, vilket i praktiken innebär det att de inte klarat sitt effektiviseringskrav/sin åtgärdsplan för året. Underskottet uppges härröra i huvudsak från verksamheterna institutions- och familjehemsvård. Nämnden äskade om tilläggsanslag för placeringar av barn, ungdomar och vuxna i samband med delårsbokslut 2016, på 16,9 mnkr vilket avslogs och i stället skulle anslaget hanteras i samband med bokslut. Nämnden har kompenserats i budget för Nämnden har upprättat en åtgärdsplan som innebär en kostnadsminskning på ca 4,7 mnkr 2016 och ca 10 mnkr Kultur- och fritidsnämnden har ett mindre underskott på 0,5 mnkr. Underskottet uppges bero på ett antal avvikelser gentemot budget på ett antal verksamheter. Verksamhetsförändringar/resurstillskott i gällande budget 2017 och flerårsplan Kommunstyrelse Miljö- och samhällsnämnd Satsning nyanlända 5 mnkr, Elavtal 2,1 mnkr, Utökning tjänster jämställdhet och ungdomslots 1,2 mnkr, Ökat anslag till Stora arrangemang 1 mnkr, Utökning tjänst övergripande IT 0,7 mnkr och tjänst Utveckling Östersunds stad 0,7 mnkr. El och fjärrvärmeavtal 2,3 mnkr, Utökad volym busskort för ungdomar 0,9 mnkr, Nytt ärendesystem 0,5 mnkr Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

28 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 10 Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Institutionsvård barn, unga och vuxna 25 mnkr, Ekonomiskt bistånd 1,5 mnkr Demografiska tillskott för barnomsorg, skolbarnomsorg och grundskola 19,5 mnkr, Volymökning 12 mnkr, Fritidsgårdar 4 mnkr, Barn i behov av särskilt stöd (BIBASS) och Arbetsledning och Svenska som andra språk 3,9 mnkr, Utökning projektledning och evakuering 2,5 mnkr och Byte digitala verktyg 1,5 mnkr. Särskilt stöd till funktionshindrade/lss 13 mnkr, Demografiskt tillskott 7 mnkr, Betalningsansvar till regionen 1,4 mnkr och Öppning av kök Änge- och Härads- Gården 0,7 mnkr. Ökade kapitalkostnader Sporthallen 6 mnkr och ökat underhåll Storsjöbadet 2 mnkr. Inventering av budgetförutsättningar inför Samtliga förvaltningar och förbund har fått möjlighet att redovisa sina budgetförutsättningar inför arbetet med budgetdirektiv och ramar Frågeställningarna har varit hur - ändrad eller ny lagstiftning - ändrad tolkning av gällande lag - pågående statliga utredningar kommer att påverka driftbudgetens kostnader/intäkter eller investeringsbudgetens utgifter/inkomster kommande år. Önskemål om ambitionsökningar etcetera har hänvisats till respektive nämnds politiska hantering. Utifrån nämnda inventering finns ett antal behov redovisade, som i nuläget föreslås tas upp i samband med budgetberedningen i juni. Detta för att ge budgetberedningen möjlighet att ta ställning till äskanden på ett bättre sätt då arbetet med budgetförutsättningar har kommit längre och det är mera klart vilket utrymme som finns för dem. Aktuellt budgetläge Resultat och Investeringar Med redovisade förutsättningar skulle budgetläget inför direktiven vara följande: Preliminärt Budgetläge Mnkr (- = försämring, + =förbättring) Resultat enl gällande flerårsplan inkl effektiviseringspost 32,6 33,8 33,8 Summa resultat exkl effektiviseringspost ,4-111,3-111,3 Förändringar efter beslut om flerårsplan Skatteintäkter, statsbidrag ("progn" ) -34,6-15,6 115,0 Rev skatteintäkter, rev prognos 21 feb 5,5 1,3 5,6 Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

29 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 11 Välfärdssatsningen -2,9-11,7-11,7 Utökning lönebuffert för vof boendestöd, uskor -1,3-1,3-1,3 KS/KF Oförutsedda reglera tillbaka t 15 mnkr -15,0-15,0-15,0 Byggbonus 15,0 15,0 15,0 US-TF upptrappning fastighetsunderhåll -5,0-10,0-15,0 SON nedtrappning placeringar tom ,5 mnkr 7,5 BOUN upptrappning bibass,syv,arbetsledning -3,9 Ny prognos pensioner 5,4-3,6-15,8 Internbank -2,5-3,1-3,1 Borgensavgifter Öshem AB -0,5-0,7-0,7 Finansiella kostnader lån -0,5-3,8-3,8 Nytt resultat efter händelser efter dec16-63,8-159,9-38,5 "God ekonomisk hushållning" = 2% överskott på skatte-/statsbidragsintäkter 76,3 78,5 78,5 Differens mot "G E H" (- = saknas) -140,1-238,3-117,0 Besparingsbehov för att uppnå en hög självfinansieringsgrad av investeringar 164,0 164,0 164,0 Nytt resultat efter besparing o effektivitets- /intäktsförbättring 100,2 4,1 125,5 Differens mot "G E H" (- = saknas) 23,9-74,3 47,0 Förutsätter ALLA nämnder håller budget besparingar/effektivisering går att genomföra Spec av god ekonomisk hushållning Årets preliminära resultat Avskrivningar skattefinansierad verksamhet, ca Borde skapas utrymme för Amorteringar Skattefinansierat Investerings utrymme Beslutat enl FLP /Påg skattefinans invest/ Kvar att investera för, dvs investeringar måste minska alternativ resultatet höjas för bibehållen GEH Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

30 4, KF :00 / Bilaga: Preliminär baskalkyl 2018 feb 12 Sammanfattning Utgångsläget enligt gällande flerårsplan är ett minusresultat på 27 mnkr 2018 och 111 mnkr 2019 exklusive kravet på intäktsförstärkningar/sparkravet på 60 mnkr 2018 och ytterligare 85 mnkr från Senaste prognos på skatter och statsbidrag (februari 2017) visar på nominell ökning av intäkterna Så långt på totalen ett något förbättrat läge 2018 och Ovan redovisas hur utgångsläget vid kommunens start på budgetarbetet inför 2018 förändrats, från flerårsplanens plus ca 33 mnkr till ett resultat om ca minus 69 mnkr. De största förändringarna är lägre skatteintäkter vilket, jämfört med vid beslut av flerårsplan, innebär behov av besparingar och effektiviseringar. Senaste prognos på skatter och statsbidrag innebär en ökning av intäkterna. Detta innebär att resultatet förbättras och uppgår till ca minus 64 mnkr där en reserv för oförutsedda behov 2018 finns för ca 15 mnkr. Differens till god finansiell ekonomisk hushållning, som här är definierat såsom 2 % av skatter och statsbidrag, på 140 mnkr. Enligt baskalkylen skulle därmed behovet av besparingar 2018 och 2019 vara högre än det preliminära sparkravet/kravet på intäktsförstärkningar i gällande flerårsplan. Kommundirektören har överlämnat en lista med besparingsförslag, framtagna av tjänstemän på förvaltningarna, som underlag till majoritetens och oppositionens förslag till budgetdirektiv och ramar. Totalt uppvisar listan ca 80 förslag, som uppgår till sammanlagt 164 mnkr. Från resultatet inklusive kommundirektörens besparingsförslag kan ett skattefinansierat investeringsutrymme om ca 246 mnkr räknas fram, där redan 251 mnkr är beslutade i flerårsplanen. Därmed finns inga egna medel kvar att investera för. Om kommunen inte når ett resultat på ca 76 mnkr bör resultatminskningen medföra motsvarande sänkning av investeringsnivån. Utifrån inventering som gjorts av budgetförutsättningar har äskanden om investeringar och driftkostnader inkommit. Genom att inga äskanden har tagits med i baskalkylen skapas möjlighet för budgetberedningen att ta ställning till dem när det i juni är mera klart vilket utrymme som finns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Unto Järvirova Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

31 4, KF :00 / Bilaga: Ramar 2018 DRIFTBUDGETRAM År 2018, 2019 och 2020 FÖR ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET (nettokostnad, tkr) löpande pris enligt baskalkyl Bilaga Nämnd Budget Uppr DRIFT- År 2019 DRIFT- År 2020 DRIFT till 2018 BUDGET- BUDGET- BUDGET- Övr kostn Löner Verksamhets- Besparingar Övrigt RAM 2018 Verksamhets- RAM 2019 Verksamhets- RAM 2020 netto netto förändringar förändringar förändringar 1,9% 2,5% (demografi) jmf m 2018 jmf m 2018 ( demografi) ( demografi) Revision Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse (KS,KF oförutsett) Kommunstyrelse, lönebuffert ( löneöversyn) KS-Gymnasieskola (+2 759) (+7 665) Miljö- o samhällsnämnd Socialnämnd Barn- o utbildningsnämnd ( ) (+9 884) Vård - o omsorgsnämnd (+1 427) ( ) Kultur- o fritidsnämnd (u-håll badet) Utförarstyrelse, lob Räddningstjänstförbund Intäkts-, taxefinansierad verksamhet Utförarstyrelsen tf (underhållsåtg) TOTALT

32 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment ETT HÅLLBART ÖSTERSUND FÖR ALLA Majoritetens budgetdirektiv 2018 Flerårsplan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet bildar majoritet Östersunds kommun. Här ska människor kunna leva ett gott liv, växa, förverkliga sina drömmar och bidra till ett gott klimat socialt och miljömässigt. Entreprenörer ska kunna frodas och organisationer kunna blomma. Det är vi snart invånare som är Östersunds kommun och som gör denna plats så fantastisk att bo, leva och verka på och här finns gott om plats för fler! 1

33 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment En kommun med växtvärk och framtidstro Östersund får fler och fler invånare, vilken glädje! Det betyder också att mer samhällsservice behövs, vilket kostar. De ekonomiska utmaningarna delar vi med andra kommuner Sverige. De senaste åren har ekonomin varit god och de flesta nämnderna har nu tillfredsställande kontroll på ekonomin. Det ekonomiska målet på en procents överskott fortsätter. De senaste skatteprognoserna visar att skatteintäkterna 2018 inte ökar så fort som tidigare prognoser har visat, och därför måste nämndernas budgetramar justeras ner. De senaste åren har nämnder och styrelser genom ökade anslag tillförts över 396 miljoner kr nya pengar och har därför inför 2018 ett bra ekonomiskt läge. För 2018 kommer de ekonomiska ramarna att behöva minskas med drygt 104 miljoner kronor. Det betyder ändå att nämnderna får ett ökat tillskott, Från 3,66 miljarder 2017 till 3,75 miljarder Behovet av investeringar är fortsatt stort eftersom en växande kommun kräver det. Med ett överskott budgeten behöver kommunen inte låna lika mycket till investeringarna, vilket sänker driftskostnaderna framöver. Östersunds kommun har valt att arbeta med fyra hållbarhetskriterier utifrån visionen om ett socialt, demokratiskt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Östersund. Samtliga nämnder och styrelser ska sitt budgetarbete bidra till att uppnå kommunfullmäktiges fastställda mål. Demokratisk hållbarhet det demokratiskt hållbara Östersund litar medborgarna på det demokratiska systemet. Medborgarna är engagerade, deltar samhällsutvecklingen och upplever att de har inflytande. Social hållbarhet Det socialt hållbara Östersund är öppet, välkomnande och tillgängligt. Medborgarna har förutsättningar för ett hälsosamt och tryggt liv på jämställda och jämlika villkor. Ekologisk hållbarhet det ekologiskt hållbara Östersund är livsmiljön hållbar, trygg och säker och främjar biologisk mångfald. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt Ekonomisk hållbarhet det ekonomiskt hållbara Östersund använder vi invånarnas gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Kommunen, tillsammans med näringsliv och omgivande samhälle, skapar förutsättningar för hållbar utveckling. Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. 2

34 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Övergripande prioriteringar Tillväxtplanens mål om att till år 2020 årligen genomsnitt få 450 nya invånare, 330 nya bostäder och 240 nya arbetstillfällen samt 000 fler gästnätter, är på god väg att nås. Under 2016 blev det 679 fler invånare kommunen. Det byggdes 494 nya bostäder och gästnätterna ökade med st. (+4 %.) Det här visar att Östersund är en attraktiv kommun. Staare mötesplats Sápmi 2018 är det hundra år sedan det första samiska landsmötet hölls Sverige, Östersund, Staare. Det ska uppmärksammas under hela året med firande och andra aktiviteter som markerar den betydelse som Östersund har haft, och fortfarande har, som knutpunkt för första hand det sydsamiska området. Det samiska jubileumsåret ska synas alla våra verksamheter, för våra medborgare och för våra besökare Sociala hänsyn och samverkan med civilsamhället Samverkan med civilsamhällets organisationer kan bidra till att möta samhälleliga utmaningar där medborgarnas engagemang tillvaratas. Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) och upphandling med social hänsyn är viktiga verktyg för att nå vidare social nytta. Inom kommunen ska nämnder och styrelser alltid vid upphandling överväga om det är möjligt och ger nytta att ställa: sociala krav som exempelvis praktikplatser och tillgänglighet miljömässiga krav som miljöbilar, energianvändning, kemikalier med mera krav på kollektivavtalsliknande villkor för anställda och underentreprenörer Ekologiskt hållbart Östersunds Kommun Under 2017 kommer klimatfärdplanen för hur kommunen ska nå fossilbränslefritt och energieffektivt Det kommer att innebära flera saker för förvaltningarna. Mellan 2010 och 2015 har förvaltningarnas koldioxidutsläpp ökat med 129 %! Flyget står för den allra största delen av detta. Nu uppmanas nämnder och styrelser att se över sitt resande, prioritetera tåg istället för flyg eller överväga resfria möten. Lokalt är det också många gånger mer tidseffektivt att ha ett webbmöte än att resa mellan de olika förvaltningarna. Under 2017 får kommunen ett nytt webbmötessystem som kommer att drastiskt underlätta för webbmöten. År 2020 ska minst 50 av maten som serveras av kommunen vara ekologisk. En hög andel av maten är producerad Norrland, och den ska fortsätta hållas på en hög nivå. Mat som produceras närområdet ger arbetstillfällen, turistisk verksamhet och större möjlighet att uppnå miljömålen. 3

35 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Giftfri förskola arbetas det vidare med. Steg för steg kommer förskolorna att bli giftfria, även när det gäller golven. Prioriteringen är att där de minsta barnen vistas mest, kommer först. Användandet av farliga och miljöpåverkande kemikalier ska minska kommunens verksamheter. Insatser för etablering Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. Den viktigaste komponenten för befolkningsutvecklingen är inflyttningen. (Östersunds kommuns Integrationsstrategi 2020). Vi behöver bli fler invånare Östersund och nyanlända ska få möjlighet att komma in samhället på ett bra sätt. Därför ökar vi takten vårt integrationsarbete. Med ett nytt politiskt integrationsutskott kan vi snabbare ta beslut om integrationsfrämjande insatser som exempelvis extratjänster och andra former av åtgärder för arbeten, så att fler får chans att försörja sig själva. Bostäder hela kommunen Just nu finns det intresse av att bygga villor hela kommunen, och det ska kommunen uppmuntra. Det finns stort behov av att bygga fler tillgängliga lägenheter där det blir många äldre de kommande tio åren. Behovet analyseras just nu, och kommer att ligga till grund för hur kommunen ska agera framöver för att få igång ett byggande på landsbygd och staden. De flyttkedjor som uppstår när äldre lämnar villan eller en otillgänglig lägenhet är viktigt för en kommun med befolkningsökning. Ekonomisk hållbarhet Alla nämnder och styrelser ska handskas med skattemedlen på ett varsamt och ansvarsfullt sätt. Ständiga förbättringar av verksamheten för att hitta smartare sätt att arbeta, vilket inte betyder att springa snabbare, utan göra annorlunda. Bästa möjliga service till invånarna, så kostnadseffektivt som möjligt, är främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. Besöksnäring Östersund är en attraktiv kommun att besöka, både sommar och vinter invigs Nationalmuseum Norr som kommer att bli en av våra största besöksattraktioner. Tillsammans med Destionationsbolaget arbetar vi projektet Framtidens stadskärna med att förbättra de centrala delarna av Östersund och få utmärkelsen Årets stadskärna Stora evenemang Genom investeringar Östersunds idrottsanläggningar finns nu möjlighet att ta emot stora evenemang såsom VM skidskytte 2019 och andra internationella tävlingar. Detta kräver en ständig utveckling av anläggningar och organisation för att vara värd för andra stora evenemang. För arrangören ska det vara smidigt, en kontakt med kommunen ska räcka för att få den hjälp och information man behöver. För bästa upplevelse för både arrangörer, deltagare och besökare krävs ett nära samarbete mellan kommunen, föreningslivet och näringslivet. 4

36 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Nämndernas prioriteringar Kommunstyrelsen KS Invånarna Östersund blir allt fler och de investeringar som måste göras som en följd av detta kräver att kommunen hittar andra medel än enbart kommunala skatteintäkter. Därför ska alltid EU- och andra externa medel undersökas. Finansieringsprincipen gäller ingen verksamhet får acceptera att andra huvudmän vältrar över kostnader på kommunen. Kommunens roll för att skapa tillväxt hela kommunen Arbetet med att få fler medborgare sysselsättning fortsätter och där har Tillväxtenheten en viktig arbetsuppgift för att understödja tillkomsten av dels nya företag men också för att befintliga företag ska kunna växa. Samarbetet med Mittuniversitetet är viktigt för att säkerställa behovet av rätt kompetens för samtliga arbetsgivare. Det treåriga samarbetsprojektet med målet att utveckla Östersunds Centrum fortsätter enligt plan. Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjningen kommer att vara en av de mest avgörande faktorerna för att kommunen ska kunna klara av att leverera goda välfärdstjänster, nu och framöver. Det är viktigt att det tas ett samlat grepp kommunen för att kunna uppnå än bättre resultat vid rekrytering av medarbetare. Personalens friskvårdspeng ska kunna nyttjas till fler aktiviteter, enligt Skatteverkets godkännande. Heltids- och tillsvidareanställning bör vara norm, men kan innebära större flexibilitet vad gäller fler arbetsställen. Bemanningspooler kan vara en väg att gå. Sjukskrivningarna har börjat minska, men arbetet med att minska sjukskrivningarna behöver intensifieras. Kommunens fastigheter Vi måste säkerställa att vi har en hållbar och effektiv organisation av samtliga kommunägda fastigheter med fokus på verksamhetsbehov och underhåll. En extern utredning tillsätts för att besvara huvudfrågan om hur vi på ett sammanhållet sätt organiserar, förvaltar och utvecklar kommunkoncernens fastighetsinnehav utifrån ett långsiktigt perspektiv. En inventering av vilka fastigheter som kan avyttras ska göras samma utredning. Trygghetsboenden Kommunen ska aktivt bidra till att fler trygghetsboenden byggs kommunen. Trygghetsboenden har ett rum för sociala aktiviteter och aktivitetsvärd dagligen. Det gör att flyttkedjor kommer igång. Men också att livskvaliteten ökar för äldre då de bor lägenhet där de lätt kan ta sig ut, vara social och kan klara sig själv längre. Det minskar också trycket på äldreboenden. Att bygga ihop äldreboende och trygghetsboende kan skapa goda synergieffekter, till exempel gemensam restaurang och aktiviteter. Berörda nämnder, styrelser och bolag uppmanas se möjligheterna för detta. 5

37 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Kollektivtrafik Vid årsskiftet kommer elbussar att börja trafikera Torvalla-Sånghusvallen, på en av de tre omgjorda linjerna. Turtätheten förbättras på alla tre och vi hoppas på ett kraftigt ökat resande. Det här är en del av linjenätsutvecklingen. Nästa steg kommer att innebära utveckling av andra linjer. Det är samma antal bussar idag som för 20 år sedan, men befolkningen har ökat med över 000 personer. Det är också viktigt att kollektivtrafiken får den statusen samhällsplaneringen som den behöver ha, för att Östersund ska vara attraktivt och klara målen till Befintliga linjenätet behöver utökas till nya bostadsområden och anpassas för att möta behovet från allt fler resenärer. Bra utemiljöer Utemiljöer på förskolor, skolor, äldreboenden har stor utvecklingspotential. Samtidigt behövs flera arbetsplatser för instegsjobb, språkpraktik och Daglig Verksamhet. Här skulle det kunna förenas, och skapa stor samhällsnytta. Berörda nämnder och styrelser får uppdrag att redan år se över hur det bäst kan göras. Servicepunkter Kommunen ska satsa på servicepunkter på landsbygden. Det kan handla om information om kommunen, Internetuppkoppling, utveckling av mötesplatser med mera. Genom att kommunen tecknar avtal med föreningar eller företag, så kan kommunen betala uppdragsersättning. Strateger En ungdomsstrateg och en jämställdhetsstrateg påbörjar sina anställningar kommunen under 2017, och kommer tillsammans med folkhälsostrategen att arbeta med insatser för rättvisa och jämlikhet mellan kvinnor och män, landsbygds- och stadsbor, unga och gamla, fattiga och rika. Miljö- och samhällsnämnden Östersund växer. Fler bostäder och fler invånare innebär också fler transporter. Därför fortsätter nämnden att bygga ut cykelvägar. En utökad kollektivtrafik behövs och dialogen med regionen som har ansvaret för kommunens kollektivtrafik måste intensifieras. Arbetet med att skapa ett attraktivt centrum och mötesplats för alla länets invånare fortsätter. Fler bostäder, mer kultur och attraktiv handel bidrar till ett levande centrum. Östersund fortsätter att expandera snabbt takt. Nämnden ska bidra till förutsättningar för att kunna bygga nya bostäder hela kommunen. 6

38 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Kultur- och fritidsnämnden Nämndens prioriterade målgrupp är barn och unga, och 2018 utökas nämndens ansvar att även innefatta fritidsgårdarna. Utökade resurser 2017 för fritidsgårdarna gör att nämnden kommer att kunna utveckla fritidsgårdarnas verksamhet och tillgänglighet. Nämnden ska utöka samverkan mellan fritidsgårdarna och Kulturskolan, Biblioteket och föreningslivet genomfördes Ungdomsdialogen Lit. Utifrån den arbetar vi vidare med förslagen under 2017 och Tillsammans med idrottsrörelsen arbetar nämnden för att fler ungdomar ska kunna delta en idrottsförening takt med att kommunen växer ökar behovet av anläggningar för kultur och friluftsliv. Utbudet och tillgängligheten till både idrott, fritid och kultur, såväl tätorten Östersund som på landsbygden måste öka. Utredningen om Kulturhus fick ett breddat uppdrag 2017, både gällande placering och innehåll. Utredningen fortsätter och beräknas bli färdig under Kulturskolan är en fantastisk möjlighet för barn att få utöva kultur av olika slag; musik, drama och skrivande. Genom fortsatta satsningar på grupper som vanligtvis inte nås av Kulturskolan så får fler möjlighet att ta del av dess utbud. Biblioteket är kommunens viktigaste kulturinstitution och arbetar ständigt med att nå nya grupper av medborgare med ett brett utbud av arrangemang utöver den ordinarie verksamheten. Östersund har sökt medlemskap organisationen ICORN och hoppas kunna ta emot vår första fristadsförfattare under året. Vård- och omsorgsnämnden Under de kommande 10 åren kommer antalet +80 år att öka med nära 2000 personer, och idag är det Det här ställer krav på hela kommunen och samhället att skyndsamt ändra arbetssätt till mycket mer främjande och förebyggande, så att kostnaden för vård och omsorg inte skenar. Nämnden ska planera för äldreboenden/särskilda boenden med god standard hela kommunen. Behovet är 300 lägenheter till 2028, idag finns ca 615 lägenheter. Om kommunen inte lyckas stimulera byggandet av trygghetsboenden kommer behovet av särskilda boenden att öka. Lyckad kompetensförsörjning är helt avgörande för att medborgaren ska få den vård, omsorg och stöd som medborgaren har rätt till. Därför ska nämnden lägga extra stor vikt vid detta arbete. Särskilt stor vikt ska läggas på att utveckla arbetssätt som gör att nämnden verksamhet görs på ett smartare sätt, som minskar kostnader, men inte får personalen att springa fortare. 7

39 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Hemtjänsten ska fortsätta att utvecklas till hälsofrämjande arbetsplatser. det ligger att utveckla arbetssätt som baseras på tillit till medarbetarens kompetens och som stärker lagarbete. Hemtjänsten måste komma bort från minutjakten. LSS-verksamheten planerar för sin flytt till Krondikesvägen från Odensviksvägen. Daglig Verksamhet och Mötesplatser för äldre inom LSS ska utvecklas, så att fler deltar. Boendestöd är en mycket viktig verksamhet för personer med psykiatrisk diagnos. Nu ska den verksamheten utvecklas med ett spår för personer inom LSS. Främjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt ska genomsyra allt det nämnden gör. De sociala aktiviteterna inom nämndens alla verksamheter är oerhört viktiga för medborgarnas välmående och hälsa. Kultur är viktiga inslag, och ska stimuleras. Kommunen ska jobba för att få bort så många giftiga kemikalier som möjligt. Användningen av kemikalier ska minska på särskilda boende och LSS-bostäder. Barn- och utbildningsnämnden Förskolan är viktig och prioriterad, här läggs grunden för barns framtida lärande och kunskapsresultat. Östersunds kommun ska förskolorna hålla hög och likvärdig kvalité. En ny resursfördelningsmodell införs för bättre effektivitet och fortsatt utveckling. Pengar ska högre utsträckning fördelas efter faktiskt inskrivna barn och med hänsyn tagna till socioekonomiska faktorer, lokala förutsättningar och behov. Förskolechefernas ansvar förstärks att organisera verksamheten efter personalens kompetens, personaltäthet, barngruppernas sammansättning och miljömässiga faktorer. Det ska vara möjligt för förskolecheferna att organisera verksamheten flexibelt med exempelvis olika gruppstorlekar efter barnens ålder. Föräldrarnas önskemål om förskoleplacering ska den mån det är möjligt tillgodoses genom en flexibel personalorganisation. Östersunds skolor ska tillhöra de bästa landet, och de ska präglas av jämlikhet och en strävan efter kunskap och bildning. Även om trenden nu mycket glädjande visar att de svenska elevernas kunskapsresultat förbättrats så framträder en bild av ökade klyftor mellan skolor och elever. Uppväxtvillkor får allt större betydelse för resultaten och det är en ordning som aldrig kan accepteras. Skolan behöver kompensera för dessa skillnader. Alla elever, oavsett om man halkat efter eller vill springa före, ska ses utifrån sitt behov, uppleva höga förväntningar och ges en ärlig chans att nå sin fulla potential. Fokus ska ligga på tidiga insatser och aktiva åtgärder ska sättas in inom områden där brister kan identifieras. samverkan mellan nämnden och Socialnämnden utvecklas nya former för samarbete kring barn och föräldrar. Även kring nyanlända elever intensifieras samarbete med andra verksamheter inklusive gymnasieförbundet. Formerna för arbetet med nyanlända elever måste hela tiden utvecklas och anpassas efter rådande förhållanden för bästa resultat. 8

40 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Det är lärarbrist landet. Nämnden måste därför vara aktiv rekryteringsarbetet, att behålla och ta hand om medarbetarna. Professionens möjligheter att fokusera på att utföra sitt jobb skapar attraktiva arbetsplatser och är samtidigt avgörande för elevernas resultat. Förutsättningarna för det pedagogiska ledarskapet är förbättrat med utbyggda stödstrukturer. Samarbetet med Mittuniversitetet är fortsatt en nyckelfaktor för framtida rekrytering. Arbetet med den största satsningen på förskola och skola någonsin kommunen fortsätter. En ny utbildningsorganisation med moderna, ändamålsenliga och pedagogiska lärmiljöer leder till hållbarhet och utveckling för elevernas resultat, inspirerande arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Socialnämnden Socialnämnden måste genomlysa sin verksamhet inom IFO för att klargöra varför kostnaderna överstiger jämförbara kommuners kostnader. Detta arbete måste starta omgående och en redovisning av vilka åtgärder som nämnden och förvaltningen avser vidta ska ges vid budgetberedningen juni. Socialnämnden ska dessutom redovisa hur de jobbar för att med en höjd ersättning till familjehem kan sänka kostnaderna för ensamkommande barns boende och stöd. Till budgetberedningen juni skall en redovisning ske över handlingsplanen för att utveckla stödboende. Egen försörjning tillsammans med möjlighet till fortbildning/utbildning bla vuxenutbildning) är avgörande för individernas möjlighet till själva klara sin tillvaro. Socialnämnden ska vara delaktig arbetet för att öka egenförsörjningen hos medborgarna. Den satsning på tio miljoner kronor årligen (med en tidsbegränsad anställning inom kommunen för de som har försörjningsstöd) har visat sig vara lyckad och den fortsätter. Samarbete med arbetsmarknadsenheten och andra parter är då nödvändigt Socialnämnden behöver på bästa sätt säkerställa kompetensen organisationen omställningsarbetet inom framförallt Integration utifrån den lägre ersättningen för ensamkommande barn ska kompetens och erfarenhet säkerställas. Den egna öppen och slutenvården ska fortsatt utvärderas och utvecklas för att säkerställa att det är rätt insatser, god kvalitet och kostnadseffektivt. Socialtjänsten ska bedrivas med tidiga insatser, förebyggande och uppsökande socialt arbete med fokus på bland andra barn och ungdomar som far illa eller riskerar fara illa. Samarbetet mellan socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och ungdomspolisen ska fortsätta utvecklas. Integrerad verksamhet ska utvecklas. Kunnig och engagerad personal är avgörande för hur medborgarna möts när de hamnar livskriser. Östersund liksom övriga Sverige saknas socionomer. Nämnden behöver säkerställa både rekrytering och att behålla kompetent personal 9

41 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Utförarstyrelsen Hanteringen av kommunens fordon ska ytterligare effektiviseras, för att minska kostnader för outnyttjade bilar och för att minska koldioxidutsläppen. En ny resurshushållningsplan för kommunen ska leda till minskade avfallsmängder och en ambitionshöjning vad gäller tillgängligheten till återvinningsställen. Solceller på taken blir allt vanligare samband med ny- och ombyggnation av kommunala fastigheter. Det förebyggande fastighetsunderhållet är av stor vikt och kommer att ökas årligen. E-tjänster och moderna IT-lösningar bidrar till att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare och en effektiv organisation. Med ständigt utvecklande av matsedlar och matmiljö blir måltiderna för unga och äldre Östersunds kommun mera gröna och uppskattade, samtidigt som matsvinnet minskar. Kommunala förbund Jämtlands Gymnasieförbund Vid ägarsamrådet har ägarkommunerna inte beslutat om några besparingar inom förbundets verksamhet men samtidigt finns kravet att de nya medlen för löneökningar och andra kostnadsökningar skall räcka till att täcka eventuellt ökade lönekostnader. Jämtlands Räddningstjänstförbund Vid ägarsamrådet har ägarkommunerna inte beslutat om några besparingar inom förbundets verksamhet men samtidigt finns kravet att de nya medlen för löneökningar och andra kostnadsökningar skall räcka till att täcka eventuellt ökade lönekostnader. Östersundshem AB De ägardirektiv som Kommunfullmäktige fastställer vid sammanträdet april 2017 är styrande för bolaget. Det är viktigt att Östersundshem är en aktiv aktör kommunens tillväxtmål Jämtkraft AB Ägardirektiven fastställs av Kommunfullmäktige april och dessförinnan ska ägarsamråd ske med Krokom och Åre kommuner avseende ägarnas förväntan på bolaget. 10

42 4, KF :00 / Bilaga: budgetdirektiv 2018 slutligt dokoment Kommunstyrelsen Kommunbidrag 288,5 miljoner kr minskad ram med 13 miljoner kr Miljö- och samhällsnämnden minskad ram med miljoner kr Kommunbidrag 133,0 miljoner kr Kultur- och fritidsnämnden minskad ram med miljoner kr Kommunbidrag 148,4 miljoner kr Vård- och omsorgsnämnden minskad ram med 38 miljoner kr Kommunbidrag 384,0 miljoner kr Barn- och utbildningsnämnden minskad ram med 27 miljoner kr Kommunbidrag 179,5 miljoner kr Socialnämnden minskad ram med 10 miljoner kr Kommunbidrag 280,2 miljoner kr Utförarstyrelsen Kommunbidrag 10,2 mnkr, resultatkrav Tf -6,3 mnkr, 5 mnkr till fastighetsunderhåll som upptrappas år, Sf +0,0 mnkr besparing 2,7 miljoner kr Överförmyndarnämnden Kommunbidrag 7,8 miljoner kr Jämtlands Gymnasieförbund Budgeterad ersättning 214,4 miljoner kr Jämtlands Räddningstjänstförbund Budgeterad ersättning 36,3 miljoner kr Inför budgetberedningen juni finns tillskotten för demografin framräknad och ska läggas till framförallt till Barn och utbildnings- och Vård och omsorgsnämnden. Östersund AnnSofie Andersson (S) Anders Edvinsson (S) Karin Thomasson (MP) Elisabet Öhrnell (V) 11

43 5, KF :00 ON: 1870/2... PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Till Kommunfullmäktige, investering i lokaler på Krondikesvägen Vård- och omsorgsförvaltningens förvaltningsövergripande sektor har i dag flera kontor på Odensviksvägen 5. Verksamheten står nu inför nya utmaningar och behöver större lokaler. Det finns möjligheter att växa i nuvarande byggnad men förvaltningen har även letat efter alternativ eftersom nuvarande lokaler har arbetsmiljöbrister. Ett alternativ som studerats närmare är lokalerna på Krondikesvägen 60. De lokalerna är ett bättre alternativ, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. För att Vård- och omsorgförvaltningen ska kunna flytta delar av verksamheten dit krävs det att Teknisk förvaltning anpassar lokalerna. Anpassningarna beräknas kosta cirka 37 miljoner kronor. Internhyran inryms inom befintlig driftbudgetram. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Utförarstyrelsen beviljas 37 miljoner kronor för att anpassa lokalerna på Krondikesvägen 60 till Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. 2. Investeringen finansieras genom ökad upplåning. Underlag för beslut Denna tjänsteskrivelse Beslut VON Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Kostnadsjämförelse mellan Odensviksvägen och Krondikesvägen. Beslutet skickas till Fastighetschef Teknisk förvaltning Lokalsamordnare på Vård- och omsorgsförvaltningen Lokalstrateg på Teknisk förvaltning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

44 5, KF :00 / Bilaga: Tjut invest lokaler Krondikesvägen TJÄNSTESKRIVELSE 1 Datum Diarienr Handläggare Till Kommunfullmäktige, investering i lokaler på Krondikesvägen Vård- och omsorgsförvaltningens förvaltningsövergripande sektor har i dag flera kontor på Odensviksvägen 5. Verksamheten står nu inför nya utmaningar och behöver större lokaler. Det finns möjligheter att växa i nuvarande byggnad men förvaltningen har även letat efter alternativ eftersom nuvarande lokaler har arbetsmiljöbrister. Ett alternativ som studerats närmare är lokalerna på Krondikesvägen 60. De lokalerna är ett bättre alternativ, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. För att Vård- och omsorgförvaltningen ska kunna flytta delar av verksamheten dit krävs det att Teknisk förvaltning anpassar lokalerna. Anpassningarna beräknas kosta cirka 37 miljoner kronor. Kommunstyrelsens beslut och förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja medel för att anpassa lokalerna på Krondikesvägen 60 till Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Investeringen är lönsam. Internhyran inryms inom befintlig driftbudgetram. Utförarstyrelsen beviljas 37 milj.kr som finansieras genom ökad upplåning. Underlag för beslut Denna tjänsteskrivelse Beslut VON Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Kostnadsjämförelse mellan Odensviksvägen och Krondikesvägen. Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden hyr lokaler på Odensviksvägen 5 där Förvaltningsövergripande sektor har flera verksamheter. Förvaltningen har haft verksamhet där sedan början av 1980-talet. Den förhyrda ytan är för nuvarande på totalt kvadratmeter, den senaste utökningen skedde 2014 med 427 kvadratmeter. Årshyran är cirka 2,8 miljoner kronor. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

45 5, KF :00 / Bilaga: Tjut invest lokaler Krondikesvägen TJÄNSTESKRIVELSE 2 Datum Diarienr Förvaltningsövergripande sektor växer och de behöver mer lokalyta. Det finns mer lokalyta att hyra av Diös på Odensviksvägen 5. Fastig hetsägaren Diös som är positiv till att hyra ut ytterlager lokaler och har presenterat ett nytt kontrakt för en total yta på kvadratmeter. Kontraktet skulle innebära en hyreskostnad på cirka 4 miljoner kronor och en hyrestid på 15 år. Kostnaden per kvadratmeter är kronor. Att fortsätta hyra lokaler på Odensviksvägen innebär inte enbart ett 15- årigt avtal. Inga anpassningar ingår i avtalet och byggnaden från 60- talet varför investeringar måste till för att anpassa lokalerna till den aktuella verksamheten. Lokalerna på Odensviksvägen klarar inte dagens arbetsmiljökrav utan åtgärder, bl a överhörning mellan lokalerna är ett stort problem. Med anledning av beskrivningen ovan har förvaltningens lokalsamordnare tillsammans med lokalstrateg Kommunledningsförvaltningen tittat på alternativa lokaler. Det alternativ som visar sig passa bäst, både ur verksamhetsperspektiv och ekonomiskt perspektiv, är kommunens egna lokaler på Krondikesvägen 60. Nedan följer en kort beskrivning av det alternativet. Beskrivning av lokalerna på Krondikesvägen Byggnaden uppfördes på 1960-talet och fungerade då som skola och övergick i slutet av 1980-talet till att användas som kontorsbyggnad för kommunal- och kommersiell verksamhet. Byggnadens totalytan är cirka kvadratmeter. Lokalerna har delvis renoverats och i slutet av 1980-talet lades ytterligare ett våningsplan till på A-huset. Hus A är också den del som har högst standard och kräver minimalt med åtgärder. Hus B har fortfarande kvar sin skolstruktur från 1960-talet och har större behov av att moderniseras för att passa till ny verksamhet. I dag har Teknisk förvaltning verksamhet i cirka 60 procent av byggnaden och i övriga delar Vård- och omsorgsförvaltningen (Daglig verksamhet och Teknik och Service) utöver det externa företag (Hjortens Lab och Avans). Teknisk förvaltning avser att lämna sina lokaler december Hyresavtal för externa hyresgäster löper ut den 31 december 2017 och sägs upp nio månader innan det. Vård- och omsorgsförvaltningen stannar kvar och har då möjlighet att disponera hela fastigheten. Anpassningar av lokalerna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

46 5, KF :00 / Bilaga: Tjut invest lokaler Krondikesvägen TJÄNSTESKRIVELSE 3 Datum Diarienr För att omsorgsverksamheten, motsvarande den på Odenviksvägen ska fungera och kunna växa på Krondikesvägen krävs att det görs anpassningar i form av fler parkeringsplatser, carportar och en mindre påbyggnad på cirka 320 kvadratmeter. Kostnaden för anpassning och utbyggnad beräknas till cirka 27 miljoner kronor. Vård- och omsorgsförvaltningen ser fördelar med att förlägga ytterligare verksamheter till Krondikesvägen. Bemanningsenheten är en verksamhet, den finns i dag på Solliden. Deras nuvarande lokaler kan då övertas av Daglig verksamhet, som finns i externa lokaler. För att skapa utrymme för fler verksamheter på Krondikesvägen krävs ytterligare utbyggnad på cirka 480 kvadratmeter. Kostnaden för den utbyggnaden blir cirka 10 miljoner kronor. Totalytan på lokalerna på Krondikesvägen blir efter utbyggnad drygt 3000 kvadratmeter. Det är betydligt mindre än nuvarande lokaler på Odenviksvägen, men tack vare att byggnaden erbjuder en bättre lokallösning kan ytorna användas på ett mer effektivt sätt. Lokalerna på Krondikesvägen är alltså bättre anpassade till verksamhetens behov. Även arbetsmiljön förbättras eftersom den uppnår ställda krav. Kostnadsberäkning Bifogat linjediagram visar kostnaden för Odensviksvägen respektive Krondikesvägen över tid. Beräkningen bygger på nedanstående poster. Krondikesvägen: Befintlig driftskostnad cirka 1,4 miljoner kronor (2015) Om- och påbyggnadskostnad cirka 37 miljoner kronor Ny drift- och kapitaltjänstkostnad cirka 1,8 miljoner kronor Ny årskostnad för kommunen 3,2 miljoner kronor Odensviksvägen: Kostnad förhyrning (med ombyggnad) cirka 4 miljoner kronor Redan först året uppnås en positiv effekt av en flytt till nya lokaler. Kalkylen förbättras ytterligare om de krav på bättre arbetsmiljö Odenviksvägen tas med i beräkningen. Återstår att göra: Utbyggnad kräver ändrad detaljplan. Ansökan är inlämnad och det finns goda möjligheter att ändringen accepteras eftersom närmaste granne är Fagerskrapan. Ändring av detaljplan är en lång process men bör ha vunnit laga kraft i slutet av Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

47 5, KF :00 / Bilaga: Tjut invest lokaler Krondikesvägen TJÄNSTESKRIVELSE 4 Datum Diarienr Nuvarande externa hyresgäster måste flytta och förhandling pågår. En överenskommelse beräknas vara klar mars KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör/Förvaltningschef Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till Fastighetschef Teknisk förvaltning Lokalsamordnare på Vård- och omsorgsförvaltningen Lokalstrateg på Teknisk förvaltning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

48 5, KF :00 / Bilaga: 110, ON PROTOKOLL 1 Vård- och omsorgsnämnden Diarienr Anpassning av lokaler på Krondikesvägen 60 Vård- och omsorgsförvaltningens förvaltningsövergripande sektor har i dag flera kontor på Odensviksvägen 5. Verksamheten står nu inför nya utmaningar och behöver större lokaler. Det finns möjligheter att växa i nuvarande byggnad men förvaltningen har även letat efter alternativ eftersom nuvarande lokaler har arbetsmiljöbrister. Ett alternativ som studerats närmare är lokalerna på Krondikesvägen 60. De lokalerna är ett bättre alternativ, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. För att Vård- och omsorgförvaltningen ska kunna flytta delar av verksamheten dit krävs det att Teknisk förvaltning anpassar lokalerna. Anpassningarna beräknas kosta cirka 37 miljoner kronor. Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att bevilja Utförarstyrelsen medel för att anpassa lokalerna på Krondikesvägen 60 till Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Kostnadsjämförelse mellan Odensviksvägen och Krondikesvägen Beslutet skickas till Lokalsamordnare Lokalstrateg på Teknisk förvaltning Sektorchef Förvaltningsövergripande sektor Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

49 5, KF :00 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Patrik Larsson Lokalsamordnare Förslag till Vård- och omsorgsnämnden Anpassning av lokaler på Krondikesvägen 60 Vård- och omsorgsförvaltningens förvaltningsövergripande sektor har i dag flera kontor på Odensviksvägen 5. Verksamheten står nu inför nya utmaningar och behöver större lokaler. Det finns möjligheter att växa i nuvarande byggnad men förvaltningen har även letat efter alternativ eftersom nuvarande lokaler har arbetsmiljöbrister. Ett alternativ som studerats närmare är lokalerna på Krondikesvägen 60. De lokalerna är ett bättre alternativ, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. För att Vård- och omsorgförvaltningen ska kunna flytta delar av verksamheten dit krävs det att Teknisk förvaltning anpassar lokalerna. Anpassningarna beräknas kosta cirka 37 miljoner kronor. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att bevilja Utförarstyrelsen medel för att anpassa lokalerna på Krondikesvägen 60 till Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Kostnadsjämförelse mellan Odensviksvägen och Krondikesvägen Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden hyr lokaler på Odensviksvägen 5 där Förvaltningsövergripande sektor har flera verksamheter. Förvaltningen har haft verksamhet där sedan början av 1980-talet. Den förhyrda ytan är för nuvarande på totalt kvadratmeter, den senaste utökningen skedde 2014 med 427 kvadratmeter. Årshyran är cirka 2,8 miljoner kronor. Förvaltningsövergripande sektor växer och de behöver mer lokalyta. Det finns mer lokalyta att hyra av Diös på Odensviksvägen 5. Fastighetsägaren Diös som är positiv till att hyra ut ytterlager lokaler och har presenterat ett nytt kontrakt för en total yta på kvadratmeter. Kontraktet skulle innebära en hyreskostnad på cirka 4 miljoner kronor och en hyrestid på 15 år. Kostnaden per kvadratmeter är kronor. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

50 5, KF :00 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE 2 Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Diarienr Att fortsätta hyra lokalerna på Odensviksvägen innebär inte enbart ett 15-årigt hyresavtal, utan även att det måste satsas ytterligare pengar för att anpassa lokalerna till den aktuella verksamheten. Inga anpassningar ingår i avtalet och byggnaden från 60-talet. Lokalerna på Odensviksvägen klarar inte dagens arbetsmiljökrav utan åtgärder. Det är bland annat lyhört mellan rummen, vilket är svårt att lösa. Med anledning av beskrivningen ovan har förvaltningens lokalsamordnare tillsammans med lokalstrategen på Teknisk förvaltning titta på alternativ till lokalerna på Odenviksvägen. Det alternativ som visar sig passa bäst, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, är kommunens egna lokaler på Krondikesvägen 60. Nedan följer en kort beskrivning av det alternativet. Beskrivning av lokalerna på Krondikesvägen Byggnaden uppfördes på 1960-talet och fungerade då som skola och övergick i slutet av 1980-talet till att användas som kontorsbyggnad för kommunal- och kommersiell verksamhet. Byggnadens totalytan är cirka kvadratmeter. Lokalerna har delvis renoverats och i slutet av 1980-talet lades ytterligare ett våningsplan till på A-huset. Hus A är också den del som har högst standard. Hus B har fortfarande kvar sin skolstruktur från talet och har större behov av att moderniseras för att passa till ny verksamhet. I dag har Teknisk förvaltning verksamhet i cirka 60 procent av byggnaden och i övriga delar finns Vård- och omsorgsförvaltningen (Daglig verksamhet och Teknik och Service) och externa företag (Hjortens Lab och Avans). Teknisk förvaltning flyttar från lokalerna på Krondikesvägen i december Hyresavtal för externa hyresgäster löper ut den 31 december 2017 och sägs upp nio månader innan det. Övriga stannar kvar i byggnaden, vilket innebär att Vård- och omsorgsförvaltningen disponerar hela fastigheten. Anpassningar av lokalerna För att omsorgsverksamheten som i dag finns på Odenviksvägen ska fungera och kunna växa på Krondikesvägen krävs att det görs anpassningar i form av fler parkeringsplatser, carportar och en mindre påbyggnad på cirka 320 kvadratmeter. Kostnaden för anpassning och utbyggnad beräknas till cirka 27 miljoner kronor. Det finns fördelar med att förlägga ytterligare verksamheter inom förvaltningen till Krondikesvägen, till exempel Bemanningsenheten som i dag finns på Solliden. Deras lokaler kan då övertas av Daglig verksam-

51 5, KF :00 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr het som annars vore tvungen att hyra externa lokaler. För att skapa utrymme för fler verksamheter på Krondikesvägen krävs att det gör ytterligare en utbyggnad på cirka 480 kvadratmeter. Kostnaden för den utbyggnaden blir cirka 10 miljoner kronor. Totalytan på lokalerna på Krondikesvägen blir cirka kvadratmeter efter tänkta utbyggnader. Det är betydligt mindre än nuvarande lokaler på Odenviksvägen, men tack vare att byggnaden erbjuder en bättre lokallösning kan ytorna användas på ett mer effektivt sätt. Lokalerna på Krondikesvägen är alltså bättre anpassade till verksamhetens behov. Även arbetsmiljön blir bättre efterson den motsvarar de krav som ställs. Kostnadsberäkning Bifogat linjediagram visar kostnaden för Odensviksvägen respektive Krondikesvägen över tid. Beräkningen bygger på nedanstående poster. Krondikesvägen: Befintlig driftskostnad cirka 1,4 miljoner kronor (2015) Om- och påbyggnadskostnad cirka 37 miljoner kronor Ny drift- och kapitaltjänstkostnad cirka 1,8 miljoner kronor Ny årskostnad för kommunen 3,2 miljoner kronor Odensviksvägen: Kostnad förhyrning (med ombyggnad) cirka 4 miljoner kronor Redan först året är det en positiv differens mellan att fortsätta använda lokalerna på Odensviksvägen jämfört med att nyttja egna lokaler på Krondikesvägen. Kalkylen blir ännu bättre om man även skulle räkna in de åtgärder som måste genomföras på Odenviksvägen. Återstår att göra innan Krondikesvägen är ett alternativ För att bygga på en våning krävs en ändrad detaljplan. Ansökan är inlämnad och det finns goda möjligheter att ändringen accepteras eftersom närmaste granne är Fagerskrapan. Ändring av detaljplan är en lång process men bör ha vunnit laga kraft i slutet av Nuvarande hyresgäster måste flytta och förhandling pågår. En överenskommelse beräknas vara klar i december 2016 eller januari 2017 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lars Liljedahl Förvaltningschef Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

52 5, KF :00 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Patrik Larsson Lokalsamordnare Beslutet skickas till Lokalsamordnare Lokalstrateg på Teknisk förvaltning Sektorschef Förvaltningsövergripande sektor Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

53 5, KF :00 / Bilaga: Kostnadsjämförelse mellan Odensviksvägen och Krondikes...

54 6, KF :00 KS: 12/2017 KALLELSE Kommunfullmäktige Dnr Allmänhetens frågestund Allmänhetens frågestund kl Inskickad fråga från Carl Festin. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

55 6, KF :00 / Bilaga: Frågor från Carl Festin Frågor KF B. I Jämtlandstidningen 3/3 försäkrar Östersundshems VD, Daniel Kindberg att frågan om Attefallshusen kommer vi att drivas så långt upp i rättssystemet som det bara går. Det intressanta är att detta vi synes vara synonymt med styrelsen för Östersundshem eftersom det senare anges att det inom styrelsen rått full enighet. Min egen bedömning är att Östersundshem på alla sätt försökt hitta metoder för att kringgå offentlig upphandling. Dessutom var det Östersundshem och Kindberg som var drivande medan den som ägde flyktingproblemet var Östersunds kommun. Det råder ingen som helst tvekan om att KKV talan har fullt saklig grund i upprätthållande av syftet med konkurrenslagstiftningen. Enbart det faktum att den ämnesmässiga expertisen inom KKV beslutat att driva talan ger mig klart besked om att Östersundshem passerat gränsen för det otillåtna. Redan där borde ägarna Rådhuset AB ha reagerat och agerat i synnerhet som flyktingkrisen primärt var ett kommunalt problem. Upphandlingen skulle därför gjorts av kommunen där Östersundshem i sin tur skulle inbjudas att konkurrera som alla andra potentiella leverantörer. Östersundshem styrelses agerande var utanför Östersundshems verksamhet och en ren styrelsemanöver som inte ingår i Östersundshems demokratiska uppdrag. Östersundshems ägare och hyresgästerna har inget intresse i att motsätta sig KKV bedömning. Redan att driva det till förvaltningsrätten är av rent personrelaterad problematik enbart av egenintresse för Östersundshems VD och styrelseledamöterna. Har Rådhuset AB ekonomisk kontroll på vad det kostar Östersundshem att driva talan mot KKV. Hur ställer sig Rådhuset AB till dessa kostnader rimligtvis borde vara personliga styrelsen? 7/ Carl Festin

56 7, KF :00 KS: 1617/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Medborgarförslag - Cykelväg - Frösö-Berge till stan Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår en bättre och tryggare gång och cykelväg mellan Frösö-Berge och centrala Östersund. Medborgarförslaget har under perioden till samlat in 51 onlineunderskrifter. Yrkande Florian Stamm, Mp: Medborgarförslaget bifalls. Pär Löfstrand, L: Kommunledningsförvaltningens förslag bifalls. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Florian Stamms yrkande. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till Florian Stamms yrkande. Nej-röst för bifall till Pär Löfstrands yrkande. Omröstningsresultat Med 8 ja-röster mot 7 nej-röster bifaller kommunstyrelsen Florian Stamms yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget bifalls. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

57 7, KF :00 KS: 1617/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut , 326 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Karta Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Beslutet skickas till Miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

58 7, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Ulf Sandberg Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Medborgarförslag - Cykelväg - Frösö-Berge till stan Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår en bättre och tryggare gång och cykelväg mellan Frösö-Berge och centrala Östersund. Medborgarförslaget har under perioden till samlat in 51 onlineunderskrifter. Kommunstyrelsens beslut och förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen inte leder till någon ytterligare åtgärd. Motivering: Miljö- och samhällsnämnden delar förslagsställarens åsikt att den befintliga gång- och cykelvägen längs med Bergsgatan bör förbättras. Eftersom medel redan finns avsatta 2020 i nämndens långsiktiga investeringsbudget föranleder medborgarförslaget inte någon ytterligare åtgärd. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut , 326 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Karta Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Bakgrund Miljö- och samhällsnämnden beslutade att motion om en bättre och tryggare gång- och cykelväg mellan Frösö-Berge och centrala Östersund inte leder till någon ytterligare åtgärd då medel redan finns avsatta 2020 i nämndens långsiktiga investeringsbudget. Kommunledningsförvaltningens förslag är att miljö- och samhällsnämndens beslut godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Beslutet skickas till miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

59 7, KF :00 / Bilaga: 326, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Diarienr Medborgarförslag - Cykelväg - Frösö-Berge till stan Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår en bättre och tryggare gång- och cykelväg mellan Frösö-Berge och centrala Östersund. Medborgarförslaget har under perioden till samlat in 51 onlineunderskrifter. Kommunfullmäktige har beslutat att medborgarförslaget överlämnas till miljö- och samhällsnämnden för yttrande. Miljö- och samhällsnämndens beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget inte leder till någon ytterligare åtgärd. Medel finns avsatta 2020 i nämndens långsiktiga investeringsbudget. Motivering till beslutet: Miljö- och samhällsnämnden delar förslagsställarens åsikt att den befintliga gång- och cykelvägen längs med Bergsgatan bör förbättras. Eftersom medel redan finns avsatta 2020 i nämndens långsiktiga investeringsbudget föranleder medborgarförslaget inte någon ytterligare åtgärd. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Karta Medborgarförslag Beslutet skickas till kommunstyrelsen med bilagd tjänsteskrivelse och karta Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

60 7, KF :00 / Bilaga: Tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Björn Andersson Entreprenadingenjör Förslag till Miljö- och samhällsnämnden Medborgarförslag Cykelväg- Frösö-Berge till stan Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår en bättre och tryggare gång och cykelväg mellan Frösö-Berge och centrala Östersund. Medborgarförslaget har under perioden till samlat in 51 onlineunderskrifter. Kommunfullmäktige har beslutat att medborgarförslaget överlämnas till miljö- och samhällsnämnden för yttrande. Förslag till beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget inte leder till någon åtgärd. Medel finns avsatta 2020 i nämndens långsiktiga investeringsbudget. Motivering till beslutet: Miljö- och samhällsnämnden delar förslagsställarens åsikt att den befintliga gång- och cykelvägen längs med Bergsgatan bör förbättras. Men eftersom medel redan finns avsatta 2020 i nämndens långsiktiga investeringsbudget föranleder medborgarförslaget inte någon ytterligare åtgärd. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Bakgrund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår en bättre och tryggare gång och cykelväg mellan Frösö-Berge och centrala Östersund. Medborgarförslaget har under perioden till samlat in 51 onlineunderskrifter med fördelningen 30 kvinnor 21män. Kommunfullmäktige har beslutat att medborgarförslaget överlämnas till miljö- och samhällsnämnden för yttrande Samhällsbyggnad delar förslagsställarens åsikter om att området kan upplevas otryggt, mycket på grund av att Bergsgatan är belagd efter en bergssida. Gatan är både smal och kurvig. Hastighetsbegränsningen efter Bergsgatan är i dagsläget satt till 40km/h och belysning finns efter hela sträckan. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

61 7, KF :00 / Bilaga: Tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Den föreslagna åtgärden finns med i det av miljö- och samhällsnämnden beslutade cykeltrafikprogrammet. I miljö- och samhällsnämndens investeringsbudget finns även cirka kr avsatta 2020 för åtgärder för att förbättra för gång- cykel trafikanter efter den aktuella sträckan på Bergsgatan mellan norra strandvägen och Per Magners väg. Eftersom Bergsgatan ligger efter en bergssida så är det väldigt kostnadsdrivande att hitta bra alternativ till en förbättrad trygghet i området. Kan tilläggas att detaljplaneringen ej har påbörjats. De senaste åren har det byggts mycket i området och byggandet kommer att fortsätta i områdena Mosebacke och Hjälmtorpet. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson Förvaltningschef Rickard Johnson Gatuchef Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänsteskrivelse Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

62 7, KF :00 / Bilaga: Medborgarförslag

63 7, KF :00 / Bilaga: tabd9b

64 7, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

65 7, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

66 7, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

67 8, KF :00 KS: 1139/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag Övervakningskameror. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Ärendet behandlades i Kommunfullmäktige den 24 november och återremitterades för att berörda myndigheter skulle kunna uttala sig i frågan. Yrkande Joel Nordkvist, M: Medborgarförslaget bifalls på så vis att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram förslag på särskilt otrygga platser i centrala delarna av staden som kan ges kameraövervakning. Annsofie Andersson, S: Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut bifalls. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt AnnSofie Anderssons yrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polisen och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med denna. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

68 8, KF :00 KS: 1139/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Utifrån informationen i ärendet är det inte visat på ett tillräckligt tydligt sätt att behovet av kameraövervakning av det ifrågavarande området är så stort att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Dessutom måste varje bedömning ske utifrån det specifika område som ska övervakas. Generella tillstånd för kameraövervakning är inte förenliga med lagstiftningen (Vissa särskilda undantag finns dock för s.k. drönare ). Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut 199, Kommunstyrelsens beslut 330, Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Beslutet skickas till Robin Hammarstedt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

69 8, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lars-Åke Wallin Säkerhetschef Förslag till Kommunstyrelsen Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag Övervakningskameror. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Ärendet behandlades i Kommunfullmäktige den 24 november och återremitterades för att berörda myndigheter skulle kunna uttala sig i frågan. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att medborgarförslaget avslås. Motivering Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polisen och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med denna. Utifrån informationen i ärendet är det inte visat på ett tillräckligt tydligt sätt att behovet av kameraövervakning av det ifrågavarande området är så stort att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Dessutom måste varje bedömning ske utifrån det specifika område som ska övervakas. Generella tillstånd för kameraövervakning är inte förenliga med lagstiftningen (Vissa särskilda undantag finns dock för s.k. drönare ). Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut 199, Kommunstyrelsens beslut 330, Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

70 8, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag Övervakningskameror. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Förslaget innebär att Östersunds kommunska sätta upp övervakningskameror på staden gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Övervakningskamerorna ska spela in det som händer på stadens gator och torg och övervakas av polisen. Ärendet behandlades i Kommunfullmäktige den 24 november och återremitterades för att berörda myndigheter skulle kunna uttala sig i frågan. Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polisen och ambulans. Polisen har tagit fram statistik för perioden och där tittat på händelser kopplat mot våldsbrott i de centrala delarna av Östersund. I statistiken finns två områden som har fler händelser kopplat mot sig mot denna typ av brottslighet. Kyrkgatan (mellan bussterminalen och Mittpnkten/Kärnan), 27 händelser Prästgatan (mellan Mittpunkten och Stortorget) 45 händelser Polisen har genom kommunpolisen den 6 december 2016 lyft frågan om behovet med kameraövervakning med gruppcheferna och chefen för lokalpolisområde Östersund och lämnat synpunkten att det är kring Kyrkgatan det eventuellt skulle kunna finnas ett behov av kameraövervakning. Kommunens jurister har yttrat sig i ärendet den 29 januari 2017 och gör följande bedömning. Inledningsvis kan nämnas att kameraövervakningslagen (2013:460) ska tilllämpas och tolkas restriktivt i de fall det rör sig om kameraövervakning av gator och torg i centrala områden. Det måste finnas ett särskilt stort behov för att denna typ av kameraövervakning ska vara tillåten (se RÅ 2010 ref. 22). Att använda kameraövervakning som en allmänt trygghetsskapande åtgärd kan inte anses stå i överensstämmelse med intentionerna bakom lagstiftningen (se bl.a. I RÅ 2000 ref. 61 I och II). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

71 8, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Vad gäller det område som ska övervakas så måste detta anges någorlunda specifikt i och med att tillståndsprövning sker utifrån varje enskild situation och plats. Även om förevarande förslag avser ett stort och obestämt område beskrivs den bedömning som är "relevant" för förslaget i det följande. I 9 kameraövervakningslagen anges att tillstånd ska meddelas om intresset av kameraövervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset av övervakning ska särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott, förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål. Därutöver anges uttryckligen att också intresset av att avslöja och att utreda brott ska beaktas. Med behov av kameraövervakning för att utreda brott avses ett behov av teknisk bevisning för att utreda de brott som kan komma att begås på en viss plats, inte brott som redan är begångna (se prop. 2012/13:115 sida 147). Kameraövervakning ska dock endast utgöra ett komplement till andra åtgärder, särskilt brottsförebyggande åtgärder (se prop. 1997/98:64 s. 28 f.). Kameraövervakning ska alltså inte ses som ett hjälpmedel som kan användas i stället för att vidta andra förebyggande insatser/åtgärder. Det bör inte vara förenligt med lagens syfte att godta en övervakning vars ändamål lämpligen kan tillgodoses på något annat mindre integritetskränkande sätt. Utifrån informationen i ärendet är det inte visat på ett tillräckligt tydligt sätt att behovet av kameraövervakning av det ifrågavarande området är så stort att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Dessutom måste varje bedömning ske utifrån det specifika område som ska övervakas. Generella tillstånd för kameraövervakning är inte förenliga med lagstiftningen (Vissa särskilda undantag finns dock för s.k. drönare under vissa särskilda omständigheter). Kommunledningsförvaltningen anser att det är viktigt att arbeta med trygga miljöer för medborgarna och att kameror kan vara en åtgärd på särskilt utsatta platser för att öka tryggheten när andra åtgärder inte är tillräckliga. En god samverkan med polisen och samhällets övriga aktörer är därför viktig för tryggare miljöer. Utifrån den statistik som finns tillgänglig om våldsbrottsligheten i de centrala delarna av Östersund, polisens bedömning av behovet av kameror och juristernas beskrivning av rättsläget föreslår Kommunledningsförvaltningen dock att medborgarförslaget avslås. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

72 8, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Diarienr Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till Robin Hammarstedt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

73 8, KF :00 / Bilaga: 199, KF PROTOKOLL Kommunfullmäktige Diarienr Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett medborgarförslag om övervakningskameror i centrala Östersund. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Yrkande Florian Stamm, Mp, med bifall av Bosse Svensson, C, Mona Modin Tjulin, S, Kerstin Arnemo, C, Björn Sandal, S: Medborgarförslaget avslås, kommunstyrelsens förslag till beslut bifalls. Joel Nordkvist, M: Medborgarförslaget bifalls på så vis att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram förslag på särskilt otrygga platser i centrala delarna av staden som kan ges kameraövervakning. Lars-Erik Olofsson, Kd, med bifall av Peter Johansson, Sd: Ärendet återremitteras. Polisen bör få uttala sig i frågan för att upphämta mer information. Pär Löfstrand, L, med bifall av Lennart Ledin, L: Ärendet återremitteras i första hand. Om återremissyrkandet faller bifalls Joel Nordkvists yrkande. Anders Edvinsson, S, med bifall av Nisse Sandqvist, V: 1. Medborgarförslaget avslås. 2. Narkotikakommissionen får i uppdrag att utreda vilka platser som upplevs som otrygga och vad som kan göras i ett förebyggande syfte. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

74 8, KF :00 / Bilaga: 199, KF PROTOKOLL Kommunfullmäktige Diarienr Följande omröstningsordning godkänns: Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag Nej-röst för att ärendet ska återremitteras i enlighet med Olofssons yrkande Omröstningsresultat Med 39 ja-röster, 20 nej-röster och 2 ledamöter frånvarande beslutar kommunfullmäktige att återremittera ärendet. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget återremitteras så att berörda myndigheter så som polisen och länsstyrelsen kan uttala sig i frågan för att upphämta mer information. Underlag för beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Beslutet skickas till Säkerhetschef Lars-Åke Wallin Medborgarförslagställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

75 8, KF :00 / Bilaga: 330, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett medborgarförslag om övervakningskameror i centrala Östersund. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på stadens gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Yrkande Joel Nordkvist, M: Medborgarförslaget bifalls på så vis att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram förslag på särskilt otrygga platser i centrala delarna av staden som kan ges kameraövervakning. Florian Stamm, Mp: Medborgarförslaget avslås. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Stamms yrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polis och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med den som är i dessa områden varför möjligheten för att få tillstånd för kameraövervakning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

76 8, KF :00 / Bilaga: 330, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr bedöms vara mycket liten. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att en sådan ansökan, om behovet skulle finnas bör komma från polisen till länsstyrelsen. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Reservation Joel Nordkvist, Jocke Ekroth och Lise Hjemgaard Svensson, M, reserverar sig mot beslutet till för mån för Joel Nordkvists yrkande. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

77 8, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Lars-Åke Wallin Säkerhetschef Förslag till kommunstyrelsen Medborgarförslag - sätt upp övervakningskameror i centrala Östersund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag - Övervakningskameror. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på staden gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås Motivering Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby. I det ärendet har Datainspektionen överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polis och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med den som är i dessa områden varför möjligheten för att få tillstånd för kameraövervakning bedöms vara mycket liten. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att ett sådant ansökan, om behovet skulle finnas bör komma från polisen till länsstyrelsen.. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Övervakningskameror Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

78 8, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Robin Hammarstedt har den 10 mars lämnat in ett e-förslag - Övervakningskameror. Förslaget fick under perioden 10 mars till 10 juni 2016 fyrtiofyra onlineunderskrifter. Förslaget innebär att Östersunds kommun ska sätta upp övervakningskameror på staden gator och torg för att öka tryggheten bland medborgarna. Övervakningskamerorna ska spela in det som händer på stadens gator och ska övervakas av polisen. Övervakning av gator och torg i Sverige är mycket sällsynt och att även rättsläget är osäkert. Det finns ett aktuellt ärende där polisen sökt tillstånd för kameraövervakning av stadsmiljöer i Tensta och Husby där Datainspektionen nu överklagat kammarrättens beslut och vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan. I beslutet där kammarrätten gett polisen rätt att kameraövervaka dessa områden är motiveringen att det är miljöer där det förekommer mycket allvarlig och omfattande våldsbrottslighet vilken också riktar sig mot samhället och dess företrädare som räddningstjänst, polis och ambulans. Situationen i Östersund går inte att likna med den som är i dessa områden varför ett tillstånd för kameraövervakning inte skulle vara aktuellt. Kommunledningsförvaltningen anser att det är viktigt att arbeta med trygga miljöer för medborgarna och att kameror kan vara en åtgärd på särskilt utsatta platser för att öka tryggheten. En god samverkan med polisen och samhällets övriga aktörer är därför viktig för tryggare miljöer. Kommunledningsförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Beslutet skickas till Robin Hammarstedt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

79 8, KF :00 / Bilaga: Medborgarförslag

80 8, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

81 8, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

82 9, KF :00 KS: 1394/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagsställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare. Blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunens hemsida från till och samlat 28 underskrifter. Yrkande Karin Thomasson, Mp: Medborgarförslaget bifalls på så sätt att det tas med i det framtida arbetet med centrumutveckling. Ordförande frågar om kommunstyrelsen bifaller Karin Thomassons yrkande och finner att det blir kommunstyrelsens beslut. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget om blomarrangemang på Stortorget i Östersund bifalls på så sätt att det tas med i det framtida arbetet med centrumutveckling. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Beslutet skickas till Miljö- och samhällsnämnden och Stina Landin Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

83 9, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ulf Sandberg Verksamhetscontroller Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagsställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare. Blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunens hemsida från till och samlat 28 underskrifter.. Kommunstyrelsens beslut och förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget om blomarrangemang på Stortorget i Östersund tas med i det framtida arbetet med centrumutveckling.. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Bakgrund Miljö- och samhällsnämnden har , på medborgarförslag om ett stort och flyttbart blomarrangemang på Stortorget i Östersund, beslutat föreslå till kommunfullmäktige att förslaget tas med i det framtida arbetet för centrumutveckling. Kommunledningsförvaltningens förslag är att miljöoch samhällsnämndens förslag godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till miljö- och samhällsnämnden och Stina Landin Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

84 9, KF :00 / Bilaga: 11, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Diarienr Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare. Blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunens hemsida från till och samlat 28 underskrifter. Miljö- och samhällsnämndens beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att medborgarförslaget tas med i det framtida arbetet med centrumutveckling. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänsteskrivelse Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

85 9, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Kerstin Blomkvist Landskapsingenjör Förslag till Miljö- och samhällsnämnden Medborgarförslag - Blomarrangemang på Stortorget i Östersund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget i Östersund. Förslagställaren anser att ytan på torget då skulle uppfattas som mindre och trevligare, blomarrangemanget skall även vara flyttbart vid större arrangemang. Förslaget har funnits på kommunen hemsida från till och samlat 28 underskrifter. Förslag till beslut 1. Miljö- och samhällsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att medborgarförslaget tas med i framtida planering inför Årets stadskärna Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Medborgarförslag Bakgrund Ett medborgarförslag har lämnats in till kommunen där förslagsställaren föreslår ett stort blomarrangemang på Stortorget. Detta skulle göra att torgytan upplevdes mindre samt att det skulle se fint och trevligt ut. Blomarrangemanget ska vara flyttbart när det är andra aktiviteter på torget. Förslaget har funnits på kommunen hemsida från till och samlat 28 underskrifter, 18 kvinnor och 10 män. De underskrifter med kommentarer som finns betonar att detta är ett bra förslag och att blomarrangemanget även bör ha bänkar, att torget idag ser tomt och ödsligt ut då det inte är arrangemang och att blommor skulle skapa en varmare och mer inbjudande plats att vistas på. Sedan 2011 ställs det ut 6 stycken höga samt 4 låga blompelare samt 8 bänkar på Stortorget i Storgatan förlängning. Dessa blompelare ställs ut med penséer tidigt på våren, samtidigt så ställs även bänkarna ut. Penséerna byts senare ut till sommarblommor för fägring hela sommaren igenom. Även i murarna runt torget finns blommor, till viss del perenner och rosor som kompletteras med sommarblommor. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

86 9, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr så gav Trafik & Park en konstruktör i uppdrag att projektera en större sittbar yta/bänk med utrymme för blommor i mitten till Stortorget. Detta överensstämmer i stort med önskemålet som finns i medborgarförslaget. 5*4 meter Det var ett flertal krav som denna pjäs skulle uppfylla utöver sittyta och blommor, ett krav var att den skulle vara flyttbar i delar och ett annat krav var att höjden på benen skulle kunna anpassas till den lutande ytan (se bild). En grov kostnadsuppskattning exklusive moms, jord, växter var 2013 på ca kronor/pjäs. Samhällsbyggnads förslag är att man i den fortsatta planeringen inför Årets stadskärna 2018 undersöker möjligheterna att inom projektet finansiera inköp av två stycken pjäser. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson Förvaltningschef Rickard Johnsson Gatuchef Beslutet skickas till Stina Landin, Björn Strindlund Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

87 9, KF :00 / Bilaga: Anmälan

88 9, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

89 9, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

90 10, KF :00 KS: 1393/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Medborgarförslag - Öka tillgängligheten på återvinningsstationen i Odenskog Utförarstyrelsen och kommunstyrelsen har under 2016 behandlat en motion från Andreas Köhler, M, med ett likartat syfte. Motionen har inte överlämnats till kommunfullmäktige i väntan på behandling av detta medborgarförslag. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget om ökad tillgänglighet på återvinningscentralen i Odenskog bifalls genom att öka bemanning vissa dagar med början under våren 2017 för att öka genomströmning och minska köerna. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänsteskrivelse Utförarstyrelsens protokoll Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Motion/Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Beslutet skickas till Förslagsställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

91 10, KF :00 / Bilaga: Sammanfattande tjänsteskrivelse klf Sammanfattande TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare Björn Strindlund Controller Kommunstyrelsen Diarienr Medborgarförslag - Öka tillgängligheten på återvinningsstationen i Odenskog Christian Stjärnered har lämnat ett medborgarförslag som syftar till att öka tillgängligheten på återvinningscentralen i Odenskog. Christian menar att tillgängligheten kan öka genom att ha längre öppettider på lördagar och söndag. Samtidigt föreslår han att öppettider på vardagar kan minskas då det, enligt honom, inte är samma behov under vardagar. Utförarstyrelsen och kommunstyrelsen har under 2016 behandlat en motion från Andreas Köhler med ett likartat syfte. Motionen har inte överlämnats till kommunfullmäktige i väntan på behandling av detta medborgarförslag. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1.Medborgarförslaget om ökad tillgänglighet på återvinningscentralen i odenskog bifalls genom att öka bemanning vissa dagar under våren 2017 för att öka genomströmning och minska köerna. 2. Motionen om ökad tillgänglighet på återvinningscentralen i odenskog genom ökade öppettider på helger och minskade öppettider på vardagar avslås i väntan på beslut om ny avfallsplan Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänsteskrivelse Utförarstyrelsens protokoll Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Motion/Medborgarförslag Kommentarer och underskrifter Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

92 10, KF :00 / Bilaga: Sammanfattande tjänsteskrivelse klf Sammanfattande TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Christian Stjärnered har lämnat ett medborgarförslag som syftar till att öka tillgängligheten på återvinningscentralen i Odenskog. Christian menar att tillgängligheten kan öka genom att ha längre öppettider på lördagar och söndag. Samtidigt föreslår han att öppettider på vardagar kan minskas då det, enligt honom, inte är samma behov under vardagar. Utförarstyrelsen och kommunstyrelsen har under 2016 behandlat en motion från Andreas Köhler med ett likartat syfte. Med anledning av aktuellt medborgarförslag beslöt kommunstyrelsen att inte överlämna motionen till kommunfullmäktige innan detta medborgarförslag också kunde behandlas. Utförarstyrelsen har beslutat kring både motionen och medborgarförslaget. Styrelsen konstaterar att frågan om öppettider ingår i arbetet med ny avfallsplan som pågår. Området i Odenskog har utrymmesbrist och därför är en flytt av återvinningscentralen ett alternativ. Styrelsens kortsiktiga lösning är att till våren, när trycket på anläggningen kommer att öka, öka bemanningen vissa dagar med personal som hjälper till att lasta av vagnar och fordon och därmed förbättra genomströmningen på anläggningen. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att, i övrigt kring frågan om öppettider, avvakta avfallsplanens färdigställande. Facknämndernas beslut 1. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avvakta avfallsplanen i frågan om öppettider. 2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för att öka genomströmningen och korta kötiderna vid vissa hårdbelastade dagar under våren 2017, kommer enheten Avfall Återvinning att dessa dagar öka bemanningen på återvinningscentralen. Extrapersonalen skulle då arbeta på rampen med att hjälpa till att lasta av och sortera sopor. Facknämndernas synpunkter Inga synpunkter har protokollförts. Yrkanden Inga yrkanden gjorts. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

93 10, KF :00 / Bilaga: Sammanfattande tjänsteskrivelse klf Sammanfattande TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Områdeschef Beslutet skickas till Christian Stjärnered, Teknisk förvaltning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

94 10, KF :00 / Bilaga: US 1393_ PROTOKOLL 1 Utförarstyrelsen Dnr Medborgarförslag - Öka tillgängligheten på återvinningsstationen i Odenskog Återvinningscentralen i Odenskog är en av kommunens mest välbesökta platser. Den har genom åren blivit en viktig del i människors renhållningsvardag. Varje år besöks den av ca fordon. Öppettiderna är, måndag och onsdag 07-19, tisdag, torsdag och fredag och lördag Vid vissa dagar och på vissa tider blir det köbildning och är trångt på återvinningscentralen. I ett medborgarförslag ges förslag till ökad tillgänglighet genom ökade öppettider på vardagar och helger. Utförarstyrelsens beslut 1. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avvakta avfallsplanen i frågan om öppettider. 2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för att öka genomströmningen och korta kötiderna vid vissa hårdbelastade dagar under våren 2017, kommer enheten Avfall Återvinning att dessa dagar öka bemanningen på återvinningscentralen. Extrapersonalen skulle då arbeta på rampen med att hjälpa till att lasta av och sortera sopor. Underlag för beslut Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen och teknisk förvaltning Avfall Återvinning, bilaga tjänsteskrivelse. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

95 10, KF :00 / Bilaga: Tjänsteskrivelse US om ÅVC TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare Ola Skarin Enhetschef Diarienr Förslag till Utförarstyrelsen Medborgarförslag - Öka tillgängligheten på återvinningsstationen i Odenskog Återvinningscentralen i Odenskog är en av kommunens mest välbesökta platser. Den har genom åren blivit en viktig del i människors renhållningsvardag. Varje år besöks den av ca fordon. Öppettiderna är, måndag och onsdag 07-19, tisdag, torsdag och fredag och lördag Vid vissa dagar och på vissa tider blir det köbildning och är trångt på återvinningscentralen. I ett medborgarförslag ges förslag till ökad tillgänglighet genom ökade öppettider på vardagar och helger. Förslag till beslut 1. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avvakta avfallsplanen i frågan om öppettider. 2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för att öka genomströmningen och korta kötiderna vid vissa hårdbelastade dagar under våren 2017, kommer enheten Avfall Återvinning att dessa dagar öka bemanningen på återvinningscentralen. Extrapersonalen skulle då arbeta på rampen med att hjälpa till att lasta av och sortera sopor. Underlag för beslut Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Medborgarförslag Bakgrund Återvinningscentralen i Odenskog är en av kommunens mest välbesökta platser. Den har genom åren blivit en viktig del i människors renhållningsvardag. Varje år besöks den av ca fordon. Sedan etableringen1997 har återvinningscentralen byggts ut i flera omgångar för att svara upp mot det behov som finns för våra innevånare att lämna sitt grovavfall till ett bra omhändertagande. Nu har återvinningscentralen i Odenskog nått sin maximala kapacitet. Det finns inte mer mark att expandera på, logistiken inne på området är inte optimal då arbetsfordon och besöksfordon rör sig på samma områden. Återvinningscentralerna i kommunen drivs på ett effektivt sätt med en liten men väldigt kompetent personalstyrka. Med den bemanning som är i dag finns inga möjligheter till ökad tillgänglighet genom att utöka öppettiderna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

96 10, KF :00 / Bilaga: Tjänsteskrivelse US om ÅVC TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr generellt. Vi prövade under sommaren 2013 och 2014 med utökad öppettid på lördagar. Resultatet blev bara en marginal skillnad i tryck på centralen. De allra flesta kom ändå mellan kl 9 och kl 13, varför vi återgick till denna öppettid på lördagar. Trycket på återvinningscentralen är också väderberoende, speciellt på våren och försommaren, varför det är svårt att förutse de dagar det blir hård belastning. Den enda säkra dagen för kaos är fredagen efter Kristi himmelfärds dag. Renhållning arbetar just nu tillsammans med politiker i Utförarstyrelsen och Miljö- och samhällsnämnden samt tjänstemän på Samhällsbyggnad med att ta fram en avfallsplan för Östersunds kommun. I planarbetet är frågan om återvinning och återanvändning mycket viktig. Där är det lämpligt att titta på de många alternativa lösningar till ökad tillgänglighet som finns för att ett fungerande system för återvinning och återanvändning ska upprätthållas i vår kommun. Exempel på alternativ är obemannade återvinningscentraler, flytt av hela återvinningscentralen i Odenskog till ett lämpligare ställe, ny återvinningscentral i Östersund som komplement till den i Odenskog. Renhållning har sedan våren 2016 tagit fram en veckokalender där man kan se under vilka tider återvinningscentralen har mer eller mindre tillgänglighet. Rödmarkerade tider är det ofta mycket folk på besök. Veckokalendern finns på vår hemsida. För att bemöta detta medborgarförslag på ett positivt sätt kommer Avfall Återvinning under våren 2017 att vid vissa dagar där man kan förvänta många besökare, öka bemanningen på återvinningscentralen. Extrapersonalen skulle då arbeta på rampen med att hjälpa till att lasta av och sortera sopor. Det skulle öka genomströmningen på återvinningscentralen och också korta kötiderna. Återvinning och återanvändning kommer att vara viktigt i framtiden också. I vårt avfallsplanearbete kommer frågan om tillgänglighet till återvinning och återanvändning att tas i ett större sammanhang. TEKNISK FÖRVALTNING Örjan Jervidal Förvaltningschef Ola Skarin Enhetschef Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen och teknisk förvaltning Avfall Återvinning. Tjänsteskrivelsen bifogas beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

97 10, KF :00 / Bilaga: Medborgarförslag

98 10, KF :00 / Bilaga: Kommentarer och underskrifter

99 11, KF :00 KS: 965/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Motion - Förbättrad tillgänglighet till återvinningscentraler Andreas Köhler, M, har lämnat en motion angående tillgänglighetsförbättring av återvinningscentraler. Motionen beskriver problem med köbildning vid återvinningscentralen i Odenskog och yrkar att infarten till återvinningscentralen ses över och åtgärdas samt att öppettiderna ses över och eventuellt justeras och anpassas bättre till när behovet är som högst. Ärendet har behandlats i utförarstyrelsen och miljö- och samhällsnämnden. Återvinningscentralens verksamhet är organisatoriskt placerad inom utförarstyrelsen, teknisk förvaltning/avfall återvinning. Gatufrågor hanteras inom miljö- och samhällsnämnden. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen avslås i den del som berör trafiklösningar vid infarten. Frågan finns med i arbetet med ny avfallsplan som pågår, där åtgärder för att öka kapaciteten hos återvinningscentralerna hanteras. 2. Motionen bifalls i den del som avser ökad bemanning på återvinningscentralen i Odenskog. Detta sker vid tillfällen när särskilt många förväntas besöka återvinningscentralen, med början våren Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelsen Miljö- och samhällsnämndens beslut Utförarstyrelsens beslut Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Teknisk förvaltning, schema Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

100 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare Björn Strindlund Koncerncontroller Diarienr Förslag till Kommunstyrelsen Motion - Förbättrad tillgänglighet till återvinningscentraler Andreas Köhler, nya moderaterna, har lämnat en motion angående tillgänglighetsförbättring av återvinningscentraler. Motionen beskriver problem med köbildning vid återvinningscentralen i Odenskog och yrkar att infarten till återvinningscentralen ses över och åtgärdas samt att öppettiderna ses över och eventuellt justeras och anpassas bättre till när behovet är som högst. Ärendet har behandlats i utförarstyrelsen och miljö- och samhällsnämnden. Återvinningscentralens verksamhet är organisatoriskt placerad inom utförarstyrelsen, teknisk förvaltning/avfall återvinning. Gatufrågor hanteras inom miljö- och samhällsnämnden. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen avslås i den del som berör trafiklösningar vid infarten. Frågan finns med i arbetet med ny avfallsplan som pågår, där åtgärder för att öka kapaciteten hos återvinningscentralerna hanteras. 2. Motionen bifalls i den del som avser ökad bemanning på återvinningscentralen i odenskog. Detta sker vid tillfällen när särskilt många förväntas besöka återvinningscentralen, med början våren Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelsen Miljö- och samhällsnämndens beslut Utförarstyrelsens beslut Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Teknisk förvaltning, schema Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Andreas Köhlers motion Bakgrund Andreas Köhler, nya moderaterna, har lämnat en motion angående tillgänglighetsförbättring av återvinningscentraler. Motionen beskriver problem med köbildning vid återvinningscentral i Odenskog och yrkar att infarten Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

101 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr till återvinningscentralen ses över och åtgärdas samt att öppettiderna ses över och eventuellt justeras och anpassas bättre till när behovet är som högst. Ärendet har behandlats i utförarstyrelsen och miljö- och samhällsnämnden. Återvinningscentralens verksamhet är organisatoriskt placerad inom utförarstyrelsen, teknisk förvaltning/avfall återvinning. Gatufrågor hanteras inom miljö- och samhällsnämnden. För tillfälligt arbetar utförarstyrelsen och miljö- och samhällsnämnden tillsammans med tjänstemän för att utforma en avfallsplan för östersunds kommun. I planarbetet berörs frågan om återvinning och återanvändning. Därmed är frågor kring större förändring kring verksamheten lämpliga att behandlas i planarbetet. Den mer akuta situationen kan lösas enligt utförarstyrelsens förslag om högre bemanning på tider då extra högt tryck förväntas. Det handlar främst om när vår och höststädningar pågår hos kommuninnevånarna. Extra bemanning kommer att ske under våren Genom att extra bemanning kan hjälpa till vid avlastning på rampen ökar genomströmningen och kötiderna bör därmed minska. Miljö- och samhällsnämnden anser att trafikfrågor bör lösas av utförarstyrelsen på fastighetsmark och inte på det kommunala vägnätet. Utförarstyrelsen har inte lämnat något förslag kring detta förutom att ökad bemanning som kan leda till snabbare genomströmning av trafik och därmed mindre köbildning. I nämndens tjänsteskrivelse framkommer att Nettbuss inte anser att kollektivtrafiken påverkas av trafiksituationen vid återvinningscentralen, vilket motioner uttrycker oro för. Kommunledningsförvaltningens konsekvensbedömning Med ett beslut om ökad bemanning vid särskilt hög belastning på återvinningscentralen kan genomströmningen förbättras genom att personalen hjälper till med avlastning till de olika fraktioner som är aktuella. Därmed förbättras även situationen kring trafik på krubbvägen. Långsiktigare lösningar med exempelvis tankar till annan placering eller ytterligare återvinningscentraler hanteras inom ramen för arbetet med ny avfallsplan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör/ bitr kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

102 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Beslutet skickas till Utförarstyrelsen/teknisk förvaltning och miljö- och samhällsnämnden samt Andreas Köhler Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

103 11, KF :00 / Bilaga: 32, US PROTOKOLL 1 Utförarstyrelsen Diarienr Motion - Förbättrad tillgänglighet till återvinningscentraler Återvinningscentralen i Odenskog är en av kommunens mest välbesökta platser. Den har genom åren blivit en viktig del i människors renhållningsvardag. Varje år besöks den av ca fordon. Hur många personer varje fordon innehåller har vi inte koll på. Vissa dagar på året är det mycket populärt att göra ett besök på någon av våra återvinningscentraler, och då kan det bli trångt och samtidigt en besvärlig trafiksituation i området. I en motion från Moderaterna ges förslag till ökad tillgänglighet genom ökade öppettider samt åtgärder för en bättre trafiksituation. Yrkande Nisse Sandqvist, V: Att förslag till beslut ändras till följande: Motionen avslås i den del som avser åtgärder för infarten till återvinningscentralen i Odenskog. Frågan om alternativ för att öka återvinningscentralernas kapacitet hanteras i arbetet med att ta fram en ny avfallsplan. Motionen bifalls i den del som avser förstärkning av bemanningen på återvinningscentraler vid tillfällen då många förväntas besöka dem. Under våren 2017 kommer Renhållning att, vid vissa dagar då det förväntas komma särskilt många besökare, öka bemanningen på återvinningscentralen i Odenskog. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att utförarstyrelsen antar det. Utförarstyrelsens beslut Motionen avslås i den del som avser åtgärder för infarten till återvinningscentralen i Odenskog. Frågan om alternativ för att öka återvinningscentralernas kapacitet hanteras i arbetet med att ta fram en ny avfallsplan. Motionen bifalls i den del som avser förstärkning av bemanningen på återvinningscentraler vid tillfällen då många förväntas besöka dem. Under våren 2017 kommer Renhållning att, vid vissa dagar då det förväntas komma särskilt många besökare, öka bemanningen på återvinningscentralen i Odenskog. Underlag för beslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

104 11, KF :00 / Bilaga: 32, US PROTOKOLL 2 Utförarstyrelsen Diarienr Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Schema - Bästa tiden att besöka Återvinningscentralen i Odenskog Motion Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen och teknisk förvaltning, renhållning. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

105 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag TF> TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare Ola Skarin Renhållningschef Datum Diarienr Förslag till Utförarstyrelsen Motion - Förbättrad tillgänglighet till återvinningscentraler Återvinningscentralen i Odenskog är en av kommunens mest välbesökta platser. Den har genom åren blivit en viktig del i människors renhållningsvardag. Varje år besöks den av ca fordon. Hur många personer varje fordon innehåller har vi inte koll på. Vissa dagar på året är det mycket populärt att göra ett besök på någon av våra återvinningscentraler, och då kan det bli trångt och samtidigt en besvärlig trafiksituation i området. I en motion från Moderaterna ges förslag till ökad tillgänglighet genom ökade öppettider samt åtgärder för en bättre trafiksituation. Förslag till beslut Under våren 2017 kommer Renhållning att vid vissa dagar där man kan förvänta många besökare, öka bemanningen på återvinningscentralen. Extrapersonalen skulle då arbeta på rampen med att hjälpa till att lasta av och sortera sopor. Det skulle öka genomströmningen på återvinningscentralen och också korta kötiderna. Underlag för beslut Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Schema - Bästa tiden att besöka Återvinningscentralen i Odenskog Motion Bakgrund Återvinningscentralen i Odenskog är en av kommunens mest välbesökta platser. Den har genom åren blivit en viktig del i människors renhållningsvardag. Varje år besöks den av ca fordon. I samband med vår- och höststädning och i semestertider kan det ibland vara ett hårt tryck på anläggningen. Då blir det även köbildning utanför området vilket skapar en bitvis svår trafiksituation. Återvinningscentralen har funnits på samma plats sen Innan dess hänvisades avfallslämnare direkt till Gräfsåsen. Anledningen till att återvinningscentralen ligger i Odenskog var att kommunen ägde fastigheten Svarven och man hade mark tillgänglig inom sitt område. Sen 1997 har återvinningscentralen byggts ut i flera omgångar för att svara upp mot det behov som finns för våra innevånare att lämna sitt grovavfall till ett bra omhändertagande. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

106 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag TF> TJÄNSTESKRIVELSE 2 Datum Diarienr Nu har återvinningscentralen i Odenskog nått sin maximala kapacitet. Det finns inte mer mark att expandera på, logistiken inne på området är inte optimal då arbetsfordon och besöksfordon rör sig på samma områden. Återvinningscentralerna i kommunen drivs på ett effektivt sätt med en liten men väldigt kompetent personalstyrka. Med den bemanning som är i dag finns inga möjligheter till ökad tillgänglighet genom att utöka öppettiderna generellt. Vi prövade under sommaren 2013 och 2014 med utökad öppettid på lördagar. Resultatet blev bara en marginal skillnad i tryck på centralen. De allra flesta kom ändå mellan kl 9 och kl 13, varför vi återgick till denna öppettid på lördagar. Trycket på återvinningscentralen är också väderberoende, speciellt på våren och försommaren, varför det är svårt att förutse de dagar det blir hård belastning. Den enda säkra dagen för kaos är fredagen efter Kristi himmelfärds dag. Renhållning arbetar just nu tillsammans med politiker i Utförarstyrelsen och Miljö- och samhällsnämnden samt tjänstemän på Samhällsbyggnad med att ta fram en avfallsplan för Östersunds kommun. I planarbetet är frågan om återvinning och återanvändning mycket viktig. Där är det lämpligt att titta på de många alternativa lösningar till ökad tillgänglighet som finns för att ett fungerande system för återvinning och återanvändning ska upprätthållas i vår kommun. Exempel på alternativ är obemannade återvinningscentraler, flytt av hela återvinningscentralen i Odenskog till ett lämpligare ställe, ny återvinningscentral i Östersund som komplement till den i Odenskog. Trafiksituationen runt återvinningscentralen är periodvis besvärlig. Det finns tyvärr inga ytor runt återvinningscentralen som är lämpliga att använda för att ordna ett bättre kösystem när trycket är som störst. Kommunen har bara rådighet över infarten från Odenskogsvägen mot återvinningscentralen. Flera av de företag som är etablerade i grannfastigheterna verkar ha god fart på sin verksamhet och antalet parkerade fordon som tillhör, eller är kunder hos företagen har ökat på senare år. Detta bidrar också till en ökad trängsel och sämre framkomlighet i området. Renhållning har sen i våras tagit fram en veckokalender där man kan se under vilka tider återvinningscentralen har mer eller mindre tillgänglighet. Rödmarkerade tider är det ofta mycket folk på besök. Veckokalendern finns på vår hemsida. Kalendern bifogas denna tjänsteskrivelse. För att bemöta denna motion på ett positivt sätt kommer Renhållning under våren 2017 att vid vissa dagar där man kan förvänta många besökare, öka bemanningen på återvinningscentralen. Extrapersonalen skulle då arbeta på rampen med att hjälpa till att lasta av och sortera sopor. Det skulle öka genomströmningen på återvinningscentralen och också korta kötiderna. Återvinning och återanvändning kommer att vara viktigt i framtiden också. I vårt avfallsplanearbete kommer frågan om tillgänglighet till återvinning och återanvändning att tas i ett större sammanhang. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

107 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag TF> TJÄNSTESKRIVELSE 3 TEKNISK FÖRVALTNING Datum Diarienr Örjan Jervidal Förvaltningschef Ola Skarin Renhållningschef Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen och teknisk förvaltning, renhållning. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

108 11, KF :00 / Bilaga: Schema_620

109 11, KF :00 / Bilaga: 212, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Diarienr Motion - Förbättrad tillgänglighet till återvinningscentraler En motion har lämnats från Andreas Köhler, Nya moderaterna, med förslag att Östersunds kommun: 1) ser över och åtgärdar infarten till Återvinningscentralen i Odenskog, Östersund, med målsättningen att minska risken för att kön till återvinningscentralen påverkar bland annat kollektivtrafiken. 2) ser över och eventuellt justerar öppettider för kommunens återvinningscentraler, så att dessa hålls öppet i större utsträckning när behovet är som störst. Miljö- och samhällsnämnden och utförarstyrelsen skall senast den 12 september 2016 inkomma med yttranden. Miljö- och samhällsnämndens beslut/yttrande 1. Miljö- och samhällsnämnden anser att utförarstyrelsen/renhållningen bör hantera de frågor som rör tillgängligheten, både avseende trafik och öppettider, till kommunens återvinningscentraler. 2. Nämnden anser vidare att den köbildning som tidvis förekommer inte primärt ska lösas på det kommunala gatunätet (Odenskogsvägen och Krubbvägen) utan på fastighetsmark. Miljö- och samhällsnämnden kommer dock, sommarhalvåret 2016, att utföra målning av sidolinjer på Krubbvägen för att förtydliga gränsen för vad som är gata och vad som är fastighetsmark och att på så sätt tydliggöra infarten till återvinningscentralen i Odenskog. 3. Nettbuss upplever inte att dagens trafiksituation kring återvinningscentralen i Odenskog påverkar kollektivtrafiken. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

110 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lars Håkansson Förslag till miljö- och samhällsnämnden Motion - Förbättrad tillgänglighet till återvinningscentraler En motion har lämnats från Andreas Köhler, Nya moderaterna, med förslag att Östersunds kommun: 1) ser över och åtgärdar infarten till Återvinningscentralen i Odenskog, Östersund, med målsättningen att minska risken för att kön till återvinningscentralen påverkar bland annat kollektivtrafiken. 2) ser över och eventuellt justerar öppettider för kommunens återvinningscentraler, så att dessa hålls öppet i större utsträckning när behovet är som störst. Miljö- och samhällsnämnden och utförarstyrelsen skall senast den 12 september 2016 inkomma med yttranden. Förslag till beslut Miljö och samhällsnämnden antar förvaltningens förslag den 11 juli 2016 till yttrande Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

111 11, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Yttrande 1. Miljö- och samhällsnämnden anser att utförarstyrelsen/renhållningen bör hantera de frågor som rör tillgängligheten, både avseende trafik och öppettider, till kommunens återvinningscentraler. 2. Nämnden anser vidare att den köbildning som tidvis förekommer inte primärt ska lösas på det kommunala gatunätet (Odenskogsvägen och Krubbvägen) utan på fastighetsmark. Miljö- och samhällsnämnden kommer dock, sommarhalvåret 2016, att utföra målning av sidolinjer på Krubbvägen för att förtydliga gränsen för vad som är gata och vad som är fastighetsmark och att på så sätt tydliggöra infarten till återvinningscentralen i Odenskog. 3. Nettbuss upplever inte att dagens trafiksituation kring återvinningscentralen i Odenskog påverkar kollektivtrafiken. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion Bakgrund En motion har lämnats från Andreas Köhler, Nya moderaterna, med förslag att Östersunds kommun skall utföra tillgänglighetsförbättringar vid kommunens återvinningscentraler. Även om det några få dagar per år är mycket trafik till och från kommunens återvinningscentraler så upplever inte Nettbuss att denna trafik utgör något problem för kollektivtrafiken. Samhällsbyggnad anser att den köbildning som tidvis förekommer primärt skall hanteras på fastighetsmark och inte på gatumark. Om så önskas kan samhällsbyggnad givetvis bistå med kompetens gällande alternativa trafiklösningar. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson Förvaltningschef Rickard Johnson Gatuchef Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

112 11, KF :00 / Bilaga: Motion

113 12, KF :00 KS: 1055/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Motion - Inför kategoriserade avdelningar i Östersund, ex. demens- eller rehabiliteringsboenden Alliansen i vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en motion , om att införa kategoriserade avdelningar i Östersund, ex. demens- eller rehabiliteringsboenden. Yrkande Mona Modin Tjulin, S: Motionen bifalls utifrån att Vård- och omsorgsnämnden har antagit Program för bostadsplanering med följande strategier som ska påbörjas snarast; Bygga 300 lägenheter inom särskilt boende för äldre. Skaffa fram 40 lägenheter per år inom målgruppen för LSS. Inventera behovet av anpassade bostäder för äldre personer inom målgruppen för LSS. Upprätta avtal med fastighetsägare för att få tillgång till lägenheter som Vård- och omsorgsnämnden kan hyra ut i andra hand till medborgare som har behov av boendestöd men saknar bostad. Starta ytterligare minst två kategoriserade gruppboenden för målgruppen vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning eller andra komplexa behov. Starta ett korttidsboende för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning eller andra komplexa behov. Vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningar för att minst en att av de kategoriserade gruppboendena (för målgruppen vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning eller andra komplexa behov) kan driftas av en idéburen organisation, till exempel ett personalkooperativ. Ordförande frågar om kommunstyrelsen bifaller Mona Modin Tjulins yrkande och finner att det blir kommunstyrelsens beslut. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

114 12, KF :00 KS: 1055/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Motionen bifalls utifrån att Vård- och omsorgsnämnden har antagit Program för bostadsplanering med följande strategier som ska påbörjas snarast; Bygga 300 lägenheter inom särskilt boende för äldre. Skaffa fram 40 lägenheter per år inom målgruppen för LSS. Inventera behovet av anpassade bostäder för äldre personer inom målgruppen för LSS. Upprätta avtal med fastighetsägare för att få tillgång till lägenheter som Vård- och omsorgsnämnden kan hyra ut i andra hand till medborgare som har behov av boendestöd men saknar bostad. Starta ytterligare minst två kategoriserade gruppboenden för målgruppen vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning eller andra komplexa behov. Starta ett korttidsboende för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning eller andra komplexa behov. 2.Vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningar för att minst en att av de kategoriserade gruppboendena (för målgruppen vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning eller andra komplexa behov) kan driftas av en idéburen organisation, till exempel ett personalkooperativ. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämndens beslut , 68 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsanteckning I linje med ursprungsmotionen ska kategoriserat boende för dementa och rehabboende utvecklas. Det är kostnadseffektivt och förbättrar livsmiljön för äldre. Kerstin Arnemo, C och Magnus Andersson, C Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

115 12, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Helena Albinsson verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen/arbetsutskottet Motion - Inför kategoriserade avdelningar i Östersund, ex. demens- eller rehabiliteringboenden Alliansen i Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en motion , om att införa kategoriserade avdelningar i Östersund, ex. demens- eller rehabiliteringsboenden. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås Motivering till beslutet: Vård- och omsorgsförvaltningen har redan ett pågående uppdrag från Vårdoch omsorgsnämnden att ta fram ett program för bostadsplanering som gäller under åren Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämndens beslut , 68 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Bakgrund Motionärerna anser att kategoriserade boenden med en inriktning utifrån diagnos eller hälsotillstånd kan leda till en bättre livsmiljö för medborgarna samt snabbare återgång till ett självständigt liv. Därför föreslås i motionen att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att utreda vilka olika kategorier av boenden som Östersunds kommun kan vara i behov av exempelvis demensboende och rehabiliteringsboende samt att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en plan till nämnden för införande av kategoriserade boenden i verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig i ärendet och föreslår i sitt beslut att motionen avslås med motiveringen att vård- och omsorgsförvaltningen redan har ett pågående uppdrag från nämnden att ta fram ett program för bostadsplanering som gäller under åren I reglementet har Kommunfullmäktige överlåtit ansvaret till Vård- och omsorgsnämnden att besluta om insatser inom socialtjänsten så vitt gäller vård och omsorg till äldre och funktionshindrade, kommunala hälso- och sjuk- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

116 12, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr vården samt förvaltningens detaljorganisation. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar sedan hösten 2015 med att se över framtida behov av särskilda boenden. Under hösten 2016 kommer Vård- och omsorgsnämnden att fatta beslut om nytt program för bostadsplanering. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Beslutet skickas till Vård- och omsorgsnämnden Alliansen i Vård- och omsorgsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

117 12, KF :00 / Bilaga: 68, ON PROTOKOLL 1 Vård- och omsorgsnämnden Diarienr Yttrande över motion - Inför kategoriserade avdelningar i Östersund, exempelvis demens- eller rehabiliteringsboenden Alliansen i Vård- och omsorgsnämnden vill att Vård- och omsorgförvaltningen ska utreda vilka olika kategorier av boende som Östersunds kommun kan vara i behov av, till exempel demensboenden och rehabiliteringsboenden. Alliansen vill även att Vård- och omsorgförvaltningen ska ta fram en plan till nämnden för införande av kategoriserade boenden i verksamheten. Kommunfullmäktige har bett Vård- och omsorgsnämnden att yttra sig över motionen. Yttrandet ska vara Kommunledningsförvaltningen tillhanda senast den 27 september Kommunfullmäktige har i reglementet överlåtit ansvaret att besluta om särskilda boendeformer för äldre till Vård- och omsorgsnämnden. Sedan hösten 2015 arbetar nämnden med att se över framtida behov av särskilda boenden. I oktober 2016 kommer Vård- och omsorgsnämnden att fatta beslut om ett nytt program för bostadsplanering. Yrkanden Jonas Rask Samuelsson, C: Motionen bifalls i sin helhet. Mona Modin Tjulin, S: Förvaltningens förslag till beslut antas. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt Mona Modin Tjulins yrkande. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Följande omröstningsordning godkänns: Ja-röst för Mona Modin Tjulins yrkande. Nej-röst för Jonas Rask Samuelssons yrkande. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

118 12, KF :00 / Bilaga: 68, ON PROTOKOLL 2 Vård- och omsorgsnämnden Diarienr Omröstningsresultat Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar Vård- och omsorgsnämnden enligt Mona Modin Tjulins yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat. Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen om kategoriserade avdelningar avslås. Motivering till beslutet: Vård- och omsorgförvaltningen har redan ett pågående uppdrag från nämnden som innebär att ta fram ett program för bostadsplanering som gäller under åren Vård- och omsorgsnämnden ska fatta beslut om programmet och dess strategier den 19 oktober Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion - Inför kategoriserande avdelningar i Östersund, exempelvis demens- eller rehabiliteringsboenden Reservationer Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Anders Granbom, C, Jonas Rask Samuelsson, C och Annica Nordell, L, reserverar sig mot beslutet till förmån för Jonas Rask Samuelssons yrkande. Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

119 12, KF :00 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Ulrika Paulsson Förslag till Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion - Inför kategoriserade avdelningar i Östersund, exempelvis demens- eller rehabiliteringsboenden Alliansen i Vård- och omsorgsnämnden vill att Vård- och omsorgförvaltningen ska utreda vilka olika kategorier av boende som Östersunds kommun kan vara i behov av, till exempel demensboenden och rehabiliteringsboenden. Alliansen vill även att Vård- och omsorgförvaltningen ska ta fram en plan till nämnden för införande av kategoriserade boenden i verksamheten. Kommunfullmäktige har bett Vård- och omsorgsnämnden att yttra sig över motionen. Yttrandet ska vara Kommunledningsförvaltningen tillhanda senast den 27 september Kommunfullmäktige har i reglementet överlåtit ansvaret att besluta om särskilda boendeformer för äldre till Vård- och omsorgsnämnden. Sedan hösten 2015 arbetar nämnden med att se över framtida behov av särskilda boenden. I oktober 2016 kommer Vård- och omsorgsnämnden att fatta beslut om ett nytt program för bostadsplanering. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen om kategoriserade avdelningar avslås. Motivering till beslutet: Vård- och omsorgförvaltningen har redan ett pågående uppdrag från nämnden som innebär att ta fram ett program för bostadsplanering som gäller under åren Vård- och omsorgsnämnden ska fatta beslut om programmet och dess strategier den 19 oktober Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion - Inför kategoriserande avdelningar i Östersund, exempelvis demens- eller rehabiliteringsboenden Bakgrund Alliansen i Vård- och omsorgsnämnden föreslår att Vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att utreda vilka olika kategorier av boende som Östersunds kommun kan vara i behov av exempelvis demensboende och reha- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

120 12, KF :00 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE 2 Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Diarienr biliteringsboende. Alliansen vill även att Vård- och omsorgförvaltningen ska ta fram en plan till nämnden för införande. Vård- och omsorgsnämndens ansvar I socialtjänstlagen (5 kapitlet 5 ) står det att: Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Via reglementet har Kommunfullmäktige gett Vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att ansvara för insatser och avgifter inom socialtjänsten så vitt gäller vård och omsorg till äldre och funktionshindrade. Därför är det Vårdoch omsorgsnämnden, och inte Kommunfullmäktige, som beslutar om vilka olika typer av boenden som ska finnas utifrån medborgarnas behov. Pågående arbete med Vård- och omsorgsnämndens program för bostadsplanering Prognoser visar att antalet personer som är 75 år och äldre blir dubbelt så många fram till Även med en fortsatt positiv utveckling av äldres funktionsförmåga växer behovet av äldreomsorg under de kommande årtiondena. Befolkningsökningen väntas även innebära en ökad efterfrågan på vård och omsorg inom de yngre målgrupperna. Utifrån de kommande förändringarna i befolkningen förväntas behovet av vård och omsorg öka för samtliga målgrupper. Vård-och omsorgsnämnden har därför gett förvaltningen uppdraget att ta fram ett sammanhållet program för bostadsplanering för alla åldrar och behov. Vård- och omsorgsnämndens tidigare boendeplaner har endast berört planeringen av särskilt boende för äldre. Vård- och omsorgsnämnden genomförde omfattande medborgardialoger om framtidens boende under november 2015, för att få in medborgarnas synpunkter inför det fortsatta arbetet med bostadsprogrammet. En remissupplaga av programmet skickades ut under våren 2016 för att nämnden önskade få in idéer och förslag på hur kommunen kan möta utmaningarna som vi står inför när det gäller att tillgodose framtidens behov av vård och omsorg. Programmet ska ge Vård- och omsorgsnämnden en god kunskap om: ny forskning, samhällstrender och aktuell lagstiftning, befolkningsförändringar, nuvarande och förväntade behov för samtliga målgrupper samt nuvarande tillgång på bostäder för målgrupperna.

121 12, KF :00 / Bilaga: <Tjänsteskrivelse VOF > TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Programmet ska ge Vård- och omsorgsnämnden goda förutsättningar att fullfölja sin planeringsskyldighet, fatta beslut och vidta de rätta åtgärderna för alla målgrupper och behov. Förvaltningen har under det senaste året genomfört ett omfattande arbete som kommer att ligga till grund för beslutet om programmet för bostadsplanering. I programmet kommer detaljerade strategier och åtgärdsförslag att ingå. Strategierna tar hänsyn till alla medborgares behov. Förvaltningen tycker därför att frågan om kategoriserande avdelningar redan behandlas. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lars Liljedahl Förvaltningschef Ulrika Paulsson Handläggare Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

122 12, KF :00 / Bilaga: Motion

123 13, KF :00 KS: 1215/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Motion - Öka möjligheterna till odling i Östersunds stadskärna Bosse Svensson, C, har inkommit med en motion om att när nu Östersund växer med nya bostäder, skolor m.m. bör planeringen av stadskärnan anpassas efter de nya förutsättningarna som bildas. I och med de gemensamma satsningarna på bl.a. Årets stadskärna, ett samarbete mellan kommun, fastighetsägare och företagare är förhoppningen att skapa en bättre blandning i en levande stadskärna där boende, handel, service och nöjen ger stadskärnan liv dygnet runt. Östersund har idag parker och grönområden i stadens kärna som är viktiga att bevara och utveckla för att dessa inte ska riskera att ses som attraktiv bostadsmark. En del av att bevara och utveckla parkytor i stadskärnan kan enligt förslagställaren vara att upplåta dessa för stadsodling. Östersunds kommun bör utreda möjligheterna för att skapa fler gemensamhetsodlingar i Östersund, motionären föreslår Kyrkparken och Österängsparken som lämpliga områden att undersöka för ändamålet. Yrkande Bosse Svensson, C: Motionen bifalls. Florian Stamm, Mp med bifall av Peter Johansson, Sd: Motionens första att-sats bifalls, och motionens andra att-sats avslås. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Florian Stamms yrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Möjligheten att skapa fler gemensamhetsodlingar i Östersund ska utredas. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

124 13, KF :00 KS: 1215/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Motion från centerpartiet, Bosse Svensson, Beslutet skickas till Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

125 13, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Ulf Sandberg Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Motion - Öka möjligheterna till odling i Östersunds stadskärna Inkommen motion från Bosse Svensson, Centerpartiet om att när nu Östersund växer med nya bostäder, skolor mm bör planeringen av stadskärnan anpassas efter de nya förutsättningarna som bildas. I och med de gemensamma satsningarna på bl a Årets stadskärna, ett samarbete mellan kommun, fastighetsägare och företagare är förhoppningen att skapa en bättre blandning i en levande stadskärna där boende, handel, service och nöjen ger stadskärnan liv dygnet runt. Östersund har idag parker och grönområden i stadens kärna som är viktiga att bevara och utveckla för att dessa inte ska riskera att ses som attraktiv bostadsmark. En del av att bevara och utveckla parkytor i stadskärnan kan enligt förslagställaren vara att upplåta dessa för stadsodling. Östersunds kommun bör utreda möjligheterna för att skapa fler gemensamhetsodlingar i Östersund, motionären föreslår Kyrkparken och Österängsparken som lämpliga områden att undersöka för ändamålet. Kommunstyrelsens beslut och förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Motivering: Miljö- och samhällsnämnden upplåter redan idag mark på lämpliga platser för de medborgare som vill odla. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion från centerpartiet, Bosse Svensson, Bakgrund Miljö- och samhällsnämnden beslutade att motion från Bosse Svensson, centerpartiet, om att öka möjligheterna till odling i Östersunds stadskärna, inte föranleder någon ytterligare åtgärd. I nämndens motivering anges att nämnden redan idag upplåter mark på lämpliga platser för de medborgare som vill odla. Kommunledningsförvaltningens förslag är att miljö- och samhällsnämndens beslut godkänns Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

126 13, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Beslutet skickas till miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

127 13, KF :00 / Bilaga: 289, MSN Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Diarienr Motion - Öka möjligheterna till odling i Östersunds stadskärna Inkommen motion från Bosse Svensson, Centerpartiet om att när nu Östersund växer med nya bostäder, skolor mm bör planeringen av stadskärnan anpassas efter de nya förutsättningarna som bildas. I och med de gemensamma satsningarna på bl a Årets stadskärna, ett samarbete mellan kommun, fastighetsägare och företagare är förhoppningen att skapa en bättre blandning i en levande stadskärna där boende, handel, service och nöjen ger stadskärnan liv dygnet runt. Östersund har idag parker och grönområden i stadens kärna som är viktiga att bevara och utveckla för att dessa inte ska riskera att ses som attraktiv bostadsmark. En del av att bevara och utveckla parkytor i stadskärnan kan enligt förslagställaren vara att upplåta dessa för stadsodling. Östersunds kommun bör utreda möjligheterna för att skapa fler gemensamhetsodlingar i Östersund, motionären föreslår Kyrkparken och Österängsparken som lämpliga områden att undersöka för ändamålet. Yrkande Per Ericsson, C: Motionen bifalls. Florian Stamm, MP: Motionen föranleder ingen åtgärd i enlighet med samhällsbyggnads förslag. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes yrkande. Miljö- och samhällsnämndens beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Motiv: Miljö- och samhällsnämnden upplåter redan idag mark på lämpliga platser för de medborgare som vill odla. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, Motion från centerpartiet, Bosse Svensson, Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänsteskrivelse

128 13, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Kerstin Blomkvist Landskapsingenjör Förslag till miljö- och samhällsnämnden Motion - Öka möjligheterna till odling i Östersunds stadskärna Inkommen motion från Bosse Svensson, Centerpartiet om att när nu Östersund växer med nya bostäder, skolor mm bör vi anpassa planeringen av stadskärnan efter de nya förutsättningarna som bildas. I och med de gemensamma satsningarna på bl a Årets stadskärna, ett samarbete mellan kommun, fastighetsägare och företagare är förhoppningen att skapa en bättre blandning i en levande stadskärna där boende, handel, service och nöjen ger stadskärnan liv dygnet runt. Östersund har idag parker och grönområden i stadens kärna som är viktiga att bevara och utveckla för att dessa inte ska riskera att ses som attraktiv bostadsmark. En del av att bevara och utveckla parkytor i stadskärnan kan enligt förslagställaren vara att upplåta dessa för stadsodling. Östersunds kommun bör utreda möjligheterna för att skapa fler gemensamhetsodlingar i Östersund, motionen föreslår Kyrkparken och Österängsparken som lämpliga områden att undersöka för ändamålet. Förslag till beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Motiv: Miljö- och samhällsnämnden upplåter redan idag mark på lämpliga platser för de medborgare som vill odla. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, Motion från centerpartiet, Bosse Svensson, Bakgrund Inkommen motion från Centerpartiets gruppledare, Bosse Svensson om att Östersund växer med nya bostäder, skolor mm vilket gör att det är viktigt att vi anpassar planeringen av stadskärnan efter de nya förutsättningarna som bildas. I motionen påpekas att en planering för framtiden bör omfatta en grön hållbar stadskärna där boende, handel, service och nöjen ger stadskärnan liv Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

129 13, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag Sb> Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr dygnet runt och där det i framtiden också är en levande och hållbar marknads- och mötesplats för alla människor. Östersund har idag parker och grönområden i stadens kärna som är viktiga att bevara och utveckla för att dessa inte ska riskera att ses som attraktiv bostadsmark. Östersunds kommun bör öka möjligheterna till odling i Östersunds stadskärna. Stadsodlingar och gemensamhetsodlingar finns idag snart i alla städer. Samhällsbyggnads erfarenhet visar att om miljö- och samhällsnämnden ska upplåta allmän platsmark för ex odling så blir resultatet bäst då det finns ett medborgarintresse i grunden. När förvaltningen fått in förfrågningar om upplåtelse av allmän plats så har nämnden efter planering och samarbete med de intresserade upplåtit mark på lämplig plats kom en förfrågan från Brunflo, de ville ha mark att odla på och i juni 2013 var avtal skrivet och mark upplåten för Storvikens trädgårdförening och de började odla och de odlar där än idag inkom en intresseanmälan från två olika grupper på Frösön att de ville odla dels för gemenskap/visning vid Hornsberg och dels för husbehov i Valla. Nämnden har två olika avtal med Hushållningssällskapet om dessa platser där varje grupp ingår som ett gille var avtalen klara och de började odla och de gör det fortfarande. Finns det ett intresse för stadsodling och en förening som kommunen kan skriva avtal med om markupplåtelse och att man kan enas om en lämplig plats så kommer nämnden även fortsättningsvis att tillmötesgå våra medborgare i denna fråga på samma sätt som det gjorts hittills. Att bygga upp en anläggning för odling där det inte finns ett medborgarintresse att odla/sköta ytorna skapar endast ett område med höga skötselkrav mitt i staden som nämnden inte har resurser till att sköta. Stadens parker och grönområden erbjuder en mängd möjligheter. Det finns utrymmen för lek, social samvaro, rekreation, motion och stillhet. Parken är också en plats för återhämtning för den stressade stadsmänniskan och parkerna bidrar även till ekosystemtjänster i staden. Att bevara och utveckla parkerna är väsentligt för den växande staden, olika parker har olika förutsättningar och nämnden arbetar hela tiden på att utveckla våra parker med små medel. I Kyrkparken finns idag en mängd olika träd varav många har namnskyltar. Träden som är planterade är bl a lind, lönn, ornäsbjörk, ask. Det är många sorter planterade där som inte i vanliga fall kan växa på våra breddgrader men i den skyddade miljön i Kyrkparken kan de överleva. Antalet träd som skuggar samt att det är en gammal kyrkogård gör att platsen inte är lämpad för odling. Österängen är den största parken i anslutning till stadskärnan och är av stor betydelse som större öppet grönområde. Parken karakteriseras som en gräspark och domineras av en större sydväst sluttande, öppen gräsyta. Öster-

130 13, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr ängen har ett viktigt användningsområde som aktivitetsyta vid skolavslutningar och andra evenemang där den stora öppna gräsytan är värdefull. De stora öppna ytorna används även för spontanidrott, lek, spel, solning, picknick mm. Om det finns ett medborgarintresse för att odla på allmän plats i Östersunds stad så behöver man endast höra av sig till samhällsbyggnad så bemöter förvaltningen dem på samma sätt som de som hört av sig tidigare och som träffat avtal med nämnden. På Östersunds kommuns hemsida kan intresserade hitta kontaktuppgifter mm. Förvaltningen kan redan idag se ett flertal parkytor som kan vara lämpliga för gemensamhetsodlingar om intresse finns. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson Förvaltningschef Rickard Johnsson Gatuchef Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänsteskrivelse Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

131 13, KF :00 / Bilaga: Motion

132 14, KF :00 KS: 1302/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Motion - Fritt WIFI på allmänna platser i Östersunds kommun Thomas Andersson, C, har inkommit med en motion med förslag på att Östersunds kommun skall erbjuda fritt WIFI, trådlös internetåtkomst, på allmänna platser i Östersund och kommunens övriga tätorter. Omvärldsbevakning har genomförts gällande andra kommuners agerande, centrala direktiv och regelverk samt behovet av fritt WIFI. Yrkande Kerstin Arnemo, C: Motionen bifalls. Anton Waara, S: Motionen avslås. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Anton Waaras yrkande. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till Anton Waaras yrkande. Nej-röst för bifall till Kerstin Arnemos yrkande. Omröstningsresultat Med 8 ja-röster mot 3 nej-röster och 4 nedlagda röster bifaller kommunstyrelsen Anton Waaras yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Motivering till beslutet: Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

133 14, KF :00 KS: 1302/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Mobilnäten har en mycket god täckning och kapacitet i tätorterna. Under 2017 slopas även roamingavgifterna inom EU, vilket innebär att kostnaden för mobilanvändning är densamma som hemma vid resa inom EU. Enligt SKL vägledning och Konkurrensverkets granskning är det tveksamt om gratis WIFI kan tillhandahållas inom ramen för den kommunala kompetensen. Dessutom innebär kommunens sparkrav för de kommande åren att det är tveksamt om kommunen skall erbjuda WIFI finansierat med skattemedel. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse Motion SKL vägledning Att erbjuda trådlöst internet gratis EU Pressmeddelande om slopade roamingavgifter Protokollsanteckning Vi instämmer med intentionerna i motionen om att det ska finnas fritt WIFI i kommunen. Däremot bör det vara destinationsbolaget eller liknande och inte kommunen som bär ansvaret för detta. Pär Löfstrand, L, Pär Jönsson, M, Joel Nordkvist, M och Lise Hjelmgaard Svensson, M Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

134 14, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kjell Nymo Projektledare Förslag till kommunstyrelsen Motion - Fritt WIFI på allmänna platser i Östersunds kommun Inkommen motion från Thomas Andersson (C) med förslag på att Östersunds kommun skall erbjuda fritt WIFI, trådlös internetåtkomst, på allmänna platser i Östersund och kommunens övriga tätorter. Omvärldsbevakning har genomförts gällande andra kommuners agerande, centrala direktiv och regelverk samt behovet av fritt WIFI. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att motionen avslås. Motivering till beslutet: Mobilnäten har en mycket god täckning och kapacitet i tätorterna. Under 2017 slopas även roamingavgifterna inom EU, vilket innebär att kostnaden för mobilanvändning är densamma som hemma vid resa inom EU. Enligt SKL vägledning och Konkurrensverkets granskning är det tveksamt om gratis WIFI kan tillhandahållas inom ramen för den kommunala kompetensen. Dessutom innebär kommunens sparkrav för de kommande åren att det är tveksamt om kommunen skall erbjuda WIFI finansierat med skattemedel. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse SKL vägledning Att erbjuda trådlöst internet gratis EU Pressmeddelande om slopade roamingavgifter Bakgrund Thomas Andersson (C) lämnade den 19 juli 2016 in en motion angående fritt WIFI i Östersunds kommun. Syftet är att öka tillgängligheten till Internet och därigenom även kommunens digitala tjänster. Han föreslår att det skall erbjudas fritt WIFI på allmänna platser i Östersund och kommunens övriga tätorter. Som förslag anges Fåker, Lit, Tandsbyn och Orrviken. Via teleoperatörernas mobila kommunikationsnät finns en mycket god täckning och kapacitet både i byggnader och utomhus i kommunens tätorter. Mobilnäten utökas kontinuerligt utifrån behov och teknisk utveckling. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

135 14, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr EU:s beslut att slopa roamingavgifter from den 15 juni 2017 innebär att man betalar samma pris som hemma för samtal, meddelanden och internet oavsett var man reser inom EU. Därmed kan även besökare från övriga länder inom EU använda de svenska mobilnäten utan någon extra kostnad. De flesta hotell och vissa restauranger, caféer och butiker erbjuder även fri Internetuppkoppling för sina gäster. Flera städer och tätorter i landet erbjuder gratis WIFI, trådlöst Internet, i olika omfattning och med olika lösningar för åtkomst och säkerhet. Det gäller oftast begränsade ytor såsom torg, delar av gågator och parker. SKL - Sveriges kommuner och landsting har skrivit en vägledning gällande att erbjuda trådlöst internet gratis i kommuners lokaler och vid allmänna platser. SKL skriver att det är tveksamt om man inom ramen för den kommunala kompetensen kan tillhandahålla gratis trådlöst Internet till allmänhet som uppehåller sig i parker, på stränder, torg, eller liknande platser. Konkurrensverket granskade Helsingborgs kommun och de surf-zoner man infört. I beslutet skriver Konkurrensverket att agerandet till stor del saknar stöd i kommunallagen, men att det krävs större omfattning för ingripande enligt konkurrensreglerna. I senare pressmeddelande förtydligas att beslutet inte innebär att det är fritt fram för kommuner att erbjuda skattefinansierad fri surf. Beslutet kan komma att omprövas om verksamheten utökas, till exempel genom utbyggnad till fler och större zoner eller ökade trafikmängder EU har även tagit ett centralt initiativ benämnt WiFi4EU som syftar till att hjälpa europeiska samhällen och städer att erbjuda anslutningspunkter för gratis WIFI. I nuläget är det oklart vad som kommer att gälla, mer än att det nämns EU-investeringar på 120 millioner euro och minst local communities. Under 2017 förväntas beslut och mer information. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Ann Ryden Förvaltningschef Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

136 14, KF :00 / Bilaga: Motion

137 14, KF :00 / Bilaga: SKL-Erbjuda_tradlost_internet_gratis_PM E-samhället i praktiken Att erbjuda trådlöst internet gratis Många kommuner vill kunna erbjuda internet gratis via trådlöst nätverk till besökare i sina lokaler eller verksamheter. Vissa kommuner vill även kunna tillhandahålla trådlöst nät i parker, på torg och på stränder och liknande platser som är tillgängliga för allmänheten. Detta pm belyser vilka frågor kommunen behöver ta ställning för att tillhandahålla trådlöst internet gratis. Kommunal kompetens och konkurrensfrågor Trådlöst nät i kommunens lokaler Att tillhandahålla gratis trådlös Internetanslutning i kommunens fastigheter eller i anslutning till kommunalt bedriven verksamhet får anses ingå i den kommunala kompetensen. Besökare eller personer som på olika sätt tar del av kommunal service eller tjänster kan i anslutning till sitt besök ges åtkomst till Internetanslutning när de vistas i lokalerna. Besökare kan hänvisas till kommunens e-tjänster eller information som används inom den aktuella verksamheten. Möjligheten att få åtkomst till Internet kan på flera sätt underlätta för olika individer att närvara vid kommunala aktiviteter. Även vid tidsbegränsade kommunala arrangemang, t.ex. sportarrangemang, kulturevenemang eller ungdomsaktiviteter, bör gratis nätverk kunna tillhandahållas inom ramen för den kommunala kompetensen. Trådlöst nät på allmänna platser Att tillhandahålla gratis trådlöst Internet till allmänhet som uppehåller sig i parker, på stränder, torg, eller liknande platser, framstår däremot som mer tveksamt. Internetanslutningen kan då i regel inte kopplas till någon kommunal verksamhet som bedrivs på platsen. I avsaknad av praxis är det oklart om detta tillhandahållande är av sådant allmänt intresse att det faller inom kommunens allmänna befogenheter enligt 2 kap. 1 kommunallagen (KL). 1 (2) Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

138 14, KF :00 / Bilaga: SKL-Erbjuda_tradlost_internet_gratis_PM Om kommunen tillhandahåller en gratis tjänst inom ett område där det finns en fungerande marknad kan det dessutom beroende på under vilka förutsättningar som tjänsten tillhandahålls uppkomma konkurrensrättsliga frågeställningar. Lagring av trafikdata och spårbarhet Leverantörer som mot ersättning tillhandahåller Internet som ett allmänt tillgängligt kommersiellt nät, omfattas av anmälningsplikt enligt Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, LEK. Dessa operatörer måste dessutom lagra trafikdata under sex månader. Kommunalägda Stadsnätbolag kan vara sådana bolag som omfattas av LEK och reglerna om lagring av trafikdata. En kommun och dess kommunala förvaltningar som tillhandahåller gratis Internetanslutning i kommunens lokaler omfattas inte av LEK och trafikdata behöver då inte lagras på det sätt som föreskrivs där. Inte heller annat kommunalt tillhandahållande av gratis internetanslutning torde normalt omfattas av LEK. Av andra skäl kan dock en kommun som tillhandahåller Internetanslutning ha behov av att säkerställa möjlighet till spårning och identifiering av användare av tjänsten. Alla som använder kommunens Internetanslutning identifieras av omvärlden som kommunen. Om användare tillåts att vara helt anonyma måste kommunen ta ställning till att användare kan utnyttja Internetanslutningen för kriminella eller olämpliga aktiviteter där det är omöjligt att i efterhand spåra vilken användare som är ansvarig. Detta kan påverka kommunens varumärke och krav på ersättning eller andra rättsliga anspråk kan ställas gentemot kommunen. Exempel då detta kan aktualiseras är: Internetanslutningen används för att kränka eller hota andra individer. Vid en anonym anslutning kommer inte polisen att kunna spåra vem som ligger bakom och brottet kan inte utredas. Någon beställer varor i annans namn eller genomför andra bedrägeribrott. Ekonomiska anspråk kan riktas mot kommunen eftersom beställningen kan spåras till kommunens IPadress. Internetanslutningen används för att sprida virus eller annat skadligt innehåll. Rättsliga anspråk kan riktas mot kommunen och kommunens möjligheter att uppfattas som en seriös aktör på Internet kan påverkas negativt. Andra kan göra bedömningen att kommunen inte är en part man har förtroende för eller vill ingå i IT-samverkan med om kommunen inte följer grundläggande säkerhetsstandarder. Det kan vara lämpligt att överväga om man vill att användare av kommunens Internetanslutning ska följa några grundläggande uppföranderegler. 2 (2) Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

139 14, KF :00 / Bilaga: EU pressmeddelande om roaming_160921_ip _sv Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Slopade roamingavgifter i EU 2017: Kommissionen enas om en ny lösning som ska gälla alla EU-invånare Bryssel den 21 september 2016 Som Jean-Claude Juncker aviserade i sitt linjetal har kommissionen i dag diskuterat ett reviderat utkast till regler för att förhindra att slopandet av roamingavgifterna i juni 2017 missbrukas. I dag diskuterade kommissionen ett nytt sätt att hantera principen om skälig användning och enades om att det inte bör finnas några begränsningar i fråga om tid eller volym för konsumenter som använder sina mobiltelefoner eller surfplattor utomlands inom EU. Samtidigt garanterar man ett starkt skydd för operatörerna mot potentiellt missbruk. Det nya systemet utgår från var konsumenterna är bosatta eller vilket EU-land de har starka band till (vilket till exempel kan framgå av att kunden ofta och under länge perioder befinner sig i roaminglevarantörens land). Parlamentet och rådet har godkänt vårt förslag att slopa roamingavgifterna för de som reser inom EU, sade Andrus Ansip, kommissionens vice ordförande med ansvar för den digitala inre marknaden. Vi måste tillsammans säkra låga priser för användare i hela EU, så att de kan dra full nytta av de nya mobiljänsterna. De europeiska konsumenterna ska inte behöva nöja sig med mindre. Kommissionens agerande när det gäller roamingavgifterna har gett resultat för de europeiska konsumenterna, sade Günther H. Oettinger, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället. Med dagens förslag till regler kan vi slopa roamingavgifterna fr.o.m. den 15 juni 2017 för alla som reser regelbundet inom EU, samtidigt som vi ger operatörerna verktyg att förhindra att reglerna missbrukas. Enligt de föreslagna regler som kommissionen diskuterade kommer det att vara möjligt för alla resenärer som använder ett SIM-kort från det medlemsland där de är bosatta eller som de har starka kopplingar till att använda sin mobiltelefon eller surfplatta i alla andra EU-länder på samma sätt som hemma. Starka kopplingar kan föreligga för till exempel personer som jobbpendlar, för utlandsboende som ofta vistas i sina hemländer och för Erasmus-studenter. EU-invånare kommer att betala inhemska priser när de ringer, skickar sms eller använder internet från sina mobila enheter och kommer att obehindrat kunna utnyttja andra delar av sina mobilabonnemang (t.ex. månatliga datapaket). Kommissionen ska anta förslaget i dess slutliga form den 15 december 2016 efter återkoppling från Berec (Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation), medlemsländerna och andra berörda parter. Starkt skydd för operatörerna 1) Skydd mot missbruk som bygger på bosättning eller permanenta band till ett EU-land Det är resenärer som ska kunna roama. Enligt det nya förslaget ska operatörer kunna kontrollera användningsmönster för att undvika att roama som hemma -mekanismen missbrukas. Några av kriterierna är: Obetydlig trafik inom landet jämfört med roamingtrafiken. Långa perioder då SIM-kortet inte används och när det används är det framförallt för roaming. Att en och samma kund har flera abonnemang och ofta byter SIM-kort efter varandra under roamingperioderna. I sådana fall ska operatörerna varna användarna. Bara om dessa villkor är uppfyllda ska operatörerna kunna ta ut små extraavgifter (kommissionen har föreslagit högst 0,04 euro/min. per samtal, 0,01 euro/sms och 0,0085 euro/mb). Operatörerna måste se till att det finns ett klagomålsförfarande för eventuella tvister. Om parterna inte kan komma överens kan kunden vända sig till den nationella tillsynsmyndigheten, som då fattar ett beslut i ärendet. Missbruk kan även handla om omfattande köp och vidareförsäljning av SIM-kort för permanent

140 14, KF :00 / Bilaga: EU pressmeddelande om roaming_160921_ip _sv användning utanför det land där operatören som har utfärdat dem är etablerad. I sådana fall ska operatören kunna vidta omedelbara och proportionerliga åtgärder samtidigt som den ska underrätta den nationella tillsynsmyndigheten. 2) Skydd vid exceptionella omständigheter på hemmamarknaden Om det sker prishöjningar på en viss marknad eller uppstår andra negativa effekter för de inhemska kunderna kan operatörerna slippa roama som hemma -regeln och med den nationella tillsynsmyndighetens godkännande tillfälligt få ta ut samma små extraavgifter (kommissionen har föreslagit högst 0,04 euro/min. per samtal, 0,01 euro/sms och 0,0085/MB). Operatörer måste lägga fram bevis för att roama som hemma -systemet hotar deras inhemska debiteringsmodell. Bakgrund Kommissionen har i tio år arbetat för att minska de extraavgifter som telekomoperatörer tar ut av sina kunder varje gång de korsar en gräns med sina mobila enheter i samband med semestrar eller affärsresor. Sedan 2007 har roamingavgifterna minskat med mer än 90 procent. Europaparlamentet och rådet enades 2015, på kommissionens förslag, om att slopa roamingavgifterna fr.o.m. den 15 juni 2017 för européer som regelbundet reser inom EU. Det betyder att roama som hemma att kunder betalar samma pris som hemma oavsett var de reser inom EU blir verklighet för alla europeiska resenärer i juni Questions and Answers Presskontakter: Nathalie VANDYSTADT ( ) Marie FRENAY ( ) För allmänheten: Europe Direct på telefon eller via e-post IP/16/3111

141 15, KF :00 KS: 1595/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Motion - Försök med crowdfunding inom kultur och fritid En motion har lämnats från Joel Nordkvist, Nya moderaterna, och Patrik Andersson, Centerpartiet, med förslag att Östersunds kommun gör en försöksverksamhet med så kallad crowdfunding inom kultur- och fritidsfrågor med inspiration från en modell som Nacka kommun använder sig av. Yrkande Joel Nordkvist, M: Motionen bifalls. Anders Edvinsson, S: Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut bifalls. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsförvaltningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden anser att det är viktigt att alla sökande av offentliga bidrag ska ha samma möjligheter att få sina ansökningar om bidrag prövade utan förbehåll. Alla ska ha tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig inom kulturområdet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens beslut , 119 Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Sammanställning beviljade bidrag 2016, Motion från Joel Nordkvist och Patrik Andersson, Reservation Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

142 15, KF :00 KS: 1595/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Pär Jönsson, M, Joel Nordkvist, M och Lise Hjelmgaard Svensson, M reserverar sig till förmån för Joel Nordkvists yrkande. Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

143 15, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Ulf Sandberg Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Motion - Försök med crowdfunding inom kultur och fritid En motion har lämnats från Joel Nordkvist, Nya moderaterna, och Patrik Andersson, Centerpartiet, med förslag att Östersunds kommun gör en försöksverksamhet med så kallad crowdfunding inom kultur- och fritidsfrågor med inspiration från en modell som Nacka kommun använder sig av. Kommunstyrelsens beslut och förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen avslås. Motivering: Kultur- och fritidsnämnden anser att det är viktigt att alla sökande av offentliga bidrag ska ha samma möjligheter att få sina ansökningar om bidrag prövade utan förbehåll. Alla ska ha tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig inom kulturområdet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens beslut , 119 Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Sammanställning beviljade bidrag 2016, Motion från Joel Nordkvist och Patrik Andersson, Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade att avslå motion från Joel Nordkvist, Nya moderaterna, och Patrik Andersson, Centerpartiet, om att göra en försöksverksamhet med så kallad crowdfunding inom kultur- och fritidsfrågor med inspiration från en modell som Nacka kommun använder. Kommunledningsförvaltningens förslag är att kultur- och fritidsnämndens beslut godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Beslutet skickas till kultur- och fritidsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

144 15, KF :00 / Bilaga: 119, KFN PROTOKOLL 1 Kultur- och fritidsnämnden Diarienr Motion - Försök med crowdfunding inom kultur och fritid En motion har lämnats från Joel Nordkvist, Nya moderaterna, och Patrik Andersson, Centerpartiet, med förslag att Östersunds kommun gör en försöksverksamhet med så kallad crowdfunding inom kultur- och fritidsfrågor med inspiration från en modell som Nacka kommun använder sig av. Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen avslås. Motivering till beslutet: Kultur- och fritidsnämnden anser att det är viktigt att alla sökande av offentliga bidrag ska ha samma möjligheter att få sina ansökningar om bidrag prövade utan förbehåll. Alla ska ha tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig inom kulturområdet. Yrkande Patrik Andersson, C, yrkar bifall av motionen. Karin Thomasson, MP yrkar avslag av motionen. Yrkande ställs mot varandra Ordförande ställer yrkande mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt Karin Thomasson, MP, yrkande. Underlag för beslut Kultur- och fritidsförvaltningens förslag, Sammanställning beviljade bidrag 2016, Motion från Joel Nordkvist och Patrik Andersson, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

145 15, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lena Byström Kultursamordnare Förslag till kultur- och fritidsnämnden Motion - Försök med crowdfunding inom kultur och fritid En motion har lämnats från Joel Nordkvist, Nya moderaterna, och Patrik Andersson, Centerpartiet, med förslag att Östersunds kommun gör en försöksverksamhet med så kallad crowdfunding inom kultur- och fritidsfrågor med inspiration från en modell som Nacka kommun använder sig av. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen avslås. Underlag för beslut Kultur- och fritidsförvaltningens förslag, Sammanställning beviljade bidrag 2016, Motion från Joel Nordkvist och Patrik Andersson, Bakgrund Crowdfunding är ett engelskt begrepp som kan översättas till gräsrotsfinansiering, folkfinansiering eller massfinansiering. Crowdfunding används ibland som en metod att finansiera olika former av projekt eller affärsidéer. Det sker genom att uppmuntra till förskottsbetalning från intresserade konsumenter för en idé eller skapa finansiering för ett projekt man vill göra. Många använder sig samtidigt av närbesläktade sätt att samla pengar som att till exempel söka donationer (donationsbaserad crowdfunding), sponsormedel (belöningsbaserad crowdfunding), delägarbaserad crowdfunding, eller lånebaserad crowdfunding. För att samla crowdfundingmedlen används olika internetbaserade plattformar. Att använda sig av crowdfunding har hittills mest använts inom fri företagsamhet. Inom kultursektorn har metoden sedan några år använts främst för att samla medel till produktionskostnader för film, utgivning av litteratur, utställningar eller större scenproduktioner, ofta som komplement till offentliga medel som kommunala eller regionala bidrag eller stipendier av olika slag. Offentlig sektor har sällan använt sig av crowdfunding som metod till skillnad från näringslivet eller fri kultursektor. En kommun som i år börjat använda sig av metoden crowdfunding är Nacka kommun. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

146 15, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 2 Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Diarienr Via en kommunal crowd-fundingplattform villkorar de sina sökare av kommunens bidrag inom kultursektorn att parallellt samla finansiering från publiken för sina arrangemang eller projekt för att bli beviljade offentligt finansiering. Kommunen anser att det är publiken/allmänheten som ska bestämma hur offentliga medel ska fördelas, inte experter. En form av direktdemokrati där man hoppas att kulturaktörerna ska stimuleras till att arbeta intensivare med publikutveckling kring sina projekt. I motionen som lämnats från Joel Nordkvist, Nya moderaterna, och Patrik Andersson, Centerpartiet, föreslår de att Östersunds kommun gör en försöksverksamhet med så kallad crowdfunding inom kultur- och fritidsfrågor med inspiration från Nacka kommuns modell. Kultur- och fritidsförvaltningens konsekvensbedömning Att bedriva kommunal och regional offentlig finansiering av kulturverksamhet förpliktigar. Det förpliktigar i form att värna och upprätthålla kvalité inom området, förpliktigar för att ge medborgarna och då främst barn och ungdomar möjlighet till bildning inom alla områden, inte bara det som för stunden lockar flest tillskyndare eller kanske det som för tillfället känns tillgängligt, kommersiellt gångbart eller populärt. Att ha möjligheten och resurserna att samla medel via crowdfunding kräver kunskap och plattformar för marknadsföring som inte alla aktörer inom området har. Då är det det offentliga som måste värna alla medborgares rätt till lika behandling när det gäller just offentlig finansiering. Om offentlig finansiering av kultur skulle lämnas till allmänheten att besluta om väljer vi att urholka en kommunal kompetensbas och riskerar att kvalitén på utbudet inom området förflackas. Kompetens finns i form av handläggare, utredare och samordnare som initialt ska ha grundkompetens inom sina respektive områden och där de genom åren tillskansar sig kunskaper och nätverk inom den lokala marknaden. Det i form av kunskap om aktörer inom respektive kulturområde och de föreningar, arrangörer, organisationer och andra företrädare för civilsamhället som är grunden i det mesta av utbudet inom kulturområdet. Att inte respektera, vårda och värdesätta den kompetensbas är att urholka all offentligt finansierad verksamhet. I den politiskt antagna Tillväxtplanen för Östersunds kommun fastslår man bland annat att Kultur är ett av de områden som ska prioriteras som tillväxtfaktor. I Östersund är kulturen en drivkraft för utveckling där alla har tillgång till upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig. vidare säger planen: För att skapa en mer attraktiv livsmiljö är det viktigt att offentliga organisationer, föreningar och näringsliv samarbetar för att få till ett varierat kulturutbud som är tillgängligt för alla. Förutom att lyfta den lokala kulturen är det viktigt att ta tillvara internationella influenser och främja kulturell mångfald. Besöksanläggningar samt kultur- och idrottsevenemang är viktiga för oss som bor här och är även en viktig besöksanledning som ger intäkter till det lokala näringslivet. Dessa citat visar att det är av största vikt att det ena arrangemanget inte bör ställa mot det andra, en

147 15, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr rik bredd på utbudet inom området är av största vikt för att skapa en god livsmiljö för kommunens medborgare och våra besökare. Det är också viktigt att alla aktörer samarbetar kring arrangemangen efter förmåga och den offentliga finansieringen måste vara en motor i det arbetet. I den politiskt antagna Plan för kultur för Östersunds kommun pekar man bland annat på de prioriterade områdena inom kulturens område som: Tillgängligt för alla, Öka barn och ungdomars kulturella upplevelser, Jämställdhet, Utveckla kulturella mötesplatser, Främja kulturell mångfald o.s.v. Utifrån den politiska viljan genom dessa antagna dokument ser Kultur- och fritidsförvaltningen att kommunen som bidragsgivare har en viktig roll att fylla när det gäller olika former av arrangemang som inte är kommersiella eller har ett stort antal gillare som utgångspunkt. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Johan Palm Förvaltningschef Lena Byström Kultursamordnare Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

148 15, KF :00 / Bilaga: Sammanställning beviljade bidrag 2016

149 15, KF :00 / Bilaga: Sammanställning beviljade bidrag 2016

150 15, KF :00 / Bilaga: Motion

151 16, KF :00 KS: 1537/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Motion - Saneringsbidrag för oljecisterner Diarienr Joackim Ekroth, M, har till kommunfullmäktige i Östersund lämnat in en motion där han föreslår att kommunen inför ett saneringsbidrag riktat mot privatpersoner för att få fler att tömma sina gamla oljecisterner. Miljö- och samhällsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen. Yrkande Jocke Ekroth, M: Motionen bifalls. Nisse Sandqvist, V: Motionen avslås med följande motivering: Att gamla oljecisterner töms, rengörs och tas ur bruk på ett miljöriktigt sätt är viktigt. Det är dock ett ansvar för den enskilde fastighetsägaren och alltså inte ett åtagande som kommunen bör ta på sig. Kommunen behöver däremot vara tydlig i information till fastighetsägare kring vilket ansvar den enskilde har för sanering av gamla oljecisterner. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Nisse Sandqvists yrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Motivering till beslutet: Att gamla oljecisterner töms, rengörs och tas ur bruk på ett miljöriktigt sätt är viktigt. Det är dock ett ansvar för den enskilde fastighetsägaren och alltså inte ett åtagande som kommunen bör ta på sig. Kommunen behöver däremot vara tydlig i information till fastighetsägare kring vilket ansvar den enskilde har för sanering av gamla oljecisterner. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion Saneringsbidrag för oljecisterner Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

152 16, KF :00 KS: 1537/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Reservation Jocke Ekroth, M, reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet skickas till Miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

153 16, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ulf Sandberg Verksamhetscontroller Kommunstyrelsen Motion - Saneringsbidrag för oljecisterner Joackim Ekroth, M, har till kommunfullmäktige i Östersund lämnat in en motion där han föreslår att kommunen inför ett saneringsbidrag riktat mot privatpersoner för att få fler att tömma sina gamla oljecisterner. Miljö- och samhällsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen. Kommunstyrelsens beslut och förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen om saneringsbidrag för oljecisterner avslås. Motivering: Miljö- och samhällsnämnden saknar medel för finansiering av bidraget. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Miljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion Saneringsbidrag för oljecisterner Bakgrund Miljö- och samhällsnämnden beslutade att avslå motion från Joackim Ekroth, M, där han föreslår att kommunen inför ett saneringsbidrag riktat mot privatpersoner för att få fler att tömma sina gamla oljecisterner. Miljö- och samhällsnämnden anger i sin motivering till beslutet att man i grunden stödjer motionens förslag, eftersom ett ekonomiskt bidrag med all sannolikhet skulle öka intresset för att tömma, rengöra och ta cisternen ur bruk på ett miljöriktigt sätt. Motivet till att nämnden föreslår ett avslag är att nämnden saknar medel för finansiering av bidraget. Kommunledningsförvaltningens förslag är att miljö- och samhällsnämndens beslut godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till Miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

154 16, KF :00 / Bilaga: 9, MSN Motion - Saneringsbidrag för oljecisterner Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Diarienr Joackim Ekroth, M har till kommunfullmäktige i Östersund lämnat in en motion där han föreslår att kommunen inför ett saneringsbidrag riktat mot privatpersoner för att få fler att tömma sina gamla oljecisterner. Miljö- och samhällsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen. Yrkande Joackim Ekroth, M: Nämnden föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen. Florian Stamm, MP: Nämnden beslutar i enlighet med samhällsbyggnads förslag. Yrkandena ställs mot varandra Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes yrkande. Omröstning begärs och genomförs. Omröstningsordning Följande omröstningsordning godkänns ja-röst för ordförandes yrkande nej-röst för Joackim Ekroths yrkande Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar nämnden i enlighet med ordförandes yrkande. Närvarolistan visar hur ledamöterna röstat. Miljö- och samhällsnämndens beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Motiv: Miljö- och samhällsnämnden stödjer i grunden motionens förslag, eftersom ett ekonomiskt bidrag med all sannolikhet skulle öka intresset för att tömma, rengöra och ta cisternerna ur bruk på ett miljöriktigt sätt. Motivet till att nämnden föreslår ett avslag är att nämnden saknar medel för finansiering av bidraget.

155 16, KF :00 / Bilaga: 9, MSN PROTOKOLL 2 Miljö- och samhällsnämnden Diarienr Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Motion Saneringsbidrag för oljecisterner. Protokollsanteckning Joackim Ekroth och Andreas Köhler, M lämnar protokollsanteckning Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänsteskrivelse Protokollsanteckning Vi anser att de argument som framförts i motionen fortfarande kvarstår, nämligen att skapa ett incitament för villaägare med gamla oljecisterner, att miljösäkra dessa. Det är synd att nämnden inte tar ett större ansvar för de samhällsekonomiska fördelarna samt de miljöfaror som man nu lämnar åt privata initiativ att ta ansvar för. Joackim Ekroth, M Andreas Köhler, M Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

156 16, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Robert Bergerheim Miljöskyddsinspektör Förslag till miljö- och samhällsnämnden Motion - Saneringsbidrag för oljecisterner Joackim Ekroth, M har till kommunfullmäktige i Östersund lämnat in en motion där han föreslår att kommunen inför ett saneringsbidrag riktat mot privatpersoner för att få fler att tömma sina gamla oljecisterner. Miljö- och samhällsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Motion Saneringsbidrag för oljecisterner. Förslag till beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Motiv: Miljö- och samhällsnämnden stödjer i grunden motionens förslag, eftersom ett ekonomiskt bidrag med all sannolikhet skulle öka intresset för att tömma, rengöra och ta cisternen ur bruk på ett miljöriktigt sätt. Motivet till att nämnden föreslår ett avslag är att nämnden saknar medel för finansiering av bidraget. Bakgrund Vid bilning av källargolv i en fastighet i centrala Östersund så träffades en oljeledning som då sprack. Trycket var högt och innan man hunnit lokalisera cisternerna hade cirka 900 liter olja runnit ut. Merparten av oljan rann ner i golvbrunn och vidare ut till Gövikens avloppsreningsverk. Oljan orsakade bekymmer för Vatten Östersund och reningsverket. Olyckan som skedde i centrala Östersund har resulterat i en handfull telefonsamtal kring vilka åtgärder man bör vidta för en cistern, samt om vi kan se om just deras cistern är tömd, rengjort och tagen ur bruk. I miljö- och samhällsnämndens arkiv finns uppgifter om olika typer av cisterner på fastigheter i Östersunds kommun. Med stor sannolikhet finns ett mörkertal då myndigheten av olika anledningar inte har ett fullständigt register över cisterner i kommunen. Vid ordinarie miljötillsyn hos företag och verksamheter så kontrolleras de cisterner som samhällsbyggnad stöter på. Dessa är oftast drivmedelscisterner som är besiktigade och godkända. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

157 16, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Cisterner hos privata fastighetsägare är svåra att lokalisera. Många av dessa är installerade sedan flera decennier tillbaka. Nya fastighetsägare är inte alltid medvetna om att det är en miljörisk att låta en avställd cistern stå orörd. Om ett saneringsbidrag skulle bli aktuellt bör en viss avgränsning utformas för vilka cisterner som berörs, exempelvis att saneringsbidraget avser cisterner på fastigheter avsedda för eldningsolja inom Östersunds kommun. Det kan finnas problem med att avgöra vem som är privatperson eller inte och vart gränsen går för att man ska vara berättigad till bidrag. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson förvaltningschef Ann-Charlotte Johansson Avd chef miljö och hälsa Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

158 16, KF :00 / Bilaga: Motion oljecisterner

159 17, KF :00 US: 1452/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun Kommunens revisorer har under 2015 granskat rutinerna för användande av kommunens leasingbilar. Sammanfattningsvis ansåg revisionen att styrning och uppföljning av användningen av leasingbilarna kunde förbättras. Kommunens leasingbilar hanteras av Teknisk förvaltning. Förvaltningen har upprättat ett förslag till regler och rutiner för fordonshanteringen. Förslaget har behandlats i utförarstyrelsen som föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget. Förslaget innehåller bland annat användande av elektroniska körjournaler. Förslaget har även behandlats i centrala samverkansgruppen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar förslaget till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att elektroniska körjournaler införs i alla förvaltningars fordon med start snarast. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till teknisk förvaltning, fordonsenheten att samordna införandet av elektroniska körjournaler. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Samverkansprotokoll Utförarstyrelsens protokoll Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Regler och rutiner för fordonshantering Beslutet skickas till Teknisk förvaltning och centrala samverkansgruppen. Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

160 17, KF :00 / Bilaga: 14, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun Kommunens revisorer har under 2015 granskat rutinerna för användande av kommunens leasingbilar. Sammanfattningsvis ansåg revisionen att styrning och uppföljning av användningen av leasingbilarna kunde förbättras. Kommunens leasingbilar hanteras av Teknisk förvaltning. Förvaltningen har upprättat ett förslag till regler och rutiner för fordonshanteringen. Förslaget har behandlats i utförarstyrelsen som föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget. Förslaget innehåller bland annat användande av elektroniska körjournaler. Förslaget har även behandlats i centrala samverkansgruppen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar förslaget till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att elektroniska körjournaler införs i alla förvaltningars fordon med start snarast. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till teknisk förvaltning, fordonsenheten att samordna införandet av elektroniska körjournaler. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Samverkansprotokoll Utförarstyrelsens protokoll Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Regler och rutiner för fordonshantering Beslutet skickas till Teknisk förvaltning och centrala samverkansgruppen. Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

161 17, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Björn Strindlund Koncerncontroller Förslag till kommunstyrelsen/arbetsutskottet Regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun Kommunens revisorer har under 2015 granskat rutinerna för användande av kommunens leasingbilar. Sammanfattningsvis ansåg revisionen att styrning och uppföljning av användningen av leasingbilarna kunde förbättras. Kommunens leasingbilar hanteras av Teknisk förvaltning. Förvaltningen har upprättat ett förslag till regler och rutiner för fordonshanteringen. Förslaget har behandlats i utförarstyrelsen som föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget. Förslaget innehåller bland annat användande av elektroniska körjournaler. Förslaget har även behandlats i centrala samverkansgruppen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Rubriken ovan ska ändras så att det framgår vem som ska fatta det slutgiltiga beslutet. Se formuleringar i kommunledningsförvaltningens rutiner för ärendehantering på Insidan. Under den här rubriken presenteras förslag till beslut. För vissa ärenden finns kommungemensamma beslutsmeningar fastställda, de hittar du om du klickar på länken nedan. 1. Kommunfullmäktige antar förslaget till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att elektroniska körjournaler införs i alla förvaltningars fordon med start snarast. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till teknisk förvaltning, fordonsenheten att samordna införandet av elektroniska körjournaler. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Samverkansprotokoll Utförarstyrelsens protokoll Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse Regler och rutiner för fordonshantering Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

162 17, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund Kommunens revisorer har under 2015 granskat rutinerna för användande av kommunens leasingbilar. Sammanfattningsvis ansåg revisionen att styrning och uppföljning av användningen av leasingbilarna kunde förbättras. Kommunens leasingbilar hanteras av Teknisk förvaltning. Förvaltningen har upprättat ett förslag till regler och rutiner för fordonshanteringen. Förslaget har behandlats i utförarstyrelsen som föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget. Förslaget innehåller bland annat användande av elektroniska körjournaler. Förslaget har även behandlats i centrala samverkansgruppen i enlighet med kommunens samverkansavtal och MBL. En viktig fråga i sammanhanget, om elektronisk körjournal, ska användas är att fastställa vem som är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen samt att det tydligt informeras om detta och ändamål med behandlingen och vilka kategorier av uppgifter som samlas in, hur länge dessa sparas och övriga regler kring denna typ av hantering. Kommunledningsförvaltningens konsekvensbedömning Införs förslaget erhålls betydligt bättre data avseende kommunens fordon och åtgärderna stämmer mot revisionens kritik. Elektroniska körjournaler minskar risken för oönskade skattekonsekvenser för den enskilde anställde, då resorna dokumenteras via gps.system. Samtidigt är det av vikt att personuppgifter hanteras korrekt och enligt lagstiftningen. Körjournalerna ska också bidra till effektivare drift av bilparken vilket kan bidra till en stärkt kommunal ekonomi. Positioneringsdata sparas endast i 3 månader vilket överensstämmer med rekommendationer från Datainspektionen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör Beslutet skickas till Teknisk förvaltning och centrala samverkansgruppen. Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

163 17, KF :00 / Bilaga: CSG protokoll

164 17, KF :00 / Bilaga: 42, US PROTOKOLL 1 Utförarstyrelsen Diarienr Regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun Deloitte AB gjorde på uppdrag av kommunrevisionen en granskning av rutinerna för användande av kommunens leasingbilar under Revisionens sammanfattning var att styrning och uppföljning av användningen av kommunens leasingbilar kunde förbättras. Utförarstyrelsen gav Teknisk förvaltning uppdraget att upprätta ett förslag till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun och redovisa detta som beslutsärende Utförarstyrelsens beslut 1. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun 2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att elektroniska körjournaler införs i alla förvaltningars fordon med start Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra till Teknisk förvaltning, Fordonsenheten, att samordna införandet av elektroniska körjournaler. Underlag för beslut Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse, Förslag till regler och rutiner för fordonshantering, Utförarstyrelsens beslut, Kommunstyrelsens beslut, Missiv, Revisionsrapport, Beslutet skickas till Teknisk förvaltning, Ulf Löfvenberg, kommunrevisorerna och kommunledningen Tjänsteskrivelsen skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

165 17, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare Ulf Löfvenberg Enhetschef Diarienr Förslag till Utförarstyrelsen Regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun Deloitte AB gjorde på uppdrag av kommunrevisionen en granskning av rutinerna för användande av kommunens leasingbilar under Revisionens sammanfattning var att styrning och uppföljning av användningen av kommunens leasingbilar kunde förbättras. Utförarstyrelsen gav Teknisk förvaltning uppdraget att upprätta ett förslag till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun och redovisa detta som beslutsärende Utförarstyrelsens förslag till kommunstyrelsen 1. Att elektroniska körjournaler införs succesivt i alla förvaltningars fordon med start Att Teknisk förvaltning, Fordonsenheten får uppdraget att samordna införandet av elektroniska körjournaler 3. Att förslag till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun antas Underlag för beslut Teknisk förvaltnings tjänsteskrivelse, Förslag till regler och rutiner för fordonshantering, Utförarstyrelsens beslut, Kommunstyrelsens beslut, Missiv, Revisionsrapport, Bakgrund Deloitte AB granskade 2015 nyttjande av leasingfordon på Östersunds kommun. Revisorerna efterfrågade bland annat ett förtydligande i ansvar och befogenheter för Fordonsenheten, att gällande regler och rutiner behöver dokumenteras och tillgängliggöras på ett samlat sätt. I rapporten granskning av nyttjande av leasingbilar gjorde revisionen rekommendationer i sex punkter Fordonsenhetens ansvar och befogenheter tydliggörs och formaliseras, framför allt när det gäller uppföljning av efterlevnad av interna avtal Det tydliggörs vem som har rätt att fatta beslut kring förändringar av bilarnas utrustning, till exempel bortkoppling/förändring av alkolås Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

166 17, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Användandet av bilarna informeras om vikten av att snarast rapportera uppkomna skador Tillämpande rutiner för uppföljning av användningen av drivmedelskort dokumenteras Kommunorganisationen har flera interna leasingtagare av fordon, där Teknisk förvaltning, Fordonsenheten står som ägare och agerar leasinggivare. Enheten har det övergripande ansvaret för samtliga leasade personbilar och är parten mot Nordea Finans. Detta innebär att enheten hanterar anskaffning, avyttring och har ansvar för hantering runt kommunens leasingbilar. Frågan är, hur ska kommunens fordon förvaltas oberoende vilken enhet/förvaltning som leasar fordonet. Utförarstyrelsen gav Teknisk förvaltning uppdraget att upprätta ett förslag till regler och rutiner för fordonshantering i Östersunds kommun. För att få ett tydligare ansvar och ram för enhetens uppdrag. Förslaget presenteras som bilaga till tjänsteskrivelsen. De regler och rutiner som gäller för användningen av kommunens bilar och drivmedelskort dokumenteras och tillgängliggörs på ett samlat sätt All information rörande kommunens leasingbilar har strukturerat upp på kommunens intranät, Insidan. För att göra det mer tillgängligt för alla medarbetare. Där finns även att tillgå, information, om vad det innebär att vara ansvarig för en leasingbil. Enheten har tillsammans med Datacenter och Område kommunikation arbetat fram, så att gällande hantering av leasingbilar ska inom kommande veckor finns i kommunens Östersundsapp, där medarbetaren loggar in under För medarbetare och får en direkt länk till fordonshanteringen. Det för att öka tillgängligheten. De journaler som ska användas i kommunens samtliga bilar utformas så de överensstämmer med Skatteverkets rekommendationer Det finns brister i dag på hur körjournaler hanteras. Detta framgick i revisionsrapporten från Deloitte december Där emot finns det inte något uttryckligt lagkrav på att körjournaler ska föras eller vad som ska framgå av en körjournal. Rättspraxis visar dock att Skatteverket kan beskatta den anställde utifrån dennes rätt att nyttja fordonet. För att undgå beskattning är det upp till brukaren av fordonet att bevisa att bilen inte har använts privat Även om Skatteverket brukar göra en samlad bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall, kan en förd körjournal vara ett sätt att bevisa att en bil inte använts privat. Företag som slarvat med sina körjournaler kan upptaxeras med upp till en miljon kronor. (Enskilda anställda som använt en yrkesbil privat kan efterbeskattas med så mycket som femtiotusen kronor.) Vid en revision från Skatteverket ska man kunna redovisa varje resa med företagets bilar och vem som kört bilen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

167 17, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr De manuella körjournalerna har uppdaterats så de motsvarar Skatteverkets rekommendationer. Enheten har tidigare provat olika manuella metoder för att hålla kontroll på mätarställningarna såsom att rapportera vid tankning, rapportera via intranätet, samt skriva i tankningsrapporter för att sedan skicka in dem. Inget av detta har hittills fungerat, då det görs manuellt. Vid elektroniska körjournaler kommer detta att ske med automatik. En bonus vid användande av elektronisk körjournal är, att kvalitetssäkrare statisk kan rapporteras in gällande mätarställningar och bränsleförbrukningen i kommunen. Körjournal I lagtexten finns inget uttryckligt krav på körjournal. En samlad bedömning görs av de olika omständigheterna i varje enskilt fall. Enligt rättspraxis är dock körjournal ett viktigt bevismedel vid bedömning av bilförmån och drivmedelsförmån Innehållet i körjournalen En körjournal rekommenderas innehålla följande uppgifter: Mätarställning vid årets början Datum och mätarställning vid resans start samt varifrån resan startade Ärende samt vilka platser/företag/kontaktpersoner du besökt (behövs inte vid privata resor) Hur många kilometer du kört Datum och mätarställning vid resans slut samt var resan avslutades Mätarställning vid årets slut Elektronisk körjournal En elektronisk körjournal är en enhet (GPS) som kopplas in i bilen och som automatiskt registrerar samtliga körningar. Uppgifterna används sedan för att redovisa till Skatteverket hur bilar har använts, vilket påverkar bedömningen av bilförmån och drivmedelsförmån Elektronisk körjournal installeras i företagets bilar med följande syfte: Försäkra att företaget uppfyller de dokumentationskrav som Skattemyndigheten kan kräva. Försäkra de anställdas och företagets intressen för att inte bli felaktigt beskattade av företagets bilar. PuL Arbetsgivare som vill använda GPS-positionering av fordon för elektroniska körjournaler får göra det utan att först få förarnas godkännande. Det förutsätter dock att ett antal villkor är uppfyllda. Bland annat får inte fler uppgifter än nödvändigt samlas in av systemet. Om kommunen väljer att använda elektronisk fordonsjournal, baseras detta på en intresseavvägning där effektiviseringsvinsten och nyttan vägs mot den personliga integriteten. Det krävs men att arbetsgivaren ser till att enbart behandla de uppgifter från positioneringssystemet som behövs för att uppfylla Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

168 17, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr redovisningsskyldigheten gentemot Skatteverket. Det kan ske genom att arbetsgivaren endast sparar sådana uppgifter som skulle ha registrerats om arbetsgivaren istället använt en manuell körjournal. Övriga uppgifter ska i princip gallras omedelbart, i den mån uppgifterna inte behövs för att uppfylla andra berättigade ändamål. Datainspektionen har dock ansett att det bör vara rimligt att spara detaljerade uppgifter om fordonens position i upp till tre månader för att i efterhand kunna komplettera befintliga körjournaler med exempelvis uppgift om syftet med en viss resa. TEKNISK FÖRVALTNING Örjan Jervidal Förvaltningschef Ulf Löfvenberg Enhetschef Beslutet skickas till Teknisk förvaltning, Ulf Löfvenberg, kommunrevisorerna och kommunledningen Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

169 17, KF :00 / Bilaga: Regler Rutiner fordonshantering TJÄNSTESKRIVELSE 1 Ulf Löfvenberg Enhetschef Fordonsenheten Datum REGLER OCH RUTINER GÄLLANDE INFÖRANDE OCH ANVÄNDNING AV ELEKTRONISKA KÖRJOURNALER Definitioner: Personuppgiftslagen PuL, Inkomstskattelagen IL, Bokföringslagen BFL. Dessa regler och rutiner avser användning av kommunens bilar/fordon. Syftet och ändamål med införandet av de elektroniska körjournalerna är följande: A. Att säkerställa korrekt dokumentation för körning av företagets bilar/fordon. B. Att ge en fordonskontroll som säkerställer effektivisering av driften av bilparken. C. Säkerhet D. Klagomålshantering och kundservice E. Miljö 1. Syfte Elektronisk körjournal införs för ett eller flera av de ovan nämnda ändamålen. Huvudsyftet är att säkerställa att kommunen och dess anställda inte orättmässigt upptaxeras vid en skatterevision. För användningsområde A-D finner vi behandlingsunderlag i PuL 10 punkt f Säkerställa korrekt dokumentation för körning av kommunens bilar Tjänstebilar: Skatteverket ställer krav till dokumentation som bevis för att företags bilar inte använts privat i mer än ringa omfattning (10 tillfällen eller 100 mil per år per förare) om man vill undvika förmånsbeskattning för sin bil. Elektronisk körjournal säkerställer nödvändig dokumentation och ger arbetsgivaren möjlighet till kontroll av körningar i enlighet med dessa krav Att ge en fordonskontroll som säkerställer effektivisering av driften av bilparken. När kommunen har valt att använda elektroniska körjournaler baseras detta på en intresseavvägning där effektiviseringsvinsten och nyttan vägs mot den personliga integriteten. Lösningen medför snabbare svarstid mot kund gällande hastuppdrag och säkerställa serviceintervaller samt en jämn nyttjandegrad av Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

170 17, KF :00 / Bilaga: Regler Rutiner fordonshantering TJÄNSTESKRIVELSE 2 Ulf Löfvenberg Enhetschef Fordonsenheten Datum fordonen. Detta medför bättre kundservice, bättre logistik samt sänkta kostnader som följd av den mer effektiva bilanvändningen Säkerhet Vid konkret misstanke om att personsäkerheten är i fara får positioneringen användas för att lokalisera fordonet för att kunna underlätta att påkalla hjälp Klagomålshantering och kundservice Elektroniska körjournaler kan vid behov användas för att öka servicegraden och förenkla klagomålshanteringen mot kunder, leverantörer och liknande Miljö Att på ett tillförlitligt sätt följa upp drivmedelsförbrukning och utsläpp. Data sammanställs och redovisas på ett enkelt sätt för att följa upp om kommunen når de uppsatta miljömål. 2. Användning 2.1. Data från körjournaler skall endast användas enligt överenskomna ändamål och får inte senare nyttjas på områden som avviker från de ursprungliga ändamålen utan den anställdes samtycke. Ref. Personuppgiftslagen 9, punkt c Data från elektroniska körjournaler får inte användas för rutinmässig kontroll av arbetad tid. Kontroll av arbetstider är endast tillåtet om det föreligger en konkret misstanke om att allvarligt missbruk av arbetsgivarens förtroende, till exempel vid missbruk av tidsredovisningen Vem som har åtkomst till data från körjournalerna från kommunens sida styrs efter tjänstebehov. Åtkomsten till data ska således styras baserat på arbetsuppgifter, och behov för att se detta i tjänsten. Åtkomst kan tilldelas till nödvändiga stödfunktioner gällande IT-drift och liknande. Full tillgång till systemet ska endast systemadministratör med behov av detta ha. Personer som har åtkomst till data från körjournaler skall endast använda uppgifterna i enlighet med överenskomna ändamål. Skriftlig dokumentation om vilka personer som har åtkomst till systemet skall föreligga, och anställda ges rätt att få insyn i data rörande egen körjournal. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

171 17, KF :00 / Bilaga: Regler Rutiner fordonshantering TJÄNSTESKRIVELSE 3 Ulf Löfvenberg Enhetschef Fordonsenheten Datum Skatteverket har alltid rätten att utreda ifall företaget har hanterat löner och förmåner korrekt. Körsträckor ska kunna styrkas med löpande för körjournal, eller på annat godtagbart sätt (SKV 301, utgåva 29, kap ). Omvänd bevisbörda gäller alltid. Det är kommunens skyldighet att ha kontroll på att dokumentationen som finns på bilarna är korrekt och att skatt betalas enligt denna. Kontrollerna avser att se att kommunens bilar inte används i strid mot myndigheternas och kommunens regler Företagsbilar Huvudfokus för kontroll av företagsbilar avser körningar utanför ordinarie arbetstid, men även övriga resor kan komma i fokus. Om körjournalen innehåller resor utanför den ordinarie arbetstiden ska arbetsgivaren undersöka om dessa körningar är i samband med övertid, jourtid eller liknande innan arbetstagaren får förfrågan om körningarna. Intentionen är att arbetstagaren i minsta möjliga grad ska påverkas av detta i det dagliga arbetet. I samband med denna kontroll ges inte möjlighet att jämföra data från körjournalen med till exempel de anställdas arbetstidsrapporter, ref Denna kontroll får enbart utföras av den/de personer som har befogenhet till det, ref Körjournalsdata får användas som underlag för kundfakturor, vilka är att anses som verifikationer till bokföringen (jfr 5 kap. 6 första stycket BFL). Verifikationer ska sparas i 7 år. Efter denna period raderas data eller anonymiseras. Om krav till lagringstid i bokföringslagen ändras, ändras lagring av data till motsvarande. Körjournalsdata får även användas för att hantera klagomål från kunder. Lagringstiden på resan i karta är tre månader. Därefter syns endast körjournalen Den registrerade har rätt att begära ut registerutdrag och få upprättelse. 3. Klagorätt 3.1. Om den anställde upplever att körjournalsystemet används felaktigt, och/eller i strid med överenskomna ändamål, har den anställde rätt att klaga. Klagan görs antingen direkt till företagsledningen eller via facklig representant. Klagomålet behandlas gemensamt av företagsledning och facklig representant. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

172 17, KF :00 / Bilaga: Regler Rutiner fordonshantering TJÄNSTESKRIVELSE 4 Ulf Löfvenberg Enhetschef Fordonsenheten Datum Systemorganisation Följer kommens dokument Kommunens systemförvaltningsorganisation 4.1 Systemägare: Kommunledningsförvaltningen Systemförvaltare: IT-enheten Central Systemadministratör: Enhetschef Fordonsenheten Lokal systemadministratör: Utses på respektive förvaltning 5. Personuppgiftsbiträdesavtal: Kommunens dokument gällande personuppgiftbiträdesavtal ska användas. TEKNISK FÖRVALTNING Ulf Löfvenberg Enhetschef Fordonsenheten Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

173 18, KF :00 SN: 1701/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Omställningsarbete område Integration - ung integration Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 mnkr för år Beräkningen baseras på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 årsarbetare. Bakgrunden till äskandet är att regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förslaget träder i kraft den 1 juli Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Frågan om kommunbidrag till Socialnämnden om 19 mnkr hänförs till den ordinarie budgetprocessen Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Socialnämndens beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Jämförelser mellan önskat läge och faktiskt läge utifrån lägre ersättning Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättning Beslutet skickas till Socialnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

174 18, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Helena Albinsson Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Omställningsarbete område Integration - ung integration Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 mnkr för år Beräkningen baseras på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 årsarbetare. Bakgrunden till äskandet är att regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förslaget träder i kraft den 1 juli Kommunstyrelsens beslut och förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att frågan om kommunbidrag till Socialnämnden om 19 mnkr hänförs till den ordinarie budgetprocessen Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Socialnämndens beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Jämförelser mellan önskat läge och faktiskt läge utifrån lägre ersättning Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättning Bakgrund Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem (A2016/1307/I) för mottagandet av ensamkommande barn och unga, som ska träda i kraft den 1 juli I korthet innebär det att ersättningen sänks från kronor till kronor per dygn för barn i åldrarna upp till och med 17 år. För placerade unga vuxna i stödboendeverksamhet i åldrarna föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per ungdom och dygn, för placerade unga vuxna i åldrarna i HVB, föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom. Socialnämnden bedömer att verksamheten Ung integration behöver kommunalt bidrag för att uppfylla kraven om trygga och säkra verksamheter och begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 miljoner kronor baserat på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 för år För att kommunen ska få en rimlig möjlighet att på ett samlat sätt prioritera samtliga behov föreslår kommunledningsförvaltningen att beslut om kommunbidrag hänförs till den ordinarie budgetprocessen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

175 18, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kommunledningsförvaltningen anser att socialförvaltningen i första hand anpassar sin verksamhet till ny ersättningsmodell. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Socialnämnden Unto Järvirova Ekonomidirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

176 18, KF :00 / Bilaga: 100, SN PROTOKOLL Socialnämnden Diarienr Omställningsarbete område Integration - Ung integration Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem (A2016/01307/I) för mottagandet av ensamkommande barn och unga, som ska träda i kraft den 1 juli Verksamheten Ung integration bedöms behöva kommunalt bidrag för att fortsatt kunna uppfylla kraven om trygga och säkra verksamheter av god kvalitet. Socialnämnden gav förvaltningen i uppdrag den 22 september att redovisa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser av förslaget. Socialnämndens beslut Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 miljoner kronor baserat på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 för år Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser (Excel-dokument) Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

177 18, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag SoN> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Lena Hellberg Biträdande områdeschef Förslag till Socialnämnden Omställningsarbete område Integration - Ung integration Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem (A2016/01307/I) för mottagandet av ensamkommande barn och unga, som ska träda i kraft den 1 juli Verksamheten Ung integration bedöms behöva kommunalt bidrag för att fortsatt kunna uppfylla kraven om trygga och säkra verksamheter av god kvalitet. Socialnämnden gav förvaltningen i uppdrag den 22 september att redovisa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser av förslaget. Förslag till beslut Socialnämndens verksamhet Ung integration begär utifrån prognos och beräkningsunderlag ett kommunalt bidrag om 19 miljoner kronor baserat på 116 platser och en differentierad personaltäthet motsvarande 0,49 för år Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Konsekvenser av minskad ersättning Minskad ersättning HVB jämförelser (Excel-dokument) Remissvar från Östersunds kommun till regeringen Bakgrund Regeringen har föreslagit ett nytt ersättningssystem till kommunerna gällande ensamkommande barn. I korthet innebär det att ersättningen sänks från kronor till kronor per dygn för barn i åldrarna upp till och med 17 år. För placerade unga vuxna i stödboendeverksamhet i åldrarna föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per ungdom och dygn, för placerade unga vuxna i åldrarna i HVB, föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom. I remissvaret från Barnombudsmannen (A , i svar nr 006) till regeringen, avseende promemoria om nytt ersättningssystem, kan man läsa att förslaget saknar en tydlig barnkonsekvensanalys för att säkerställa att barnets rättigheter blir tillgodosedda. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

178 18, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag SoN> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Socialstyrelsen skriver i sitt remissvar (A , i svar nr 008) att förslaget kan innebära långsiktiga negativa konsekvenser för ensamkommande barn när det gäller etablering och integration i svenska samhället. Socialförvaltningens konsekvensbedömning Lägre ersättning innebär en lägre bemanning, vilket får till konsekvens att personalen får svårt att lära känna respektive ungdom i tillräcklig omfattning för att kunna bedöma den enskildes behov. Risken är således att insatserna och arbetet med ungdomarna redan initialt blir generaliserande. Om neddragningar avseende bemanning sker kan risken vara att också kartläggningarna, som ligger till grund för socialtjänstens utredningar, inte håller samma kvalitet (något som även Socialstyrelsen beskriver som en risk i sitt remissvar till regeringen). Att inte kunna finnas tillgänglig i den utsträckning som ungdomarna har behov av, att inte kunna erbjuda individuella samtal, psykosocialt stöd, läxhjälp, praktiskt och socialt lärande kan medföra allvarliga lång- och kortsiktiga konsekvenser. Ensamkommande barn är en mer utsatt grupp än barn i familjer eftersom de är i en utsatt situation utan anhöriga. Det är få ensamkommande barn som har tagit sig till Sverige på eget initiativ vilket gör att många uttrycker en känsla av att vuxenvärlden har svikit dem. Många ensamkommande vittnar om ett utanförskap och risken att hamna snett eller i ett riskbruk är stor. Inte sällan söker de sig till andra likasinnade för att få en tillhörighet och de löper därför bland annat en större risk att radikaliseras. Detta blir även en arbetsmiljöfråga kopplat till konflikter, hot och våld samt svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, utbildning och erfarenhet. En av de absolut viktigaste aspekterna i arbetet med ungdomar är att de ska få med sig det som behövs för att klara av att bo själv. Det handlar om att ungdomarna på sikt ska vilja bo, leva och verka i Östersunds kommun som trygga vuxna med resurser. All offentlig verksamhet är skyldig att jämställdhetsintegrera. När verksamheter planerar, utför och följer upp ska ett jämställdhetsperspektiv finnas med. Kort och gott ska det säkerställas att allt som görs inom våra verksamheter ska bedrivas med utgångspunkt i flickors och pojkars respektive villkor och behov. Detta kommer bli svårt att genomföra med en lägre bemanning på våra HVB. Att inte kunna arbeta aktivt med frågor som rör jämställdhet, demokratiska värderingar, könsnormer samt sex och samlevnad, vet vi kan innebära större klyftor, polarisering i samhället samt ökade risker med våld och hot. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

179 18, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag SoN> TJÄNSTESKRIVELSE 3 SOCIALFÖRVALTNINGEN Diarienr Helén Eurenius Förvaltningschef Ulrika Nyberg Områdeschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

180 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 1 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Konsekvenser av minskad ersa ttning Inledning Regeringen har gett kommunerna i uppdrag att ansvara för de ensamkommande barnen, detta eftersom samtliga kommuner har en socialtjänst. Socialtjänsten ska utreda och följa upp de ensamkommande barnens behov av stöd, placeringsform och andra insatser. Detta gäller även möjlighet till skolgång. Kommunen har det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Meningen är således att samma regler ska gälla för samtliga barn som vistas i Sverige. Ett HVB är ett hem inom socialtjänsten som tillhandahåller vård eller behandling. Med vård avses omvårdnad, stöd eller fostran. Ett HVB kan också tillhandahålla behandling, det vill säga särskilda åtgärder för en eller flera hos individen upptäckta problem som faller inom socialtjänstens kunskapsområde. Vården vid ett HVB ska vara anpassad till den enskildes behov och förutsättningar. Den skall också upplevas som meningsfull och bygga på förtroende och samarbete med den enskilde. Vidare skall den enskildes integritet respekteras. Att ta emot ensamkommande barn och unga är en angelägen och utmanande uppgift. Det är socialtjänstens ansvar att erbjuda ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Samverkan är nödvändig för att åstadkomma samordnande insatser från olika myndigheter och verksamheter som svarar mot den unges behov. För att uppfylla kraven har Östersunds kommun HVB-hem för de ungdomar som är i behov av den boendeformen. För yngre barn eller barn med särskilda behov kan andra placeringsformer vara aktuella, såsom familjehem. För ungdomar som har uppnått en högre mognadsgrad och som har fyllt 18, eller är på väg att bli myndiga, finns en stödboendeverksamhet. Regeringen avser att införa ett nytt ersättningssystem till kommunerna gällande mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förslaget föreslås träda ikraft 1 juli Förslaget innebär i korthet att ersättningen sänks från kronor till kronor per dygn och barn i åldrarna upp till och med 17 år. För placerade unga vuxna i stödboendeverksamhet i åldrarna föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom, för placerade unga vuxna i åldrarna i HVB föreslås ersättningen sänkas från kronor till 750 kronor per dygn och ungdom. Utan kommunbidrag kommer personaltätheten hamna på 0,3 i snitt per ungdom, vilket motsvarar totalt ca 5 personal i tjänst på ett HVB med plats för 16 ungdomar. Detta är ej genomförbart då det krävs minst sex personal för att få till ett rullande schema, som innefattar kvällar, nätter och helger. Inspektionen för vård och omsorg kräver bemanning dygnet runt på HVB. Även om Östersunds kommun kommer utöka stödboendeverksamheten, och även om vi eftersträvar att fler ska ha denna placeringsform, så måste samtliga ungdomar initialt bo på HVB under

181 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 2 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: socialtjänstens utredningstid. Området ser även behov av ett HVB med högre bemanning för de ungdomar som har ett större behov. Med det nya ersättningssystemet kommer externplaceringar endast bli aktuella om det finns ett LVU-grundat beslut (Lagen om vård av unga). Vad erbjuder Östersunds kommun idag? Så här lyder Ung Integrations servicedeklaration på Östersund kommuns hemsida: Vårt mål med din boendetid hos oss är att du genom socialt och praktiskt lärande i gemenskap med andra, ska öka dina förutsättningar för att kunna klara av egenförsörjning, studier och ett eget boende vid 18 års ålder. Du kan förvänta dig: Att du upplever det boende du får som tryggt och att du får det stöd du behöver för att kunna klara av ett eget boende vid 18 års ålder. Att du får en kontaktpersonal som stöder och underlättar din introduktion och integration i det svenska samhället. Du får en socialsekreterare som ansvarar för att upprätta en vårdplan och genomförandeplan för att tillgodose de behov som du har. Att vi bemöter dig med respekt och aktivt lyssnar på dina synpunkter, funderingar och frågor. Introduktion av nyanlända När en ungdom ankommer till Östersunds kommun, är det av största vikt att mottagandet blir bra. En kontaktpersonal ska vara utsedd redan innan ankomsten. Kontaktpersonalens roll är framförallt att initialt lära känna ungdomen, för att på sikt även kunna veta vad ungdomen har för behov och vilka insatser som krävs. Kontaktpersonalen är den person som har både ett övergripande ansvar och kunskap om ungdomen. Det är också kontaktpersonalen som ansvarar över ungdomens ekonomi (hushållsekonomi), ansvarar för uppföljningen, är med på utvecklingssamtal, gör veckoplaneringar, följer upp aktiviteter etc. Alla ensamkommande barn har rätt enligt lag att få en God man, eftersom de är skilda från sina båda föräldrar och därmed saknar legala ställföreträdare. Den gode mannen är en juridisk ställföreträdare i föräldrarnas ställe och har rättigheten, skyldigheten och ansvaret att bestämma över barnets personliga/ekonomiska och rättsliga frågor. Gode mannen ska även tillsammans med det juridiska ombudet bevaka asylprocessen samt besluta i frågor som rör boende tillsammans med socialtjänsten. Sammanfattningsvis kan sägas att gode mannen är det nav kring vilket barnets angelägenheter samordnas. Gode mannen har dock inget omvårdnadsansvar, vilket innebär att gode mannen inte ska följa med på läkarbesök, tandläkarbesök, läsa läxor, följa med till skolan (förutom vid utvecklingssamtal) eller andra vardagliga händelser. De ska heller inte lära ungdomen laga mat, städa, hantera ekonomi, hur man sköter sin hygien eller liknande. Det är boendet som ska ombesörja allt som har med den dagliga omsorgen att göra, medan gode mannen ansvarar för att bevaka att barnet får sina behov tillgodosedda. Det är av stor vikt att det finns en väl fungerande samverkan mellan boende och god man, för att barnets behov ska tillgodoses.

182 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 3 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Ungdomen har vid ankomsten även fått en socialsekreterare som utformat en vårdplan som gäller från första placeringsdagen. Utifrån att det inte finns någon tidigare information kring barnets behov så är dock vårdplanen väldigt övergripande. Under ungdomens första tio veckor ska därför såväl kontaktpersonal som god man och skola skriva s.k. kartläggningsdokument/konsultationsdokument vilka ligger till grund för den utredning socialsekreteraren gör och som syftar till att å ena sidan hitta relevant placeringsform, och å andra sidan skriva en ny vårdplan med individuella mål samt en genomförandeplan med insatser som syftar till att uppnå målen i vårdplanen. Genomförandeplanen följs upp av kontaktpersonal en gång i månaden i s.k. månadsrapporter, där det tydligt ska framgå hur man arbetat med insatserna och vad arbetet resulterar i. Under introduktionen ingår även att introducera ungdomen i närområdet. Detta gäller allt från att visa på var kyrka/moské, sjukhus, hälsocentral, folktandvård och skola finns, till att hitta fritidsaktiviteter som syftar till ungdomens välmående och på sikt integration i kommunen. Konsekvenser introduktion Socialtjänstlagen (SoL, 6 kap 7 c ) säger att När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Med en lägre bemanning ska alltså en socialsekreterare alltid utses åt den unge, vi kommer fortsättningsvis kunna finnas på plats när ungdomen anländer till boendet och en kontaktpersonal kommer fortsatt kunna utses. Dock kommer personalen ha betydligt fler kontaktungdomar, i och med att bemanningen blir lägre. Att inte kunna ge ett bra mottagande och en god introduktion i närområdet kommer initialt att innebära att ungdomen riskerar få ett lägre förtroende för personalen i allmänhet, och på sikt det svenska samhället i synnerhet. På sikt innebär således detta att personalen kommer ha svårt att lära känna respektive ungdom i tillräcklig omfattning för att kunna veta vad ungdomen har behov av. Risken är att insatserna och arbetet med ungdomarna redan initialt blir generaliserande. Utredningen som socialtjänsten gör brukar i normalfallet ta ca 4 månader. Under denna period inhämtar socialsekreteraren information om barnet för att kunna göra en relevant bedömning. Om neddragningar avseende bemanning sker kan risken vara att kartläggningarna, som personalen gör och som bl.a. ligger till grund för socialtjänstens utredningar, inte håller samma kvalitet. Även det preventiva och uppföljande arbetet kan komma att påverkas negativt. Risken med en lägre bemanning är att verksamheten inte kan organiseras så att skolplikten kan uppfyllas samt att en icke skolpliktig persons behov av och önskemål om utbildning inte beaktas, att den enskildes behov av hälso- och sjukvård och tandvård inte kan bevakas och/eller den hälso- och sjukvård och tandvård som den enskilde behöver ej görs tillgänglig, Hitta rätt, Snacka Loss och repulse Hitta Rätt är en metod som framtagits av Göteborgs stad, tillsammans med boenden för ensamkommande barn i syfte att kvalitetssäkra och systematisera integrationsarbetet med barnen.

183 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 4 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Hitta Rätt är ett tematiskt upplagt material och vänder sig dels till boendepersonal och dels till unga som kommit ensamma till Sverige. I praktiken kan sägas att det består av grundläggande kunskaper inom praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. Materialet är uppdelat i sex områden som utgår från barns behov, enligt BBIC (Barns behov i centrum) som Socialstyrelsen rekommenderar. För att materialet ska upplevas som relevant och intressant använder vägledare gärna de delar som för tillfälligt är aktuella för en ungdom, till exempel ett avsnitt om apotek om ett apoteksbesök är aktuellt. Det betyder att metoden varvas med teori och praktik för att ungdomarna ska få med sig det som är relevant för att de på sikt ska klara sig själva. Rädda Barnen har tillsammans med Aleris Ungplan tagit fram en modell, som kallas Snacka Loss, för att bedriva stödjande gruppsamtal för de aktuella barnen. Cirka 20 ur personalgruppen har gått en utbildning i Snacka Loss för att få större förståelse och inspiration för hur samtalsgrupper kan genomföras i syfte att förstärka de vardagsstödjande insatserna som boendepersonalen erbjuder barnen och ungdomarna på boendena. Man kan säga att Snacka Loss är en metod som utförs i grupp för att hjälpa ensamkommande barn och ungdomar att med enkla medel diskutera frågor som generellt känns viktiga. Det syftar både till att hjälpa den enskilde ungdomen att ventilera kring sin egen situation och till att skapa ett lugnare och tryggare boende med bättre sammanhållning och en högre acceptans för sina boendekamrater. De teman som berörs är hälsa, kommunikation, samarbete, vänskap, kultur och förändring. Under våren 2016 anställdes en vägledare med utökat ansvar (VUA) på samtliga boenden i syfte att stötta övrig personal i det pedagogiska arbetet för att därigenom kunna kvalitetssäkra och rättssäkra uppdraget vad gäller mottagandet av och arbetet med de ensamkommande barnen och ungdomarna. Samtliga VUO:r fick under våren gå en utbildning i repulse, som är en etablerad träningsmetod för den som har svårt att kontrollera sina impulser. Under asylprocessen är man under särskilt hård press och en del har inte verktygen att hantera den pressen. Kursen ges för den enskilde individens utvecklings skull. Den bidrar också till en bättre stämning och säkerhet på boendet då den som till exempel har kort stubin lär sig att hantera sitt humör. Konsekvenser Hitta rätt, Snacka Loss och repulse Ensamkommande barn löper en större risk att radikaliseras, bland annat utifrån att de kommer ensamma och att de saknar vuxna förebilder. Många ensamkommande vittnar om ett utanförskap och risken att hamna snett är större. Inte sällan söker de sig till andra, likasinnade, för att få en tillhörighet. Risken är därför att dessa individer söker sig till fel sällskap. Även om våldsbejakande extremism, i dagsläget, sammantaget inte utgör ett hot mot det demokratiska statsskicket visar rapporter på tendenser som kan innebära ytterligare utmaningar i framtiden. För att förhindra att våldsbejakande extremistmiljöer får fäste i samhället samt att individer lockas till att delta i dem är det angeläget att vi arbetar långsiktigt och förebyggande. Med en bemanning om 0,6 på våra HVB, kommer vi fortsatt kunna erbjuda utbildning i Hitta Rätt. Med en bemanning om 0,3 kommer denna insats inte kunna genomföras ens på gruppnivå, då det kräver personalinsatser större än så. Att inte kunna erbjuda Hitta Rätt kommer innebära att ungdomen inte får med sig vare sig färdigheter som kunskaper som är relevanta såväl under

184 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 5 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: placeringen som på sikt. Detta kan innebära att integrationsarbetet försvåras eller uteblir, vilket ökar risken med att ungdomarna marginaliseras och i värsta fall riskerar hamna i missbruk, radikalisering, trafficking eller andra påtagliga risker. I och med att våra ensamkommande barn och unga saknar föräldrar så blir personalen oerhört viktig. Merparten av samtliga ensamkommande barn har en tung psykosocial situation och har genomlevt en rad svåra påfrestningar. Med en bemanning om 0,3 kommer vi inte kunna erbjuda metoden Snacka Loss, då det kräver minst två personal per gång att utföra metoden. Risken med att inte kunna utföra metoden är att personalen inte hinner uppfatta hur våra ungdomar reagerar på påfrestande situationer. Inte heller är det möjligt att ge ungdomarna tillräckligt med verktyg att hantera vardagssituationer för att förebygga stress och psykiskt ohälsa. Effekterna av metoden repulse är goda och framgångsrika. Med en bemanning om i snitt 0,3 personal per ungdom kommer vi överhuvudtaget inte kunna erbjuda ungdomarna detta. Att inte kunna erbjuda denna hjälp till självhjälp kan vara förödande för individen och för övriga i dennes närhet. Som nämnts är ungdomen under hård press i synnerhet under asylprocessen och repulse kan ge den enskilde individen verktyg att kunna hantera denna press. Risken med att inte kunna erbjuda den på plats, med personal ungdomen känner förtroende för, är å ena sidan att ungdomen inte blir motiverad att genomföra metoden, å andra sidan kan det innebära att personalen inte uppfattar signalerna i tidigt skede för att kunna sätta in insatsen i tid. Mat planering, inköp och tillagning Östersunds kommuns HVB-hem har ett upplägg kring mathantering och -planering som syftar till att ungdomarna självständigt ska klara detta den dag de flyttar ut. Det handlar om allt från att kunna planera inköp, hantera ekonomi och hushålla med pengarna till att handla, förstå och jämföra priser och vad KRAV-märkning innebär. Det handlar även om att veta hur de ska hantera maten säkert och laga den så som man vill ha den. När en ungdom är nyanländ tar boendet hela ansvaret kring maten och med tiden får ungdomen mer och mer ansvar utifrån vilka färdigheter ungdomen uppvisar till att slutligen klara allt själv. Förutom en utbildning i mat och ekonomi har vi sett att ungdomarna överlag är mindre missnöjda när de själva styr över vad de ska äta och när. Samtidigt kan upplägget uppfattas som rätt så krävande för ungdomen och det kräver även en stor del av personalen när det gäller assistans vid inköp, planering av mat, samt närvaro i köket för att assistera och för att se till att en viss ordning upprätthålls. Här har vi sett att vinsten av lärandet och möjligheten att kunna påverka är och har varit en viktig aspekt i tillvaron. Konsekvenser mat planering, inköp och tillagning Att ha en lägre bemanning innebär minskad möjlighet till individuellt stöd vad gäller introduktion, matlagning, kunskaper i kost- och näringslära, ekonomihantering och planering av matinköp. Med en bemanning om 0,3 så kommer överhuvudtaget detta inte bli möjligt. Ytterligare en risk är att

185 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 6 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: ungdomarna inte tillgodogör sig det de behöver vad gäller kost och hälsa, om de inte har möjlighet att påverka maten eller får tillräckligt med stöd. Med en bemanning om 0,6 kommer det fortsatt finnas möjlighet till nuvarande upplägg kring matplanering, även om det kommer att bli svårare att följa upp individuellt. Daglig omsorg och stötta till eget ansvar Varje dag delar personalen på boendet upp ungdomarna emellan sig för att alla ungdomar ska bli sedda och pratade med. Det kan vara om kompisar, skola och läxor, matlagning, mående, familj eller vad den enskilde har på hjärtat. Dessa dagliga möten bidrar till att skapa en bild av ungdomens behov och utvecklingsmöjligheter. Här kan vägledaren fylla på med kunskap och insikter där det fattas samt vara närvarande och deltagande i ungdomens liv. Samvaron skapar en grund för förtroenden som vägledare använder sig av när det bränner till i form av kriser och konflikter. Förtroendet är också viktigt för att ungdomen ska se en anledning till att fästa tilltro till information om framtiden, samhället och Sverige. Men det handlar lika mycket om att våga vara ungdom i en helt annan kontext än vad de är vana vid, relationer, jämställdhet, religion och annat som är viktigt för en människa på väg in i vuxenlivet. Gemensamt för alla ensamkommande barn är uppbrotten från invanda miljöer, föräldrar och socialt nätverk. Majoriteten kommer från områden med våldsamma och blodiga konflikter och många bär på erfarenheter av att vuxenvärlden svikit dem. En stor del, kanske de flesta av barnen, har i sina hemländer varit med om svåra upplevelser såsom uppskakande förluster av nära anhöriga, varierande grader av hot och våld samt avsaknad av skolgång, alla riskfaktorer för en ogynnsam utveckling i den unga personens liv. Ju fler riskfaktorer som finns runt den unge, desto högre blir risken att drabbas av ohälsa och negativ utveckling. För många har också själva flykten till Sverige varit lång, traumatisk och farlig med inslag av misshandel, fängslande och övergrepp av olika slag. Det kan handla om beskjutningar, misshandel av vakter och polis i transitland, sexuella övergrepp, minimalt med mat och dryck samt rädsla för en okänd människosmugglare. En del av barnen och ungdomarna reagerar på detta med allvarliga psykiska symtom. De dagliga mötena ger med tiden en god bild av hur en ungdom utvecklas och mår, vilken hjälp den skulle behöva mer av och men också en möjlighet att påvisa för ungdomen själv hur den tacklat problem, utvecklats och växt. Vägledaren kan påpeka att en skoluppgift gått särskilt bra, eller att det som kändes så svårt för någon månad sedan nu går bra. Vägledaren kan, om ungdomen så önskar, vara ett bollplank och en nära lyssnare när det gäller händelser från hemlandet eller flykten. Vägledaren kan även fånga upp och driva på frågor från genomförandeplan eller vad som skulle kunna vara ett dagsaktuellt ämne i Hitta Rätt. En viktig del är att få vardagen på boendet att flyta på och kanske medla eller styra upp konflikter mellan ungdomar och sedan spegla ungdomarna i deras roll i det som händer. En viktig del i ett gemensamt boende är förstås att se till att det finns en viss ordning och reda i gemensamma utrymmen. Det handlar om hygien och att alla tar ansvar för sitt i det gemensamma köket, att alla får möjlighet att använda datorerna i det gemensamma utrymmet, att utlånade saker kommer tillbaka dit de hör hemma, att alla tar sitt ansvar i städning, att det finns en ömsesidig respekt för varandra

186 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 7 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: samt en tilltro till sig själv och övriga. Det handlar också om att stötta ungdomarna i att komma i tid till skola, avtalade möten, aktiviteter för att ungdomen på sikt ska kunna sköta detta själv. Majoriteten av ungdomarna har också svårt att sova och behöver därför stöd med nedvarvning på kvällen. Asyltiden är oftast en slags tärande väntan i limbo. Om den drar ut på tiden är det vanligt att under åtminstone en tid känna så mycket förtvivlan och tvivel att det är svårt att fokusera på vardagslivet, som att äta, sova och gå i skolan. Vägledarens roll blir både att trösta och hjälpa till med att skapa mening, parallellt med att det är en balans mellan att vara förstående och inkännande och samtidigt kunna ställa krav så att inte ungdomen fastnar i hopplöshet. Även om det är svårt att fokusera på skola kan tiden med skolkamraterna distrahera tankarna så pass att tillvaron blir uthärdlig istället för att ungdomen stänger in sig på rummet med hopplöshet som enda sällskap. De dagar när barn inte orkar ta sig till skolan kan vägledaren vara till tröst, sällskap, kanske distrahera lite och, om det finns en mottaglighet, arbeta aktivt för att ungdomen ska komma tillbaka till skolan. Detta innebär att stort fokus ska läggas på att såväl klara av asylprocessens olika faser, som att stötta ungdomen i att hantera ett eventuellt avslag och/eller ett återvändande. Mycket av jobbet syftar till att få ungdomarna att dels landa och känna sig trygga och dels att få dem att utvecklas och förberedas för livet utanför boendet. Då gäller det att med tiden lägga över mer och mer ansvar på den enskilda ungdomen. Samma filosofi genomsyrar hur vi har försöker jobba med ungdomen inom allt lärande. Det kräver förstås att vägledare har tid att jobba med detta, oavsett om det för ungdomen gäller att lära sig klockan eller att klara av att hantera sin ekonomi. Konsekvenser daglig omsorg De ensamkommande barnen har under en lång tid tagit ett stort ansvar och flertalet är självständiga, handlingskraftiga och kompetenta. Likväl som barnen besitter en stor kompetens, erfarenhet och förmåga, är de samtidigt i behov av särskilt stöd och omvårdnad. Dessutom finns det bland de ensamkommande barnen även en sårbar högriskgrupp, som tidigt behöver identifieras och erbjudas riktade stöd- och behandlingsinsatser. Risken med att ha en lägre bemanning är att personalen inte kan identifiera ungdomens behov av just riktat stöd. Detta på grund av att tiden inte kommer räcka till om personaltätheten sänks. Ytterligare en risk är att eventuella konflikter inte hinner uppmärksammas i tid, eller att personal inte känner sig tillräckligt trygg i att hantera dessa utifrån en låg bemanning. Att inte kunna finnas tillgänglig i den utsträckning som idag erbjuds ungdomarna, att inte kunna erbjuda individuella samtal, läxhjälp, praktiskt och socialt lärande, eller att inte kunna ge det individuella psykosociala stödet eller följa med på, för ungdomen, viktiga och ibland avgörande möten, kan medföra allvarliga konsekvenser. Vissa saker går att utföra i grupp, men som tidigare nämnts finns det en klar risk i att personalen inte uppfattar, eller missar, tydliga signaler som är avgörande för ungdomens mående; såväl på kort som på längre sikt. Vi bör bli ännu bättre på att prata med ungdomarna om asylprocessen, så att de är förberedda när beslutet från Migrationsverket kommer. Detta oavsett om beskedet är positivt eller negativt. De långa handläggningstiderna, de tillfälliga lagförändringarna om tillfälliga uppehållstillstånd samt Sveriges avtal med Afghanistan om

187 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 8 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: avvisning av afghaner, kan vi redan nu se påverkar ungdomarnas mående till det negativa. Ökad psykisk ohälsa, obalans i måendet överlag, självdestruktivitet och droganvändande är bara några negativa konsekvenser som redan nu kan skönjas. Att inte kunna fånga upp detta på individuell nivå kan komma att riskera att ungdomen avviker eller hamnar i olika typer av riskbruk. Det är av stor vikt att ungdomarna mentalt förbereder sig så gott det går, för att de ska kunna hantera beslutet från Migrationsverket. En av de absolut viktigaste aspekterna i arbetet med ungdomarna är att de ska få med sig det som behövs för att klara av att bo själv. Det handlar också om att ungdomarna på sikt ska vilja bo, leva och verka i Östersunds kommun. För att detta ska bli en verklighet måste de få så mycket som möjligt i deras ryggsäckar för att de ska uppfatta Östersund som en attraktiv stad som ser ungdomarna som potentiella medborgare med resurser. Att inte kunna ge tillräckligt stöd vad gäller skolan riskerar att ungdomen inte klarar av skolan eller i värsta fall hoppar av den. Risken med det är att ungdomarna marginaliseras och även hamnar utanför arbetsmarknaden då de inte kan mäta sig med andra ungdomar som har fullständiga betyg och/eller behörighet att studera vidare. Säkerhet Ungdomarna behöver tidigt utbildas i hur de ska skydda sig om det börjar brinna. Detta sker individuellt och redan vid inflytt till boendet. Vid övernattningar ska vägledaren veta vem som sover var (det handlar också om att veta om en ungdom inte sover på boendet) och om det finns gäster på boendet. Vägledarna äger själva frågan om det är möjligt för ungdomarna att ha gäster. Det handlar om vem gästen är, hur många utomstående det rör sig om och hur situationen på boendet är överlag. Vägledaren har ett ansvar att veta vilka vänner en ungdom omger sig med och om sällskapet är lämpligt eller ej. Under förra vintern alarmerades det en del i media om händelser för ensamkommande på HVB. För att stämma i bäcken i Östersund genomfördes en rad åtgärder : Vaktbolag ronderar runt boendena nattetid. Alla boenden utrustades med hot- och överfallslarm, som går direkt till SOS alarm, men även till PD Bevakning. Vid behov har vi stärkt upp med extra personal nattetid och dagtid. Detta kopplat till enskilda individers dåliga mående eller hotfulla situationer. Risk- och konsekvensanalyser med handlingsplaner har upprättats vid samtliga boenden. Upprättat handlingsplaner kring droger, psykisk ohälsa och utåtagerande ungdomar. Vi har sedan uppstarten 2007 haft beredskap nattetid och som antingen kan förstärka upp boendet eller fungera som konsulterande stöd vid särskilda situationer. Varje boende fick en vägledare med utökat ansvar (VUA) med uppgift att jobba med genomförandet av insatser, vara boendets röda tråd när personalgruppen arbetar i skift och säkerställa att inget missas.

188 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 9 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Dessa vägledare utbildades som ovan nämnts i repulse, inte bara för individens skull utan även för att öka säkerheten på boendet. Tillsammans med öppenvården har Ung Integration utbildat Durewallinstruktörer som har börjat utbilda bland annat boendepersonal i Durewallmetodens mjuka självförsvar. Konsekvenser med lägre bemanning Oavsett bemanning så måste en brandgenomgång genomföras för att boendet ska uppfylla kraven på säkerhet. Med en lägre bemanning kommer det dock bli ännu svårare än i dag att ha koll på ungdomarnas umgängeskretsar, vilka andra ungdomar som befinner sig på boendet och/eller skapa den grundläggande trygghet med den bemanning som är idag. Vid oro, konflikter eller andra svåra situationer har personalen idag möjlighet att på eget initiativ ta in extra förstärkning av personal. Det nya ersättningssystemet kommer dock att göra det svårare, vilket kommer innebära att denna möjlighet att ta in denna förstärkning endast kan ske vid extraordinära händelser. Alla beslut om förstärkning måste alltid bedömas av ansvarig chef från fall till fall, men det kommer bli mer restriktivt än idag. Detta kan medföra att det blir en ökad risk för både konflikter och oro bland såväl ungdomar som personal. Förebyggande arbete I allt arbete som görs med ungdomarna så läggs stor vikt vid att fånga upp individens behov men även stärka de resurser och kunskaper som ungdomarna har. En stor del av personalens arbete består därför att följa upp ungdomarnas fysiska och psykiska mående, att följa upp eventuella incidenter och att arbeta förebyggande med exempelvis droger, kriminalitet, utanförskap, radikalisering, marginalisering, självdestruktivitet och hot- och våldsituationer. I mångt och mycket handlar vägledarens roll om att vara en närvarande vuxen i vardagen. Många ensamkommande barn är i ett tillstånd där de känner sig övergivna i bemärkelsen att de är ensamma utan sina föräldrar i ett främmande land. Majoriteten känner en massiv saknad och längtan efter familjen. Väldigt många hyser oro för sina familjemedlemmar som man kanske har förlorat kontakten med. Andra barn kan känna sig övergivna efter att ha tagit aktivt avstånd och flytt från familjen, kanske efter våld eller hederskonflikter. Som barn eller ungdom i en ny situation, där man är vilsen och oviss om framtiden och där bristen på kunskap om och social erfarenhet av det nya landet är uppenbar, blir det extra svårt att leva utan familjens stöd och närvaro. Här har vägledaren därför ett stort ansvar att kunna finnas tillhands och vara den trygghet som annars familjen skulle ha varit. Konsekvenser förebyggande arbete Precis som förut nämnts så finns det uppenbara risker med att sänka bemanningen, inte minst då rätts- och kvalitetssäkringen kan komma att påverkas. Det kommer bli svårt att kunna säkra det

189 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 10 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: förebyggande arbetet och ungdomarna löper större risk att radikaliseras, marginaliseras och/eller falla in i psykisk ohälsa och riskbruk. Att inte kunna följa upp arbetet utifrån ett rätts- och kvalitetssäkert sätt, innebär att riskfaktorerna ökar för en ogynnsamutveckling i den unga personens liv. Ju fler riskfaktorer, desto högre risk att barnet drabbas av ohälsa och negativ utveckling. Det är bland annat socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds trygga och säkra boenden av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Samverkan och samarbete är därför nödvändigt för att åstadkomma samordnade insatser som svarar mot den unges behov. Unga har det extra svårt när det råder krig, svåra motsättningar, förtryck, diskriminering och fattigdom i ett land. Omständigheterna blir påtagligare för barn än för vuxna, eftersom barn är beroende av vuxenvärlden för att klara sig. En del ensamkommande barn bär på upplevelser av att ha blivit svikna av sina föräldrar eller andra nära släktingar. Därav blir vägledarna viktiga i arbetet med att återupprätta ett förtroende för vuxenvärlden igen. Det finns en rad studier och undersökningar som visar på att barn och unga som upplevt krig på nära håll, har en hög risk för att utveckla kroniska psykiska problem som depression, ångest och traumatiska stressreaktioner. Detta gäller särskilt barn i högre åldrar. Exempel på stressfaktorer efter ankomsten till ankomstlandet är att känna rädsla inför framtiden, inte ha några släktingar, att bli ifrågasatt under asylprocessen eller att känna sig tvingad att uppge fel identitet, historia eller ålder. Att ha en lägre bemanning medför risker med att personalen vid HVB inte kan arbeta med ungdomarnas tillit till samhället, dess myndigheter och representanter i tillräcklig omfattning och på rätt sätt. Detta är inte alltid några självklarheter för personer som kommer från länder där det knappt finns några sociala skyddsnät och där erfarenheterna av att samhället, dess myndigheter och representanter agerar till invånarnas nytta är knappa eller obefintliga. Att arbeta förebyggande innebär i mångt och mycket att personalen har insikt att kunna förmedla dessa skillnader kring hur omvärlden betraktas, men även att vara lyhörd för de ungas signaler samt att hantera eventuell misstänksamhet, stress eller brist på förtroende från den unges sida på ett etiskt och professionellt sätt. Jämställdhetsfrågor Behovet av en smidig integrationsprocess för de barn och ungdomar som kommer till kommunen är stort. Alla ensamkommande barn och ungdomar ska i Östersunds kommun kunna erbjudas utbildning i jämställdhet, det svenska samhällets normer och sex- och samlevnad i direkt anslutning till ankomsten till kommunen. Jämlikhet är inte en självklar uppfattning i alla länder, många av de ensamkommande barnen är uppvuxna i samhällen som präglas av en mer eller mindre patriarkal struktur. Många av länderna där de ensamkommande barnen kommer ifrån har även tydliga auktoritära och ickedemokratiska inslag.

190 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 11 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Majoriteten av de ensamkommande ungdomarna som kommer till Sverige och så även till Östersund, befinner sig i de övre tonåren. Många har varit på flykt under en längre tid, kanske till och med år, innan de ankommit till Sverige, och en del har också blivit utsatta för sexuella övergrepp under flykten. Majoriteten har sällan eller aldrig fått kunskaper om sex, samlevnad och jämställdhetsfrågor, på grund av bristande skolgång och/eller att de gått i ett skolsystem där man inte diskuterat frågorna. Personalen vid våra HVB-hem är och ska vara lyhörda för barnens signaler. Det är viktigt för förståelsen och samarbetet med barnen att personalen är medveten om dessa olika tänkbara skillnader kring hur man kan betrakta sin omvärld. Detta för att kunna hantera eventull misstänksamhet, stress eller brist på förtroende från barnets sida, och handskas med det på ett etiskt och professionellt sätt. Ungdomsstyrelsens, numera MUCF, presenterade i rapporten Unga och våld (2013:1) sambandet mellan killar och unga mäns användande och utsatthet av våld och hur det hänger ihop med attityder till jämställdhet. En tes som synliggörs i den är att individens attityder till jämställdhet och maskulinitet påverkar benägenheten att använda våld. Utifrån den tesen har Ungdomsstyrelsen prövat antagandet att stereotypa uppfattningar om jämställdhet/femininitet och maskulinitet kan påverka unga att använda våld. Analysen visar att risken för att utöva våldsam eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller kring maskulinitet och femininitet. Detta jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Länsstyrelsen i Dalarna har tagit fram ett material och metodstöd som kallas för Metodstöd för jämställdhetsintegrering och som vägledarna har fått i uppdrag att använda sig av just för att beröra jämställdhetsfrågor och för att kunna stärka det våldsförebyggande arbetet i kommunen. Erfarenheter från praktiken visar att flertalet av barnen som kommer till Sverige har sitt ursprung i s.k. holistiska eller kollektivistiska kulturer där familjen och släkten är det bärande elementet i samhället. Förvisso spelar familjen en viktig roll i den svenska kulturen också, men i Sverige betonas mer och mer den enskilda individen och dennas rätt att självständigt få välja hur hon eller han vill framleva sitt liv, oberoende av familjen, ätten eller klanen. I Sverige tycker de flesta att det ska råda jämlikhet mellan könen och att alla individer, oavsett om de är kvinnor eller män, ska ha samma formella rättigheter. Konsekvenser jämställdhetsfrågor All offentlig verksamhet är skyldig att jämställdhetsintegrera. När verksamheter planerar, utför och följer upp ska ett jämställdhetsperspektiv finnas med. Kort och gott ska det säkerställas att allt som görs inom våra verksamheter ska bedrivas med utgångspunkt i flickors och pojkars respektive villkor och behov. Detta kommer bli svårt att genomföra med en lägre bemanning på våra HVB.

191 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 12 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Att inte kunna arbeta aktivt med frågor som rör jämställdhet, demokratiska värderingar, könsnormer samt sex och samlevnad, vet vi kan innebära större klyftor, polarisering i samhället samt ökade risker med våld och hot. Kompetens personal och bemanning Frågan om kompetens och kunskapsutveckling är central för socialtjänstens möjligheter att erbjuda insatser av god kvalitet utifrån dessa barns behov. I socialstyrelsen HVB-föreskrift (SOSFS 2002:30) beskrivs kompetenskraven hos personalen (2 kap, 2 ). Där framgår att den som ger vård eller behandling ska ha den utbildning och erfarenhet samt personlig lämplighet som krävs för att utföra arbetet i enlighet med den eller de behandlingsmetoder som används i verksamheten och för att uppfylla verksamhetens mål. På ett HVB som tar emot barn och ungdomar som inte fyllt 18 år ska det finnas personal dygnet runt i verksamhetens lokaler (2 kap. 3 SOSFS 2003:20). Att det i en ung människas hem behöver finnas vuxna personer till hands, även nattetid, är fullt förståeligt. För barn och unga som kommer ensamma till Sverige, som kanske inte vet var föräldrar och syskon är eller vars föräldrar är döda, är det än mer förståeligt. Att bo och leva kollektivt, som inte är självvalt, under en längre tid kan leda till påfrestningar i boendemiljön, vilket i sin tur påkallar behovet av trygga vuxna under dygnets alla timmar. Behovet kan för den enskilde individen minska med tiden. Idag har samtliga HVB-verksamheter inom kommunens regi en dygnetruntbemanning i enlighet med vad föreskriften säger och vad Inspektionen för vård och omsorg kräver. Det finns även möjlighet till förstärkning nattetid genom personer som har beredskap. Vi har även vid behov tagit in ett bevakningsföretag som har förstärkt ytterligare. Det är mycket viktigt att barnen och ungdomarna bemöts med respekt och omsorg, kunskap och omtanke även om de ska eller eventuellt kommer att utvisas. Med de regelförändringar som skett kommer antalet barn som får avslag att öka. Vi har därför påbörjat en satsning för att kunna möta upp behovet och stärka personalen i att kunna hantera såväl ungdomar som får avslag som ungdomar som ska av- eller utvisas. Ett besked om avslag leder som regel till en allvarlig kris för den unge, vilket socialtjänsten behöver ha beredskap för. Det handlar om att ge den unge behövligt stöd i den kritiska situationen men det handlar också om att ge stöd i återvändandeprocessen. En stor del av vägledarnas arbete bygger på att de å ena sidan får det stöd de behöver i arbetet med ungdomarna, men det bygger även på att de å andra sidan får utbildning och handledning för att på så sätt kunna stärka dem individuellt och i grupp för att kunna möta ungdomarna i deras vardag. Det handlar också om vägledarnas arbetsmiljö och situation. Konsekvenser personal och bemanning Risken med en lägre bemanning är att arbetet inte kan organiseras så att den enskilde ungdomen tillförsäkras boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Om personalstyrkan skärs ned, med de konsekvenser som är att vänta, så är risken hög att det är

192 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 13 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: svårt att rekrytera och bibehålla personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Med mindre ekonomiska förutsättningar kommer det bli svårt att tillgodose personalens behov av handledning och kompetensutveckling, att en god arbetsmiljö upprätthålls samt att verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas. Detta innebär att vi inte kommer uppfylla kraven på HVB, enligt SOSFS 2003:20; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende. Sammanfattning 203 instanser lämnade yttranden gällande regeringens promemoria om nytt ersättningssystem och i flertalet av remissvaren kan man utläsa en oro kring vad de minskade schablonerna kan innebära på kort och lång sikt. I remissvaret från Barnombudsmannen (A , i svar nr 006) till regeringen, avseende promemorian om det nya ersättningssystemet, kan man läsa att förslaget saknar en tydlig barnkonsekvensanalys för att säkerställa att barnets rättigheter blir tillgodosedda. Barnombudsmannen bedömer att kvaliteten i mottagandet försämras för just barn och unga. Socialstyrelsen skriver i sitt remissvar (A , i svar nr 008) att förslaget kan innebära långsiktiga negativa konsekvenser för ensamkommande barn när det gäller etablering och integration i svenska samhället. I Rädda Barnens remissvar (A , i svar nr 086) framhåller de att ett nytt ersättningssystem inte får ske på bekostnad av barnets bästa samt att det finns en klar oro för följderna av den åtskillnad som avses bli mellan ensamkommande barn under 18 år och ensamkommande unga över 18 år; dvs. unga vuxna. Ungdomar över 18 år är enligt flertalet rapporter även det en utsatt grupp och risken är att de hamnar mellan stolarna. Även SKL (A , i svar nr 099)anser att den minskade schablonen riskerar att de ensamkommande barnen och ungdomarna inte får den vård och det stöd de har behov av vilket kan få långsiktiga konsekvenser. Minskad ersättning till kommunen kommer innebära stora konsekvenser vad gäller mottagandet av ensamkommande barn. Dels kortsiktiga konsekvenser såsom oroligheter, otrygghet och hot- och våldsituationer i verksamheterna, dels långsiktiga konsekvenser såsom att de ensamkommande barnen i större grad löper större risk att radikaliseras, polariseras, marginaliseras och/eller fastna i en missbruksproblematik. Om området inte beviljas kommunbidrag kommer det bli omöjligt att uppfylla kravet på trygga och säkra boenden av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Även om området planerar att utöka stödboendeverksamheten, så ska denna placering alltid föregås av en utredning som visar att den unge är redo och mogen för den typen av placering. Stödboendeverksamheten kan å ena sidan vara lägenheter som är utspridda rent geografiskt, å andra sidan i korridor. I Socialstyrelsens föreskrifter om stödboende (HSLF-FS 2016:56)kan man läsa att om de egna boendena som ingår i verksamheten ligger nära varandra eller består av utrymmen som är gemensamma ska bemanningen ses över. Detta innebär att korridorboende kan komma att kräva högre bemanning än i geografiskt utspridda lägenheter. Samtliga stödboendeformer ska dock säkerställa att personal finns tillgänglig dygnet runt och vid behov kunna infinna sig i de egna boendena utan dröjsmål.

193 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser av minskad ersättning Version: 1.1 Sida: 14 (14) Skapad av: Biträdande områdeschef, Områdeschef och handläggare Upprättad: Samtliga nyanlända ensamkommande barn kommer initialt att placeras på HVB under utredningstiden. HVB skall enligt lag ha en bemanning dygnet runt. Detta kommer inte bli möjligt vid en genomsnittlig bemanning om 0,3 personal i snitt per ungdom, då det i innebär ca fyra personal på ett boende med 13 ungdomar och ca fem personal på ett boende med plats för 16 ungdomar. Ett rullande schema som täcker in dagar, kvällar och nätter kräver en bemanning om minst sex personal för att få det att överhuvudtaget gå runt.

194 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Dnr Synpunkter från Socialnämnden Östersunds kommun, gällande Nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga 3.1 Ny ersättning för beredskap och kapacitet för mottagandet av ensamkommande barn Bedömning: En ny ersättning för kommunernas beredskap och kapacitet för mottagandet av ensamkommande barn bör införas. Ersättningen bör bestå av en fast del och en del som baseras på kommunens beräknade andel av mottagandet enligt Migrationsverkets anvisningsmodell. Systemet med överenskommelser samt de ersättningar kommunerna får för att ingå överenskommelser om mottagande och ersättningar för överenskomna platser bör tas bort. Nuvarande ersättningssystem: Årlig ersättning om kronor betalas ut till de kommuner som har överenskommelse om mottagande. Kommunerna erhåller idag ersättning för obelagda platser med kronor per dygn och plats. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Årlig ersättning om kronor kommer att betalas ut till kommunerna även fortsättningsvis, men de kommer inte längre vara kopplade till överenskommelserna. Till detta kommer även en rörlig ersättning för tomplatser att utbetalas till kommunerna. Denna ersättning avses motsvara 7 dygns ersättning för obelagda platser för samtliga ensamkommande barn som kommunen beräknas få anvisande i enlighet med Migrationsverkets fastställda andel för kommunerna. Östersunds kommun kommer att ha en överkapacitet om 63 boendeplatser vid årets slut, trots att planering av antalet boendeplatser hela tiden har skett med utgångspunkt i det lägsta av scenariona i Migrationsverkets prognoser. Den ersättning beredskap och kapacitet för mottagande, motsvarande 7 dygn för de 17 ensamkommande barn som beräknas tas emot i kommunen under 2016, uppgår till ca kronor. Det kommer långt ifrån täcka de kostnader som kommunen har utifrån de femåriga hyreskontrakt för HVB som tecknats, där även kapitalkostnader tillkommer. Sida 1 av 13

195 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun 3.2 Schablonersättning till ankomstkommuner för tillfälligt mottagande av asylsökande ensamkommande barn Bedömning: Ankomstkommuner bör få en schablonersättning på kronor per dygn och mottaget barn för tillfälligt mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Ersättningen bör innefatta ersättning för att säkerställa beredskap och betalas ut kvartalsvis i efterskott efter ansökan. Nuvarande ersättningssystem: För barn som dyker upp i Östersunds kommun och som ännu inte har sökt om asyl, har kommunen återsökt för faktiska kostnader. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Östersunds kommun är ingen ankomstkommun. Under hösten 2015 dök det upp ett stort antal ankomstbarn som inte var anvisade. Det är dock oklart om icke avtalade ankomstkommuner kommer att erhålla en schablonersättning för ankomstbarnen eller inte. Efter kontakt med Regeringskansliet och Arbetsmarknadsdepartementet kvarstår frågetecken kring detta. 3.3 Schablonersättning för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn i anvisningskommun Bedömning: En enhetlig schablonersättning till anvisningskommunen på kronor som avser mottagandet av asylsökande ensamkommande barn bör införas. Ersättningen bör avse transportkostnader, socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader, tolkkostnader samt kostnader för god man och andra relaterade kostnader. Ersättningen bör betalas ut automatiskt till anvisningskommunen när barnet har tagits emot. Nuvarande ersättningssystem: Idag återsöker anvisningskommuner en engångsschablon om kronor (HVB) respektive kronor (familjehem) för att täcka utredningskostnader i samband med placering. Förutom dessa schabloner återsöker Östersunds kommun idag faktiska kostnader för resor (ungdomarnas anvisningsresor) inom Socialförvaltningen. Sida 2 av 13

196 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Överförmyndaren återsöker faktiska kostnader för gode män (arvoden, omkostnader och sociala avgifter), tolkkostnader samt andra relaterade kostnader. Den schablonersättningen om kronor som kommunerna erhåller idag för kostnader som avser särskilt förordnad vårdnadshavare kommer att kvarstå. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: I Sverige ska ingen under 18 år stå utan legal ställföreträdare och alla ensamkommande barn har enligt föräldrabalken rätt till en god man. Denne har till uppgift att bevaka att den ensamkommande ungdomen får ta del av de rättigheter och ansvar för de skyldigheter det svenska rättssystemet innebär. God man har rätt till arvode, omkostnadsersättning samt rese-ersättning. Överförmyndaren inom Östersunds kommun har också ett utbildningsansvar för de gode männen. Migrationsverkets handläggningstider sträcker sig idag till cirka ett år men i och med det beslut som tagits om tillfälliga uppehållstillstånd bedömer migrationsverket att handläggningstiderna kommer att öka upp till 550 dagar. Under denna tid har ungdomen rätt till god man, dvs kostnaden kommer att öka med anledning av längre handläggningstider vid Migrationsverket vilket resulterar i högre kostnader för gode män än tidigare. Vid möten på Migrationsverket skall god man delta och idag förväntas god man och ungdom företa långa resor vilket är extremt kostsamt, framförallt för de kommuner som inte liggergeografiskt nära något av Migrationsverkets utredningskontor Överförmyndaren kan se en märkbar förändring av insatsernas art där nedlagd tid för polisförhör och drogrelaterade insatser ökar i stadig takt. I det förslag regeringen lagt om nytt system för ersättning till kommunerna ger man inte längre möjlighet att söka för faktiska kostnader. I den engångssumma på kr som föreslås i schablon skall följande kostnader ingå: Arvode inklusive arbetsgivaravgifter för den gode mannens uppdrag Rese- och omkostnadsersättning för god man Övriga relaterade kostnader Tolkkostnader Socialtjänstens utredningskostnader Sida 3 av 13

197 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Det är självklart att alla inblandade myndigheter ska ta sitt ansvar för att minska kostnaderna. Men om förutsättningarna skall förändras på det drastiska sätt som nu presenterats måste det få ske på ett sätt där kommunerna får möjlighet att anpassa verksamheten under en längre period så det kan ske på ett för ungdomarna rättssäkert sätt. Det allra viktigaste är dock att nivån på den ekonomiska ersättningen är realistisk, vilket den nu föreslagna nivån definitivt inte är. Överförmyndarnämnden ser systemet med schablonersättning som en bra lösning att minska den nu omfattande administrationen. Specificerad schablonersättning till socialtjänst och överförmyndarverksamhet måste däremot särskiljas från regeringens sida istället för att som idag sammanblandas då dessa funktioner i kommunerna inte ingår i samma verksamhet. Om vi kalkylerar med arvode för 10 timmar per månad, vilket är mycket lågt räknat utifrån uppdragets betingelse, och en handläggningstid på 18 månader kommer enbart för kostnaderna för god man, omkostnader och tolk att kosta närmare kr per ensamkommande barn. Vid en handläggningstid på 24 månader ökar kostnaden till närmare kr. Detta ger att det förslag som lagts fram visar att riksdag och regering ämnar överlåta ansvaret och kostnaderna för de beslut man tidigare tagit gällande mottagandet av ensamkommande barn på kommunerna och våra gode män. Detta kommer att ge konsekvenser både för de ensamkommande ungdomarnas rättssäkerhet såväl som kommunernas ekonomi. Utrymmet för utbildning till gode män kommer vara ytterst begränsat vilket kommer visa sig i sämre kvalité på utförda uppdrag. Det kommer bli betydligt svårare att rekrytera gode män om det i praktiken blir så att de gode männen förutsätts utföra insatser som ej arvoderas. När det gäller tolk kommer tillgång till dessa att begränsas kraftigt om anslagen minskar i den omfattning som nu föreslås. Detta kommer att drabba de enskilda ungdomarna hårt då möjligheten att kommunicera är ett grundläggande behov. Krav måste sättas på Migrationsverket på kortare handläggningstider samt ett tillhandahållande av teknisk utrustning i sådan omfattning att gode män och ungdomar kan delta i möten på närmaste kontor. Det vi kan förutsätta om personalen på boendena minskar i kombination med att tillgång till god man minskar är att vi kommer se en drastisk ökning av psykisk ohälsa, drogrelaterade problem och övrig brottslighet. Sida 4 av 13

198 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Om den nya föreslagna schablonen på kronor ska räcka till alla dessa delar förutsätts att Migrationsverkets handläggningstider snabbt kortas ner betydligt. Överförmyndarens beräkning visar på ett tydligt sätt att endast kostnaderna för gode män riskerar att överstiga den föreslagna schablonen. Eftersom kommunerna inte längre ges möjlighet att återsöka för faktiska kostnader. Utöver detta kvarstår utredningskostnader vid placering för socialförvaltningens del. Med minskad ram för utredningskostnader finns stor risk för övervältringseffekt inom Socialförvaltningens verksamhet. Med minskade ersättningar för utredningar kan bemanningen när det gäller socialsekreterare för ensamkommande barn behöva ses över. Om neddragningar avseende bemanning sker kan risken vara att utredningarna inte håller samma kvalitet. Även det preventiva arbetet kan komma att påverkas. I de fall där det blir aktuellt med vård enligt LVU eller SoLplacering på lika grunder, för ensamkommande ungdomar, skulle detta kunna innebära att det blir socialsekreterarna inom övrig verksamhet som får hantera dessa anmälningar och utredningar. Detta bör då ställas mot den höga arbetsbelastningen och pressade situationen som redan idag råder inom Område Barn Unga Vuxna. 3.4 Schablonersättning per dygn för mottagandet av ensamkommande barn Bedömning: För ensamkommande barn som är asylsökande eller har uppehållstillstånd bör anvisningskommunen få en automatiskt utbetald schablonersättning på kronor per dygn. Nuvarande ersättningssystem: Idag utgår schablonersättning om kr per dygn och plats enligt kommunens avtal om boendeplatser. Utöver detta återsöker kommunen 300 kronor per dygn för belagd plats. Det görs ingen skillnad i ersättningsnivåer utifrån barnets ålder, under förutsättning att det finns ett fortsatt vårdbehov efter att ungdomen fyllt 18 år. För asylsökande placerad i familjehem utgår ersättning för faktisk kostnad efter ansökan. För asylsökande placerad i externt HVB erhåller kommunen en schablonersättning om kronor per dygn och plats. Ensamkommande barn med uppehållstillstånd placerade i externa HVB och familjehem utgår ersättning för faktisk kostnad efter ansökan. Sida 5 av 13

199 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun I oktober 2015 var snittkostnaden 1485 kronor per dygn - det som är problemet i år är att vi har haft överbeläggning och dyra både tillfälliga boenden och boenden via entreprenadavtal. Eftersom vi inte har klart med kostnader de nya boendena samt för boenden som fortfarande är under byggnation kan vi inte räkna fram dagens dygnskostnad, men den blir betydligt högre än dagens nivå. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Trots att vi saknar de underlag som krävs för att räkna fram en aktuell dygnskostnad så kan vi med utgångspunkt från dygnskostnaden i oktober 2015 konstatera att den nya schablonersättningen på kronor per dygn inte då skulle täcka kostnaderna. Dygnskostnaden har sedan oktober 2015 ökat på grund av att vi varit tvungna att teckna både dyra och långa hyresavtal för att lösa den då rådande platsbristen. Detta betyder att schablonen skulle ge än mindre kostnadstäckning idag. Med utgångspunkt i Migrationsverkets då gällande prognoser rustade kommunerna för det förväntade mottagandet av ensamkommande barn. Verksamheterna tvingades till att expandera snabbt. Att förvänta sig av kommunerna att på sådan kort tid ska kunna styra om processer som satts igång och krympa verksamheterna, när det gäller bland annat byggnationer och rekryteringar, blir svårt. Vi har planerat och budgeterat efter en ersättning om kronor per dygn, exempelvis när vi har tittat på vilka hyreskostnader som kan täckas av dygnsersättningen och som motsvarar de krav som IVO ställer. Detta har varit särskilt problematiskt i en kommun som Östersund, där det råder lokalbrist/bostadsbrist. I Östersund har behovet av HVB-platser blivit tvunget att lösas med dyra om-/nybyggnationer med kapitalkostnader, vilket medfört långa hyresavtal som löper över minst en femårsperiod. Anpassningarna av lokalerna har varit nödvändiga för att nå upp till rådande krav från IVO, angående boendenas beskaffenhet. Sänkta ersättningsnivåer blir således svårförenligt med IVO:s krav. I likhet med SKL anser Östersunds kommun att en längre omställningstid är nödvändigt. Främst på grund av de dyra boendeavtalen som Östersunds kommun har. Om nytt ersättningssystem ska införas enligt avsedd tidsplan bör det finnas utrymme för att statliga medel kan täcka dessa omställningskostnader, om inte det ska bli aktuellt med kommunbidrag till verksamheten. Sida 6 av 13

200 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Detta går till exempel att jämföra med kommuner i länet där det i större utsträckning har funnits tomma tillgängliga lokaler som inte krävt samma omställning. Med lägre ersättningar kan personaltätheten vid HVB behöva ses över och eventuellt justeras. En lägre personaltäthet innebär mindre tid för personal per barn, vilket i sin tur påverkar kvaliteteten på omsorgen för det enskilda barnet. Med den lag som trätt i kraft 20 juli, kommer tillfälliga uppehållstillstånd att vara huvudregeln under de kommande tre åren. Troliga konsekvenser av detta kan vara sämre mående hos de ensamkommande barnen. I kombination med en eventuell neddragning av personal inom HVB-verksamheterna skulle detta kunna komma att innebära ökad belastning på psykiatrin, där det redan idag är ett högt tryck. Det kan även komma att bli svårt att bemöta fackliga organisationernas krav om ökad trygghet och särkerhet på boendena för personalen, främst nattetid. Det åtgärder som föreslagits från fackligt håll är bland annat är utökad bemanning nattetid, för att undvika ensamarbete. Barnens hushållsekonomi och fritidsbidrag utbetalas via verksamhetsmedel. Med lägre ersättningar kan nivåerna behöva ses över och eventuellt justeras. Det har skett en medveten satsning inom Östersunds kommun för att öka möjligheterna till fritidsaktiviteter genom att höja fritidsbidraget. Detta mot bakgrund att ett aktivt föreningsliv för ensamkommande barn och unga är viktigt ur ett integrationsperspektiv. Att arbeta med ungdomarna med omställning, normer och värderingar att bedriva integrationsarbete kommer inte få samma förutsättningar. Forskning har konstaterat att när du känner ett utanförskap ökar riken att bli radikaliserad. Det är viktiga och aktuella frågor som behöver prioriteras. Vi behöver vara mer inkluderande idag, snarare än exkluderande. Ensamkommande barn kan anses utgöra en riskgrupp utifrån att de anländer till Sverige utan sina föräldrar. De har inga vuxna förebilder i sin omedelbara närhet. De är ofta skuldsatta och dessa skulder förväntas betalas tillbaka och med påtryckningar från familj och anhöriga, finns risken att de vänder sig till kriminalitet för att lösa sin situation. Med mindre medel finns mindre tid och utrymme att arbeta med frågor som dessa. Förändringarna kommer således att innebära en rad negativa konsekvenser för ungdomarna. Det blir besparing på kort sikt, risken är dock att det blir stora samhällsekonomiska kostnader på lång sikt. Sida 7 av 13

201 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Inom Östersunds kommun finns en strävan efter att ensamkommande barn som bor vid något av enhetens HVB, så lång som möjligt, ska behandlas lika som andra placerade barn inom Östersunds kommun. Hur kommer möjligheterna till detta se ut framöver? Uppskattningsvis kan de sänkta ersättningsnivåerna innebära att Östersunds kommun, Socialnämnden, erhåller minskad statlig ersättning motsvarande minst 53 mnkr - kopplade till mottagande av ensamkommande barn. Detta avser dels de ungdomar som idag finns inskrivna vid våra egna HVB hem (ca 40 mnkr), och dels externt placerade barn i andra HVBhem alt familjehem (ca 13 mnkr). Efter kontakt med Regeringskansliet och Arbetsmarknadsdepartementet kvarstår en del frågetecken kring de nya ersättningsnivåerna varför det är svårt att redovisa någon exakt nivå.. Bland annat är det ytterst oklart hur man tänker kring de ungdomar som idag är externt placerade i både HVB och familjehem. En del av dessa ungdomar fyller dessutom 18 år under 2017, vad kommer att gälla för dem? Östersunds kommun har idag externa placeringar i andra kommuner såväl som inom länet. Vad händer med dessa placeringar utifrån begränsningen att placera i annan kommun än anvisad kommun? Måste dessa ungdomar omplaceras tillbaka till hemkommunen, eller gäller detta endast vid nya placeringar efter årsskiftet? Får Östersunds kommun då schablonersättningen om kronor per dygn även för de externt placerade? Dessa frågetecken medför svårigheter att uppskatta den ekonomiska effekten av ändrade ersättningsnivåer för externa placeringar. Barn- och utbildningsförvaltningen (BOUF) lyfter fram farhågan att förändringen innebär en förändrad ekonomisk ram för Socialförvaltningen och därmed finns även en risk för en totalt sett minskad ekonomisk ram för kommunen som helhet, vilket i sin tur kan leda till att BOUF får sämre ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. 3.5 Begränsad möjlighet till ersättning för asylsökande ensamkommande unga i åldern år Bedömning: När det gäller asylsökande ensamkommande unga som har fyllt 18 men inte 21 år bör kommunen enbart ha rätt till ersättning för dem som är placerade med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och för dem med motsvarande vårdbehov men som är placerade med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Ersättning för faktiska kostnader bör betalas ut i efterskott efter ansökan. Sida 8 av 13

202 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Nuvarande ersättningssystem: I dag får kommunen ersättning via schablon kronor per dygn och plats avseende de ungdomar som bedöms ha behov av fortsatt placering inom HVB eller familjehem och är i åldern år. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Samtliga som inte är placerade enligt LVU, eller enligt SoL på lika grunder kommer att få flytta till Migrationsverkets boenden. Dessa ungdomar lämnar då en tomplats vid det HVB som de varit placerade vid, om många ungdomar fyller 18 år inom ett kort tidsspann, samt att inflödet av nya ungdomar är litet, krävs det en snabb anpassning av verksamheten till färre platser då nya ersättningssystemet inte kommer att täcka kostnaderna för tomma boendeplatser i samma utsträckning som tidigare. Ovanstående gäller oavsett om det handlar om att det är en asylsökande ungdomar som blir 18 år och ska flytta till Migrationsverkets boenden, eller om det är ungdomar med uppehållstillstånd där flytt till stödboende blir aktuellt. Som exempel, under perioden september till december 2017 kommer ca 30 ungdomar att fylla 18 år och ska då enligt det nya förslaget lämna HVB-verksamheten såvida de inte har ett fortsatt omfattande vårdbehov. Med hänvisning till de långa kontrakten som kommunen tecknat ses det som problematiskt att snabbt krympa verksamheten. Det kan även ses som problematiskt ur ett arbetsgivarperspektiv då det blir svårare att erbjuda tillsvidareanställningar. 3.6 Schablonersättning för ensamkommande unga i åldern år med uppehållstillstånd Bedömning: Anvisningskommunen eller den kommun som ärendet flyttats över till bör få en automatiskt utbetald ersättning på 750 kronor per dygn för ensamkommande unga som har fyllt 18 men inte 21 år och har uppehållstillstånd. Rätten till ersättning bör förutsätta att den unga är folkbokförd i anvisningskommunen eller den kommun som ärendet har flyttats över till. Den unga bör också ha fått studiehjälp för studier på gymnasial nivå under någon av månaderna i det kvartal som ersättningen avser. Kommunens rätt till ersättning bör upphöra när en person beviljas etableringsersättning eller om den ungas föräldrar anländer till Sverige. Sida 9 av 13

203 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Nuvarande ersättningar: I dag är stödboendeverksamheten inte tillräckligt stor för att ge bärighet med nuvarande ersättning om kronor per dygn. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Små möjligheter för unga ensamkommande i åldrarna år att vara fortsatt placerade vid HVB. Gränsen mellan en LVU-placering, eller placering enligt SoL på lika grunder, och att klara sig i stödboende med låg grad av stöd blir ett alltför stort glapp. Många 18-åringar är inte helt redo att flytta till eget boende och klara sig självständigt, samtidigt som vårdbehovet inte är av den karaktären att LVU är motiverat. Bristen på tillgången till lägenheter och andra boendealternativ för stödboenden bör lyftas som en aspekt som försvårar utflytt från HVB för unga som är mogna för ett mer självständigt boende, samt att detta då kan vara en anledning till att ungdomarna bli kvar på HVB längre än planerat, vilket i sin tur medför extra kostnader utifrån minskade intäkter. Eftersom en betydande del av ungdomarna är i ålderspannet år kommer den minskning av ersättningen från kr per dygn till 750 kr per dygn ge en avsevärd ekonomisk effekt för kommunen. Socialsekreterarna kommer att få en ökad arbetsbelastning inledningsvis då beslut ska omprövas, huruvida det är lämpligt med placering i stödboende. Därefter en minskad arbetsbelastning i och med färre SoLplaceringar. 3.7 Ersättning för ensamkommande barn och unga som är placerade i annan kommun än anvisningskommunen Bedömning: När ensamkommande barn och unga är placerade i en annan kommun än anvisningskommunen och ansvaret för ärendet har flyttats över till socialnämnden i den kommun där barnet eller den unga bor, bör ersättningen betalas ut till den kommun där barnet eller den unga bor. När Socialnämnden i anvisningskommunen har kvar ansvaret för barnet eller den unga och placeringen är i en annan kommun, bör ersättningen betalas till anvisningskommunen. Sida 10 av 13

204 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Nuvarande ersättningar: Idag får kommunen ersättning för faktiska kostnader vid externa placeringar för barn med uppehållstillstånd och ersättning med kronor per dygn för asylsökande. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Idag har Östersunds kommun ca 35 ensamkommande barn som är externt placerade, varav de flesta med uppehållstillstånd. Den faktiska kostnaden uppgår till ca 22 mkr för 2016 och skulle med nya ersättningsregler rakt över innebära en minskning av ersättning/intäkter för kommunen med ca 13 mkr. Efter kontakt med Regeringskansliet och Arbetsmarknadsdepartementet kvarstår dock en del frågetecken kring dessa regler. Vad gäller för de pågående placeringarna, ska de omplaceras tillbaka till hemkommunen för att generera ersättning? Reglerna angående överenskommelser om övertagande av ansvar för ärenden mellan socialtjänsterna vid externa placeringar i annan kommun torde bli än svårare än idag med tanke på den låga ersättningen. Det finns också en risk att kommunen får svårt att hitta andra boendelösningar för dessa ungdomar med den korta omställningstiden och som även motsvarar ersättningsnivån. Till detta kommer även de svårigheter kommunen redan idag har att hitta familjehem som boendealternativ, i denna region. Familjehem tar lång tid att utreda och i dagsläget inkommer få intresseanmälningar om att bli familjehem, enligt Familjehemscentrum. Det är troligt att efterfrågan på familjehem kan komma att öka och då blir situationen än mer kritiskt, särskilt när det gäller att hantera mer akuta placeringar. 3.8 Ersättning för faktiska kostnader i vissa särskilda situationer Bedömning: För asylsökande ensamkommande barn samt ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd som är placerade med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller med stöd av socialtjänstlagen (SoL) i fråga om de som har motsvarande vårdbehov, bör kommunen få ersättning för faktiska kostnader. Ersättning för faktiska kostnader bör betalas ut i efterskott efter ansökan. Kommunen bör ansöka om ersättningen kvartalsvis i efterskott, senast inom sex månader efter den sista månaden i det kvartal som ersättningen avser. Har kommunen fått automatiskt utbetald ersättning för den person och den tidsperiod som ansökan avser, bör inte ersättning för faktiska kostnader betalas ut. Sida 11 av 13

205 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun För unga som har fyllt 18 men inte 21 år, saknar föräldrar i landet och som kommunen inte har rätt till schablonersättning för bör kommunen ha rätt till ersättning för kostnader för försörjningsstöd. Ersättning för kostnader för försörjningsstöd bör betalas ut i efterskott efter ansökan. Ansökan bör göras senast sex månader efter den månad som ersättningen avser. Nuvarande ersättningar: Krävs ytterligare tydliggöranden kring denna punkt för att beräkningar och jämförelser ska kunna göras. Konsekvenser av nytt ersättningssystem: Eftersom schablonersättningen är högre för ungdomar som uppbär/uppburit CSN, finns incitament att anpassa skolan utifrån individuella behov, något som kommer att kräva pedagogiska resurser från gymnasieskolan,/jgy. 3.9 Ikraftträdande m.m. Bedömning: Det nya ersättningssystemet bör träda i kraft den 1 januari För kostnader som uppkommit under 2016 bör ersättning lämnas enligt nuvarande reglering. Det bör vara möjligt att ansöka om ersättning för kostnader som uppstått före den 1 januari 2017 fram till den 1 juli Kommentarer: Östersunds kommun har en uppsägningstid för avtalet gällande ensamkommande barn och unga som sträcker sig till och med 31 mars Ändringar av ersättningssystemet föreslås träda i kraft från och med 1 januari Huruvida Östersunds kommun har rätt att återsöka för kostnader enligt nuvarande reglering fram till och med 31 mars, eller om det ska ske i enlighet med det nya ersättningssystemet är i dagsläget oklart enligt Migrationsverket. Sida 12 av 13

206 18, KF :00 / Bilaga: Remiss nytt ersättningssystem EKB Ösd kommun Sammanfattning: Konsekvenserna av införandet av det nya ersättningssystemet kommer uppskattningsvis att innebära minskade intäkter om minst 53 mnkr, beräknat på ungdomar. Den exakta ekonomiska effekten är svår att beräkna eftersom ersättningarna är individbaserade och det kvarstår ännu många frågetecken kring en del av förslagen gällande de nya schablonersättningarna. Vi ser dock att en del av ersättningarna kommer att i princip halveras jämfört med idag. Till detta kommer också det faktum att vi under det senaste året har haft stora snabba kostnadsökningar till följd av den ökade flyktingströmmen. För att snabbt lösa bristen på boendeplatser har kommunen varit mer eller minder tvingade att teckna både dyra och med långa hyreskontrakt. Lägre ersättningsnivåer i kombination med kort omställningstid ger både minskade intäkter och ökade kostnader för kommunen. Förändringen i ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga, och de besparingar som görs i och med detta, sker med hänvisning till att hänsyn även måste tas till andra prioriterade områden. Risken är dock stor att detta blir en kortsiktig plan, bland annat om de demografiska aspekterna vägs in. Andelen äldre i Sverige ökar och Arbetsförmedlingen förutspår stora behov av arbetskraft framöver inom en rad yrkesområden. För att underlätta i omställningen för de ensamkommande barnen och för att kunna arbeta med normer och värderingar, är det avgörande att kommunerna får medel och möjligheter att arbeta med integrationsfrämjande insatser. Här inkluderas även de insatser som syftar till att öka andelen unga ensamkommande som går ut i arbete eller studier. Ersättningsnivåer i paritet med de verkliga behoven ser vi som en gynnsam investering för kommunen, regionen och Sverige som helhet, som kommer att tillgodose behov hos andra behövande grupper. Med minskade ramar riskerar dock det långsiktiga perspektivet att gå förlorat. Det bör dock framhållas att vi anser att det är positivt att ersättningssystemet ses över och att förändringarna, genom ökad andel schabloner, avser förenkla administrationen kring återsök. Förutsägbarheten för erhållna ersättningar ökar i och med att återsök för faktiska kostnader minskar. Socialnämnden Östersunds kommun Sida 13 av 13

207 18, KF :00 / Bilaga: Minskad ersättning HVB jämförelser Detta erbjuder Ung integrations HVB idag Scenario beroende på bemanningsgrad på HVB Aktivitet Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lagstadgat Kontaktpersonal Ja Ja Ja Socialsekreterare Ja Ja Ja Vårdplan Ja Ja Ja Genomförandeplan Ja Ja Ja Månadsrapporter Ja Ja Ja Introduktion Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn) Mottagande Ja Ja Ja Introduktion närområdet Ja Ja Nej Följa med på läkar- och tandläkarbesök Ja Ja, vid behov Ja, första gången Följa med till skolan vid behov Ja Ja Nej Introducera ungdomen i att hitta själv Ja Ja Ja Stötta ungdomen i att hitta fritidsaktiviteter Ja Ja Nej Hitta Rätt, Snacka Loss och repulse Hitta Rätt Genomgång Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Studiebesök Ja, individuellt Ja, individuellt Nej repulse Ja, i egen regi Ja, i egen regi Inte i egen regi Snacka loss Ja Ja Nej Mat - planering, inköp etc. Introduktion, matlagning Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Kost- och näringslära Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Ekonomi Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Planering, matinköp Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Daglig omsorg och stötta till eget ansvar Individuella samtal* Ja Ja Ja Läxhjälp Ja, individuellt Ja, i grupp Nej Socialt lärande Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, i grupp

208 18, KF :00 / Bilaga: Minskad ersättning HVB jämförelser Detta erbjuder Ung integrations HVB idag Scenario beroende på bemanningsgrad på HVB Aktivitet Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn) Praktiskt lärande Ja, individuellt Ja, delvis Nej Psykosocialt stöd Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Stötta i att klara sig själv** Ja, individuellt Ja, delvis Nej Aktiviteter Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, i grupp Gemensamma aktiviteter Ja Ja Nej Introduktion närområdet Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, i grupp Externa kontakter*** Ja, individuellt Ja, delvis Ja, delvis Avslag - återvändande Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Asylprocessen Ja, individuellt Ja, individuellt Ja, delvis Följa med på externa besök**** Ja, individuellt Ja, delvis Nej Säkerhet Brandgenomgång Ja Ja Ja Vetskap om andra, externa ungdomar som befinner Ja Ja Nej sig i lokalen/boendet Extra bemanning i kris Ja Ja, men mer sällan Nej Vägledare med utökat ansvar Ja Ja Nej Förebyggande arbete Mående (psykiskt/fysiskt) Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Incidenter Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Riskbruk (droger, självmedicinering) Ja, individuellt Ja, individuellt Nej Närvarande vuxen i vardagen Ja Ja Ja, men begränsat Förebyggande arbete***** Ja Ja, delvis Nej Sex-, samlevnads- och jämställdhetsfrågor Värdegrundsarbete Ja, individuellt Ja, i grupp Nej Kompetens personal och bemanning Handledning Ja Ja, vid behov Nej Utbildningar Ja Ja, men mer sällan Enstaka tillfällen Planeringsdagar Ja Ja, men mer sällan Nej

209 18, KF :00 / Bilaga: Minskad ersättning HVB jämförelser Detta erbjuder Ung integrations HVB idag Scenario beroende på bemanningsgrad på HVB Aktivitet Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn) Kommunbidrag 80 % beläggning 30,7 mkr 21,6 mkr 10,5 mkr Kommunbidrag 100 % beläggning 20 mkr 11 mkr 0 siffrorna ovan är inklusive hyra Fagerbacken på 2 mkr * = Uppföljningar utifrån BBIC - hälsa, utbildning, känslor och beteende, sociala relationer ** = Vägleda, visa på, introducera i samhällsorientering i syfte att ungdomen ska klara sig själv i eget boende utan personal *** = Skola. God man/särskilt förordnad vårdnadshavare, BUP, elevhälsan etc. **** = Läkare, tandläkare, socialsekreterare etc. ***** = Det förebyggande arbetet gäller droger, kriminalitet, utanförskap, radikalisering, marginalisering, självdestruktivitet, hot och våld mm. Detta eftersom ensamkommande anses vara en särskilt utsatt grupp och därmed riskerar att hamna i något av ovanstående. Nuläge (0,7 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,6 pers. i snitt per barn) Lägre bemanning (0,3 pers. i snitt per barn)

210 18, KF :00 / Bilaga: Kopia av Sänkt ersättning låg bemanning Jämförelser mellan önskat läge och faktiskt läge utifrån lägre ersättning. Aktivitet IVO:s rekommendation kring bemanning HVB (0,6 pers. i snitt per barn) Faktisk bemanning utifrån lägre ersättning (0,18-0,21 pers. i snitt per barn) Lagstadgat Kontaktpersonal Ja Ja, men det innebär minst fem ungdomar per personal. Socialsekreterare Ja Ja Vårdplan Ja Ja Genomförandeplan Ja Ja, men det kommer inte bli möjligt att genomföra insatser som kräver personalinsatser. Månadsrapporter Ja Nej, vilket kommer innebära att socialtjänsten inte får den information de behöver för att kunna utreda vilka behov den unge har. Konsekvensen blir i så fall att socialsekreteraren måste träffa sin ungdom betydligt oftare för att få en bra bild = större arbetsbörda på socialsekreterarna. Uppföljning insatser Ja Delvis. Introduktion Mottagande Ja Ja Introduktion närområdet Ja Nej Följa med på läkar- och tandläkarbesök Ja, vid behov Nej, det går heller inte läggas på gode männen då det inte ingår i deras uppdrag. Följa med till skolan vid behov Ja Nej Introducera ungdomen i att hitta själv Ja Delvis, men det kommer inte bli möjligt att följa med, endast visa vilka alternativa kommunikations-medel som finns

211 18, KF :00 / Bilaga: Kopia av Sänkt ersättning låg bemanning Stötta ungdomen i att hitta fritidsaktiviteter Ja Nej Hitta Rätt*, Snacka Loss** och repulse*** Hitta Rätt Genomgång Ja, individuellt Nej Studiebesök Ja, individuellt Nej Ja, i egen regi repulse Kommer inte bli möjligt att överhuvudtaget hinna fånga upp signaler. Snacka loss Ja Nej Mat - planering, inköp etc. Introduktion, matlagning Ja, individuellt Nej Kost- och näringslära Ja, individuellt Nej Ekonomi Ja, individuellt Nej Planering, matinköp Ja, individuellt Nej Daglig omsorg och stötta till eget ansvar Individuella samtal Ja Väldigt sällan. Läxhjälp Ja, i grupp Nej Socialt lärande Ja, individuellt Nej Praktiskt lärande Ja, delvis Nej Psykosocialt stöd Ja, individuellt Nej Stötta i att klara sig själv Ja, delvis Nej Aktiviteter Ja, individuellt Nej Gemensamma aktiviteter Ja Nej Introduktion närområdet Ja, individuellt Nej Externa kontakter (gode män, sfv, skola etc.) Ja, delvis Nej Avslag - återvändande Ja, individuellt Nej Asylprocessen Ja, individuellt Nej Ja, delvis Följa med på externa besök (utv.samtal, BUP, läkare) Nej Säkerhet Brandgenomgång Ja Nej Vetskap om andra, externa ungdomar som befinner Ja Nej sig i lokalen/boendet Extra bemanning i kris Ja, men mer sällan Nej Vägledare med utökat ansvar Ja Nej Förebyggande arbete Mående (psykiskt/fysiskt) Ja, individuellt Nej Incidenter Ja, individuellt Nej Riskbruk (droger, självmedicinering) Ja, individuellt Nej Närvarande vuxen i vardagen Ja Nej Förebyggande arbete Ja, delvis Nej Sex-, samlevnads- och jämställdhetsfrågor Värdegrundsarbete Ja, i grupp Nej Kompetens personal och bemanning Handledning Ja, vid behov Nej Utbildningar Ja, men mer sällan Nej

212 18, KF :00 / Bilaga: Kopia av Sänkt ersättning låg bemanning Dygnetruntbemanning Ja Nej, detta innebär ca 3 personal totalt på ett boende med 16 platser. Vi kommer bryta mot lagen. En personalgrupp på ca tre personer kommer endast kunna vara där vissa dagar i veckan. Övrig tid kommer det vara obemannat; såväl nätter som dagar och kvällar. Planeringsdagar Ja, men mer sällan Nej *Hitta Rätt är ett utbildningsmaterial för ensamkommande barn och unga och är utvecklat och strukturerat utifrån BBIC:s teman. Det är ett individuellt anpassat material med koppling till den unges genomförandeplan. Fokus är på praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. Metoden syftar till en kvalitetssäkring av det pedagogiska arbetet. ** Snacka Loss är en strukturerad form av gruppsamtal för ensamkommande barn och unga. Målet med gruppsamtalen är att deltagarna ska få verktyg att hantera vardagssituationer så att spänningar inte omvandlas till stress och psykisk ohälsa. Detta sker genom samtal kring flera olika ämnen som har betydelse för varje deltagares känsla av sammanhang - KASAM. Snacka Loss är utvecklat av Rädda Barnen i samarbete med Aleris. *** RePULSE-metoden bygger på ett kognitivt synsätt där individen får hjälpmedel och tränar sig själv på att hantera sina impulser på ett nytt sätt. Den är uppbyggd utifrån en triad med de tre hörnstenarna - känsla, tanke, handling. En lika viktig grundsten i filosofin bakom RePULSE är förhållningssättet, som bygger på ett samarbete mellan två forskare. Eftersom varje människa är expert på sig själv, utforskar vi tillsammans vilka tankefällor och känslomässiga reaktioner som styr det destruktiva beteendet. Att arbeta med repulse är att träna på att hantera sina impulser på ett konstruktivt sätt.

213 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersätt... Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersättning Om bemanningen sänks på HVB från 0,6 till 0,18-0,21 i snitt per ungdom innebär det en minskning av personalstyrkan från nio vägledare till tre i snitt på totalt 16 ungdomar. Med tre vägledare går det inte att ha en bemanning dygnet runt, vilket lagen kräver. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, rekommenderar en bemanning på 0,6-0,7 i snitt per ungdom för att dels få till en trygg och säker verksamhet med personal som finns tillgänglig dygnet runt, dels för att den befintliga personalen ska kunna tillmötesgå de krav föreskriften säger. Enligt HSLF-FS, 2016:55, vilken är Socialstyrelsens föreskrift om HVB står det: Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende bör särskilt beakta behovet av samverkan för att säkerställa att den person är placerad där får sina behov av hälso- och sjukvård, och tandvård, skolgång, sysselsättning och fritidsaktiviteter tillgodosedda. (2 kap. 2 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende ska fastställa rutiner för 1. Hur bedömningen enligt 3 kap. 11 socialtjänstförordningen (2001:937) av om hemmet är lämpligt ska göras, 2. Hur personalen ska förebygga och uppmärksamma samt även agera vid kränkningar, övergrepp, hot, våld och självskadebeteenden, och 3. Hur en drogfri miljö ska upprätthållas (2 kap. 3 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Vid lämplighetsbedömningen ska den som beslutar om inskrivningen särskilt beakta hur personens behov av vård kan tillgodoses med hänsyn tagen till 1. De arbetssätt och metoder som hemmet använder, och 2. Personalens kompetens. Det ska även göras en bedömning av om vården kan ges under trygga och säkra former. Vidare ska det beaktas om placeringen kan innebära negativ påverkan mellan de placerade personerna (3 kap. 3 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende ska, om det inte finns hinder enligt bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt, se till att socialnämnden 1. Uppmärksammas på om den placerade personens behov förändras, 2. Informeras om andra faktiska omständigheter och förhållanden som har betydelse för vården av den placerade personen, och 3. I god tid innan vården upphör får uppgifter om hur den placerade personen kan förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats (4 kap. 2 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas.

214 18, KF :00 / Bilaga: Konsekvenser med lägre bemanning utifrån minskad ersätt... Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende ska anpassa bemanningen i hemmet så att den ger förutsättningar för att 1. Tillgodose de behov av vård som de placerade personerna har, och 2. Säkerställa en trygg och säker vård (6 kap. 1 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Ett hem för vård eller boende ska vara bemannat dygnet runt om hemmet tar emot 1. Personer med psykisk funktionsnedsättning, eller 2. Barn (6 kap. 2 ). Kommentar: Detta kommer ej att kunna efterföljas. Sammanfattning: Vi kommer inte kunna bedriva HVB-hem utifrån Socialstyrelsens föreskrift. Vi kommer bryta mot lagen.

215 19, KF :00 SN: 1696/2016 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck I anslutning till Socialnämndens sammanträde lyfter Pär Fredriksson, Moderaterna ett förslag att socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upprätta en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Socialnämnden beslutade att föreslå fullmäktige att arbeta fram en kommunövergripande handlingsplan. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Uppdraget lämnas utan åtgärd då en kommunövergripande plan/strategi mot våld i nära relation, där hedersrelaterat våld och förtryck ingår, är under framtagande. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Socialnämndens protokoll , 97 Beslutet skickas till Socialnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

216 19, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Helena Albinsson Verksamhetscontroller Förslag till kommunstyrelsen Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck I anslutning till Socialnämndens sammanträde lyfter Pär Fredriksson, Moderaterna ett förslag att socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upprätta en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Socialnämnden beslutade att föreslå fullmäktige att arbeta fram en kommunövergripande handlingsplan. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Uppdraget lämnas utan åtgärd då en kommunövergripande plan/strategi mot våld i nära relation, där hedersrelaterat våld och förtryck ingår, är under framtagande. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Socialnämndens protokoll , 97 Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har redan fått uppdraget att ta fram en kommunövergripande plan/strategi mot våld i nära relation samt hedersrelaterat våld. I arbetet med planen/strategin, har förutom kommunledningsförvaltningen, även representanter från vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen deltagit. Planen/strategin förväntas kunna skickas på remiss till förvaltningarna under våren. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Socialförvaltningen Unto Järvirova Ekonomidirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

217 19, KF :00 / Bilaga: 97, SN PROTOKOLL Socialnämnden Diarienr Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck I anslutning till dagens sammanträde lyfter Pär Fredriksson, M, förslag att socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upprätta en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår fullmäktige att arbeta fram en kommunövergripande handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

218 20, KF :00 KS: 338/2017 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Inrättande av integrationsutskott Diarienr För att lyckas med integrationen och att skapa ett hållbart samhälle behövs en samlad och tydlig strategisk, politisk ledning som leder och samordnar arbetet och prioriterar insatser. Utifrån kommunstyrelsen ansvar att leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter föreslås att ett särskilt integrationsutskott inrättas inom kommunstyrelsen. Utskottets roll föreslås vara att på strategisk nivå hålla ihop och samordna frågor som rör mottagande och etablering av nyanlända flyktingar samt andra mer generella integrationsfrämjande insatser. I detta ligger bland annat omvärldsspaning för att skaffa kunskap och idéer om hur man framgångsrikt kan driva kommunens samlade arbete med mottagning, etablering och långsiktig integration, göra analyser, utveckla processer, utmana och ge inspel till nämndernas arbete samt uppföljning. Det handlar även om att vidareutveckla samverkan och samarbete internt och externt samt initiera nya arbetssätt och projekt. Integrationsstrategi 2020 som antagits av kommunstyrelsen i maj 2016 utgör en central plattform för utskottets utvecklingsfokus. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens reglemente (25-26 ) kompletteras bland annat med bestämmelsen ett utskott för integrationsfrågor ska inrättas. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut 1. Den politiska arbetsgruppen för integrationsfrågor ( pol-int ) upphör den 31 mars Kommunstyrelsen beslutar inrätta ett integrationsutskott med sju ledamöter från och med den 1 april Kommunstyrelsen utser följande ledamöter i utskottet: Ledamöter: Anders Edvinsson, S, Elisabet Öhrnell, V, Florian Stamm, Mp, Hanna Wagenius, C, Margareta Widell, L, Joel Nordkvist, M och Emanuel Sandberg, Kd. 4. Anders Edvinsson, S, utses till ordförande och Hanna Wagenius, C, utses till vice ordförande i utskottet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

219 20, KF :00 KS: 338/2017 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Omkostnaderna för integrationsutskottet tas ur kommunstyrelsens anslag för arvoden (verksamhet 10301) kronor omdisponeras från befintligt statsbidrag för flyktinmottagande och avsätts som utvecklingsmedel till utskottets förfogande. 7. Kommunstyrelsens delegationsordning kompletteras med rätt för integrationsutskottet att besluta om utvecklingsmedel inom befintlig ekonomisk ram. 8. Utskottet får i uppdrag att utarbeta förslag till arbetsordning, vilken därefter beslutas i kommunstyrelsen. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutad integrationsstrategi 2020 beslutad av kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunens nämnder och styrelser samt kommunala bolag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

220 20, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Annika Hermansson Utvecklingsstrateg Dan Osterling Områdeschef Förslag till kommunstyrelsen Inrättande av integrationsutskott För att lyckas med integrationen och att skapa ett hållbart samhälle behövs en samlad och tydlig strategisk, politisk ledning som leder och samordnar arbetet och prioriterar insatser. Utifrån kommunstyrelsen ansvar att leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter föreslås att ett särskilt integrationsutskott inrättas inom kommunstyrelsen. Utskottets roll föreslås vara att på strategisk nivå hålla ihop och samordna frågor som rör mottagande och etablering av nyanlända flyktingar samt andra mer generella integrationsfrämjande insatser. I detta ligger bland annat omvärldsspaning för att skaffa kunskap och idéer om hur man framgångsrikt kan driva kommunens samlade arbete med mottagning, etablering och långsiktig integration, göra analyser, utveckla processer, utmana och ge inspel till nämndernas arbete samt uppföljning. Det handlar även om att vidareutveckla samverkan och samarbete internt och externt samt initiera nya arbetssätt och projekt. Integrationsstrategi 2020 som antagits av kommunstyrelsen i maj 2016 utgör en central plattform för utskottets utvecklingsfokus. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutad integrationsstrategi 2020 beslutad av kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsens reglemente (25-26 ) kompletteras bland annat med bestämmelsen ett utskott för integrationsfrågor ska inrättas. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut 1. Den politiska arbetsgruppen för integrationsfrågor ( pol-int ) upphör den 31 mars Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

221 20, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kommunstyrelsen beslutar inrätta ett integrationsutskott med (tre sju) ledamöter samt (tre) ersättare från och med den 1 april Kommunstyrelsen utser följande ledamöter och ersättare i utskottet: Ledamöter: xxx Ersättare: yyy 4. xx utses till ordförande och yy utses till vice ordförande i utskottet. 5. Omkostnaderna för integrationsutskottet tas ur kommunstyrelsens anslag för arvoden (verksamhet 10301) kronor omdisponeras från befintligt statsbidrag för flyktinmottagande och avsätts som utvecklingsmedel till utskottets förfogande. 7. Kommunstyrelsens delegationsordning kompletteras med rätt för integrationsutskottet att besluta om utvecklingsmedel inom befintlig ekonomisk ram. 8. Utskottet får i uppdrag att utarbeta förslag till arbetsordning, vilken därefter beslutas i kommunstyrelsen. Bakgrund Integrationsarbetet är en central del i kommunens arbete för en hållbar samhällsutveckling. Det finns skäl att skapa arbetsformer som ger förutsättningar för den politiska ledningen att styra utvecklingen inom området. Integrationsfrågorna kräver sektorsövergripande strategier och åtgärder där möjligheterna att samordna kommunens resurser och samverka med andra aktörer måste finnas. Detta motiverar att det är kommunstyrelsen som i första hand bör hantera dessa frågor. Mot bakgrund av detta inrättades 2015 en politisk arbetsgrupp för integrationsfrågor ( pol-int ). Arbetsgruppen består av sju ledamöter. Arbetsgruppens uppdrag har i första hand varit att hålla sig uppdaterad om vad som händer inom området samt bereda ärenden till kommunstyrelsen. En central del har bestått i att utarbeta och initiera långsiktiga strategier och åtgärder inom integrationsområdet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

222 20, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Detta har resulterat i en ny integrationsstrategi som utarbetats med utgångspunkt i angelägna utmaningar inom området som framkommit vid analyser av nuläge och framtida behov samt kartläggning av processer inom området. Integrationsstrategi 2020 antogs i kommunstyrelsen i maj I syfte att ytterligare intensifiera utvecklingen och tydliggöra helhetsperspektiv och fortsatta mandat i de övergripande strategiska i integrationsarbetet i kommunen föreslås att ett särskilt integrationsutskott inom kommunstyrelsen upprättas. En förutsättning för integrationsutskottets arbete är att arbeta i positiv anda utifrån målsättningar i Integrationsstrategi 2020 och kommunfullmäktiges beslut om att Östersunds kommun årligen ska ta emot cirka 300 nyanlända med uppehållstillstånd. Detta innebär bland annat att se till att det finns beredskap och kapacitet i kommunens organisation för att ta emot och tillhandahålla kommunal service med god kvalitet för alla medborgare. Det innebär också att utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv tydliggöra vad som avses med att skapa bra förutsättningar för en god integration samt vilka uppdrag och vilken kvalitet berörda verksamheter ska ha för att bidra till detta. Eftersom mottagandet och etableringen av nyanlända och det långsiktiga integrationsfrämjande arbetet har en mer eller mindre framträdande koppling till de flesta av kommunens kärnverksamheter behöver all berörd kommunal verksamhet genomsyras av ett tydligt integrationsperspektiv. Kommunstyrelsens reglemente I kommunstyrelsens nuvarande reglemente anges att det ska finnas ett utskott; arbetsutskottet. Inrättande av ett särskilt utskott för integrationsfrågor förutsätter därför att beslut om en revidering beslutas av kommunfullmäktige. Reglementets 25 föreslås revideras enligt följande: Utskott och personaldelegerade 25 Inom kommunstyrelsen ska det finnas två utskott, nämligen ett arbetsutskott samt ett utskott för integrationsfrågor Inom kommunstyrelsen ska det även finnas två personaldelegerade som utses bland styrelsens ledamöter (en vardera från majoritet respektive opposition). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

223 20, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Arbetsutskottet är inte ett beredande organ. Det behandlar verkställighetsfrågor och avgör ärenden på delegation i den omfattning styrelsen bestämmer enligt särskilda delegationsbestämmelser. Integrationsutskottet svarar för kommunens övergripande integrationsfrågor och verkar strategiskt för att bidra till långsiktig hållbar utveckling inom integrationsområdet. Utskottets uppgift ska vara att strategiskt leda, samordna och följa upp kommunens samlade arbete med mottagande, etablering och integration. Arbetsutskottet ska ha fem ledamöter och fem ersättare. Integrationsutskottet ska ha (tre-sju) ledamöter samt (tre) ersättare. Ledamöter i utskott väljs av styrelsen bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i styrelsen. Ordförande och vice ordförande väljs av styrelsen bland utskottets ledamöter för samma tid som de invalts i styrelsen. Om ordföranden i utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. De personaldelegerade ansvarar för personalpolitiska frågor och avgör ärenden på delegation i den omfattning styrelsen bestämmer enligt särskilda delegationsbestämmelser. 26 Ersättare i arbetsutskottet kallas att tjänstgöra endast när ordinarie ledamot anmält förhinder. Om färre än fem ordinarie ledamöter som utsetts till integrationsutskottet kan närvara kallas ersättare. Ersättare ska kallas in till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller ersättare, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

224 20, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Uppdrag och mandat Integrationsutskottet föreslås svara för kommunens övergripande integrationsfrågor och verkar strategiskt för att bidra till långsiktig hållbar utveckling inom området. Utskottets uppgift föreslås vara att strategisk leda, samordna och följa upp kommunens samlade arbete med mottagande, etablering och integration: - mottagning av asylsökande och nyanlända flyktingar och etablering av nyanlända flyktingar; bostad, skola/utbildning, praktik, arbete, vägledning och socialt stöd, fritid och värdegrund. Det långsiktiga integrationsarbetet handlar vidare om att skapa goda förutsättningar för alla invånare att kunna ta del av kommunens service och att verka för goda förutsättningar för social sammanhållning där alla invånare ges möjlighet att mötas, bo, verka, arbeta och utvecklas på lika villkor. Områden där stora skillnader föreligger behöver särskilt synliggöras för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Utskottet skall hålla sig uppdaterad genom omvärldsspaning, väcka idéer, initiera utredningar samt ta initiativ till samarbete med statliga aktörer, civilsamhälle och företag. Integrationsutskottet ska ges mandat enligt arbetsordning och reglemente att vara operativa efter förslag från tjänstemän och/eller förtroendevalda. För att undvika att utvecklingsarbetet blir splittrat och att för stort inflytande koncentreras till ett fåtal ledamöter utgår mandatet för utskottet i första hand från angelägna utvecklingsområden och satsningar som finns angivna i antagen Integrationsstrategi Utskottet prioriterar och följer upp satsningar i den årliga handlingsplan som utarbetas från år till år fram till år Integrationsutskottet föreslås vidare kunna fatta beslut inom vissa ramar till exempel: - Medverkan och medfinansiering i projekt - Stöd till interna projektidéer mellan enheter inom kommunens organisationer eller mellan enheter inom den kommunala organisationen och externa aktörer. - Beredning/samråd med berörda nämnder kring mindre ansökningar med tydligt integrationsfrämjande syfte från externa organisationer. (Ansökningar från föreningar och idéburna organisationer bör i första hand hanteras via kultur- och fritidsnämnden för att undvika spretighet.) Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

225 20, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Tjänstemannastöd Till utskottet knyts en tjänsteman från kommunledningsförvaltningen - utvecklingsstrateg med fokus på integration. Kommundirektör medverkar vid behov vid utskottets sammanträden. För att få en tjänstemannaorganisation som verkar utifrån ett helhetsperspektiv och underlättar utskottets arbete nybildas ett integrationsforum med tjänstemän från kommunens mest berörda verksamheter. Forumet träffas inför utskottets sammanträden för avrapportering av pågående arbete/utveckling samt dialog och eventuell initiering av nya uppdrag. Nämndadministrationen inom kommunledningsförvaltningen svarar för sekreterarskap och övrigt administrativt stöd. Utskottet föreslås sammanträda vid fem - sex tillfällen årligen. Avgränsningar Beslut av principiell art och eventuella avtal med statliga verk och myndigheter som kommunen kan komma att träffa avtal ska fattas i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Ekonomiska konsekvenser/budget Kostnaden för arvoden beror bland annat på integrationsutskottets sammansättning av ledamöter. Kostnaderna tas ur kommunstyrelsens anslag för arvoden (verksamhet 10301) kronor avsätts som utvecklingsmedel till utskottets förfogande och tas ur befintliga statsbidrag för flyktingmottagande. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Kommunens nämnder och styrelser samt kommunala bolag. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

226 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen

227 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration Varför en integrationsstrategi? Vad är integration?... 4 Termer, begrepp och definitioner som används i strategin... 5 Mål Långsiktigt mål 1: Fler nya Östersundare... 6 Kvantitativa mål:... 6 Strategi: Långsiktigt mål 2: Bättre tillvarata ny kompetens och skapa förutsättningar för ökat deltagande i arbetslivet... 6 Kvantitativa mål:... 7 Delmål:... 7 Strategi: Långsiktigt mål 3: Kvalitativ service, stöd och utbildning för alla... 8 Delmål:... 8 Kvantitativa mål:... 8 Strategi: Långsiktigtmål 4: Ökad social sammanhållning... 8 Delmål:... 8 Kvantitativt mål: Strategi: Uppföljning Indikatorer Område inflyttning/mångfald Område arbete/kompetensförsörjning Område kommunal service, stöd och utbildning Område social sammanhållning

228 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Inledning Östersund behöver integration Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. Den viktigaste komponenten för befolkningsutvecklingen är inflyttningen. För Östersund, liksom för många andra kommuner är utomeuropeisk inflyttning den viktigaste befolkningsförflyttningen som motsvarar kommunens framtida behov av invånare och arbetskraft. Östersunds kommun behöver bli fler invånare som med sina unika kvalitéer bidrar till vår utveckling. Mot bakgrund av oroligheterna i omvärlden tyder allt på att, framförallt den utomeuropeiska, invandringen till Sverige kommer att fortsätta öka under överskådlig framtid. För att inflyttningen ska bli bestående och hållbar krävs att nya invånares kompetens, kreativitet och arbetskraft tas tillvara på bästa sätt. Det är också viktigt att alla känner sig välkomna och delaktiga. Därför är ett varmt värdskap och inkludering avgörande faktorer för att Östersund ska upplevas positivt. Integrationsstrategin är ett led i detta arbete och har som övergripande mål att Östersund ska vara en attraktiv plats att bo och verka i, för alla människor, oavsett ursprung. Ett attraktivt Östersund är öppet och inkluderande med hög grad av social sammanhållning. Mångkultur är en del av dynamiken. Ett Östersund som lyckas med att eliminera diskriminering och rasism kommer ha mycket större möjligheter att lyckas med integration. Integration gäller alla som bor i ett samhälle och social sammanhållning innefattar både individens tillgång till sociala nätverk och relationer, såväl som samhällets öppenhet för minoriteter. En framgångsrik integration bidrar till ett attraktivt Östersund och kan på så sätt både främja inflyttning och stävja utflyttning. Med rätt förutsättningar kommer de nyinflyttade kommuninvånarna vara av stor betydelse för att klara kommunens framtida kompetensförsörjning. 3

229 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Varför en integrationsstrategi? De senare åren har i hög grad handlat om att klara av det utökade antalet asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd i kommunen och att ställa om berörda verksamheter till de förändringar som skett på området. För att mottagandet och integrationen långsiktigt ska fungera är det viktigt att det finns ett långsiktigt perspektiv i arbetet. I integrationsstrategin knyts pågående insatser samman och målsättningen för integrationsarbetet i Östersunds kommun tydliggörs. En strategi för integration är viktig för att tydligt belysa vilka områden som kommunen behöver arbeta mer med för att även i framtiden stärka kommunens befolkningsutveckling, innovation och tillväxt. Integration är ett tillstånd men även en process som uppnås genom att till exempel invandrare stegvis når en jämlikhet med infödda individer. Denna sker i form av delaktighet i olika typer av sociala relationer i samhället så som arbetsliv, boende, politiskt deltagande och tillgång till sociala nätverk. Integrationspolitikens mål ska främst uppnås genom insatser som riktar sig till hela befolkningen. Ibland måste däremot dessa insatser ske riktat mot en speciell grupp människor för att stödja och möjliggöra integration. Vad är integration? Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Inom forskningen beskrivs ofta integration som en flerdimensionell process. Integrationsprocessen sker både på individuell nivå och på samhällsnivå vilket också innebär att man har ett gemensamt ansvar för en lyckad integration. Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper. Den officiella uppfattningen är att integration omfattar tillträde till arbetsmark-naden, egenförsörjning, delaktighet i samhällslivet och kunskaper i det svenska språket. Integration ska däremot inte innebära assimilation, det vill säga förnekande av kulturell bakgrund och etnisk identitet. Motsatsen till integration är segregation och utanförskap, något lika oönskat som assimilering. Integration omfattar rätten att behålla sin kulturella särart och sin etniska identitet. Däremot måste alltid en viss anpassning ske i olika möten mellan människor och denna anpassning måste vara ömsesidig. 4

230 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Termer, begrepp och definitioner som används i strategin Asylsökande person som befinner sig i kommunen under sin asylperiod i väntan på att få sin asylansökan prövad av Migrationsverket. Personen kan bo i eget boende eller i något av Migrationsverkets boenden. Ibland blir personen kvar i Migrationsverkets boende efter beviljat uppehållstillstånd i väntan på att få stöd med bosättning. Nyanländ flykting person som efter att ha sökt asyl fått uppehållstillstånd och bosatt sig någonstans i Sverige. En person räknas som nyanländ under de två första åren efter beviljat uppehållstillstånd (den så kallade etableringsfasen.) Nyanlända kan vara både personer som blivit anvisade till Östersunds kommun och därmed fått hjälp via myndigheterna att ordna boende, eller så kallade egenbosatta, som på egen hand valt att ordna boende och bosätta sig i Östersund. Skyddsbehövande personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av flyktingskäl, synnerligen ömmande omständigheter eller på grund av skyddsbehov, samt deras anhöriga. I gruppen ingår samtliga som fått uppehållstillstånd efter 1985 utifrån skälen ovan. Utomnordiskt född alla som är folkbokförda i Sverige men födda i land utanför Norden. Utrikes född - alla personer som är folkbokförda i Sverige men födda i annat land (det vill säga även nordiska medborgare). 5

231 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Mål Långsiktigt mål 1: Fler nya Östersundare Östersund behöver medborgare från olika delar av världen för ökad kreativitet och utveckling. Kommunen behöver skapa förutsättningar för fler nyanlända att bo, verka, arbeta, utvecklas och trivas i kommunen. För att få fler att på egen hand välja att bosätta sig i kommunen behöver asylsökande i högre uträckning inkluderas och välkomnas till kommunen. Kvantitativa mål Minst 10 % av befolkningen är utrikes födda år 2020 Strategi Östersunds kommun har som ambition att årligen ta emot minst 300 nyanlända med uppehållstillstånd, varav en allt större andel utgörs av personersom på egen hand väljer att bosätta sig i kommunen. Cirka ett hundratal bostäder (med rimliga hyresnivåer som i möjligaste mån sprids geografiskt över hela kommunen) framskapas årligen för kommunens flyktingmottagande. Kommunen som helhet har ett strukturerat och effektivt arbetssätt för planering, flexibelt tillhandhållande av lokaler och övrig resurstilldelning till berörda verksamheter i kommunen. Långsiktigt mål 2: Bättre tillvarata ny kompetens och skapa förutsättningar för ökat deltagande i arbetslivet Många nyanlända har kompetenser som såväl offentliga arbetsgivare och näringsliv har ett stort behov av. Kommunen behöver i samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för snabbare inträde på arbetsmarknaden. En effektivare matchning och flexiblare möjlighet till påbyggnadsutbildning behövs. Nyanlända inom etableringen och utrikes födda ungdomar som står utanför arbetsmarknaden behöver 6

232 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 särskilt prioriteras. Med kommunens 5000 anställda är Östersunds kommun också en viktig arbetsgivare som ska ligga i framkant när det kommer till ta emot våra nya Östersundare såväl som praktikanter som i subventionerade och reguljära anställningar. Kvantitativa mål Nyanlända som efter avslutad etablering är i arbete eller studier uppgår till minst 50 procent år Andelen skyddsbehövande och deras anhöriga 1 i åldern år som förvärvsarbetar ska öka och ligga på minst 60 procent år För gruppen utrikes födda ungdomar i åldern ska andelen öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd minska för att år 2020 ligga högst på samma nivå som kommunens inrikes födda i samma ålder. Minst 8 % av de kommunanställda är utomnordiskt födda år Delmål Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare skapa förutsättningar för att fler nyanlända tidigt ges möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens i den kommunala organisationen. Kommunen ska i sin roll som samhällsutvecklare och samverkanspart verka för att fler nyanlända tidigt får möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens i såväl privat, offentlig som idéburen sektor. Kommunen ska i samverkan med Arbetsförmedlingen utmana och stödja näringslivet att möjliggöra för anställda att vara mentor för nyanlända samt tillhandahålla praktikplatser/subventionerade anställningar. Kommunen ska i samverkan med berörda aktörer aktivt verka för innovativa arbetssätt och system för förbättrad matchning. Kommunen ska i ökad utsträckning verka för att i samverkan med andra aktörer ta fram skräddarsydda flexibla utbildningsplatser utifrån behov. Kommunen ska i ökad utsträckning stärka nyanlända individers möjlighet att växa i fråga om möjlighet till företagande och utbildning (bland annat genom att möjliggöra olika inriktningar inom SFI). Kommunen ska i samverkan med idéburen sektor och sociala företag stimulera till meningsfull sysselsättning för nyanlända som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kommunen som helhet har ett strukturerat arbetssätt i fråga om att tillhandahålla ett utökat antal praktikplatser och subventionerade anställningar för personer som är utrikes födda. Respektive förvaltning i kommunen tilldelas årligen ett fördelningstal med hur många praktikplatser och subventionerade anställningar som ska tillhandahållas. Fördelning sker utifrån hur sammansättningen av anställda i respektive förvaltning ser ut i nuläget och utifrån inventering av framtida kompetensbehov. Östersunds kommun har i rollen som arbetsgivare en ambition att årligen erbjuda cirka ett hundratal av de som är inskrivna i etableringen en praktikplats eller subventionerad anställning inom kommunen som helhet. Strategi Kommunen ska aktivt arbeta med bla social hänsyn i upphandling i syfte att öka antalet praktikplatser och subventionerade anställningar för nyanlända. 7

233 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Långsiktigt mål 3: Kvalitativ service, stöd och utbildning för alla Kommunen behöver en modern och effektiv organisation som kan möta alla medborgargrupper i samhället med god kvalitet. En kvalitativ och effektiv skolgång för nyanlända barn och ungdomar behöver särskilt prioriteras. Den samhällsförändring som skett på senare år behöver bättre avspegla sig i kommunens serviceorganisation. Inom den kommunala organisationen finns behov av ökad kunskap och medvetenhet om såväl migrations- och integrationsfrågor som normkritik och diskriminering. Delmål Förbättra kommunens roll som servicegivare för alla medborgargrupper. Kvantitativa mål Andelen utrikes födda elever med behörighet till gymnasieskolan ska öka. Andelen utrikes födda elever med behörighet till högre studier ska öka. Strategi Kommunen ska i sin roll som servicegivare verka för att den kommunala organisationen har förmågan att tillhandahålla stöd och service från rätt instans. Anställda och förtroendevalda inom Östersunds kommun ska ges möjlighet till ökad kunskap om migrations- och integrationsfrågor samt ökad medvetenhet om normkritik och diskrimineringsfrågor. Kommunen ska ha en webbplats med e-tjänster och blanketter som är utformade så att de i högre utsträckning kan nyttjas av användare med annat modersmål än svenska. Kommunen ska aktivt verka för en bättre och effektivare skolgång för nyanlända barn och ungdomar som börjar i svensk skola under senare del av grundskolan (efter åk 6). Kommunen ska i ökad utsträckning samverka med Mittuniversitet i syfte att dra nytta av aktuella forskningsprojekt inom området. Långsiktigt mål 4: Ökad social sammanhållning För att främja kontakt mellan människor behövs såväl förståelse för varandras olikheter som medvetenhet om sig själv. Det behövs även praktiska förutsättningar för att mötas och lära känna varandra. Mötet behöver ske i sammanhang som skapar mening och välbefinnande. Gruppen nyanlända barn och ungdomar ska särskilt prioriteras. Även utanför den kommunala organisationen finns behov av ökad kunskap och medvetenhet om såväl migrations- och integrationsfrågor som normkritik och diskriminering. Det finns också behov av naturliga mötesplatser där kommunens olika medborgargrupper kan mötas och samspela med varandra. Delmål Kommunen ska i sin roll som samhällsutvecklare och samverkanspart skapa förutsättningar för ökad förståelse och kontakt mellan kommunens medborgare. Kvantitativa mål Skillnader i upplevelsen av sociala relationer (tillit, stöd, socialt deltagande) mellan utrikes födda och svenskfödda ska minska. 8

234 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Strategi Kommunen ska i externa sammanhang verka för ökad kunskap om migrations- och integrationsfrågor och ökad medvetenhet om normkritik och diskrimineringsfrågor. Kommunen ska i dialog med idéburen sektor synliggöra och stimulera såväl samverkan som initiativ inom områden där behov av kompletterande insatser och stöd finns. Kommunen ska i samverkan med andra verka för att stimulera meningsfulla, kontaktskapande och hälsofrämjande aktiviteter för asylsökande och nyanlända. Kommunen ska aktivt verka för ökad dialog och medvetenhet i värdegrundsfrågor och frågor kring jämställdhet för nyanlända ungdomar. Nyanlända barn och ungdomar ska tidigt inkluderas i sammanhang som erbjuder naturliga kontaktytor med andra barn och ungdomar. 9

235 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Uppföljning Prioriterade aktiviteter som ska bidra till att uppnå målen i strategin preciseras närmare i handlingsplan för respektive år fram till En prioritering av särskilt angelägna långsiktiga mål och delmål görs årligen i handlingsplan. Aktiviteter i handlingsplan samt angivna indikatorer följs upp årligen i samband med bokslut. Om förutsättningarna skulle komma att förändras nämnvärt under perioden från idag till 2020 sker en revidering av strategin innan Indikatorer Område inflyttning/mångfald Antal kommunmottagna Andel av befolkningen som är utrikes födda Område arbete/kompetensförsörjning Andel vuxna nyanlända som efter avslutad etablering arbetar eller studerar Andel öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i gruppen utrikes födda ungdomar i åldern Andelen skyddsbehövande och deras anhöriga i åldern år som förvärvsarbetar Andel av kommunanställda som är utomnordiskt födda Område kommunal service, stöd och utbildning Andel utrikes födda som avslutar nionde klass med behörighet till nationellt program Andelen utrikes födda elever med behörighet till högre studier Område social sammanhållning Upplevelsen av sociala relationer (tillit, stöd, socialt deltagande) hos utrikes födda (uppgift för riket) 10

236 20, KF :00 / Bilaga: Integrationsstrategi 2020 Östersunds kommun Östersunds kommun, Östersund. Telefon: Fax:

237 21, KF :00 KS: 349/2017 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Revidering av reglemente för Kommunstyrelsen Nuvarande punkterna n och o i 2 kommunstyrelsens reglemente innebär att kommunstyrelsen leder och samordnar kommunövergripande utveckling av informationssystem, e-förvaltning och informationsteknik samt inom det egna verksamhetsområdet utvecklar e-förvaltning och e-tjänster. Då kompetensen inom IT-området numera finns hos IT-enheten under utförarstyrelsen föreslås ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente. I kommunstyrelsens reglemente 2, som ett sista stycke, föreslås följande text införas: Kommunstyrelsen har funktionen som beställarnämnd gentemot utförarstyrelsen utifrån kommunstyrelsen ansvar enligt punkt n och o. I utförarstyrelsens reglemente under 1 d anges att nämnden ska utföra de uppdrag kommunens övriga nämnder beställer av utförarstyrelsen. Beställande nämnd äger och råder över det utförarstyrelsen fått uppdrag att utföra. Denna befintliga skrivelse anses omfatta de uppdrag som kommunstyrelsen lämnar varför en ändring i utförarstyrelsens reglemente inte är nödvändig. Yrkande Joel Nordkvist, M: 15 om ersättare för ordförande ändras från Den till åldern äldste ledamoten till Den ledamot som tjänstgjort längst antal år i kommunstyrelsen. Ordförande frågar om kommunstyrelsen bifaller Joel Nordkvists yrkande med ett uppdrag till kommundirektören att utreda det praktiska förfarandet gällande fastställande av ledamöters tjänstgöringstid och finner att det blir kommunstyrelsens beslut. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner ändringarna i kommunstyrelsens reglemente med följande ändring i 15 om ersättare för ordförande: Den till åldern äldste ledamoten ändras till Den ledamot som tjänstgjort längst antal år i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

238 21, KF :00 KS: 349/2017 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienr Kommundirektören får i uppdrag att utreda det praktiska förfarandet gällande fastställande av ledamöters tjänstgöringstid. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens reglemente KF 121, Utförarstyrelsens reglemente KF Beslutet skickas till Förvaltningschefer KLF och SF IT-chef Nämndsekreterare utförarstyrelsen Utförarstyrelsen Kommunsekreterare Daniel Nordman Krell Kommunjurist Lars Wadström Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

239 21, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Handläggare Lars Wadström Kommunjurist Förslag till kommunfullmäktige Revidering av reglemente för Kommunstyrelsen Nuvarande punkterna n och o i 2 kommunstyrelsens reglemente innebär att kommunstyrelsen leder och samordnar kommunövergripande utveckling av informationssystem, e-förvaltning och informationsteknik samt inom det egna verksamhetsområdet utvecklar e-förvaltning och e-tjänster. Då kompetensen inom IT-området numera finns hos IT-enheten under utförarstyrelsen föreslås ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente. I kommunstyrelsens reglemente 2, som ett sista stycke, föreslås följande text införas: Kommunstyrelsen har funktionen som beställarnämnd gentemot utförarstyrelsen utifrån kommunstyrelsen ansvar enligt punkt n och o. I utförarstyrelsens reglemente under 1 d anges att nämnden ska utföra de uppdrag kommunens övriga nämnder beställer av utförarstyrelsen. Beställande nämnd äger och råder över det utförarstyrelsen fått uppdrag att utföra. Denna befintliga skrivelse anses omfatta de uppdrag som kommunstyrelsen lämnar varför en ändring i utförarstyrelsens reglemente inte är nödvändig. Förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner ändringarna i kommunstyrelsens reglemente. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens reglemente KF 121, Utförarstyrelsens reglemente KF Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

240 21, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Bakgrund I samband med införandet av IT-enheten återfinns numera aktuell kompetens inom utförarstyrelsen. En ändring av kommunstyrelsens reglemente är nödvändig för att kommunstyrelsen i sin ansvarsroll ska kunna arbeta på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Ärendet har beretts i samråd med IT-chef, förvaltningschef serviceförvaltningen samt kommundirektör. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Dan Osterling Områdeschef kommunkansli Beslutet skickas till Förvaltningschefer KLF och SF IT-chef Nämndsekreterare utförarstyrelsen Utförarstyrelsen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

241 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 1 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 november KOMMUNSTYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Kommunens styrnings - och ledningsfunktion 1 Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig dels för sin egen verksamhet, dels uppmärksamt följa att motsvarande planer görs inom kommunens samtliga nämnder samt att nämndernas verksamhet bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Styrelsen har därvid att årligen fastställa och följa upp den interna kontrollen som också inkluderas styrelsens uppsiktsplikt. I syfte att öka kommunmedborgarnas engagemang, delaktighet och inflytande ska kommunstyrelsen i enlighet med kommunens styrprinciper föra medborgardialog i frågor som rör styrelsens ansvarsområde samt tillse att övriga nämnder fullgör den skyldigheten. Styrelsen ska särskilt se till att de intressegrupper som direkt berörs av visst ärende i god tid får information och därigenom möjlighet att lämna yttrande som kan beaktas innan beslut fattas av styrelsen. Styrelsen ska nyttja olika former och metoder för dialogen med kommunmedborgarna. 2 Kommunstyrelsen ska förvalta nämndens anläggningar med ett perspektiv som uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl a a) utveckling av den kommunala demokratin inklusive brukarinflytande b) den övergripande policyn för kommunen som arbetsgivare c) översiktlig planering av användning av mark och vatten inklusive infrastrukturfrågor. Kommunstyrelsen beslutar om planbesked, uppdrag, samråd och granskning i detaljplaner av principiell beskaffenhet eller större vikt som ska antas av kommunfullmäktige. d) mark och bostadspolitik, upprätthållande av en tillfredsställande markberedskap inklusive exploateringsverksamhet, bostadsförsörjnings och samhällsbyggandes främjande samt förvaltning (inte av byggnader) av markreserv för framtida exploatering och kommunens skogsmark (exklusive stadsnära skogar) samt utveckling av fastigheter e) medge styrelser och nämnder att i förekommande fall förhyra externa lokaler f) energiplanering samt främja energihushållning

242 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 2 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF g) främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen h) främja turismen med undantag av utveckling och förvaltning av kommunens turistanläggningar i) Jamtli j) övergripande informationsverksamhet k) den kommunala förvaltningsstrukturen l) arbetet med att förenkla de kommunala reglerna m) arbetet med att effektivisera den kommunala verksamheten n) kommunövergripande utveckling av informationssystem, e-förvaltning och informationsteknik o) utveckling av e-förvaltning och e-tjänster inom kommunstyrelsens ansvarsområde p) frågor som rör säkerhet, sårbarhet, krisberedskap, riskhantering och försäkringar inom hela den kommunala verksamheten q) medge utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder r) kommunens folkhälsoarbete i samråd med kommunens övriga nämnder och andra intressenter inom folkhälsoområdet. Ungdomars bruk av alkohol och narkotika ska särskilt uppmärksammas. 3 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att a) leda arbetet med att ta fram övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av den kommunala verksamheten och göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd b) övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamhet och ekonomi efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt. Vid budgetöverskridanden kan styrelsen begära överläggningar samt gå in och detaljgranska nämndens/styrelsens hela budget samt föreslå fullmäktige att fatta beslut om kostnadsminskningar som leder till att budgetramarna hålls c) infordra underlag för uppföljning till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret d) ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen samt

243 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 3 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF e) tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse. KOMMUNSTYRELSENS ÖVRIGA VERKSAMHETER Ekonomisk förvaltning m.m. 4 Kommunstyrelsen ska ha det samlade ansvaret för kommunens medelsförvaltning och följa fullmäktiges föreskrifter för det. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl a att a) tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt, rätt till väg eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet samt i övrigt bevaka kommunens intressen i ärenden om fastighetsbildning m.m. b) genom avtal eller tillämpning av lagar belasta kommunens mark med servitut, ledningsrätt, eller nyttjanderätt till ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning c) när styrelsen finner det behövligt för att tillvarata kommunens intressen vid offentlig auktion inköpa fast egendom eller tomträtt i vilken kommunen har intecknad fordran eller inskriven rättighet eller vilken är intecknad för lån, för vars infriande kommunen åtagit sig ansvar d) ansvara för kommunens tomtkö, e) ha hand om egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden samt f) tolka kommunens bestämmelser om ersättning och pensionsbestämmelser för förtroendevalda m.fl. samt granska deras tillämpning. Personalpolitik 5 Kommunstyrelsen ska ha hand om övergripande frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och ska därför a) utgöra pensions- och lönemyndighet b) med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare c) förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet d) besluta om stridsåtgärd

244 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 4 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF e) avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare f) lämna uppdrag, att med bindande verkan sluta kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera anställningsvillkor, till en sammanslutning av kommuner med uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare, om kommunen tillhör en sådan sammanslutning g) besluta om anställning ska inrättas på särskilt visstidsförordnande eller om ändring av pågående anställning till särskilt visstidsförordnande avseende kommundirektör och förvaltningschefer h) utgöra anställningsmyndighet för alla förvaltningschefer i den kommunala organisationen i) besluta om förflyttning/omplacering av arbetstagare från en nämnd till en annan j) teckna avtalsförsäkringar samt k) besluta om samordning av utgående pensionsförmåner från kommunen och löneförmåner i samband med anställning efter pensionsavgång 6 Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunledningsförvaltningens personal. Kommunstyrelsen ska därför inom sitt verksamhetsområde ha hand om frågor som rör förhållandet mellan styrelsen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Övergripande frågor regleras i 5. Övrig förvaltning 7 Obligatoriska kommunala uppgifter Krisledningsnämnd Kommunstyrelsen utgör krisledningsnämnd och har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt lag ankommer på kommunen vid extraordinära händelser i fredstid. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Nämnden träder i funktion först i samband med den extraordinära händelsen. Nämnden får överta beslutanderätten från andra nämnder. Nämnden får inte överta mer beslutanderätt än vad som krävs för den extraordinära händelsen. Nämnden ska vidare genom den kommunala organisationen tillse att kommunfullmäktige inför varje ny mandatperiod får ett förslag till plan hur kommunen ska hantera extraordinära händelser.

245 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 5 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF Övriga obligatoriska kommunala uppgifter Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd och nämnd för civilt försvar. Kommunstyrelsen är på grund av jäv tillsynsmyndighet enligt miljöbalken för dels väghållning vad gäller kommunala gator och vägar, dels annan miljöfarlig verksamhet inom miljö - och samhällsnämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen är också tillsynsmyndighet beträffande de livsmedelsanläggningar som förvaltas av miljö- och samhällsnämnden. Kommunstyrelsen prövar bygglov och fullgör myndighetsansvar för de anläggningar miljö- och samhällsnämnden förvaltar. Kommunstyrelsen svarar för låne- och bidragsgivning till bostadsförsörjning. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i arkivreglemente. Kommunstyrelsen ansvarar för de behandlingar av personuppgifter som sker inom styrelsens verksamhetsområde. Kommunstyrelsen handlägger ärenden enligt lagen om allmän kameraövervakning. Kommunstyrelsen svarar för kommunens officiella anslagstavla. Övrig verksamhet 8 Kommunstyrelsen har hand om a) vuxenutbildningsfrågor b) Övergripande migrations - och integrationsfrågor och därmed sammanhängande frågor c) konsumentfrågor inom kommunen d) jämställdhetsfrågor inom kommunens utåtriktade verksamhet e) information om sin verksamhet f) kommunens beslutanderätt i ärenden angående tillstånd att använda kommunens vapen g) utarbetande av förslag till planer och yttranden över planer, utredningar och remisser samt h) den egna förvaltningens detaljorganisation.

246 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 6 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF Delegering från kommunfullmäktige 9 Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden a) vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige angivit b) ingå fortsatt borgen till stöd för bostadsförsörjningen enligt gällande bostadslåneförfattningar och fullmäktiges riktlinjer (gäller borgensåtaganden före ) c) på begäran av en nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer d) utarrendera eller annars upplåta nyttjanderätt i alla kommunens fastigheter eller del därav vid upplåtelser som avser mer än ett år e) köp, försäljning, byte och fastighetsreglering, samt expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta, säga upp eller förvärva tomträtt och träffa överenskommelse om ändring av avgälden för ett värde som motsvarar högst 150 basbelopp i varje enskilt ärende och inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande villkor i övrigt om det inte gäller ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen f) rivning av byggnader på kommunens mark g) handlägga ärenden angående gatukostnader innefattande rätt att besluta i gatukostnadsfrågor under förutsättning att stort underskott inte uppstår samt kalkylen inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt samt h) upprätta exploateringskalkyler samt anta sådana under förutsättning att stort underskott ej uppstår samt kalkylen inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt i) upprätta exploateringsbudget och anta sådan för respektive exploateringskalkyl under förutsättning att stort underskott ej uppstår samt den ej är av principiell beskaffenhet j) handlägga ärenden om parkeringsköp k) i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal samt l) avge yttrande som ankommer på fullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige.

247 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 7 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF RAPPORTERINGSSKYLDIGHET M.M. 10 Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Inget överskridande accepteras av någon nämnd eller styrelse. Det är fastställd budget som gäller och varje nämnd/styrelse har ansvar för att detta följs. Om styrelsen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske, ska styrelsen omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna. KOMMUNSTYRELSENS ARBETSFORMER Sammansättning 11 Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Kommunstyrelsen har möjlighet att besluta att ledamöter får delta i sammanträden på distans om det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Ersättarnas tjänstgöring m.m. 12 Om ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller vidare delta i ett sammanträde ska ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen mellan dem. Ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare som är närvarande vid kommunstyrelsens sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att delta i debatten och få sin mening antecknad i protokollet. 13 Ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

248 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 8 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF Ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Inkallande av ersättare 14 Ledamot som är förhindrad att delta i sammanträde eller i del av sammanträde ska snarast anmäla detta till kommunstyrelsens sekreterare eller någon annan anställd vid kommunstyrelsens kansli som kallar ersättare. Ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordföranden 15 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Övrig närvarorätt 16 Ledamot av kommunfullmäktige har rätt att närvara vid kommunstyrelsens sammanträden men inte delta i överläggningar eller beslut. Närvarorätt föreligger dock inte vid kommunstyrelsens behandling av ärenden som rör myndighetsutövning eller ärende som på annat sätt bedöms nödvändigt behandlas internt i kommunstyrelsen. Allmänheten har rätt att närvara vid öppna sammanträden med samma restriktioner som enligt första stycket. Sammanträden Tidpunkt 17 Kommunstyrelsen sammanträder på den dag och tid som styrelsen bestämmer. Kommunstyrelsen medges hålla öppna sammanträden.

249 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 9 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Kallelse 18 Beslutat av: KF Reviderat KF Ordföranden ansvarar för att kallelse sammanställs och skickas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska senast fyra dagar före sammanträdet på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. Kallelse får ske digitalt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordförande 19 Kommunstyrelsens ordförande ska bl a a) närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning b) med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor c) främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder, styrelser, kommunala och regionala företag, andra kommuner, landstinget och andra myndigheter samt civilsamhället och dess organisationer. d) representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, vid konferenser och sammanträden, om inte kommunstyrelsen i särskilt fall bestämt annat. Kommunalråd 20 Sedan val av kommunstyrelsen skett, utser kommunfullmäktige kommunalråd. Kommunstyrelsens ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunalråd ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen. Fullmäktige beslutar om antal kommunalråd och kommunalrådens ansvarsområden.

250 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 10 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF Kommunalråd får närvara och delta i överläggningarna men inte i besluten vid sammanträden med övriga nämnder även om kommunalrådet inte är ledamot eller ersättare i nämnderna. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning. Justering av protokoll 21 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt före justering. Reservation 22 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas innan protokollet justeras. Delgivning 23 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommundirektören, kommunsekreteraren, registrator eller annan anställd som kommunstyrelsen bestämmer. Undertecknande av handlingar 24 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av kommundirektören eller annan anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. Utskott och personaldelegerade 25 Inom kommunstyrelsen ska det finnas ett utskott, nämligen arbetsutskott Inom kommunstyrelsen ska det finnas två personaldelegerade som utses bland styrelsens ledamöter (en vardera från majoritet respektive opposition). Arbetsutskottet är inte ett beredande organ. Det behandlar verkställighetsfrågor och avgör ärenden på delegation i den omfattning styrelsen bestämmer enligt särskilda delegationsbestämmelser.

251 21, KF :00 / Bilaga: Kommunstyrelsens regelemente , 121 Dokumentnamn: Reglemente för kommunstyrelsen Sida: 11 (11 ) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat KF De personaldelegerade ansvarar för personalpolitiska frågor och avgör ärenden på delegation i den omfattning styrelsen bestämmer enligt särskilda delegationsbestämmelser. Utskott ska ha fem ledamöter och fem ersättare. Ledamöter i utskott väljs av styrelsen bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i styrelsen. Ordförande och vice ordförande väljs av styrelsen bland utskotts ledamöter för samma tid som de invalts i styrelsen. Om ordföranden i utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 26 Ersättare i utskott kallas att tjänstgöra endast när ordinarie ledamot anmält förhinder. Ersättare ska kallas in till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller ersättare, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 27 Utskott sammanträder på tid som utskottet bestämmer. Sammanträden ska också hållas, när ordföranden anser att det behövs eller minst två ledamöter begär det. Utskott får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 28 Beträffande kallelse, föredragningslista och sammanträdeshandlingar gäller i tilllämpliga delar vad som är föreskrivet för kommunstyrelsen. 29 Kommunallagens regler för kommunstyrelsen ska tillämpas vad gäller jäv förfarandet då beslut fattas protokoll protokolljustering tillkännagivande av justering reservation och utomståendes närvarorätt (ej allmänheten).

252 21, KF :00 / Bilaga: Reglemente Utförarstyrelsen Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 1 (7) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat REGLEMENTE FÖR UTFÖRARSTYRELSEN Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari UTFÖRARSTYRELSENS VERKSAMHET Verksamhetsområde 1 Utförarstyrelsen ansvarar för a) förvaltning av byggnader och anläggningar med undantag av kultur- och fritidsnämndens och miljö- och samhällsnämndens anläggningar samt de förvaltningsfrågor som åligger kommunstyrelsen b) investeringar med undantag av kultur- och fritidsnämndens och miljö- och samhällsnämndens investeringar c) den tekniska och administrativa service respektive verksamhetsstöd som kommunens nämnder/förvaltningar behöver för att bedriva sin basverksamhet samt d) att utföra de uppdrag kommunens övriga nämnder beställer av utförarstyrelsen. Beställande nämnd äger och råder över det utförarstyrelsen fått uppdrag att utföra e) uppdraget att bedriva en effektiv operativ verksamhet utifrån de uppdrag utförarstyrelsen får samt utifrån utförarstyrelsens egna verksamheter. f) utveckling av e-förvaltning och e-tjänster inom utförarstyrelsens ansvarsområde 2 Utförarstyrelsen ska a) förvalta samtliga kommunala byggnader, med tillhörande tomtmark, som inte förvaltas av kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och miljö- och samhällsnämnden. Styrelsen ska förvalta följande: kulturellt värdefulla byggnader, skyddsområden, egna fastigheter för barnomsorg, utbildning, förvaltning, bostäder m.m., industrihus, campinganläggningar, kiosker, va- och avfallsanläggningar, bussterminal, kommunala parkeringshus, f.d. kårhus i hamnen, Storsjöbadet (ej verksamhetsansvar), byggnader som överlämnats till utförarstyrelsen samt lös egendom som inte förvaltas av annan b) förvärva, förvalta och överlåta bostadsrätter efter samråd med berörd nämnd c) utarbeta förslag till planer och yttra sig över planer, utredningar och remisser som rör styrelsens verksamhetsområde.

253 21, KF :00 / Bilaga: Reglemente Utförarstyrelsen Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 2 (7) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat d) skapa rutiner för dokumentation av uppföljning av ramavtal och övriga avtal samt uppföljning gentemot beställande nämnd Nämnden ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämnden har därvid att årligen fastställa och följa upp en plan för den interna kontrollen. Beslut om konkurrensutsättning fattas av upphandlande styrelse/nämnd som vid tveksamhet om konsekvenser för kommunen totalt överlämnar frågan till kommunstyrelsen för prövning. Vid förhyrning av lokaler ska interna lokaler väljas före externa, om interna lokaler finns att tillgå. Kommunstyrelsen kan dock vid särskilda skäl medge tillstånd till extern förhyrning. Nämnden ska förvalta nämndens anläggningar med ett perspektiv som uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Medborgardialog 3 I syfte att öka kommunmedborgarnas engagemang, delaktighet och inflytande ska nämnden i enlighet med kommunens styrprinciper föra medborgardialog i frågor som rör nämndens ansvarsområde. Nämnden ska särskilt se till att de intressegrupper som direkt berörs av visst ärende i god tid får information och därigenom möjlighet att lämna yttrande som kan beaktas innan beslut fattas av nämnden. Nämnden ska nyttja olika former och metoder för dialogen med kommunmedborgarna. Personalansvar 4 Utförarstyrelsen har arbetsgivaransvar för tekniska förvaltningens och serviceförvaltningens personal med undantag för förvaltningschef. Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde ha hand om frågor som rör förhållandet mellan nämnden som arbetsgivare och dess arbetstagare inom av kommunen antagna riktlinjer förutom i frågor inom personalorganets (kommunstyrelsens) ansvarsområde.

254 21, KF :00 / Bilaga: Reglemente Utförarstyrelsen Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 3 (7) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat Ansvar för behandling av personuppgifter 5 Utförarstyrelsen ansvarar för de behandlingar av personuppgifter som sker inom styrelsens verksamhetsområde. Delegering från kommunfullmäktige 6 Utförarstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden - uthyra fastighet eller annars upplåta nyttjanderätt i fastighet eller del därav som tillhör kommunen och förvaltas av utförarstyrelsen vid upplåtelser till och med ett år (gäller ej hyra, där utförarstyrelsen hyr ut på obegränsad tid) - avge yttranden inom styrelsens verksamhetsområde som ankommer på fullmäktige om yttrandet inte är av principiell beskaffenhet för den kommunala självstyrelsen. Utförarstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. Rapporteringsskyldighet m m 7 Utförarstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige och kommunstyrelsen rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Inget överskridande accepteras av någon nämnd eller styrelse. Det är fastställd budget som gäller och varje nämnd/styrelse har ansvar för att detta följs. Om styrelsen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske, ska styrelsen omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna och redovisa detta till kommunstyrelsen. UTFÖRARSTYRELSENS ARBETSFORMER Sammansättning 8 Utförarstyrelsen består av fem ledamöter och fem ersättare. Utförarstyrelsen har möjlighet att besluta att ledamöter får delta i sammanträden på distans om det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

255 21, KF :00 / Bilaga: Reglemente Utförarstyrelsen Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 4 (7) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat Ersättarnas tjänstgöring 9 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare som är närvarande vid utförarstyrelsens sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att delta i debatten och få sin mening antecknad i protokollet. 10 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Inkallande av ersättare 11 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till utförarstyrelsens sekreterare eller någon annan anställd vid förvaltningen som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordförande 12 Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter.

256 21, KF :00 / Bilaga: Reglemente Utförarstyrelsen Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 5 (7) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Övrig närvarorätt 13 Ledamot av kommunfullmäktige har rätt att närvara vid utförarstyrelsens sammanträden men inte delta i överläggningar eller beslut. Närvarorätt föreligger dock inte vid styrelsens behandling av ärenden som rör myndighetsutövning eller ärende som på annat sätt bedöms nödvändigt behandlas internt i styrelsen. Allmänheten har rätt att närvara vid öppna sammanträden med samma restriktioner som enligt första stycket. Sammanträden 14 Utförarstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Styrelsen medges hålla öppna sammanträden. Kallelse 15 Ordföranden ansvarar för att kallelse sammanställs och skickas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska senast fyra dagar före sammanträdesdagen på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. Kallelse får ske digitalt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta.

257 21, KF :00 / Bilaga: Reglemente Utförarstyrelsen Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 6 (7) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat Ordförande 16 Utförarstyrelsens ordförande ska bland annat a) med uppmärksamhet följa frågor av betydelse inom styrelsens verksamhetsområde och ta initiativ i dessa frågor, b) främja samverkan mellan utförarstyrelsen och kommunens övriga nämnder och styrelser, regionala och kommunala företag, andra kommuner, landstinget samt andra myndigheter. c) att representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Justering av protokoll 17 Utförarstyrelsens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt före justering. Reservation 18 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Delgivning 19 Delgivning med utförarstyrelsen sker med ordföranden, förvaltningschef, sekreterare, registrator eller annan anställd som styrelsen bestämmer. Undertecknande av handlingar 20 Avtal, andra handlingar och skrivelser, som beslutas av styrelsen, ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av respektive förvaltningschef eller anställd som nämnden bestämmer.

258 21, KF :00 / Bilaga: Reglemente Utförarstyrelsen Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 7 (7) Upprättat av: Staffan Hillström Beslutat av: KF Reviderat I övrigt bestämmer styrelsen vem som ska underteckna handlingar. Utskott 21 Utförarstyrelsen har inte rätt att inrätta utskott.

259 21, KF :00 / Bilaga: Ändring KS reglemente Förslag till revidering av del av kommunstyrelsens reglemente efter kommunstyrelsens förslag Utskott och personaldelegerade 25 Inom kommunstyrelsen ska det finnas två utskott, nämligen ett arbetsutskott samt ett utskott för integrationsfrågor Inom kommunstyrelsen ska det även finnas två personaldelegerade som utses bland styrelsens ledamöter (en vardera från majoritet respektive opposition). Arbetsutskottet är inte ett beredande organ. Det behandlar verkställighetsfrågor och avgör ärenden på delegation i den omfattning styrelsen bestämmer enligt särskilda delegationsbestämmelser. Integrationsutskottet svarar för kommunens övergripande integrationsfrågor och verkar strategiskt för att bidra till långsiktig hållbar utveckling inom integrationsområdet. Utskottets uppgift ska vara att strategiskt leda, samordna och följa upp kommunens samlade arbete med mottagande, etablering och integration. Arbetsutskottet ska ha fem ledamöter och fem ersättare. Integrationsutskottet ska ha sju ledamöter. Inga ersättare ska utses till integrationsutskottet. Ledamöter i utskott väljs av styrelsen bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i styrelsen. Ordförande och vice ordförande väljs av styrelsen bland utskottets ledamöter för samma tid som de invalts i styrelsen. Om ordföranden i utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. De personaldelegerade ansvarar för personalpolitiska frågor och avgör ärenden på delegation i den omfattning styrelsen bestämmer enligt särskilda delegationsbestämmelser.

260 21, KF :00 / Bilaga: Ändring KS reglemente 26 Ersättare i arbetsutskottet kallas att tjänstgöra endast när ordinarie ledamot anmält förhinder. Ersättare till abetsutskottet ska kallas in till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller ersättare, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas...

261 22, KF :00 MSN: 2106/2... KALLELSE Kommunfullmäktige Diarienr Detaljplan Lillsjöhögen 2:10 med flera Industriområde Midskog antagande Ärendet behandlas av kommunstyrelsen vid ett extra sammanträde och kommer att justeras omedelbart. Därefter skickas kommunstyrelsens beslut snarast till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare. Övriga beslutsunderlag finns emellertid att ta del av i denna kallelse. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

262 22, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ädh 2106/2015 ByggR P David Engström Förslag till kommunstyrelsen Detaljplan Lillsjöhögen 2:10 med flera Industriområde Midskog antagande Östersunds kommun/mark- och exploatering har ansökt om att detaljplan upprättas för fastigheten Lillsjöhögen 2:10. Marken bedöms attraktiv för etablering av datacenter. Det aktuella området ligger vid kommungränsen mellan Östersunds kommun och Ragunda kommun. Området ligger cirka tre kilometer norr om där riksväg 87 passerar genom byn Lillsjöhögen. Direkt väster om området ligger Rörsjön/Sännsjön. Längs med sjön ligger ett antal bostadshus av fritidshuskaraktär. Granskning har genomförts i enlighet med beslutden den 6 december under tiden 15 december 2016 till 18 januari Nio skriftliga yttranden har kommit in. I yttrandena finns ett antal synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Yttrandena framgår av granskningsutlåtandet. Planärendet har handlagts med utökat planförfarande. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Granskningsutlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 8 mars 2017 antas som nämndens eget. 2. Detaljplanen förtydligas enligt utlåtandet. 3. Granskningsutlåtande med särskild sammanställning offentliggörs. 4. Detaljplan för Lillsjöhögen 2:10 med flera, upprättad den 6 december 2016, (och förtydligad enligt ovan) godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads förslag till detaljplan Samhällsbyggnads granskningsutlåtande inklusive särskild sammanställning Miljökonsekvensbeskrivning Illustrationskarta Planbeskrivning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

263 22, KF :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Ädh 2106/2015 ByggR P SAMHÄLLSBYGGNAD Anders Wennerberg Kommundirektör Maria Boberg Stadsarkitekt Beslutet skickas till - se granskningsutlåtande Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

264 22, KF :00 / Bilaga: Plankarta_Lillsjöhögen 2-10_antagande Sännsjön Sännsjöön Övre Sännsjölandet Rörsjön Sandudden Sundet Rörsjön Nyänget Blektjärnen Fångstgropssystem Lillflon Fångstgropssystem Högremmen PLANKARTA Det är oklart var HÖLJE E1 6:9 u E 1 ledningar 1:11 kommer att behöva ligga. U-områden finns därför inom samtlig 1:12 prickmark. Ledningar 1:18 kan även ligga Serv /68.1 inom Serv /68.1 allmän 1:19 platsmark Serv 23-LIT :2 4:7 KORSTA E1 u 335 u u Lr 2380K-2004/37 E 1 STUGUBYN 1:40 F 1:11 Serv 23-LIT :7 6:8 Serv / Serv 23-LIT :5 120 Serv /42.3 Serv /42.2 6:6 116 GA:1 Sännsjön Serv 2380K-2008/113.1 Serv 2380K-2008/ :4115 4:9 114 LOKALGATA a 2 LOKALGATA Serv 2380K-2008/ : :3 7: :1 7:4 108 Serv 5:323-LIT : a skog NATUR E1 u Lr /11.1 E Bästa användningen för området ska utredas i separat detaljplan u E 1 Lr /7 E1 E1 Lr /7 E1 u Serv 23-LIT :9 Serv 2380K-2008/113.3 LOKALGATA LOKALGATA a2 4:8 112 Serv 2380K-2008/113.1 Lagstiftning: PBL 2010:900 uppdaterad genom 2015:235 Serv 2380K-2008/113.2 Tillhör Kommunfullmäktige i Östersund beslut den intygar: Maria Larsson Kommunsekreterare 7: :2 7:1 7: :3 Serv 23-LIT :4 NATUR Rörsjön NATUR E 1 a1 skog Lr /11.1 NATUR skog a1 l S:4 a2 E 1 10 fot bred samfälld väg SÄNNSJÖLANDET GA:1 Väg till Höljebodarna 295 a2 u 300 NATUR S:4 Serv 23-LIT Serv 23-LIT gu LOKALGATA skog a NATUR skog u E :10 damm 320 LILLSJÖHÖGEN u u u u n J1G1 n1 n 2 Serv 23-IM1-91/10508 Serv 2380IM-12/15830 u u u m a2 Koordinatsystem i plan och höjd: Sweref resp RH 2000 Skala: 1:4000 (A0) PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA Lokaltrafik 1:8 Serv 23-LIT Lr 23-IM1-24/ :42 S:4 Serv Serv 23-LIT LIT LIT :39 Serv 23-LIT Serv 1:56 23-LIT Serv 23-LIT Serv 1:46 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT GA:1 1:64 Vattenskyddsområde brunnsområde 1:14 Serv 23-LIT Serv 23-LIT g u SÄNNSJÖLANDET 1:11 LOKALGATA a2 NATUR Naturområde Kvartersmark 2:35 E1 E2 J1G1 Kraftledning Tekniska anläggningar; avloppsreningsverk, pumpstation etc. S Industri med högsta skyddsavstånd 400 meter samt Fordonsservice; restaurang, ej motell. 2:33 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER damm S Fördröjningsdamm för dagvatten ska finnas. skog Marken ska vara trädbevuxen. 2:41 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 2:32 Fastigheter 2:21 mindre än 7,5 hektar (75000 kvadratmeter) Serv Serv 23-LIT : /2.1 För fastighter som är mindre än 7,5 hektar är största byggnadsarea 30 procent av 1:62 fastighetsarean och största bruttoarea 60 procent av fastighetsarean. 1:401:41 1:20 1: Serv /2.1 Fastigheter större än 7,5 hektar (75000 kvadratmeter) För fastigheter större än 7,5 hektar är största byggnadsarea 50 procent av fastighetsarean och största bruttoarea 100 procent av fastighetsarean. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras. F Serv 23-LIT Lr /45.1 1:16305 Utformning 16.0 SÄNNSJÖ-1:13 LANDET S:3 1:47 LOKALGATA a2 Lr 2380K-99/23.1 Högsta byggnadshöjd i meter. Mindre byggnadsdelar får uppföras till en högsta höjd av 50 meter från ursprunglig marknivå. Högre mindre byggnadsdelar ska uppföras antingen i ljust vitt eller ljust blått. 8.0 Högsta byggnadshöjd i meter Vattenskyddsområde skyddszon LOKALGATA a2 Dnr Ädh Dnr Planmodul ANTAGANDEHANDLING 2106/2015 P Till handlingen hör: Plankarta Illustrationskarta Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrining Granskningsutlåtande Grundkarta Fastighetsförteckning Geoteknisk kontroll SWECO Geoteknisk undersökning SWECO , rev VA- och dagvattenutredning, Ramböll g l u Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Marken skall vara tillgänglig för allmän luftledning Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar kvartersmark) MARKENS ANORDNANDE (utformning av Mark kvartersmark) och vegetation n1 n2 Möjlighet att anlägga svackdiken för öppen dagvattenhantering ska finnas. Marken ska vara trädbevuxen. Minst 20 procent av fastighetsytan ska vara grön (skogsmark, planteringar, svackdiken etc.) Utfart, stängsel Stängsel skall finnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering Minsta avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns är 8 meter i fall där byggrätten inte begränsas av prickmark. Tekniska installationer (transformatorstationer, pumpstationer etc.) får uppföas. Placering pch utformning prövas genom bygglov. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Ändrad lovplikt, lov med villkor Bygglov får inte ges förrän gemensamma anläggningar för VA-, spillvatten och brandvatten byggts ut. Bygglov får inte ges förrän fördröjningsdamm för dagvatten inom allmän platsmark byggts ut. Bygglov får inte ges förrän vägar inom allmän plats, inklusive nödvändiga skyddsanordningar, byggts ut. Huvudmannaskap a1 a2 Strandskydd Kommunen är huvudman för allmän plats. Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Strandskydd upphävs Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Industriområde Midskog Östersunds kommun Upprättad den 6 december 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt Beslutsdatum Instans Antagande - - Laga kraft - - Aktbeteckning 2380K-P / Plannummer KF XXXX

265 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 1 Antagandehandling Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Industriområde Midskog Östersunds kommun Dnr Ädh 2106/2015 Dnr planmodul: P Bild 1. Snedbild över området. Planområdet ligger i framkant i bilden. PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 6 december 2016 Antagen av Kommunfullmäktige den Laga kraft den

266 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 2 Antagandehandling HANDLINGAR De handlingar som ni fått visar ett förslag till de förändringar som föreslås för området. Till förslaget hör: Plankarta med planbestämmelser Samrådsredogörelse Illustrationskarta Planbeskrivning Behov av miljöbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Grundkarta VA- och dagvattenutredning, Ramböll Geoteknisk undersökning, Sweco , kompletterad Geoteknisk kontroll, Sweco PLANPROCESSEN UTÖKAT FÖRFARANDE Program: start för planarbetet. Inriktning och omfattningen bestäms. Program kan ersättas av en aktuell översiktsplan. Samråd: myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna sina synpunkter på planförslaget. Granskning: planförslaget hålls tillgängligt för granskning. Det är sista tillfället att påverka förslaget. Antagande: miljö- och samhällsnämnden eller kommunfullmäktige antar detaljplanen. Laga kraft: planen vinner laga kraft ungefär en månad efter antagandet om den inte överklagas. här är vi nu Program Samråd Granskning Antagande Överklagan Laga kraft tidsåtgång ca 9-12 månader

267 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 3 Antagandehandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 Särskilda frågor för bygglovet... 5 PLANDATA... 6 Lägesbestämning... 6 Areal och markägoförhållanden... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Översiktliga planer och program... 7 Tillväxtplan för Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Behov av miljöbedömning / Miljökonsekvensbeskrivning... 8 Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlen i miljöbalken, MB... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Naturmiljö Kulturmiljö Bebyggelse Friytor, Rekreation och Idrott Gator och Trafik Hälsa och Säkerhet Inverkan på miljön Teknisk försörjning Administrativa frågor GENOMFÖRANDE Tidsplan Genomförandetid Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Betydande miljöpåverkan Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Ekonomiska frågor och konsekvenser Tekniska frågor MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 56

268 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 4 Antagandehandling PLANBESKRIVNING En planbeskrivning ska underlätta förståelsen av planförslaget. Det är en beskrivning av nuläget, förändringar som föreslås samt konsekvenserna. Planbeskrivningen ska redovisa planens syften, förutsättningar och eventuella avsteg från kommunens översiktsplan eller planprogram. SYFTE OCH HUVUDDRAG Planområdet ligger nära Midskogs stamnätssation vilket betyder att det finns god tillgång till el. Östersunds kommun/näringslivskontoret vill därför utreda möjligheterna för att etablera elintensiv verksamhet i området. Syftet med planen är att skapa möjligheter för industrietableringar inom planområdet. I planområdet medges det industri med högsta skyddsavstånd 400 meter. I planarbetet har vilken typ av industri som är möjligt, hur mycket av området som kan bebyggas samt vilken skogsmark som bör sparas utretts. Vid bedömningen har hänsyn tagits till skyddsavstånd till befintliga bostäder samt resultatet av en naturvärdesinventering, en geoteknisk undersökning samt en VA- och dagvattenutredning. Planen syftar även till att säkerställa att den mark som inte bedöms lämplig för industri inte tas i anspråk för ändamålet. Den marken planläggs därför som naturmark. Planområdet ligger inom riksintresset för rennäringen. Planen syftar därför till att utreda möjligheterna att etablera ett område för industri utan att riksintresset påtagligt skadas. Planområdet omfattas av strandskydd från Sännsjön. Planförslaget innebär att strandskyddet upphävs i kraftledningsgatan för befintlig 400 kv-ledning. Inom övrig del som omfattas av strandskydd upphävs inte strandskyddet. Denna mark planläggs som naturmark. Planen syftar att säkerställa att tillräcklig mängd skogsmark avsätts för omhändertagande av dagvatten. Av den anledningen ska minst 20 procent av fastigheterna bestå av ej hårdgjorda ytor. Områden för omhändertagande av dagvatten avsätts även inom naturmark. Vid utformningen av planförslaget har hänsyn tagits till att planområdet ligger i direkt anslutning till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Innan bygglov får ges måste den föreslagna vägen utanför vattenskyddsområdet därför vara utbyggd. Närmast vattenskyddsområdet sparas även skogsmark.

269 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 5 Antagandehandling Särskilda frågor för bygglovet Hela planbeskrivningen gäller som underlag för bygglovprövning men följande frågor poängteras särskilt, se vidare under respektive rubrik. - Räddningstjänst (sidan 33 och framåt) o Bygglov får inte ges förrän gemensamma anläggningar för brandvatten byggts ut. Utrymning och brandvattenförsörjning måste studeras närmare i bygglovskedet o På grund av insatstiden är minsta avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns åtta meter. Samma avstånd mellan byggnader på samma fastighet rekommenderas. - Vatten och avlopp (sidan 39 och framåt) o Bygglov får inte ges förrän gemensamma anläggningar för vatten och avlopp byggts ut. o Vattnet ska tas från Indalsälven. Detta kräver dels tillstånd för vattenverksamhet och dels servitut. o Det är inte lämpligt att släppa ut renat spillvatten i tänkt dagvattendamm samt infiltrera spillvatten på grund av närheten till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. o Renat spillvatten ska i första hand släppas till Indalsälven. Om en framtida exploatör önskar att gå vidare med en lösning där vattnet släpps i Sännsjön måste en recipientutredning göras. - Dagvatten (sidan 41 och framåt) o Bygglov får inte ges förrän dagvattendamm inom allmän plats mark byggts ut. o Dagvatten får inte ledas in i Lillsjöhögens vattenskyddsområde. - Gestaltning (sidan 29 och framåt) o Mindre högre byggnadsdelar kommer att synas från andra sidan Sännsjön. För att de inte ska bli allt för dominerande ska dem uppföras antingen i ljust blått eller ljust vitt. - Strandskydd (sidan 17 och framåt) o Renat dagvatten föreslås ledas ner i ett nytt dike som mynnar i Rörsjön. För detta krävs strandskyddsdispens samt marklov. - Elsäkerhet/Strålning (sidan 34 och framåt) o VA,- spillvatten och brandvatten kommer att behöva dras från Indalsälven. Ledningar kommer att behöva korsa en kraftledningsgata för en 400 kv-kraftledning. Vid byggandet av ledningarna finns det ett antal restriktioner att ta hänsyn till. - Störningar (sidan 36) o Viss industriverksamhet kräver anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken o Om det blir aktuellt med reservkraftgeneratorer inom området kräver dessa tillstånd enligt miljöbalken.

270 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 6 Antagandehandling - Naturinventering (sidan 14 och framåt) o Det får bli industrimark i ett område där det finns korallrot eftersom korallroten på den aktuella platsen har små förutsättningar att fortsatt förekomma i livskraftiga bestånd. Dispens från artskyddsförordningen krävs om området ska bebyggas. - Lillsjöhögens vattenskyddsområde (sidan 37 och framåt) o Schaktning- och fyllnadsarbeten på befintlig väg får inte ske utan tillstånd från miljö- och samhällsnämnden. o Innan bygglov får ges ska befintlig skogsväg söderifrån förlängts in i planområdet. o Innan bygglov får ges ska befintlig väg genom vattenskyddsområdet ha försetts med skyddsräcken. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet ligger vid gränsen mellan Östersunds och Ragunda kommun, cirka tre mil öster om Östersund samt cirka två kilometer norr om riksväg 87 samt byn Lillsjöhögen. Sännsjön ligger direkt väster om planområdet. Bild 2. Karta som visar områdets läge. Areal och markägoförhållanden Planområdet är cirka 338 hektar stort. Större delen av planområdet ägs av Östersunds kommun. Vägarna till området ligger dels på kommunal mark och dels på mark som ägs av privata fastighetsägare.

271 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 7 Antagandehandling TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer och program Planområdet omfattas av översiktsplanen Östersund Översiktsplanen har ett antal strategier och ställningstaganden som kan appliceras på planområdet. Planförslaget är inte förenligt med översiktsplanens mål att framför allt bygga inom redan utbyggd infrastruktur samt i områden som har god tillgång till gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. Planområdet ligger heller inte inom något utpekat utbyggnadsområde för industriell verksamhet. Planförslaget är däremot förenligt med översiktsplanens mål om att näringslivet ska få goda möjligheter att verka, etablera sig och expandera i Östersund. I översiktsplanen anges även att den långsiktiga planeringen är viktig för att kommunen ska kunna erbjuda kommunal mark i intressanta lägen samt att kommunens fysiska planering ska bidra till att Östersund stärker sin roll som tillväxtmotor i regionen. Planförslaget är förenligt med dessa målsättningar. Planförslaget är även förenligt med översiktsplanens ställningstagande om att områden med närhet till stabil elproduktion, tillgång till vatten och vägar ska utredas för möjlig etablering av datacenter. Det aktuella området är unikt i Östersunds kommun vad gäller tillgång till elförsörjning. Området ligger relativt långt från befintliga störningskänsliga verksamheter. Samhällsbyggnad bedömer därför att risken för störningar från industriområdet till dessa verksamheter är låg. Bland annat därför anser Samhällsbyggnad att området är lämpligt för ändamålet trots att översiktsplanen inte pekar ut det som utbyggnadsområde för verksamheter. Planförslaget medger industri och inte enbart datacenteretableringar. Sammantaget är planförslaget delvis förenligt med översiktsplanens målsättningar. Tillväxtplan för Östersunds kommun har en tillväxtplan för hållbar tillväxt. Den ska samordnas med övriga planer, program och strategier. Den tar hänsyn till både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Tillväxtplanens tre huvudmål är mer människor, mer jobb och mer bostäder. För att nå dessa mål har sju olika tillväxtfaktorer pekats ut som vi behöver arbeta med för att skapa ett attraktivare Östersund. Planförslaget når de övergripande målen i tillväxtplanen genom att den skapar goda förutsättningar för företagsetableringar. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet är sedan tidigare inte planlagt. Delar av planområdet omfattas av strandskydd från Sännsjön. Planområdet ligger inte i närheten av något Natura 2000-område eller naturreservat. Planområdet ligger i direkt anslutning till Lillsjöhögens vattenskyddsområde.

272 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 8 Antagandehandling Behov av miljöbedömning / Miljökonsekvensbeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 16 februari 2016 att en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas. Detta eftersom detaljplanens genomförande bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen och Ragunda kommun delar kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser att MKB:n bör behandla strålningsrisk till närboende. På grund av avståndet och att det finns en större kraftledning som ligger närmare bostäderna än vad industriområdet bedömer Samhällsbyggnad att dessa inte påverkas. Aspekten är därför inte relevant att beakta i MKB:n men måste däremot beaktas i planarbetet. Se vidare rubriken Elsäkerhet/Strålning på sidan 34 och framåt. Behovsbedömningen bifogas under samrådet. Även miljökonsekvensbeskrivning bifogas. Motivet till att det krävs en miljökonsekvensbeskrivning är att en totaleffekt av flera faktorer kan innebär en betydande miljöpåverkan. I miljökonsekvensbeskrivningen har följande frågeställningar eller effekter utretts närmare: - Markförhållanden (påverkan på mark och vatten, dagvatten) - Störningar (lukt och buller) - Föroreningar (utsläpp i mark, vatten och luft) - Påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde - Påverkan på växt- och djurliv Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlen i miljöbalken, MB Här beskrivs detaljplanens förenlighet med kapitlen i miljöbalken. Kapitel 3 och 4 innehåller riksintressen. Ett riksintresse är ett geografiskt område som är av nationell betydelse. Kapitel 5 innehåller miljökvalitetsnormer som anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. Riksintressen enligt 3 kap MB Riksintresse för rennäringen Planområdet ligger inom riksintresse för rennäringen. Sännsjön och Indalsälven är utpekade flyttleder. Strax söder om Indalsälven, cirka 1,5 kilometer från planområdet, ligger ett utpekat rastområde. Vid planläggning ska därför samråd ske med berörda samebyar samt sametinget. Berörda samebyar är Jinjevaerie, Raedtievaerie, Ohredahke och Jovnevaerie. Vid flyttleder kan samråd behövas inom en 600 meter bred zon. Sammanfattning av dialogmöten med berörda samebyar inför samrådet Inför framtagandet av samrådshandlingarna har kommunen därför haft dialog med dessa samebyar för att informera om utbyggnadsplanerna. Från dessa möten kan konstateras att en eller flera av samebyarna i första hand vill att etableringar hamnar i stadsregionen. Vid mötena har det dock framgått att en etablering inom planområdet är ett av de bättre lägena inom närområdet. Anledningen är att området ligger inklämt mellan befintliga kraftledningar. Området har även relativt dåligt betesvärde. Att området ligger i en gränsskärning mellan fyra samebyars betesområden kan tala för

273 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 9 Antagandehandling en etablering. Sammanfattningen av dessa möten var därför att planförslaget går att genomföra utan att riksintresset för rennäringen påverkas. Synpunkter från berörda samebyar under samrådet Under samrådet har Jovnevaerie sameby haft synpunkter på förslaget. De hävdar bland annat skulle påverka deras vinterbete eftersom det påverkar deras möjligheter att ta sig till övriga vinterbetesmarker öster om Lillsjöhögen. Samebyn bedömer även att planförslaget påverkar deras flyttled mellan Sännselet och Sännsjön och övernattnings- och uppsamlingsområde söder om Indalsälven. Bild 3. Karta som visar samebyns flytt samt uppsamlingsområde samt det föreslagna industriområdet. Konsekvenser av att området är av riksintresse för rennäringen Att området är av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 Miljöbalken innebär att det så ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Riksintresseområden för rennäringen har ett starkare skydd än områden av betydelse för rennäringen. De senare ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder för som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Det här betyder att en avvägning ska göras med hänsynstagande till de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av det skydd paragrafen ger. I första hand är avsikten att i det enskilda fallet ge utrymme för samhällsekonomiska hänsynstaganden, till exempel med hänsyn till regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska intressen.

274 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 10 Antagandehandling Även konsekvenserna för enskilda ska vägas in. Med uttrycket påtagligt avses att en bagatellartad påverkan kan uteslutas. Endast sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan eller tillfälligt ha en mycket stor negativ inverkan åsyftas. Bestämmelsen innebär att om kommunen vill gå vidare med planförslaget måste kommunen visa på en utredning som klarlägger att praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ inte finns samt att det inte medför bestående negativ påverkan på rennäringen. I så fall kan planförslaget tillåtas. Även om ett område är av betydelse för de aktuella näringarna kan andra samhällsintressen alltså väga tyngre än behovet av skydd av området. Resonemang kring alternativa lokaliseringar Syftet med planen är att möjliggöra för en etablering av ett datacenter. Planförslaget har därmed starka sysselsättningspolitiska intressen i och med att flertalet arbetstillfällen skapas. Erfarenheter från andra datacenteretableringar visar att etableringen skapar arbetstillfällen inte enbart på datacentret utan ger även arbetstillfällen på andra företag som till exempel el- och byggföretag med mera. En etablering är därför även positiv för andra företag verksamma i kommunen och regionen. Datacenteretableringar kan även bidra till förbättrad infrastruktur, för till exempel el och fiber, som kan stärka hela regionen. Planförslaget har därför även starka regionalpoliska intressen. Det är även viktigt att arbetstillfällena skapas på landsbygden eftersom det kan bidra till att service kan finnas kvar även på landsbygden. Planförslaget är därför förenligt med målen i Östersunds kommuns landsbygdstrategi om att skapa minst 25 nya företag på landsbygden fram till Det är även viktigt att påpeka att planförslaget innebär att landsbygdsutvecklingen kan ske utan att utvecklingen kommer i konflikt med jordbrukets intressen eller närboende. I bilagan till översiktsplanen Östersund 2040 om näringslivsutveckling går det att utläsa att kommunens målsättning är att jobba aktivt för att locka hit datacenter. En viktigt förutsättning för detta är att kunna erbjuda kallt klimat, säker och kostnadseffektiv försörjning av grön el, bra tillgång till vatten samt ett tillräckligt stort och lämpligt markområde. Allt detta finns i Östersunds kommun. Energiinfrastrukturen är dessutom särskilt god i Jämtland, med en produktion som vida överstiger förbrukningen. Det innebär goda förutsättningar för att attrahera verksamheter med stor elförbrukning vilket kan ge en utveckling inom en ny nisch. I Östersunds kommun finns två identifierade områden för etablering av datacenter, planområdet är det ena och det andra ligger i Verksmon. Det finns framför allt två avgörande skillnader mellan områdena. Tillgången till el är betydligt större i planområdet, det är dessutom betydligt större. Det är därför möjligt att få en större etablering inom planområdet. Det finns också ett behov av att kunna erbjuda områden för större etableringar. Verksmons begränsningar både vad gäller möjligheten att utöka området samt stärka områdets elkapacitet gör att Verksmon aldrig kommer att vara aktuellt för en lika stor etablering som är aktuellt inom planområdet. I Östersunds

275 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 11 Antagandehandling kommuns översiktsplan Östersund 2040 finns också ett nytt utbyggnadsområde för verksamheter i Furulund, ett område som ligger utmed riksväg 87 intill tätorten Östersund. Det området har samma begränsningar som Verksmon när det gäller tillgång på el och storlek på område. Det är därför heller inget realistiskt alternativ för större etableringar. Eftersom området och tillgången på el måste vara tillräckligt stort är det svårt att hitta alternativa platser i Östersunds kommun. Det måste dessutom gå att ordna vatten och avlopp på ett tillfredsställande sätt samtidigt som området inte får vara för kuperat. Om väl ett annat lika attraktivt område som planområdet hittas krävs att flertalet nya kraftledningar byggs ut längre sträckor till området, till skillnad från till planområdet som ligger i anslutning till flera större kraftledningar. Detta är förenligt med stora kostnader och påverkan på naturen. Kraftledningarna skulle även ligga inom riksintresset för rennäringen och skulle därmed kunna påverka rennäringens intressen. Jämfört med planområdet är det därför ur flera perspektiv inget rimligt alternativ att leta efter ett för ändamålet lika attraktivt område i Östersunds kommun. Datacenterbranschen är en starkt växande bransch och behovet av nya serverhallar är stort. Om inte Östersunds kommun kan erbjuda platser för större datacenteretableringen kommer de därför att etableras någon annanstans. Serverhallar drar stora mängder el och det går då inte att garantera att andra platser har samma goda tillgång till grön el och kallt klimat som planområdet har. Det är också anledningen till att Östersunds kommun vill kunna erbjuda områden för datacenter. Ur ett samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv är det därför bättre att möjliggöra för en etablering inom planområdet än att etableringen blir någon annanstans. Östersunds kommun bedömer därför att planförslaget kan tillåtas eftersom det inte finns några praktiskt och ekonomiskt rimliga alternativ. Detta gäller under förutsättning att riksintresset inte påtagligt skadas. Bedömning av påverkan på riksintresset för rennäringen Planförslaget ligger inom riksintresse för rennäringen. I den kommunomfattande översiktsplanen Östersund 2040 har Östersunds kommun tagit ställning att inom riksintresseområdena ska samråd ske med berörda samebyar. Förutom detta anger översiktsplanen även att vid flyttleder kan samråd behövas inom en 600 meter bred zon, det vill säga 300 meter på båda sidor om leden. Detta har beaktats i samband med att planförslaget arbetades fram. Samråd har hållits med samtliga berörda samebyar. Industriområdet hamnar som närmast drygt 600 meter från den utpekade flyttleden. På andra sidan flyttleden planeras ingen ny bebyggelse, här finns även väldigt lite bebyggelse. Det innebär att här finns ett väldigt stort område där renbete kan ske i anslutning till flyttleden.

276 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 12 Antagandehandling Bild 4. Karta som visar samebyns flytt samt uppsamlingsområde samt det föreslagna industriområdet. Visserligen ingår området närmast Sännsjön, som ligger närmare än 600 meter från flyttleden, i planområdet. Området planläggs dock som naturmark för att säkerställa att området inte blir industrimark. Detta innebär att möjligheterna att på sikt nyttja området för till exempel renbete stärks. Med anledning av detta bedömer inte Samhällsbyggnad att flyttleden påverkas. Därmed påverkas inte heller övernattnings- och uppsamlingsområdet söder om Midskog, som ligger ungefär 1,5 kilometer från planområdet det vill säga betydligt längre bort än flyttleden. Möjligheterna att ta sig till vinterbetesmarkerna öster om Lillsjöhögen påverkas heller inte i en sådan omfattning att detaljplanen inte är lämplig. I sammanhanget bör det även nämnas att två andra samebyar, Ohredahke och Raedtivaerie, har utpekade uppsamlingsområden direkt öster om planområdet och att om Jovnevaerie sameby leder sina renar över planområdet så kommer renarna ledas in i de övriga två samebyarnas uppsamlingsområde. Det bör rimligtvis leda till risk för en konflikt om flera samebyar har renar på samma plats. Detta har även flera samebyar påtalat. Varken Ohredahke eller Raedtivaerie har haft synpunkter på planförslaget. Eftersom mark inom riksintresseområdet tas i anspråk för industri innebär det att området inte längre kommer att kunna användas av rennäringen. För samtliga fyra samebyar blir deras vinterbetesområde mindre. För Jovnevaerie sameby som haft erinringar innebär planförslaget att det från industriområdet till samebyns gräns mot sydväst blir cirka två mil som

277 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 13 Antagandehandling smalast. Till samebyns yttre gräns för kärnområdet för riksintresset blir det cirka nio kilometer som smalast. Detta område är mer eller mindre obebyggt. Bredden på kärnområdet är exempelvis betydligt större än vid området smalaste sträcka, som ligger en dryg mil sydöst om planområdet. Även om planförslaget genomförs kommer kärnområdet fortsatt vara bredare söder om planområdet än på det smalaste stället. Mot nordöst blir kärnområdet något smalare. Åt det här hållet är det dock inte relevant att jämföra eftersom att Indalsälven och Midskogs kraft- samt stamnätsstation försvårar för renskötseln. På andra sidan Indalsälven direkt norr om Midskogs kraftnätstation finns även ett större uppsamlingsområde för en annan sameby, Jijnjevaerie. Enligt gis-filer tillhandahållna av Länsstyrelsen är Jovnevaerie samebys område ungefär 9930 kvadratkilometer stort. Av dessa utgör ungefär 2910 kvadratkilometer något av samebyns sex utpekade kärnområden för riksintresset. Det aktuella kärnområdet, det vill säga där planområdet ligger är cirka 520 kvadratkilometer stort. Planområdet ligger inom samebyns ungefär 8350 kvadratkilometer stora vinterbetesområde och ungefär 8890 kvadratkilometer stora vårvinterland. Planförslaget, som är cirka 1,5 kvadratkilometer stort, innebär således att ungefär 0,015 procent av samebyns område och 0,018 procent av samebyns vinterbetesområde försvinner. Det handlar alltså om ett väldigt litet intrång. Även om jämförelsen enbart görs med kärnområdena försvinner ett väldigt lite område för samebyn. Cirka 0,05 procent av samebyns sex utpekade kärnområden och 0,28 procent av det kärnområde där planområdet ligger försvinner. I domslut, MÖD 2010:38, angav mark- och miljööverdomstolen att den betesmark som försvinner får anses vara acceptabelt. Det handlade då om att tre procent av ett etableringsområde. Etableringen skedde dessutom mitt i ett uppsamlingsområde och svår passage samt intill en flyttled för den berörda samebyn. I det här fallet hade med andra ord betydligt mindre hänsyn tagits till samebyns intressen än vad som gjorts i planförslaget. Ändå ansågs etableringen vara lämplig. Med anledning av vad som framförts ovan bedömer Samhällsbyggnad därför inte att planförslaget innebär en betydande påverkan på riksintresset. Till grund för bedömningen ligger även de sammanfattande kommentarer från mötena med de fyra olika samebyarna, det vill säga att planområdet har relativt dåligt betesvärde och ligger inklämt mellan kraftledningar gör att etableringen kan accepteras. Detta stärks ytterligare av att det ligger i en gränsskärning mellan flera olika samebyars betesområden. Även Länsstyrelsen som enligt lag ska verka för att riksintressen tillgodoses har under samrådet meddelat att de delar kommunens bedömning angående påverkan på riksintresset. Riksintresse för totalförsvaret Byggnader utanför sammanhållen bebyggelse som är över 20 meter kan påverka riksintresset för totalförsvaret. Samråd har därför hållits med

278 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 14 Antagandehandling Försvarsmakten som meddelat att föreslagna byggnadshöjder inte påverkar riksintresset. Riksintresse för kommunikationer Riksväg 87/Stuguvägen, cirka 2 km söder om planområdet, är av riksintresse. Vägens betydelse ligger i dess funktion som bra transportled mellan regioner, god tillgänglighet längs med vägen, över vägen samt trafiksäkerhet. Närmaste mätpunkt har cirka 1770 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär en ökning med cirka 200 fordon per årsmedeldygn. Planförslaget innebär därför en marginell ökning av trafiken på vägen. Planförslaget innebär inga nya utfarter. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon negativ påverkan på riksintresset. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft, fisk- och musselvatten, vattenförekomster samt omgivningsbuller (berör i dagsläget endast kommuner med mer än invånare). Utomhusluft Planområdet utgörs idag av ett skogsskifte. Trafiken till området idag är marginell och främst vid skogsbruksåtgärder. Planförslaget innebär därför en ökning av biltrafiken till respektive från området. Ökad bilanvändning leder till ökade emissioner främst globalt genom ökat koldioxidutsläpp. Lokalt medför förändringen inte så stora miljöeffekter, eftersom utsläppen av kväveoxider och partiklar beräknas minska under de kommande åren. Trots att trafikarbetet ökar med några procent per år inom kommunen så minskar uppmätta bakgrundshalter av olika luftföroreningar. Det beror bland annat på att fordonsmotorer blir effektivare och har bättre rening samt ökad användning av alternativa bränslen. Även utbyggnaden av fjärrvärmesystemet inom kommunen har betydelse eftersom det medför att befolkningen till exempel inte behöver elda med olja. Mot bakgrund av detta bedöms miljökvalitetsnormen för utomhusluft inte överskridas vid ett genomförande av detaljplanen. Fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormen gäller kvaliteten på fiske- och musselvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla bestånden. I Östersunds kommun berörs Storsjön. Planområdet ligger inte inom avrinningsområdet till Storsjön. Planförslaget bedöms därför inte påverka miljökvalitetsnormen. Vattenförekomst Miljökvalitetsnormerna är uppdelade på ekologisk och kemisk status. För Storsjön gäller att sjön ska ha god ekologisk status Planområdet ligger inte inom avrinningsområdet till Storsjön och förslaget bedöms därför inte påverka miljökvalitetsnormen.

279 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 15 Antagandehandling FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Naturmiljö Mark och vegetation Planområdet består av ett skogsområde som sluttar något mot väster. Genom området går en mindre skogsväg österut. Vägen viker efter cirka 1,5 kilometer av norrut. Genom området går även en skogsväg parallellt med Sännsjön. Skogsvägen går vidare till bland annat ett antal fritidshus. För att de boende inte ska uppleva att de kör intill ett industriområde sparas skogsmark mellan vägen och industriområdet. Här planläggs ett cirka 200 meter brett område som natur. Även området mellan skogsvägen och Sännsjön planläggs som natur. För all naturmark inom området finns även en planbetstämmelse om att marken ska var trädbevuxen. I översiktsplanen Östersund 2040 har kommunen gjort ställningstagandet att översiktliga naturinventeringar ska alltid göras i ett tidigt skede i planprocessen vid förändrad markanvändning där man tar i anspråk naturmiljö för till exempel industri. Det inventerade området ska inte enbart omfatta planområdet. En naturinventering har därför gjorts för att avgöra om delar av området av naturvärdesskäl inte är lämpliga att planläggas för industri. Det finns två registrerade naturvärden norr om kraftledningen som går i sydöst-nordvästlig riktning genom planområdet. Dragningen av ledningar från Indalsälven till planområdet har därför studerats så att ledningarna inte dras genom naturvärdena. I planförslaget tryggas naturvärdena genom att områdena planläggs som naturmark. För att industritomterna inte enbart ska bestå av hårdgjorda ytor finns en bestämmelse om att minst 20 procent av fastighetsytan ska vara grön (skogsmark, planteringar etc.). Naturinventering Beskrivning av värdekärnor Värdekärnorna inom och i anslutning till planområdet utgörs av skogskärr, öppna kärr samt en mindre mosse. Typiska arter i trädskiktet är gran, björk, sälg, asp, rönn och tall. Påväxtarter är bland annat klibbticka, lunglav, blåslav och garnlav. Fältskiktet utmärks av blåbär, odon, gullris, skogsstjärnblomma, ekorrbär, skogsnäva, trolldruva, ögonpyrola, harsyra, ormbär, kärrviol, stormhatt, linnea, skogsfräken, tåtel och graminider. I fuktigare/blöta partier finns rikligt med starr och andra halvgräs, även rosling, hjortron, säv och vattenklöver. Enstaka fynd av spindelblomster och korallrot (fridlysta enligt artskyddsförordningen men livskraftiga (LC) enligt Rödlistan) har konstaterats. I bottenskiktet förekommer typiska arter som hus- och väggmossa. I kärr och mosse dominerar olika vitmossarter. En del av området med värdekärnorna har efter samrådet utgått ur planområdet. Anledningen till det är att marken närmast söder om värdekärnorna kommer att utredas om den är lämplig för bebyggelse ur ett geotekniskt hänseende. Om det visar sig möjligt kommer avstånd till

280 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 16 Antagandehandling värdekärnorna med mera kommer att utredas närmare. Detta kommer att ske i en separat detaljplan. Rekommendationer Dessa områden bör sparas inklusive kantzoner av lämplig bredd. I anslutning till dessa fuktiga områden finns också ett antal äldre sälgar med riklig förekomst av lunglav. Eftersom lunglaven är beroende av jämn luftfuktighet omfattas även dessa sälgar av skyddszoner. Vid eventuella markarbeten och avverkningar ska körskador undvikas på eller i anslutning till sank mark. Med hänsyn till att naturvärdena inte ska komma till skada är rekommenderat minimiavstånd är 15 meter från den aktuella marken. Ur rekreationssynpunkt är minimiavståndet längre. Avståndet mellan värdekärnan och industrimarken är därför som minst ca meter. Öster om skogsvägen i den nordöstra delen av planområdet gjordes enstaka fynd av korallrot. Korallroten är skyddat enligt artskyddsförordningen. Enligt artskyddsförordningen 8 är det förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar. Artskyddsförordningen ska alltid beaktas. Detta gäller även om det skulle framkomma ytterligare skyddade arter under arbetets gång. Samhällsbyggnad bedömer att det finns skäl för dispens från artskyddsförordningen. Anledningen till det är att området korallroten förekommer i inte är artens typiska habitat, sumpskog, utan troligen en restförekomst från när området var fuktigare. Området är dikat och florasammansättningen visar att vegetationen är störd av förändringar i markvattennivån. Korallroten i detta område har troligen inga förutsättningar att fortsatt förekomma i livskraftiga bestånd. Området har därför inte bevarats som naturområde i detaljplan utan planläggs för industrimark. På så sätt möjliggörs för en flexiblare fastighetsbildning. Ansökan om dispens skickas till Länsstyrelsen. På ansökan ska berörda arter och särskilda skäl anges. På ansökan ska även området anges på karta, även eventuella förslag på flytta av berörda exemplar ska anges.

281 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 17 Antagandehandling Bild 5. Karta som visar inventerat område. För att tydliggöra skillnaden mellan kommunägd mark och inventerat område är det inventerade området schematiskt markerat. Hela lila området är inventerat. Jakt och skogsbruk Planförslaget innebär att det blir möjligt att ha industri på en befintlig skogsfastighet. De rättigheter som allemänsrätten ger kommer därför att begränsas för den del som planläggs för industrimark. Till allemansrätten räknas till exempel inte jakt och skogsbruk. Inom planområdet finns inga jaktarrenden men jakt bedrivs på intilliggande fastigheter. Planförslaget påverkar därför inte möjligheterna att bedriva jakt. Däremot kan planförslaget påverka jakten genom att vilt som tidigare gått genom planområdet från respektive till intilliggande fastigheter tar andra vägar om planområdet till exempel stängslas in. Påverkan blir dock försumbar. På grannfastigheterna bedrivs även skogsbruk. Det finns inga rättigheter för grannfastigheterna att nyttja den skogsväg som går österut från den

282 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 18 Antagandehandling gemensamma vägen, Sännsjölandet ga:1. Vägen har heller inget bidrag vilket innebär att det inte finns något hinder mot att stänga av den. Däremot är det inom skogsbruket vanligt att skogsvägar på andra fastigheter ändå nyttjas. För skogsbruk på intilliggande fastigheter finns idag fullgoda alternativa vägar att nyttja. Planförslaget påverkar inte möjligheterna att nyttja dessa. Påverkan på möjligheterna att bedriva skogsbruk på intilliggande fastigheterna blir därför försumbar. Sjöar och vattendrag Dagvatten från planområdet kommer att släppas till Sännsjön och renat spillvatten till Indalsälven. Innan det släpps ut ska det renas, se vidare rubrikerna Vatten och avlopp på sidan 39 och framåt samt Dagvatten på sidan 41 och framåt. Strandskydd Planområdet omfattas av strandskydd från Sännsjön. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Att upphäva strandskyddet förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kapitlet 18c-d Miljöbalken. Genom strandskyddsområdet går en befintlig 400kv-krafledning. För det området bedömer Samhällsbyggnad att det finns särskilda skäl att upphäva strandskyddet. Skälen är att området redan tagits i anspråk samt att ledningsägaren redan fått koncession för sträckan. Vid tillståndsanökan har därmed läget för kraftledningen redan prövats lämplig. För övrig del av planområdet som omfattas av strandskydd finns det inte särskilda skäl att upphäva strandskyddet. Området planläggs därför som naturmark. Renat dagvatten föreslås ledas ner i ett dike som mynnar i Rörsjön. Eftersom det är oklart exakt var diket kommer att gå upphävs strandskyddet inte inom planområdet. Istället ska en strandskyddsprövning ske i samband med anmälan om vattenverksamhet. För åtgärden kommer det även att behövas marklov.

283 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 19 Antagandehandling Bild 6. Strandskyddet upphävs inom det skrafferade området.

284 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 20 Antagandehandling Geotekniska förhållanden SWECO har gjort en geoteknisk undersökning för planområdet daterad Eftersom planområdet är så pass stort har beskrivningen av området delats upp enligt kartan nedan. Bild 7. Områden från geotekniska undersökningen. Karta: SWECO Jordlagerföljd Område 1 Huvudsaklig del av området täcks av ett ca fem centimeter organiskt ytskikt av främst mulljord och växtdelar. Den organiska jorden underlagras i huvudsak av grusig, sandig, siltig morän. Moränen har mycket låg till låg relativ fasthet ned till cirka en meter under befintlig markyta. På större djup har moränen medelhög till hög relativ fasthet. I undersökningspunkt SW1504 finns ca 0,4 meter mullhaltig sandig siltig lera överst i marken. Leran underlagras av grusig, sandig, lerig morän med låg relativ fasthet ned till ca en meters djup. Djup till berg har undersökts i tre punkter och varierar där mellan ca 0,5-2,5 meter.

285 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 21 Antagandehandling Område 2 Området täcks främst av ett cirka fem till tio centimeter organiskt ytskikt av mulljord och växtdelar. Under det organiska ytskiktet finns grusig, sandig lermorän som ned till cirka 0,5 meters djup har mycket låg till låg relativ fasthet. På större djup har moränen medelhög till hög relativ fasthet. Djup till berg har undersökts i undersökningspunkter tre punkter och varierar där mellan cirka 1,5-5,5 meter. Område 3 Huvudsaklig del av området täcks av ett upp till cirka 0,2 meter organiskt ytskikt av främst mulljord och växtdelar. Under ytskiktet finns i huvudsak grusig sandig lerig morän. Moränen har mycket låg till låg relativ fasthet ned till cirka en meter djup, därunder är den relativa fastheten medelhög till hög. Djup till berg har undersökts i två undersökningspunkter, djupet varierar där mellan cirka fyra till fem meter. Område 4 Delar av området täcks av ett cirka fem centimeter organiskt ytskikt av mulljord och växtdelar. I övrigt består marken främst av sand och morän med olika sammansättningar av lera, silt och grus. Förekommande jord har mycket låg till låg relativ fasthet ned till ca 0,5 meter under befintlig markyta, därunder har jorden medelhög till hög relativ fasthet. Djup till berg har undersökts i två undersökningspunkter, djupet varierar där mellan cirka fyra till fem meter. Ytliga block förekommer inom samtliga områden. Förekommande morän innehåller sten och bedöms vara normalblockig i samtliga områden. Grundvatten Grundvatten har mätts i fem punkter. Grundvatten har legat på cirka en meter till cirka 2,5 meters djup. Rekommendationer Jordar med medelhög-hög relativ fasthet har begränsad bärighet. Under förutsättning att givna materialparametrar nyttjas och att angett maximalt grundtryck ej överskrids föreligger ingen risk för skadliga sättningar. Risken för ras och skred i området bedöms som liten. Jordlagren utgörs av något till mycket tjällyftande jordarter. Grundläggning ska utföras frostfritt, byggnader med platta på mark eller med fribärande golv på plintar/sulor som nedförs till frostfritt djup. Asfalterade ytor och vägar utförs förslagsvis med termisk isolering.

286 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 22 Antagandehandling Grundläggning kan ske på jord med medelhög-hög relativ fasthet under förutsättning att givna materialparametrar ej överskrids. Grundläggning får ej utföras på tjälad eller starkt störd jord. Fyllning under byggnad med platta på mark eller fyllning under bärande plintsulor ska utföras med jord av materialtyp 1 eller 2 enligt AMA Anläggning 13, kapitel CEB.21. Vid grundläggning på fyllning enligt AMA Anläggning 13 bör maximala grundtrycket under grundsulor begränsas till 150 kpa. Vid grundläggning på förekommande morän och sand med medelhög till hög relativ fasthet bör maximala grundtrycket begränsas till 200 kpa. Grundläggning och eventuella stödkonstruktioner ska utföras i geoteknisk kategori 1 (GK1) och säkerhetsklass 2 (SK2). Schaktslänter bör inte läggas brantare än 1:1,5 vid schakt. Förekommande morän bedöms tillhöra schaktbarhetsklass 4 till 5 beroende på andelen block. Förekommande siltig jord är flytbenägen i kombination med vatten och störning från schaktning och packning vilket måste beaktas i byggskedet. Samhällsbyggnad bedömer att marken är lämplig för bebyggelse men inför bygglov krävs en mer förfinad grundundersökning för att närmare fastställa markens beskaffenhet. Kompletterande geoteknisk kontroll Sweco har gjort en geoteknisk kontroll över området, daterad Anledningen är att det finns önskemål om att planlägga mark för industri mellan tagna provpunkter och befintlig myrmark. Kontrollen gjordes genom ett platsbesök längs med planerad fastighetsgräns närmast myrmarken. Längs kontrollerad sträcka finns inga betydande områden med sank- /myrmark. Befintlig mark utgörs av ett organiskt ytskikt som bedöms underlagras av morän. Moränen bedöms i huvudsak vara sandig lerig. Ytliga block förekommer längs hela den kontrollerade sträckan. Grundläggning längs den kontrollerade sträckan bedöms kunna utföras på samma sätt som i övriga delar av planerat exploateringsområde (se PM geoteknik, daterat ). Vid platsbesöket konstaterades en myr i närheten av fastigheten. Myren mättes in. Byggnader bör ej planeras närmare än 10 m från befintlig sank- /myrmark. Planerad industrimark ligger som närmast ca 20 m från befintlig sank-/myrmark och bedöms därmed lämplig ur geoteknisk synpunkt. Området vid myrmarken var under samrådet planlagt som naturmarken. Området ingår numer inte längre i planområdet. Anledningen till det är att

287 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 23 Antagandehandling Östersunds kommun avser i en separat detaljplan utreda om området är lämpligt för industriändamål. Bild 8. Sträcka som kontrollerades (blå linje). Kompletterande geoteknisk undersökning Sweco har även gjort en kompletterande geoteknisk undersökning, daterad , för att utreda jordens permeabilitet vid planerade områden för omhändertagande av dagvatten. Jordlagerföljd Generellt visar utförda undersökningar på att marken överst består av ca 0,1 meter mulljord. En hel del ytliga block förekommer. Planerad dagvattendamm Under mulljorden finns ett ca 0,3-1 meter mäktigt lager av siltig sand i tre undersökningspunkter. Sanden underlagras av morän som främst är siltig sandig. I övriga undersökningspunkter finns grusig sandig siltig morän under mulljorden. I två punkter bedöms moränen även vara lerig. I fyra undersökningspunkter noterades mark-/grundvatten vid provgropsgrävningen. I en punkt fanns vatten cirka en meter under befintlig markyta, i de övriga punkterna noterades vatten ca 2-2,5 m under befintlig markyta. Planerat infiltrationsdike Under mulljorden finns ett ca 0,3-1 m mäktig lager av siltig sand i fem undersökningspunkter. Sanden underlagras av morän som främst är siltig sandig. I två punkter förekommer även lera i moränen. Inget markgrundvatten noterades i utförda provgropar. Moränen innehåller sten och bedöms vara normalblockig inom hela undersökningsområdet

288 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 24 Antagandehandling Slutsatser och rekommendationer Planerad dagvattendamm Befintlig jords permeabilitet är begränsad i fem punkter. Utförda laboratorieundersökningar visar på att permeabiliteten i den förekommande moränen ligger kring 2,5*10-9. I tre undersökningspunkter bedöms permeabiliteten ligga kring 1*10-4 i förekommande lager med siltig sand. I moränen under sandlagret visar laboratorieundersökningar på att permeabiliteten ligger mellan 3,0* ,9*10-8. I områdena kring fem av undersökningspunkterna är det inte lämpligt att lokalt omhänderta dagvatten med hjälp av slutna perkolationsanläggningar. Dagvatten kan dock spridas till grunda fördröjningsmagasin och/eller svackdiken med möjlighet till breddning till allmänt dagvattensystem. I tre av undersökningspunkterna är infiltrationsmöjligheterna goda i förekommande sandlager. Sanden underlagras dock av jordlager med begränsad permeabilitet och slutna perkolationsanläggningar bedöms därför inte vara lämpliga. Det finns däremot goda förutsättningar för grunda fördröjningsmagasin och/eller svackdiken i områdena. Planerat infiltrationsdike Permeabiliteten i förekommande sandlager bedöms ligga kring ca 1*10-4. I moränen under sandlagret visar laboratorieundersökningar på en mer begränsad permeabilitet mellan 3,3*10-9 5,6*10-8. Infiltration av dagvatten bedöms kunna utföras med hjälp av grunda infiltrationsdiken/svackdiken inom aktuellt område. Jordskalv Cirka 500 meter öster om planområdet finns en förkastning. Enligt SGU finns en anomali med jordskalv som sker i närheten av förkastningen. Mellan september 2004 och december 2014 har fjorton skalv registrerats. Skalven har varit utspridda över ett stort område. Om aktiviteten fortsätter i samma omfattning sker det under en byggnads livstid cirka 90 skalv. Av de registrerade skalven mellan 2004 och 2014 hade det största en magnitud på 2.4 och det minsta en magnitud på 0.0. Ett skalv på 2.4 känns i närheten av skalvet men påverkar inte en modern byggnad. SGU har bedömt att riskerna för stora skalv är mycket små. Eftersom aktiviteten är så pass låg är det dessutom närmast omöjligt att uppskatta risken för ett större skalv, med exempelvis magnitud fem eller högre, med någon som helst statistisk säkerhet. Det som kan konstateras är att risken för större jordskalv är sannolikt större längs Lillsjöhögsförkastningen än någon annanstans i Jämtland men risken är fortfarande liten. Kulturmiljö Fornlämningar Norr om planområdet finns ett fångstgropsystem. Det är cirka 2,5 kilometer långt och sträcker sig i sydvästlig nordöstlig riktning. I systemet finns 44 gropar, placerade mellan 15 till 130 meter från varandra. Groparna är i 2,5-5 meter i diameter och 0,5-2 meter djupa (i regel 1-1,7 meter). Det finns även två fångstgropar norr om fångstgropsystemet som inte ingår i systemet.

289 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 25 Antagandehandling Planerad dragning av ledningarna från Indalsälven har studerats så att de inte ska gå genom fångstgropsystemet eller övriga två fångstgropar. Avståndet mellan tänkt ledningsdragning och fångstgropsystemet är som närmast cirka meter. Fångstgroparna ligger något närmare men berörs inte av ledningsdragningen. Bild 9. Karta som visar fångstgropssystemet läge i förhållande till planområdet samt tänkt ledningssträcka från Indalsälven. Se även bild 16 längre fram i planbeskrivningen. I den nordvästra delen av planområdet, delvis utanför planområdet, ligger en registrerad fornlämning, Raä Lit 425:1. Fornlämningar ligger cirka meter från det område som nu är aktuellt för industri. Fornlämningens läge i förhållande till industriområdet framgår av illustrationskartan. Det rör sig om lämningar av Sännsjöbodarnas och Höljebodarnas fäbodar. Den västra delen av det område där fäbodarna fanns består idag av fritidshusfastigheter och den östra delen är oexploaterad och beväxt med skog. Inom detta område kunde vid fornminnsinventeringen 1992 stenröjda ytor och odlingsrösen, förmodligen från fäbodtiden, iakttas. Fäboden finns karterad ett flertal gånger under talen, tidigast En skattläggningskarta över Näverede från 1764 visar att fäboden då upptog ett större område än vad fornminnesgeometrin gör idag. Den sträcker sig framför allt en längre sträcka längs stranden. Den finns också mindre uppodlingar både söder och norr om bodarna. I och med att fäboden är känd före 1850 och att fysiska spår finns klassas den som fornlämning, vilket är det högre skyddet. Även uppodlingarna ska betraktas som fornlämning om spår finns kvar. För att skydda fornlämningen planläggs den som naturmark. Samhällsbyggnad bedömer att det inte är aktuellt med en arkeologisk utredning av fornlämningen. Anledningen till det är att de äldre kartorna indikerar på att fäbodvallarna enbart legat inom det som nu planläggs som

290 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 26 Antagandehandling naturmark. Det finns även koncession för 400 kv-kraftledningen som ligger mellan det föreslagna industriområdet och fornlämningen. Koncessionen har getts efter att kulturminneslagen, nuvarande kulturmiljölagen, trädde i kraft Det innebär att den handlagts enligt samma lagstiftning som nu är aktuell. Jämtkraft Elnät AB utreder möjligheterna att stärka elnätet mellan Midskog och Verksmon. För att göra det finns två alternativ, varav det ena innebär att en ny ledning läggs parallellt med befintlig 400 kv-ledning genom planområdet. I samrådet för koncessionen har Länsstyrelsen svarat att fornlämningen Raä Lit 425:1 inte påverkas av en ny kraftledning i aktuell sträckning. Utifrån Länsstyrelsens svar bedömer Samhällsbyggnad planförslaget inte påverkar fornlämningen. Bild 10. Utdrag ur illustrationskartan som visar avstånd mellan fornlämning och industriområdet (beige område). Grönt område är naturmark det vill säga skog som ska förbli skog. Kraftledningsgatan är markerad med mörkare grön färg samt en linje som ska symbolisera ledningen inklusive ledningsstolpar. För teckenförklaring hänvisas till illustrationskartan. En övrig kulturhistorisk lämning, Lit 424:1, ligger i anslutning till Rörsjön i planområdets västra del. Det är en tidigare boplats. Fornlämningen planläggs som naturmark och berörs därför inte av planförslaget.

291 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 27 Antagandehandling Påträffas fornlämning vid exploateringen av området ska detta anmälas till Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen. Bebyggelse Planområdet ligger i närheten av befintlig el-infrastruktur men inte i närheten av någon annan infrastruktur. Detta måste därför till stor del byggas ut till följd av planförslaget. Den befintliga vägen kan dock nyttjas men behöver breddas för att klara den framtida belastningen från industrierna. Närmaste bostadshus ligger utmed Sännsjön drygt 400 meter från planområdet. Av den anledningen medger detaljplanen industrier med högsta skyddsavstånd 400 meter. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Verksamheter som medges inom planområdet Planförslaget medger industrier med skyddsavstånd på högst 400 meter samt fordonsservice exklusive motell. Inom beteckningen industri inryms produktion, lagring och annan hantering av varor men även laboratorier, partihandel, lager och tekniska anläggningar. Vidare inräknas de kontor, vaktmästarbostäder, personalutrymmen etcetera som inryms i industribegreppet. Vilka industrier som ryms inom ett skyddsavstånd på 400 meter ska bedömas i bygglovskedet. Vid bedömningen ska utgångspunkten vara riktvärdena i Boverkets Bättre plats för arbete. De byggnader som idag bedöms bli aktuella att uppföra i planområdet är serverhallar, transformatorstationer, pumpstationer samt vatten- och avloppsreningsverk. Inom beteckningen fordonsservice ryms service för fordon, förare och passagerare. Fordonsuppställning, reparation samt försäljning av drivmedel och tillbehör ingår i användningen. Det ryms även toaletter, kiosker och vägrestaurang. Användningen har tillkommit efter samrådet. Anledningen till det är att det är ett stort arbetsplatsområde och användningen medger att en restaurang för arbetsplatserna kan ligga på en egen fastighet om behov uppstår. Befintliga kraftledningsgator inom planområdet planläggs för ändamålet. I planområdet ges även en byggrätt för ett avloppsreningsverk i den västra delen av planområdet. Högsta byggnadshöjd är åtta meter. Trettio procent av fastigheten får bebyggas. Tillåtna byggnadshöjder, exploateringsgrad med mera Planförslaget medger en högsta byggnadshöjd på 16 meter där mindre byggnadsdelar får uppföras till en högsta totalhöjd av 50 meter från ursprunglig marknivå. Ett föremål som är 45 meter eller högre över mark och vattenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:155 (ändrad genom 2013:9). Högre mindre byggnadsdelar kommer att synas från andra sidan Rörsjön. De kommer att

292 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 28 Antagandehandling sträcka sig över trädtopparna. För att de inte ska bli allt för dominerande ska de uppföras i antingen ljust blått eller ljust vitt, det vill säga som himlen en klar dag eller en molnig dag. Bild 11. Illustration över möjlig byggnad inom området. Huvuddelen av byggnaden ska ha en högsta byggnadshöjd på 16 meter, mindre byggnadsdelar får uppföras till en högsta totalhöjd på 50 meter. Planförslaget medger en största byggnadsarea på 50 procent av fastighetsarean för fastigheter större än 7,5 hektar. För dessa är största bruttoarea hundra procent av fastighetsarean. Bestämmelsen innebär att de som väljer att bygga på halva fastigheten kan uppföra byggnader i två våningar. De som väljer att bygga mindre än på hälften av fastigheten kan uppföra delar av byggnaden exempelvis i tre våningar. För mindre fastigheter är största byggnadsarea 30 procent av fastighetsarean och största bruttoarea 60 procent av fastighetsarean. Anledningen till att största byggnadsarean är större för större fastigheter är att det på större fastigheter visats lämpligt att bygga på femtio procent av fastigheten. Anledningen kan vara att det då ofta handlar om till exempel att antalet anställda per byggd yta ofta är relativt liten. Verksamheten har då ett mindre behov av parkeringsplatser per byggd yta. Samma sak gäller för datacenter som planområdet är mest attraktivt för. För att bedöma hur stor fastigheten bör vara för att det ska anses lämpligt att medge att femtio procent av fastigheten får bebyggas har storleken på industrifastigheter i Verksmon, Lugnviks industriområde och Odenskog studerats. Det har erfarenhetsmässigt visat sig olämpligt att medge att mer än 30 procent av fastigheten bebyggs för småindustrier. Att öka procentsatsen för mindre fastigheter förutsätter därför att det är känt vilken verksamhet som ska etableras och att verksamhetsutövaren har kunnat visa, till exempel i en bygglovhandling, att det är lämpligt att bygga på mer än 30 procent på fastigheten. I dagsläget är det alldeles för osäkert kring vilka verksamheter som kan etableras på mindre fastigheter eftersom industribegreppet är relativt brett. I de aktuella industriområdena är de största fastigheterna cirka fem hektar. Det kan finnas verksamheter som inte är etablerade i Östersund men som inte kommer klara ytor för parkeringar och godsmottagning med mera om det byggs på mer än 30 procent av fastigheten. Det har därför bedömts att för att fastigheterna ska kunna få bygga på femtio procent av ytan bör de vara minst 7,5 hektar.

293 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 29 Antagandehandling Områden som inte får bebyggas En 400 kv-kraftledning går långs den östra och den nordöstra planområdesgränsen. Kraftledningarna har ett skyddsavstånd på 130 respektive 165 meter, se även rubriken Elsäkerhet/Strålning på sidan 28 och framåt. Inom detta område är det inte lämpligt med byggnader. Området går dock att använda som till exempel parkering. Det är i dagsläget oklart var det kommer att finnas behov av att lägga markförlagda ledningar som till exempel VA- och dagvattenledningar. Mot respektive fastighetsgräns är det därför ett område på tio meter som inte får bebyggas men där det får läggas ledningar. Anledningen till att det är ett område på tio meter är att det generellt finns ett behov av u-område på sex meter för VA-ledningar och fyra för elledningar. På så sätt blir det möjligt att lägga både VA- och elledningar inom detta område. Även dessa områden kan bebyggas med till exempel parkering men inte med byggnader. Vid reparationer av eventuella ledningar måste dock marken kunna brytas upp. Även platsen för befintlig skogsväg får inte bebyggas. Här är det tänkt att det ska kunna bli en gemensamhetsanläggning för väg. I vägen ska det även kunna gå att lägga allmänna ledningar. Om marken bebyggs blir det därför inte möjligt att ta sig till en fastighet i östra delen av planområdet. Av trafiksäkerhetsskäl får ett område på sex meter från vägen inte bebyggas. För att skydda Lillsjöhögens vattenskyddsområde sparas skogsmark på en remsa på 20 meter närmast vattenskyddsområdet. Se vidare rubriken Lillsjöhögens vattenskyddsområde på sidan 36 och framåt. Byggnad får inte uppföras närmare än åtta meter från fastighetsgräns. Se vidare rubriken Räddningstjänst på sidan 33 och framåt. Övriga restriktioner Möjligheterna att infiltrera dagvatten är begränsad inom stora delar av området. Möjlighet till detta finns främst inom den västra delen av området. Här kommer dagvattenanläggningar som betjänar hela området anläggas. Detta ska ske innan området bebyggs. Innan bygglov får ges ska därför fördröjningsdamm inom allmän plats mark vara utbyggd. Anledningen till bestämmelsen är att förhindra översvämning på till exempel vägen i västra delen av planområdet. Dagvattenutredningen föreslår att dagvatten dels ska tas om hand genom en gemensam damm och dels genom svackdiken på respektive fastighet. Det finns därför en bestämmelse om att det ska gå att anlägga svackdiken inom respektive fastighet. Det är dock inget krav eftersom att det kan finnas alternativa lösningar. För att det inte ska bli för mycket hårdgjorda ytor och därmed ökad avrinning av dagvatten finns en planbestämmelse om att minst 20 procent av fastigheterna inte får bestå av hårdgjorda ytor.

294 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 30 Antagandehandling För att slippa byggtrafik genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde finns en planbestämmelse om att den alternativa vägen ska vara utbyggd innan bygglov får ges. Det finns därför en planbestämmelse om detta. Se även rubriken Lillsjöhögens vattenskyddsområde på sidan 36 och framåt. Det finns inget system för VA, spillvatten och brandvatten inom området. Det kommer att behövas anläggas ett vattenverk samt ett avloppsreningsverk. Det ska ske innan första bygglovet kan ges. Det finns därför en bestämmelse om detta. Gestaltning Planområdet innebär att en relativt stor yta, där relativ höga byggnader, planläggs som industrimark. Detta innebär en påverkan på landskapsbilden. Planområdet, som är omgivet av skogsmark, sluttar ner mot väster. Det betyder att påverkan på landskapsbilden blir framför allt västerifrån. För att påverkan på landskapbilden ska minska från befintlig skogsväg parallellt med Sännsjön planläggs ett område på minst 200 meter mellan vägen och industriområdet som naturmark. Marken bedöms attraktiv för etablering av serverhallar. Dessa verksamheter har generellt relativt långa byggnader jämfört med andra industrier. Nedan redovisas hur en sådan byggnad kan tänkas kunna se ut. Observera att planen medger att mindre byggnadsdelar kan uppföras till en högsta höjd på 50 meter. Detta redovisas inte i illustrationen. Bild 12. Bilden visar illustration över Facebooks datacenter i Luleå. Illustration Sweco

295 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 31 Antagandehandling Bild 13. Fotomontage från andra sidan Rörsjön. Mindre högre byggnadsdelar som uppförs i övre delen av planområdet kommer att synas härifrån. De ska därför uppföras i antingen ljust vitt eller ljust blått. Bild 14. Fågelperspektiv från söder. Eftersom att det är ett fågelperspektiv den här vyn aldrig att synas från marken utan enbart från exempelvis en helikopter. Offentlig och kommersiell service Närmaste service finns i Östersund respektive Stugun cirka minuter från planområdet. Planförslaget skapar inget behov av ytterligare service. Om området bebyggs med serverhallar skapar det arbetsplatser för cirka 100 personer.

296 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 32 Antagandehandling Tillgänglighet Marken lutar svagt uppför från väst till öst i nedre delen av planområdet. I övre delen lutar det sedan mot norr. Eftersom att höjdskillnaderna ändå är relativt små bedöms det inte bli aktuellt med några avsteg från tillgänglighetskraven inom planområdet. Tillgängligheten på marken och i byggnaderna ska studeras närmare i bygglovet. Friytor, Rekreation och Idrott Planområdet ligger inom ett skogsområde. Det gör att det i närområdet finns gott om områden för närrekreation. För boende i området och framtida arbetande inom industriområdet sparas stora delar av planområdet, till exempel mellan skogsvägen och Sännsjön, som naturmark. Gator och Trafik Trafiken till området sker via enskilda vägar från riksväg 87. Parallellt med Sännsjön finns en gemensamhetsanläggning, Sännsjölandet ga:1, för väg som går genom planområdet. Vägen kan komma att behöva breddas för att klara industritrafik, se vidare rubriken fastighetsrättsliga frågor på sidan 47 och framåt. Det ska även gå att nå området via att befintlig skogsväg, som går från riksväg 771, förlängs in i området. Om vägen breddas vid anslutningen till riksväg 87 respektive 771 inom deras respektive vägområde ska samråd med Trafikverket ske. Eftersom planområdet inte ligger i närheten av någon befintlig infrastruktur, i form av gång- och cykelväg, busshållplats eller befintlig bebyggelse kan planförslaget förväntas innebära att de som jobbar inom planområdet tar bilen till jobbet. Gatunät Genom området går en skogsväg österut, vägen viker sedan av norrut efter cirka 1,5 kilometer. Vägen behöver breddas för att klara industritrafik. Vägen kommer även att behöva rätas ut strax innan den svänger av mot norr. Anledningen till det är att möjliggöra för en flexiblare placering av byggnader söder om vägen.

297 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 33 Antagandehandling Bild 15. Principsektion för vägar inom planområdet. Bilden är tagen från dagvattenutredningen. Standard och bredd på vägen bestäms dock av den framtida gemensamhetsanläggningen. Se rubriken fastighetsrättsliga frågor samt rubriken dagvatten. För planområdet är det svårt att förutse framtida fastighetsindelningar. Det är troligt att de industrifastigheter som bildas i området kommer att vara väldigt stora. Troligtvis kommer minsta industrifastighet bli cirka 40 hektar. Eftersom att det är svårt att förutse framtida fastighetsgränser har inte mark för ytterligare vägar lagts ut. Var vägarna hamnar kommer därför att styras utifrån efterfrågan på mark. Det är inte aktuellt med kommunala vägar inom planområdet utan ytterligare vägar kommer att vara antingen för den enskilda fastigheten eller för flera fasigheter. Om det blir det senare kommer en gemensamhetsanläggning att ansvara för vägen. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats finns i Lillsjöhögen, utmed Stuguvägen, cirka 2 km från planområdet. Avståndet från busshållplatsen till planområdet gör att det förmodligen inte är attraktivt att pendla med buss till en arbetsplats inom planområdet. Avståndet mellan planområdet och Stuguvägen gör att det är svårt att få in en busslinje till området. Parkering, varumottag, utfarter Parkering och varumottag skall anordnas inom respektive fastighet. Antalet parkeringsplatser som ska ordnas ska utgå från kommunens parkeringstal. Planområdet ligger inom det som i parkeringstalet definieras som Zon 3 kommunen i övrigt. För industri i zon 3 gäller att åtta parkeringsplatser ska ordnas per 1000 kvadratmeter bruttoarea (BTA). Av samtliga bilplatser ska tre procent, dock minst en plats, vara utformade och placerade så att de är lämpliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Dessa parkeringsplatser ska vara minst fem meter bred och markerade med att den är avsedd för rörelsehindrade. Gångavståndet till

298 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 34 Antagandehandling entrén ska inte överstiga tjugofem meter. Lutningen på förflyttningsvägen mellan bilplatsen och entrén bör inte överstiga 1:50 (två procent). Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. Parkeringsplatser för cyklar enligt kommunens parkeringstal ska anordnas på varje enskild fastighet. För industri gäller att tio cykelparkeringsplatser ska anordnas per 1000 kvm BTA. Cykelparkeringarnas placering och utformning är avgörande för hur väl de kommer att användas. Cykelparkeringar ska vara trygga, säkra och utformade så att de är både tillgängliga och ser inbjudande ut. Trygga och säkra parkeringar innebär att det dels finns möjlighet att låsa fast cykelns ram, dels att det finns belysning och naturlig övervakning med god insyn från omgivningen. Cykelparkering ska placeras så nära entrén som möjligt, i normalfallet inte mer än 25 meter. Det finns tillräcklig med plats för de cykelparkeringar som behöver ordnas. I bygglovet är det viktigt att det följs upp att cykelparkeringar ordnas och att de utformas på ett lämpligt sätt. Behovet av parkeringsplatser för bilar och cyklar kan dock skilja sig väsentligt mellan olika objekt beroende på till exempel vilken typ av verksamhet som planeras. Planområdet bedöms vara attraktivt för etableringar av serverhallar. Dessa företag kan förmodas ha relativt få anställda per byggd yta än vad andra typer av industrier har. Antalet parkeringsplatser ska därför dimensioneras snarare utifrån antalet anställda än för byggd yta. Exakt behov av parkeringsplatser ska därför studeras närmare i bygglovskedet. Från området blir det en utfart mot befintlig skogsväg i väster samt mot befintlig eller tillkommande vägar inom planområdet. Utfart finns även genom att befintlig skogsväg från Stuguvägen i söder förlängs in i planområdet. Hälsa och Säkerhet Räddningstjänst Rekommenderad insatstid för påbörjat räddningsarbete Insatstiden motsvarar den tid som förflyter från dess att räddningsstyrkan larmats till dess att räddningsarbete har påbörjats. Räddningstjänsten hade tidigare rekommendationer om insatstid. Dessa rekommendationer har dock upphörts men hänsyn ska tas till rekommendationerna när det gäller brandskydd. Industriområden klassas som Grupp 1- bebyggelse, det vill säga rekommenderad insatstid ska normalt vara under 10 minuter. Insatstiden motsvarar den tid som förflyter från dess att räddningsstyrkan larmats till dess att räddningsarbete har påbörjats. Planområdet klarar inte rekommenderade insatstider. På grund av att insatstiden är längre än tio minuter har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits. För att minska risken för brandspridning till annan

299 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 35 Antagandehandling fastighet är minsta avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns åtta meter. En rekommendation är att det är samma avstånd mellan byggnader inom samma fastighet. Brandvattenfrågan har studerats närmare av Ramböll i en VA-utredning daterad Utredningen har utgått ifrån att det blir en verksamhet med ett relativt stort behov av kylvatten. Det finns idag inget utbyggt system för brandvatten i området. Brandvatten kommer därför att behöva pumpas från Indalsälven, se vidare rubriken Vatten och avlopp på sidan 39 och framåt. Ledningarna från Indalsälven upp till planområdet kommer att behöva byggas ut för att kunna försörja hela planområdet. Det första bygglovet kan däremot förväntas vara enbart för en mindre del av planområdet. På plankartan finns därför en bestämmelse om att bygglov inte får ges förrän gemensamma anläggningar för bland annat brandvatten byggts ut. Från Indalsälven föreslås vattnet pumpas till ett vattenverk för rening till dricksvattenkvalitet. Systemet dimensioneras inte för att kunna klara samtidigt maxflöde av kylvatten och brandvatten, utan istället anläggs en reservoar för att täcka behovet av brandvatten. Reservoaren behöver vara minst 75 kubikmeter för att kunna klara ett flöde på 20 l/s i en timme, det vill säga i enlighet med Räddningstjänstens rekommendationer för den här typen av verksamhet. Denna fungerar även som drickvattenreservoar för att kunna klara variationer i vattenbehov. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd föreslås vattendistributionssystemet anläggas på så sätt att det till varje byggnad kan matas vatten från två håll, vilket därmed säkrar distribution till samtliga byggnader även om en ledning är sönder eller tillfälligt ur bruk. Brandvattnet går efter användning till dagvattnet. Utredningen har utgått ifrån en viss storlek på byggnaderna, en viss placering, en viss verksamhet samt ett visst antal anställda inom planområdet. Frågan kring brandvattenförsörjning och utrymning med mera måste därför studeras närmare i bygglovskedet. Detta ska ske i samråd med Räddningstjänsten. För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnadens entré att man inte behöver dra slang och transportera materiel mer än 50 meter. Dessutom bör gångavståndet vara högst 50 meter om utrymning avses ske med bärbara stegar. Räddningsväg fram till nya byggnader ska ordnas. Lutningen på marken innebär att detta inte bör blir något problem. Det bedöms heller inte bli något problem att ordna en tillräckligt bred räddningsväg. Frågan ska studeras närmare i bygglovet. Radonförekomst En översiktlig radonmätning har utförts i samband med den geotekniska undersökning. Generellt kan marken klassas som normalradonmark och radonskyddat byggnadsutförande ska tillämpas. I en punkt i nordöstra delen av planområdet är dock radonhalten över gränsvärdet för högradonmark vilket medför radonsäkert byggnadsutförande. Ytterligare undersökningar krävs för bedömning av storlek på område där radonsäkert byggnadsutförande kommer att krävas.

300 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 36 Antagandehandling När nya byggnader ska uppföras måste radon från marken beaktas, för att det inte ska leda till problem inomhus. Varje fastighetsägare ska därför själv göra en egen radonmätning, i samband med grundundersökningen i byggskedet för att fastställa radonhalten på platsen. Elsäkerhet/Strålning I östra respektive västra delen av planområdet finns två 400 kv-ledningar. Kring kraftledningar uppstår elektriska och magnetiska fält. Storleken på det elektriska fältet beror på ledningens driftspänning (Volt) och avståndet till ledningen. Storleken på det magnetiska fältet beror på den ström (Ampere) som går i ledningen och avståndet till ledningen. Det magnetiska fältet mäts i µt (micro Tesla). För kraftledningar på 400 kv är skyddsavståndet till ett riskområde med brandfarlig vara med hänsyn till risken för elektrostatisk uppladdning 60 meter (ELSÄK-FS 2004:1). Skyddsavståndet till ett förråd med explosiv vara är 100 meter. Det finns för närvarande inga gränsvärden eller avståndsrekommendationer för magnetiska fält. Det är fortfarande osäkert vilken påverkan magnetiska fält har och påskyndande av cancer. Enligt Socialstyrelsen visar flera forskningsrapporter på möjlig ökad risk vid värden som överstiger 0,4 µt. Svenska Kraftnät har en magnetfältspolicy som anger att mellan ny bebyggelse där människor vistas varaktigt och en 400 kv-ledning ska det vara minst 130 meter. I sydöstra delen av området finns två 400 kvledningar. Då är minsta avstånd 165 meter. Dessa avstånd är baserade på maximerat årsmedelströmvärde och är en rekommendation till beslutande myndighet. Det finns därför ingen byggrätt inom 130 respektive 165 meter från kraftledningarna. Inom detta område är det dock möjligt att lägga allmänna ledningar. Marken kan även användas som till exempel parkering eller upplag. Inom området kan det bli aktuellt med serverhallar eftersom att området har god tillgång till el. Det senare är en förutsättning för denna typ av verksamhet eftersom att de är elintensiva. I så fall kan det bli aktuellt med reservkraftanläggningar, som kräver tillstånd enligt miljöbalken. En sådan verksamhet kan orsaka viss strålning. Strålningen är inte så omfattande att den påverkar intilliggande bostäder. Mellan de närmaste bostäderna och industriområdet finns en 400 kv-kraftledning. Strålningen från kraftledning bedöms vara betydligt mer än från en reservkraftanläggning inom planområdet. Samhällsbyggnad bedömer därför inte att det är aktuellt att ta med strålningsrisken som en aspekt i den till detaljplanen tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Aspekten kan däremot bli aktuell att beakta vid en miljökonsekvensbeskrivning i samband med en tillståndsansökan. I samband med bygglov och tillståndsansökan bör avståndet från dessa anläggningar till närmaste industribyggnad/serverhall samt till eventuella uteplatser beaktas.

301 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 37 Antagandehandling Vatten, spillvatten och brandvatten ska tas från Indalsälven. Ledningarna kommer med största sannolikhet att behöva korsa en kraftledningsgata. Bland annat finns ett antal 400 kv-ledningar i området. Vid byggandet av ledningarna finns det att antal restriktioner att förhålla sig till. - Parallellgående vatten- och avloppsledningar eller fjärrvärmeledningar får normalt inte komma närmare än 20 meter mätt till närmaste metalliska del i vår anläggning. På grund av detta planläggs ett område som är 20 meter bredare än ledningsrättsområdet för kraftledningsgata och inte för industri. På så sätt blir det inte möjligt att bilda en industrifastighet som har interna ledningar inom området. Här går det heller inte att skapa en ledningsrätt, däremot går det till exempel att skapa ett avtalsservitut. Den sträcka där det är aktuellt att korsa kraftledningsgatan ligger dock inte inom planområdet. Om detta bedöms lämpligt i lantmäteriförrättningen är det därför möjligt att här skapa en ledningsrätt, servitut eller gemensamhetsanläggning. Se vidare rubriken Fastighetsrättsliga frågor längre fram i planbeskrivningen. - Vid korsning av Svenska kraftnäts ledningar ska korsningen utformas i enlighet med Svenska kraftnäts Tekniska riktlinjer, TR05-13 och TR Om ledningen är gjord av metalliskt material måste den läggas i isolerade rör inom de avstånd som anges i de tekniska riktlinjerna. - Den korsande ledningen ska i möjligaste mån ha en vinkelrät infallsvinkel mot Svenska kraftnäts ledning. - Inga grävarbeten får utföras närmare än 20 meter ifrån Svenska kraftnäts stolpar eller stag. - Byggnationen skall utföras utan avbrott på Svenska kraftnäts ledning. - Inga magnetiska eller elektriska material skall förläggas samtidigt med vattenledningen. - I svenska kraftnäts ledningsgata finns en jordlina nedgrävd. Grävningsarbete bör därför ske med försiktighet. - Märkpåle med information om vattenledningens korsning av ledningsgatorna skall placeras vid ledningsgatans kant. - Efter slutförd byggnation ska dokumentation skickas in till Svenska Kraftnäts Anläggningsdokumentationsavdelning. - Vid arbete nära kraftledning tillämpas Elsäkerhetsanvisningarna ESA. Risker som till exempel beröring av spänningsförande delar och induktion finns. Om någon utrustning under byggnationen på något sätt riskerar att komma närmare kraftledningens faslinor än 4,5 meter vertikalt eller sex meter horisontellt måste särskilda elsäkerhetsåtgärder vidtas. - Sträckning och material i ledningar ska samrådas med Svenska kraftnät. - Om sprängning kommer att ske närmare någon del av Svenska kraftnäts ledningar än 100 meter, ska kontakt tas med Svenska kraftnät i god tid innan arbetet beräknas starta. - Dagvattendammar får inte ligga närmare än femtio meter från stolpar och stag.

302 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 38 Antagandehandling - Belysningsstolpar/master/skorstenar ska placeras minst stolpens höjd plus tio meter från kraftledningens yttersta faslina, med ett minsta avstånd om tio meter. - Före anläggande av väg, dagvattenledning eller annan ledning som korsar eller går parallellt med Svenska kraftnäts kraftledningar måste samråd hållas med Svenska kraftnät i god tid innan anläggningsarbetet beräknas starta. - Av/pålastning bör undvikas intill Svenska kraftnäts kraftledningar, speciellt vid lokal islast. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter är det horisontella säkerhetsavståndet minst sex meter i sidled samt minst fyra och en halv meter i höjdled vid icke elektriskt arbete. Störningar Inom planområdet skall Naturvårdsverkets vägledning om industri och annat verksamhetsbuller, rapport 6538, följas. Riktlinjerna gäller bland annat fläktar, skorstenar, panncentraler och kompressorer. För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Övriga delar innebär så små störningar att detta inte är relevant att beakta. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. I samband med detta görs därför en lokaliseringsprövning enligt miljöbalken. En sådan kan till exempel komma fram till att en viss del av verksamheten endast får vara på en viss plats på fastigheten eller att verksamhetsutövaren måste vidta byggnadstekniska åtgärder för att störningarna inte ska vara större än vad som tillåts. Om det etableras datacenter kan det bli aktuellt med reservkraftgeneratorer inom området. Sådana kräver ett tillstånd enligt miljöbalken bland annat eftersom att generatorerna orsakar buller. För att få tillstånd krävs därför bland annat att fastställda riktlinjer för buller inte överskrids vid intilliggande bostadsfastigheter. Platsen för generatorn kan därför vara planenlig men generatorn behöver ändå flyttas för att verksamheten ska få tillstånd enligt miljöbalken. Lillsjöhögens vattenskyddsområde Planområdet ligger i direkt anslutning till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Kungörelse om vattenskyddsområdet, 23 FS 2004:49, utfärdades av Länsstyrelsen den 17 juni Miljö- och samhällsnämnden är tillsynsmyndighet efter förordnande från Länsstyrelsen. Därutöver utövar miljö- och samhällsnämnden lokal tillsyn enligt miljöbalken. Planförslagets påverkan på vattenskyddsområdet Vatten Östersund har gjort bedömningen att eftersom det aktuella området ligger utanför gränsen till Lillsjöhögens vattenskyddsområde finns inga hinder för exploatering av aktuell fastighet, vad gäller närheten till vattenskyddsområdet. Problem kan dock uppstå under byggtiden på grund av ökad aktivitet i området, samt alla tyngre fordon som kommer att passera på tillfartsvägen vilken i dagsläget går genom vattenskyddsområdet.

303 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 39 Antagandehandling En viss påverkan på vattenskyddsområdet kan ske vid avverkning av skog inför exploateringen, men detta bör inte ses som ett problem eftersom sådan avverkning mest troligt ändå kan ske framöver till följd av skogsvårdsåtgärder i området. På grund av vattenskyddsområdet är det inte lämpligt att ansluta planområdet till reningsverket i Lillsjöhögen. Skyddsföreskrifter För vattenskyddsområdet finns fjorton olika skyddsföreskrifter som gäller dels inom brunnsområdet och dels inom vattenskyddsområdet. Överträdelser av skyddsbestämmelserna kan medföra straffansvar enligt 29 kap. 8 miljöbalken. Det är framför allt dessa föreskrifter som bedöms bli aktuella att beakta i samband med genomförandet av detaljplanen: 1. Schaktning eller fyllnadsarbeten för till exempel vägbyggen får inte ske utan tillstånd från miljö- och samhällsnämnden. 2. Deponering av snö från trafikerade ytor utanför skyddszonen får inte ske. 3. Dagvatten från förorenade ytor som till exempel vägar, körplan och dylikt får inte infiltreras. 4. Spridning av salt för dammbindning och/eller halkbekämpning får inte förekomma. För övriga skyddsföreskrifter se dokumentet 23 FS 2004:49. Rekommendationer Vägen genom vattenskyddsområdet kan bli aktuell att bredda för att klara den ökade trafik som planförslaget genererar. Vid breddning av vägen bör man lägga en skyddsduk i befintliga diken förbi vattenverket för att minimera påverkan på vattenskyddsområdet. Tillstånd för detta måste sökas hos miljö- och samhällsnämnden. I samband med breddningen av vägen ska det sättas ett skyddsräcke på båda sidor. Anledningen till det är att undvika avåkningar med risk för påverkan på vattenskyddsområdet till exempel genom att bensin läcker ut i vattenskyddsområdet. Detta ska vara gjort innan bygglov får ges. Det är möjligt att ta sig till planområdet genom en alternativ väg. Vägen går från riksväg 771 söder om planområdet. Vägen går inte ända fram till planområdet utan behöver förlängas sista biten, fram till befintlig skogsväg inom planområdet. På grund av risken för påverkan på vattenskyddsområdet under byggtiden samt restriktionen angående saltning av vägen finns en bestämmelse om att den alternativa vägen ska vara utbyggd innan bygglov får ges. Den här vägen bör användas som huvudinfart när området är utbyggt. För att inte riskera att snö från fastigheter inom planområdet deponeras inom vattenskyddsområdet finns en bestämmelse om att marken närmast vattenskyddsområdet ska vara trädbevuxen. Detta gäller på ett tjugo meter brett område. På sätt undviks risken att snö från en intern väg inom planområdet av misstag deponeras i skyddsområdet.

304 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 40 Antagandehandling Trygghet Tillfart till området sker via mindre enskilda vägar utan gatubelysning. Vägarna är omgivna av skogsmark vilket skapar sämre överblickbarhet. Det kan bidra till en otrygghetskänsla framför allt för de oskyddade trafikanterna. Inverkan på miljön Detaljplanen innehåller bestämmelser om högsta tillåtna avstånd till bostäder för att minska den negativa påverkan från verksamheterna inom planområdet. Planförslaget är anpassat till den osäkerhet som finns vad gäller typ av industri. Det är likväl viktigt att planförslaget utformas med hänsyn till miljö- och hälsoaspekter. Planförslaget innebär att vatten behöver tas från Indalsälven. Beroende på vilken mängd vatten som behöver tas blir anläggningen anmälnings- eller tillståndspliktig. Beroende på vilka verksamheter som etableras inom området kommer det att bli aktuellt med en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Om det blir aktuellt med tillståndsansökningar kan det även bli aktuellt med en miljökonsekvensbeskrivning för den tänkta verksamheten. Teknisk försörjning Det är svårt att förutsäga var det kan komma att behöva dras allmänna ledningar inom planområdet. Det har därför avsatts u-områden, för allmänna underjordiska ledningar i befintlig skogsväg genom området, inom skyddsområdet från kraftledningarna samt tio meter från tänkta fastighetsgränser mot naturmark eller gemensamhetsanläggning för väg. U- område finns även där VA-ledningar är tänkt att komma in till planområdet. Ledningar kan även läggas inom allmän platsmark. Det området där det framför allt bedöms finnas ett behov av att lägga olika ledningar är i den befintliga skogsvägen. Här kan det bli aktuellt att dra VAoch spillvattenledningar både från VA-verket till huvudbyggnaderna och från huvudbyggnader till VA-verket, dagvattenledningar samt tele-, optooch elledningar. Om spillvattnet släpps till Indalsälven efter rening kan det även bli aktuellt med en returledning för spillvatten i gatan. U-området är därför väl tilltaget i detta område. Vatten och avlopp Befintliga förhållanden Planområdet ligger inte inom verksamhetsområdet för Vatten Östersund. Vattenverket för Lillsjöhögen ligger inom tidigare nämnt vattenskyddsområde i direkt anslutning till den tilltänkta exploateringsytan. Vattenverket är dimensionerat för 100 personenheter (PE) och antalet anslutna till verket var år personer. Att ha en marginal mellan dimensionerat antal PE och faktiskt anslutna är nödvändigt för att kunna försörja boenden i området med vatten, för eventuella nyanslutningar av villor och för nödsituationer. Vatten Östersund ser därmed ingen möjlighet att med dagens kapacitet kunna ansluta en nyetablering till det befintliga vattenverket.

305 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 41 Antagandehandling Vad gäller en anslutning av avloppet till reningsverket finns i dagsläget inga ledningar dragna fram till den berörda exploateringsytan vilket gör att det behövs ett helt nytt spillvattensystem. Avståndet mellan reningsverket och den tilltänkta fastigheten är flera kilometer. Vid en eventuell byggnation av ett sådant system kommer Lillsjöhögens vattenskyddsområde att passeras. Detta förordas inte av Vatten Östersund eftersom en spilledning rakt igenom ett vattenskyddsområde står i konflikt med de intressen som är avsatta att skyddas inom området. Lillsjöhögens reningsverk är dimensionerat för 21 kubikmeter per dygn eller 85 PE (personenheter), och antalet anslutna under 2013 var beräknat till 60 personer. Därmed finns inte enligt dagens mått kapacitet för att ansluta planområdet till det befintliga reningsverket, detta med stöd i samma resonemang som redovisats för aktuellt vattenverk. På grund av de begränsningar som finns i det befintliga vattenverket (kapacitet), samt reningsverket (avstånd och kapacitet) föreslås att en enskild anläggning byggs av exploatören för både avlopp, vatten och brandvatten samt eventuellt kylvatten. Förslag för vatten och avlopp En VA-utredning har gjorts av Ramböll, daterad Utredningen konstaterar att vatten till planområdet måste tas ifrån Indalsälven. För detta krävs servitut, se vidare rubriken Fastighetsrättsliga frågor på sidan 46 och framåt. Avståndet mellan Indalsälven och planområdet är cirka tre kilometer och planområdet ligger cirka 100 höjdmeter över älven. Vattnet måste därför pumpas upp från älven till planområdet. Vid intaget föreslås därför en pumpstation med inloppspumpar. Beroende på vilken mängd vatten som behövs blir det en anmälningspliktig eller tillståndspliktig anläggning, enligt 11 kap 2 MB. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. En anläggning är anmälningspliktig om den bortleder högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst kubikmeter per år. Uttaget av vatten för att försörja planområdet bedöms bli högre än detta. Det kommer i så fall krävs ett tillstånd för vattenverksamhet. För att få bedriva eller utföra en vattenverksamhet gäller att dessa krav eller grundförutsättningar uppfylls. 1. Verksamhetsutövaren ska ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. 2. Nyttan och fördelar av verksamheten ska ur allmän och enskild synpunkt överväga kostnaderna och skadorna av denna. 3. Verksamheten får inte försvåra annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt. 4. Verksamheten får inte skada fisket.

306 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 42 Antagandehandling Bild 16. Förslag på ledningsträckning från Indalsälven till planområdet. Vatten- och avloppsreningsverk Ett vattenverk föreslås placeras i den övre delen av planområdet. I anslutning till vattenverket föreslås en reservoar för brandvatten. Vattenverket behöver bli cirka 50 kvadratmeter stort och fastigheten cirka 500 kvadratmeter. Ett förslag på hur systemet kan utformas har tagits fram och finns beskrivet i VA-utredningen samt sammanfattat under rubriken Räddningstjänst på sidan 33 och framåt. En dricksvattenanläggning bör utformas så att en långsiktig hushållning med naturresurserna kan säkerställas. Anläggningen bör läggas på lämplig och väl skyddad plats samt ha ett gott skydd mot föroreningar. Vattenverket bör placeras skiljt från spillvattenanläggningen. Ett avloppsreningsverk föreslås därför i den sydvästra delen av planområdet.

307 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 43 Antagandehandling Anläggningen kommer att ligga i närheten av en planerad dagvattendamm. Det är viktigt att utforma verket så att renat spillvatten inte släpps ut i dagvattendammen. Anledningen till det är att dagvattendammen ligger i närheten av Lillsjöhögens vattenskyddsområde. På grund av närheten till vattenskyddsområdet är det viktigt att avloppsvattnet inte infiltreras. Avloppsreningsverket bedöms behöva bli cirka 50 kvadratmeter och fastigheten 200 kvadratmeter. Det föreslagna läget innebär att verket ligger intill ett skogsmarksområde som ska sparas samt i nära anslutning till områdets dagvattenanläggningar. Avloppsanläggningen måste placeras på säkert avstånd från bostadsbebyggelse med tanke på lukt, buller och smittspridning. I Boverkets allmänna råd anges ett riktvärde på minst 300 meter mellan ett avloppsreningsverk i motsvarande skala och närmaste bebyggelse. Det kan jämföras med att närmste bostadsfastighet ligger cirka 700 meter från det föreslagna verket. Detta läge är därför bra både ur lukt, buller- och smittskyddskyddsperspektiv. Utsläpp av renat spillvatten Det är inte lämpligt att släppa ut renat spillvatten i den planerade dagvattendammen på grund av närheten till Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Det renade spillvattnet kan därför antingen släppas i Indalsälven eller i Sännsjön. VA-utredningen konstaterar att utsläppet i första hand ska ske till Indalsälven. Anledningen till det är att det renade spillvattnet består av syretärande ämnen och ett rinnande vattendrag har betydligt bättre syresättning än en sjö. Om det föreligger starka skäl att välja Sännsjön som recipient måste en särskilt recipientutredning göras. För att vattnet ska kunna släppas i Indalsälven krävs att en pumpstation anläggs vid avloppsverket som pumpar upp vattnet till den högsta punkten i nordöstra delen av planområdet. Därifrån bör vattnet kunna transporteras till Indalsälven med hjälp av självfall. Eftersom det är en förutsättning att anläggningarna för VA-, spillvatten och brandvatten finns utbyggt innan området kan bebyggas för industriändamål finns en bestämmelse om att detta ska vara utbyggt innan bygglov får ges. Innan området bebyggs förutsätts därför att det finns ledningsrätt för ledningssträckan, tillstånd för vattenverksamhet samt utbyggt system för VA-, spillvatten och brandvatten. I bygglovet ska samråd kring föreslagen VA- och spillvattenlösning ske med Samhällsbyggnad/Miljö- och hälsa samt Vatten Östersund. I bygglovet ska även samråd kring föreslagen brandvattenlösning ske med Räddningstjänsten. Dagvatten I Översiktsplanen Östersund 2040 har kommunen gjort ställningstagandet att alla nya detaljplaner ska säkerställa att det finns tillräckligt med grönytor för lokalt omhändertagande av dagvatten. För planförslaget har därför en dagvattenutredning gjorts för att se vilka möjligheter det finns att ta hand om dagvatten från planområdet.

308 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 44 Antagandehandling I Lillsjöhögen finns ingen allmän anläggning för dagvatten. Därmed kommer ett lokalt omhändertagande (LOD) av vatten från hårdgjorda ytor (exempelvis parkeringar, gator, tak och dränering) att krävas. Omhändertagande av dagvatten Industrifastigheter Övre delen av planområdet har begränsade infiltrationsmöjligheter på grund av att jorden är tät. Här är det därför inte lämpligt att lokalt omhänderta dagvatten med hjälp av slutna perkolationsanläggningar. Inom detta område är det även svårt att skapa underjordiska fördröjningsmagasin i mark där markvattnet/grundvattnet ligger högt. Ett sådant magasin kan snarare dränera ur marken än fördröja. Dagvatten från gatumark föreslås istället tas om hand genom gröna remsor med svackdiken. Dagvatten från vägområdet avleds då direkt till dessa diken. På så vis skapas ytliga renings- och fördröjningsmagasin som tar hand om dagvattnet från vägarna. För principsektion över vägutformning inom planområdet se bild 8 tidigare i planbeskrivningen. Det finns därför en bestämmelse om att det ska vara möjligt att anlägga svackdiken på industrifastigheterna. Det här behöver dock inte vara den enda fungerande lösningen för fördröjning på industrimark. Exakt lösning ska därför studeras i detaljprojekteringen inför bygglovet. Dagvatten från trafikerade ytor på tomtmark renas i olje- och slamavskiljare innan det leds ut till det gemensamma nätet. Oljeavskiljare på tomtmark föreslås dimensioneras för att ta hand om det mest förorenade initialflödet. Dagvattendamm En dagvattendamm placeras i sydvästra delen av området, där det finns bättre infiltrationsmöjligheter än i övre delen av planområdet. Dammen ska fungera som utjämnings- och reningsmagasin. Normalvattennivån, som är minst en meter, sätts till samma som befintlig grundvattennivå. Eftersom infiltrationsmöjligheterna är begränsade i stora delar av planområdet förutsätts att dagvattnet till största del omhändertas i den västra delen av planområdet. För att inte riskera översvämningar på till exempel befintlig skogsväg finns därför en bestämmelse om att dagvattendamm inom allmän plats ska vara utbyggd innan bygglov får ges. I bygglovet ska samråd kring föreslagen dagvattenlösning ske med Samhällsbyggnad/Miljö- och hälsa samt Vatten Östersund. Ny dagvattentrumma Efter att dagvattnet fördröjts och renats i dagvattendammen leds dagvattnet ner i Sännsjön. Det kommer då att behöva passera skogsvägen som går parallellt med sjön. Under vägen kommer det att behöva anläggas en ny dagvattentrumma som klarar av att ta emot ett flöde motsvarande maxflödet från området vid ett tioårs regn.

309 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 45 Antagandehandling Bild 17. Exempel på möjlig dagvattenhantering inom området. Illustrationen visar endast ett förslag. Vägar, byggnader och parkeringar kan därför hamna i andra lägen än vad som illustreras. Exakta åtgärder för dagvattenhantering måste därför studeras närmare i bygglovet. Dimensionering av dagvattensystem Planförslaget medger att hälften av området bebyggs. Avrinningen har därför räknats utifrån detta, det vill säga att byggrätten maximeras. Det innebär att beräkningar gjorts utifrån att 75 hektar av industriområdets totala yta på 150 hektar utgörs av hårdgjorda ytor i form av tak. Beräkningar har gjorts utifrån att 20 procent av industrimarken inte blir hårdgjord. Detta har följts upp med en planbestämmelse om att minst 20 procent av fastighetsytan ska vara grön. Resterande del har räknats som hårdgjorda ytor i form av vägar, parkeringar med mera. För att avrinningen från området inte ska öka vid ett tio årsregn jämfört med dagsläget behöver fördröjningsvolymerna vara kubikmeter och ytorna för rening av dagvatten vara cirka kvadratmeter. Fördröjningsvolymerna för omhändertagande föreslås bestå av 5000 kubikmeter i form av svackdiken med 0,3 meters dämningsnivå på industrimarken och en damm på kubikmeter med 0,8 meters dämningsnivå inom allmän platsmark. Förslaget för dagvattenlösning finns beskrivet i sin helhet i dagvattenutredning för området.

310 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 46 Antagandehandling Översvämning klimat Som en följd av ett förändrat klimat med tendenser till kraftigare regn är det intressant att studera hur ett större regn skulle påverka planområdet. Generellt är det inte rimligt att dimensionera dagvattensystemet för ett 100- årsregn. Det är däremot relevant att studera vilken vattenvolym som skulle genereras vid ett 100-årsregn och eventuella konsekvenser. Dammen som ska anläggas inom området skall fungera som både utjämnings- och reningsdamm. Om dammen utformas med större reglervolym än vad som i dagsläget kan anses nödvändigt innebär detta att möjligheterna att utforma dammen för bästa möjliga rening begränsas. För det aktuella området blir fördröjningsbehovet vid ett 100-årsregn ca m 3, det vill säga behovet överskrider det teoretiskt framräknade tillgängliga utjämningsvolymen inom området. I det här fallet skulle exempelvis ytan för dammen kunna göras om för att i stället för att fungera både som en renings- och fördröjningsdamm fungera uteslutande som fördröjningsdamm. En uppdelning av dammen i en reningsdel och en fördröjningsdel skulle också kunna vara en lösning. I och med att delar av dagvattentransporten inom området kan ske genom ett så kallat öppet system i diken så skapas system med större flexibilitet och utjämningsmöjligheter på flera platser inom planområdet. Ett sådant system är att föredra vid eventuellt förändrat klimat med ökade flöden. För att området ska fungera som magasin vid stora regn (det vill säga större regn än dimensionerande 10-års regn) kan parkeringsplatser och vägar förläggas grundare så att ytorna skulle kunna översvämmas vid stor nederbörd. Givetvis måste då nyttjandet av dessa ytor anpassas så att markytan kan översvämmas utan att skador uppstår. Om det är möjligt rekommenderas i första hand att bebyggelsen ligger högre än vägarna/parkeringarna. Vid höga flöden kan som sagt dessa ytor fungera som magasin och transportsystem av dagvatten. Fungerar det inte att vägarna ligger lägre än bebyggelsen måste avvattningssystemet för båda vägar och bebyggelse säkerställas (det vill säga diken/kulvertar/trummar ska ligga lägre och kunna omhänderta dagvattnet) så att inte skadlig uppdämning kan ske. I allmänhet räcker det med någon decimeters nivåskillnad mellan marknivån vid bebyggelse och omgivande vägar/parkering. Förslagsvis även att marken lutar svagt ned från marken runt husen. Värme och kyla Området ligger ca km från Östersund och befintligt fjärrvärmenät. En etablering av till exempel elintensiv verksamhet skapar massor av överskottsenergi som på något sätt naturligtvist bör återanvändas. En etablering långt utanför Östersund (långt från någon nyttjare) innebär stora investeringar för att ta emot överskottsenergin i Östersund istället för att bara kyla bort den. Hur eventuell överskottsenergi utnyttjas bör därför studeras vidare när man vet mer exakt vilken verksamhet som etableras inom området.

311 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 47 Antagandehandling El och tele Det bedöms finnas ett behov av att ha en eller flera transformatorstationer inom planområdet. Exakt placering av dessa får lösas i samband med utbyggnaden av området. Det finns därför en bestämmelse om att Tekniska installationer (transformatorstationer, pumpstationer etc.) får uppföras. Placering och utformning prövas genom bygglov. En optoledning går parallellt med befintlig 400 kv-ledning i östra planområdesgränsen. Ledningen har säkerställts med ett u-område. Om det inom planområdet etableras elintensiv verksamhet kan det bli aktuellt att placera större ställverk och transformatoranläggningar för att försörja industriområdet med el. Avfall Hushållsavfall ska hämtas på respektive fastighet. Lämpliga lägen skall studeras närmare i samband med bygglovsprövningen. Avfall ska kunna hämtas utan att backvändning krävs. För övrigt avfall finns återvinningscentral för företag på Gräfsåsen. Administrativa frågor Bygglov får inte ges förrän dagvattendamm inom allmän plats mark byggts ut. Bygglov får heller inte ges förrän allmänna anläggningar för VA-, spillvatten och brandvatten byggts ut eller att befintlig skogsväg förlängts in i planområdet.

312 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 48 Antagandehandling GENOMFÖRANDE En genomförandebeskrivning ska redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärderna som behövs för att detaljplanen ska kunna bli verklighet. Beskrivningen ska även redovisa vem som vidtar åtgärden och när de ska vidtas. Genomförandebeskrivningen har ingen egen rättsverkan. Det är bra om frågor som rör genomförandet regleras närmare mellan köpare och säljare, till exempel i köpeavtal. Tidsplan Planförslaget bedöms kunna hanteras enligt följande tidplan: Samråd Februari mars 2016 Granskning December 2016 Januari 2017 Godkännande i KS Februari 2017 Antagande i KF Februari 2017 Om ingen överklagar planen vinner den laga kraft cirka en månad senare. Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen vunnit laga kraft. Ändring av detaljplanen får ske under genomförandetiden för att införa fastighetsindelningsbestämmelser. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän plats gata. Skälet till det är att den väg som nu blir allmän plats idag sköts av en gemensamhetsanläggning. Seden i närområdet är också att gatorna upplåts med gemensamhetsanläggning eller servitut. Att kommunen inte är huvudman för de allmänna gatorna betyder att ansvaret för drift och skötsel av dessa kommer att ligga på delägarna i en gemensamhetsanläggning. Kommunen är huvudman för den naturmark där det inte kommer att behövas anläggningar för dagvatten. Östersunds kommun/mark- och exploatering ansvarar för drift och skötsel av skogsmarken. Kommunen är inte huvudman för den naturmark där det kommer att krävas anläggningar för dagvatten. Motivet till det är att det i Lillsjöhögen inte finns någon allmän anläggning för dagvatten. Seden är därmed att dagvattnet tas om hand av enskilda fastighetsägare. Den mark som planläggs för industri avses även säljas, det kommer därmed inte att vara några kommunala fastigheter som har nytta av anläggningarna. Att kommunen inte är huvudman för dagvattennätet i området betyder att ansvaret för drift och skötsel av detta kommer att ligga på delägarna i en framtida gemensamhetsanläggning. Området kommer att ligga utanför det kommunala verksamhetsområdet och det bedöms därför inte bli aktuellt med några allmänna vatten-, avlopps och dagvattenledningar. Istället för kommunala ledningar föreslås det bli en enskild anläggning för vatten och avlopp. Ansvaret för drift och skötsel för dessa kommer att ligga på delägarna i en framtida

313 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 49 Antagandehandling gemensamhetsanläggning. Alternativt kan ansvaret ligga på en enskild fastighetsägare förutsatt att den äger hela området. Jämtkraft AB ansvarar för el- och fjärrvärmeledningar. Exploatören/respektive fastighetsägare ansvarar för att förbereda mark inom kvartersmark som skall bebyggas. Mark- och exploatering Östersunds kommun ansvarar för att ansöka om och bekosta bildande av nya fastigheter inom planområdet. Respektive ledningsägare ansvarar för att säkerställa och bekosta möjligheten att förlägga ledningar. Den enskilde fastighetsägaren/exploatören ansvarar för drift och underhåll av enskilda VA-anläggningar. Betydande miljöpåverkan Följande åtgärder och uppföljningspunkter föreslås för att minimera riskerna av planförslaget: - En dagvattenutredning har gjorts för att säkerställa att tillräckligt stor yta avsätts omhändertagande av dagvatten. Detta ska följas upp av plan och bygg, Östersunds kommun i bygglovskedet. I bygglovet ska det även säkerställas att dagvatten från planområdet inte leds in i vattenskyddsområdet. - Planen reglerar ett högsta skyddsavstånd på 400 meter för industrier. I bygglovskedet ska detta följas upp så att bygglov inte ges för industrier med högre skyddsavstånd än 400 meter. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på plan och bygg, Östersunds kommun tillsammans med miljö- och Hälsa, Östersunds kommun samt Jämtland räddningstjänstförbund. Mark- och exploatering, Östersunds kommun bör även innan försäljning av marken säkerställa att planerad verksamhet inte har ett högre skyddsavstånd än 400 meter. - Den befintliga vägen genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde ska förses med skyddsräcke på båda sidor. Skyddsräcket syftar till att undvika avåkningar med risk för påverkan på vattenskyddsområdet till exempel genom att bensin läcker ut i vattenskyddsområdet. Detta ska vara gjort innan bygglov får ges. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på plan och bygg på Östersunds kommun. Även trafik, park och lantmäteri på Östersunds kommun bör ha det i åtanke vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen. - För de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på den myndighet som ansvarar för anmälan eller tillståndet, det vill säga miljö- och hälsa på Östersunds kommun, Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen.

314 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 50 Antagandehandling Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser I planområdet ska till exempel vatten-, och spillvattenledningar kunna dras från vatten- och avloppsreningsverket fram till nya byggnader. Eftersom det idag är oklart var byggnaderna kommer att stå är det även oklart var ledningarna kommer att behöva dras. Möjligheten att kunna lägga ledningarna har dels säkerställts genom u-områden på befintlig skogsväg, i östra planområdesgränsen samt inom skyddsområdet från kraftledningarna. Möjlighet finns även inom den mark som inte får bebyggas. Inom dessa områden kan det även bli aktuellt att lägga andra ledningar som till exempel el- och dagvattenledningar. Ansvaret för att ansöka om lantmäteriförrättning ligger på respektive ledningsägare. Om det blir aktuellt att förlägga till exempel allmänna VA, el- och teleledningar inom kvartersmarken, där plankartan inte pekat ut u- respektive l-område, kan det bli aktuellt att säkerställa dessa genom avtalsrättighet. Detta eftersom det inte går att bilda ledningsrätt på kvartersmark där det inte är u-område. Vatten kommer att behöva tas från Indalsälven. För att transportera vattnet från Indalsälven till planområdet kommer minst en kraftledning att behöva korsas. När det gäller avstånd mellan vatten- och avloppsledningar eller avloppsledning och kraftledningar finns särskilda restriktioner att ta hänsyn till. Dessa finns sammanställda under rubriken Elsäkerhet, strålning tidigare i planbeskrivningen (sidan 25 och framåt). Det är därför viktigt att berörda ledningsrättsinnehavare för kraftledningarna hörs i samband med förrättningen. Gemensamhetsanläggningar Befintlig skogsväg från Stuguvägen, Sännsjolandet ga:1, sköts av Sännsjölandets vägsamfällighet. Gemensamhetsanläggningen föreslås breddas för att vägen ska kunna ta industritrafik. Vägbredden, inklusive diken, föreslås bli meter. Gemensamhetsanläggningen föreslås även utökas med tillkommande industrifastigheter. För att göra detta måste gemensamhetsanläggningen omprövas genom lantmäteriförrättning. Ny gemensamhetsanläggning för väg föreslås även bildas genom lantmäteriförrättning på nuvarande fastigheterna Sännsjölandet 1:11 och Lillsjöhögen 2:10. Den föreslås få samma bredd. Inom planområdet kan det även bli aktuellt att bilda nya gemensamhetsanläggningar för till exempel dagvattenhanteringar, vägar samt vatten- och avlopp. Se vidare rubriken Konsekvenser för respektive fastighet.

315 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 51 Antagandehandling Konsekvenser för respektive fastighet Nedan redovisas detaljplanens fastighetsrättsliga konsekvenser som i dagsläget kan bedömas för respektive fastighet. Lillsjöhögen 2:10 Delar av fastigheten planläggs för industri. Planförslaget innebär att fastigheten kan styckas av i en eller flera industrifastigheter. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på Östersunds kommun/mark- och exploatering. De delar av fastigheten där det finns koncession för kraftledningar planläggs för ändamålet. Eftersom koncession och kraftledningar redan finns innebär detta ingen skillnad för fastigheten. På fastigheten finns en befintlig skogsväg som kan nyttjas som industrigata inom området. För att hålla standard som industrigata behöver vägen breddas. Det är idag osäkert hur stora fastigheter det blir och därmed också hur många fastigheter det blir. Om det blir mer än en fastighet ska det bildas en gemensamhetsanläggning för väg på den befintliga skogsvägen. Ingående delägare föreslås bli tillkommande industrifastigheter inom planområdet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs vid lantmäteriförrättningen. I förrättningen ska även kostnaderna för att utöka standarden på vägen regleras. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på Östersunds kommun/mark- och exploatering. Kostnaden för utbyggnaden föreslås antingen bekostas av en framtida exploatör eller Östersunds kommun/markoch exploatering. Om kostnaderna tas av Östersunds kommun kommer dessa att tas ut i samband med försäljningen av marken. På fastigheten kommer det att behöva anläggas ett vatten- och avloppsreningsverk. För avloppsreningsverket ska det i första hand bildas en gemensamhetsanläggning, som ska ansvara för drift och skötsel av anläggningen. Ingående delägare föreslås då bli tillkommande industrifastigheter inom planområdet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs först vid lantmäteriförrättningen. Kostnaderna för anläggandet av verken bekostas av framtida exploatörer. Till och från Indalsälven kommer det även att behöva dras vatten, spillvatten och brandvattenledningar. För ledningarna ska det bildas servitut eller gemensamhetsanläggning. Rättigheten föreslås även innehålla rätt att uppföra en pumpstation vid intagspunkten. Ansvaret för att ansöka om och bekosta ledningsrätt ligger på en framtida exploatör. Den framtida exploatören ska även bekosta anläggandet av ledningarna. Delar av fastigheten planläggs för natur. För delar av naturområdet kommer det att behövas anläggningar för dagvatten som ska kunna försörja flera fastigheter. För dessa områden föreslås det bli enskilt huvudmannaskap och en gemensamhetsanläggning föreslås bildas. Delägarna i gemensamhetsanläggningen kommer att ansvara för drift och skötsel av

316 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 52 Antagandehandling dagvattendammarna. Ingående delägare föreslås bli tillkommande industrifastigheter inom planområdet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs dock först vid lantmäteriförrättningen. Kostnaderna för anläggandet av dagvattenanläggningarna föreslås bekostas av den framtida exploatören alternativt ingående delägare i gemensamhetsanläggningen. Kostnaderna kommer att regleras i förrättningen. För övriga delar av naturmarken föreslås det bli kommunalt huvudmannaskap. Dessa områden kommer därför att skötas och driftas av Östersunds kommun som skogsmark. Bild 18. Utdrag plankartan. Grönmarkerade områden är områden med kommunalt huvudmannaskap, lilamarkerade områden är områden med enskilt huvudmannaskap. Blåmarkerade områden är industrimark samt mark för avloppsreningsverk.

317 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 53 Antagandehandling En del av fastigheten planläggs inte. Den kommer därmed fortfarande att vara kvar som skogsfastighet. Vid försäljning av marken ska därför rättigheten att nå marken säkerställas med ett servitut. Servitutet föreslås läggas på befintlig på skogsvägen som ansluter till kraftledningen i norra delen av planområdet. Gemensamt för Lillsjöhögen 2:10 och Sännsjölandet 1:11 Det finns en befintlig väg över fastigheten Sännsjölandet 1:11. Vägen ska kunna nyttjas som angöringsväg till industriområdet. Vägen behöver då förlängas sista biten, den kan även komma att behöva breddas något. För vägen föreslås det bildas en gemensamhetsanläggning. Ingående fastigheter föreslås bli tillkommande industrifastigheter samt Sännsjölandet 1:11. Gemensamhetsanläggningen föreslås få en bredd på tolv meter. Inom detta område ska det rymmas både väg och diken. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs vid lantmäteriförrättningen. I förrättningen ska även kostnaderna för att bredda vägen regleras. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på Östersunds kommun/mark- och exploatering. Kostnaden för utbyggnaden av vägen föreslås bli den framtida exploatören alternativt Östersunds kommun/mark- och exploatering. Både Lillsjöhögen 2:10 och Sännsjölandet 1:11 kommer att behöva upplåta mark för den gemensamma vägen. För detta ska respektive fastighetsägare ersättas. Ersättningen regleras i förrättningen. Sännsjölandet 1:11 Televerket har en ledningsrätt, 23-1M1-91/10508, för en radiomast inklusive anslutningsväg över fastigheten. Ledningsrätten påverkas inte av planförslaget. Jämtkraft Elnät AB har en ledningsrätt, 2380IM-12/15830, för att dra en elledning i anslutningsvägen till radiomasten. Ledningsrätten påverkas inte av planförslaget. Sännsjölandet 1:64 På fastigheten finns ett befintligt vattenverk. Fastigheten nås via den gemensamma vägen Sännsjölandet ga:1 men fastigheten ingår inte i gemensamhetsanläggningen. Vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen föreslås därför fastigheten tas med, se vidare rubriken Sännsjölandet ga:1. Fastigheten har ett servitut för att dra VA-ledningar från Stuguvägen/Riksväg fram till fastigheten. Servitutet påverkas inte. Gemensamt för fastigheterna Sännsjölandet 1:8, 1:13, 1:14 och Lillsjöhögen 2:10 Fastigheterna ingår i gemenensamhetsanläggningen Sännsjölandet ga:1 som föreslås omprövas. Sännsjölandet ga:1 föreslås utökas för att möjliggöra för en bredare väg. Det betyder att fastigheterna behöver upplåta mark för gemensamhetsanläggningen. För detta kommer fastighetsägarna att ersättas. Ersättningen regleras i förrättningen.

318 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 54 Antagandehandling Sännsjölandet ga:1 Sännsjölandet ga:1 är en gemensamhetsanläggning för väg som går från Stuguvägen på befintlig skogsväg öster om Sännsjön. Gemensamhetsanläggningen kommer att behöva omprövas eftersom att standarden på vägen behöver ökas i och med planerade industrietableringar Den nya bredden på gemensamhetsanläggningen föreslås bli tolv meter. I detta område ska det rymmas både väg och diken. Vid omprövning föreslås fastigheten Sännsjölandet 1:64 tas med i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggningen föreslås även utökas för att innehålla framtida industrifastigheter på nuvarande Lillsjöhögen 2:10 samt kvarvarande skogsfastighet. Den slutgiltiga omfattningen av gemensamhetsanläggningen, ingående delägare med mera avgörs vid lantmäteriförrättningen. I dikena förbi vattenverket bör det läggas en skyddsduk för att minimera risken för påverkan på vattenskyddsområdet. Den framtida utbredningen och standarden på vägen avgörs i en lantmäteriförrättning. Ansvaret för att ansöka om lantmäteriförrättning ligger på Mark- och exploatering/östersunds kommun. Kostnaderna för att förbättra standarden på vägen ska belasta den framtida exploatören eller Mark- och exploatering Östersunds kommun. Om kostnaderna tas av Östersunds kommun/markoch exploatering kommer dessa att tas ut i samband med försäljningen av marken. De fastigheter som behöver upplåta mark för breddningen av gemensamhetsanläggningen kommer ersättas för detta. Se vidare rubriken Gemensamt för Sännsjölandet 1:8, 1:13, 1:14 och Lillsjöhögen 2:10. Ej registrerad samfälld väg, I planområdet finns en oregistrerad samfälld väg. Den samfällda vägen ligger parallellt med skogsvägen som går genom planområdet, Sännsjölandet ga:1. Vägen är inte utbyggd och funktionen är ersatt av nuvarande skogsväg, Sännsjölandet ga:1. Samfälligheten föreslås därför tas bort. Gemensamt för Nyby 4:20, Hölje s:2, Hölje 6:9, Korsta 4:7, Stugubyn 1:40 och Näverede 1:26, Fjäl ga:3 Fastigheterna ligger mellan planområdet och Indalsälven. Vatten till planområdet behöver tas från Indalsäven. Det betyder att ledningar behöver dras över fastigheterna. Fastigheten Lillsjöhögen 2:10 föreslås därför få servitut för detta. Alternativt kan en gemensamhetsanläggning bildas. I så fall bör det vara samma gemensamhetsanläggning som för vatten- och avloppsreningsverket samt dagvattendammarna. Området för servitutet eller gemensamhetsanläggningen, som föreslås hamna på föreslaget läge i VAutredningen, föreslås bli sex meter brett. Exakt läge och utbredning på bestäms i förrättningen. Vid en gemensamhetsanläggning bestäms då även ingående delägare. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger på exploatören/mark- och exploatering Östersunds kommun.

319 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 55 Antagandehandling Vid byggnationen av VA-ledningar kan det bli aktuellt att nyttja vägar på fastigheterna. Det ska därför bildas tillfälliga rättigheter för att nyttja dess vägar vid byggnationen. Vägarna ska efter byggnationen återställas till tidigare skick. Ansvaret för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning ligger antingen på exploatören eller på Mark- och exploatering på Östersunds kommun. Ekonomiska frågor och konsekvenser Kostnaderna för lantmäteriförrättningar, förutom ledningsrätter, i samband med genomförandet av detaljplanen belastar en framtida exploatör eller Östersunds kommun/mark- och exploatering. Om kostnaderna tas av Östersunds kommun/mark- och exploatering kommer de sedan att tas ut i samband med försäljningen av tomtmarken. Kostnaderna för ledningsrätter belastar respektive ledningsägare. Kostnader för eventuell undanflyttning av ledningar och kablar belastar exploatören. Kostnaderna för att anlägga VA, spillvatten, brandvatten och dagvattenanläggningar bekostas av en framtida exploatör. Det samma gäller kostnaderna för VA- och avloppsreningsverk. Respektive fastighetsägare ansvarar för och bekostar själva de åtgärder som krävs inom kvartersmark till exempel geoteknisk- och radonundersökning, markplanering med mera. Investeringskostnaden för nya brandposter bekostas av exploatören. Vid bygglovprövning kommer inte planavgift tas ut. Bygglovavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa. Ersättning ska utgå till de fastigheter som behöver upplåta mark för vägar inom allmän plats mark. Ersättningen regleras i förrättningen. Vatten-, spillvatten och brandvatten kommer att behöva byggas ut. Det kommer även att behövs ett vatten- och avloppsreningsverk. Kostnaderna för anläggandet av detta bekostas av den framtida exploatören. Kostnaderna för att bland annat bredda befintliga skogsvägar bekostas av Östersunds kommun/mark- och exploatering alternativt av den framtida exploatören. Om kostnaderna bekostas av Östersund kommer de att tas ut i samband med försäljning av marken. Kostnaderna för att anlägga dagvattendammar på allmän plats mark föreslås belasta framtida delägare i gemensamhetsanläggningen. Kostnaderna för att bredda befintlig skogsväg österut genom planområdet föreslås belasta framtida delägare i gemensamhetsanläggningen.

320 22, KF :00 / Bilaga: Planbeskrivning Midskog 56 Antagandehandling Tekniska frågor I samband bygglovskedet ska en förfinad grundundersökning göras för att fastställa markens beskaffenhet. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Kristina Tajani på miljö och hälsa har hjälpt till i frågor kring strandskydd, dagvatten, vatten och avlopp samt utfört naturinventeringar. Glenn Ålund på miljö och hälsa har hjälpt till i frågor kring dagvatten samt vatten och avlopp. Johan Persson på miljö och hälsa har hjälpt till i frågor kring störningar. Elenor Edblad och Jessica Näsström på trafik, park och lantmäteri har hjälpt till med genomförandedelen. Hanna Zetterholm på plan och bygg har hjälpt till med bygglovfrågor. Jenny Haapala, Hanna Lindblom och Cecilia Danebäck på Vatten Östersund har hjälpt till i frågor kring VA, dagvatten och påverkan på Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Henrik Mikko på SGU och Björn Lund på Uppsala universitet har hjälpt till i frågor kring jordskalv. Östersund den 6 december 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt Johan Magni Mark- och Exploatering

321 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Industriområde Midskog Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 2106/2015 Dnr ByggR: P GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplanen har hållits tillgänglig för granskning i Rådhuset och i Länsbiblioteket i Östersund under tiden 15 december 2016 till 18 januari Underrättelse om granskningen har sänts till berörda sakägare, myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar. Planhandlingarna utgjordes av planbeskrivning, plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse. Under granskningstiden ingick även en grundkarta som redovisar befintliga förhållanden och gällande bestämmelser. Till förslaget hörde även en fastighetsförteckning. Under granskningstiden har nio yttranden kommit in till miljö- och samhällsnämnden. Yttrandena refereras nedan i korthet. Yttranden om miljökonsekvensbeskrivningen redovisas under avsnittet Särskild sammanställning YTTRANDEN Statliga och regionala myndigheter och organisationer Länsstyrelsen ( ): Bifogas i sin helhet Ärendebeskrivning Under samrådet har det kommit fram nya uppgifter om planområdets betydelse för riksintresse för rennäring som gör att länsstyrelsen inte kan utesluta att detaljplanen enligt förslaget innebär att riksintresse för rennäring inte tillgodoses. Synpunkter enligt länsstyrelsens särskilda bevakningsområden Länsstyrelsens roll i granskningsskedet är bland annat att bevaka att riksintressen tillgodoses. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till överprövningsgrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör riksintresse för rennäring måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att planförslaget i övrigt är väl genomarbetat och har stöd i kommunala och regionala mål och strategier. Etablering av ett datacenter är ett angeläget samhällsintresse utifrån sysselsättning och landsbygdsutveckling. En förutsättning är att riksintresse för rennäring samtidigt kan tillgodoses.

322 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 2 Riksintresse rennäring 3 kap 5 miljöbalken Att området är utpekat som riksintresse gör det i sig inte omöjligt för en detaljplan för industri eftersom det är den verksamhet som bedrivs (rennäring) som avses skyddas. I sitt samrådsyttrande (dat , dnr ) delade länsstyrelsen kommunens preliminära bedömning att genomförandet av detaljplanen inte påverkar riksintresset för rennäringen negativt. Bedömningen grundades på de uppgifter som kommunen lämnade i samrådshandlingens planbeskrivning. Riksintresset är ett anspråk och den enskilda samebyns markanvändning är en del av innehållet i riksintresset. En av de berörda samebyarna har under samrådet inkommit med uppgifter om att en industrietablering innebär bortfall av vinterbete samt svårigheter att ta sig till övriga vinterbetesmarker och att man motsätter sig detaljplanen, som ligger inom kärnområde för riksintresse. De som har bäst kunskap om renskötselns behov är enskilda renskötare och samebyar och denna information är därför av stor vikt. Dock är den beskrivning samebyn gjort av användningen grundad på kartunderlag från 1990-talet. Samebyn bör istället hänvisa till aktuella markanvändningskartor som tillhandahållas av sametinget eller till sin renbruksplan. Kommunens resonemang i granskningshandlingen om att området enligt 3 kap 5 MB "så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande är inte relevant eftersom det avser det allmänna intresset. När det gäller ett riksintresse är formuleringen att det "ska skyddas" mot sådana åtgärder. Frågan som behöver besvaras är istället om näringens bedrivande påtagligt försvåras och för att avgöra det behövs insyn i hur området används idag och vilken betydelse det kommer att ha i framtiden. Kommunens bedömning utifrån sametingets markanvändningskartor, att riksintresset inte skadas, är till stor del grundad på ett resonemang om hur stor areal som tas i anspråk av planlagd industrimark i förhållande till riksintressets totala areal, liksom samma jämförelse sett till kärnområde. Detta resonemang är inte heller tillräckligt för att bedöma hur stor påverkan på riksintresset är då det helt exkluderar att olika områden inom riksintresset kan vara mer eller mindre värdefulla, att det kan finnas funktionella samband som bryts samt kumulativa effekter av andra exploateringar i eller i anslutning till riksintresset. Kommunen hänvisar vidare till en dom som länsstyrelsen anser inte är lämplig att jämföra med då det i det fallet handlade om en avvägning mellan två riksintressen. Sametinget har i sitt samrådsyttrande uttryckt att industri och infrastruktur riskerar att påtagligt försvåra renskötseln i området. Sametingets samrådsyttrande är dock mycket generellt hållet och bedömning av hur det berörda kärnområdet påverkas saknas. Länsstyrelsen har begärt att få ta del av sametingets granskningsyttrande men det har inte kommit in vid granskningstidens utgång.

323 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 3 Sammantaget anser länsstyrelsen att det inte finns tillräckligt underlag för länsstyrelsens bedömning om påtagligt försvårande av rennäringens bedrivande skulle uppstå av planens genomförande, alltså om riksintresset tillgodoses eller inte. Övriga synpunkter - säkerhet och hälsa I planbeskrivningen sägs att ytterligare undersökningar krävs för bedömning av storlek på område där radonsäkert byggnadsutförande kommer att krävas. Det är viktigt att ytterligare undersökningar utförs. Bland annat mot bakgrund av att området varit intressant för uranprospektering. Inom området finns ett förfallet ( ) undersökningstillstånd för uran, Hannackamyren. Eventuell information från undersökningarna kan ges av Bergsstaten. Kommentar: Lämpligaste användning för marken Både plan- och bygglagen, PBL 2 kap 2, och miljöbalken, MB 3 kap 1, har föreskrifter om att mark- och vattenområden ska användas för det som de är bäst lämpade för. Båda lagarna anger även att företräde ska ges åt användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Vid planläggning ska därför kommunen avgöra om planförslaget är den lämpligaste användningen av marken samt om den planerade åtgärden kan genomföras utan påverkan på eventuella anspråk på riksintressen inom området. Påverkan på riksintresset för rennäringen Enligt 3 kap 5 1 st MB ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Enligt andra stycket ska områden som är av riksintresse för rennäringen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Paragrafens andra stycke syftar till att bibehålla förutsättningarna för rennäringen genom att ge de viktigaste områdena ett särskilt skydd. Det är Sametinget som ska inlämna uppgift om vilka områden som enligt deras bedömning bör utpekas som riksintresse för rennäringen. Det ska dock nämnas att myndighetens utpekande av ett riksintresse endast är att betrakta som ett anspråk på riksintresse. Det är alltså inte rättsligt bindande vid prövningen av antagandet av en detaljplan. Istället ankommer det på prövningsmyndigheten att i det enskilda fallet göra en bedömning av om området ska anses vara ett område av riksintresse. Prövningsmyndigheten kan alltså komma till en annan uppfattning i frågan än vad den ansvariga sektorsmyndigheten gjort. Såvitt kommunen känner till finns det inte någon dom eller beslut där frågan om det aktuella området ska anses utgöra ett område av riksintresse har avgjorts. Sametingets utpekande av området som riksintresse är därmed inte rättsligt bindande.

324 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 4 Betydelsen av de olika markområdena varierar starkt inom rennäringen. Det skydd som tillhandahålls genom paragrafens andra stycke avser att skydda de områden som är särskilt angelägna att skydda. I förarbetet nämns flyttningsleder, kalvningsland eller områden med goda betesförhållanden. Det aktuella området ligger inte intill något flyttled, kalvningsland eller rastområde. Berörda samebyar har vidare framfört att området har relativt dåligt betesvärde. För att en bedömning ska kunna göras huruvida området ska anses utgöra ett riksintresse är det angeläget att Sametinget, alternativt Jovnevaerie sameby, tillhandahåller kommunen och länsstyrelsen med nödvändig information och dokumentation. I nuläget har dock Jovnevaerie, trots att det särskilt efterfrågats, inte tillhandahållit någon dokumentation som visar på vilket sätt detaljplanens genomförande skulle komma att påverka renskötseln. Inte heller har någon dokumentation tillhandahållits som visar att samebyn verkligen använder det aktuella området för sin renskötsel. Även om en prövningsmyndighet skulle komma fram till att området är ett riksintresse för rennäringen förbjuds inte all exploatering inom riksintresseområdet. Det är enbart exploatering som påtagligt försvårar näringens bedrivande som förbjuds. Exploateringar som innebär en mindre påverkan på möjligheten att bedriva näringen är därför möjlig även inom riksintresseområdet. Länsstyrelsens synpunkter angående påverkan på riksintresset Östersunds kommun anser att det är märkligt av Länsstyrelsen att ändra sin uppfattning avseende påverkan på riksintresset samtidigt som Länsstyrelsen påtalar att det finns stora brister i både samebyns och sametingets yttrande. Länsstyrelsen bör i så fall ha stöd i mer sakliga argument. Precis som Länsstyrelsen konstaterat saknas underlag om hur ett ianspråktagande av aktuellt område skulle komma att påverka rennäringens bedrivande. Då sådan dokumentation helt saknas är kommunen hänvisad till att förlita sig på de uppgifter som lämnats av övriga samebyar. Av dessa uppgifter framgår att området utgörs av dålig betesmark samt att den kraftstation och de kraftledningar som belägen i närområdet försvårar för renskötseln. Marken är därmed inte särskilt värdefull ur ett renskötselperspektiv. Anledningen till planarbetet Östersunds kommun vill påtala att inför planarbetet hade Östersunds kommun samrådsmöten med berörda samebyar. I samband med detta motsatte sig ingen av samebyarna projektet. Den största enskilda anledningen till att planarbetet sedan påbörjades var att samebyarna i samband med detta inte motsatte sig projektet. Med Länsstyrelsens resonemang i frågan kan det bli risker för en exploatör att inleda ett projekt inom riksintresset för rennäringen även om berörda samebyar vid samrådsmöten inte motsätter sig projektet. Aktuellt ärende En av de berörda samebyarna har under samrådet ändrat sin uppfattning kring projektet. Östersunds kommun har därför utvärderat om de ändrade

325 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 5 synpunkterna innebär att kommunens bedömning kring påverkan på riksintresset ändras. Kommunens bedömning är att riksintresset inte påverkas. Bedömningen kvarstår därför. Föreslagen markanvändning är därför lämplig. Länsstyrelsen ska enligt lag säkerställa att riksintressena tillgodoses vid planläggning. Östersunds kommun har därför informerat Länsstyrelsen om ärendet inför granskningen. Inför sitt yttrande är Länsstyrelsen därför medvetna om att kommunen har haft möten med berörd sameby även efter att de ändrat sin uppfattning i frågan. Länsstyrelsen känner till att kommunen inför dessa möten påtalat att de velat diskutera frågan bland annat utifrån samebyns renbruksplan men att samebyn inte velat visa denna. Länsstyrelsen är också medveten om att samebyns synpunkter främst är generella och inte handlar om hur de använder området idag eller kan förväntas använda området i framtiden. Då Jovnevaerie inte vill visa sin renbruksplan har kommunen inte heller möjlighet värdera Jovnevaeries påstående om påverkan på användning av området idag och i framtiden. Det är kommunens uppfattning att Jovnevarie måste förebringa utredning som visar hur deras näring påtagligt försvåras. Det är inte tillräckligt att generellt motsätta sig detaljplanen utan att närmare ange hur rennäringen skadas. Detta konstateras även till exempel i RÅ 2010 not 6 samt Högsta förvaltningsdomstolens dom den 21 jun 2010 i mål nr Kommunen har därför utifrån det underlag som finns att tillgå från övriga samebyar gjort den bedömningen att näringens bedrivande inte påtagligt kommer försvåras. Det är kommunens uppfattning att även Länsstyrelsen skulle kunnat göra denna bedömning. Aktuellt område är inte utpekat som viktig flyttled, rastområde, uppsamlingsområde eller motsvarande. Detta talar för att området inte är extra viktigt för samebyn. De samråd som kommunen genomfört med berörda samebyar talar om att området har relativt dåligt betesvärde. Det är även en nackdel för möjligheterna att bedriva rennäringen i området redan idag i och med att det ligger inklämt mellan ett antal kraftledningar samt ligger i skärningspunkten mellan fyra samebyars områden. Detta talar ytterligare för att området är mindre viktigt för berörd sameby. Med dessa förutsättningar kan bevisbördan för att visa hur området används idag och i framtiden orimligen ligga på Östersunds kommun. Den ligger istället på berörd sameby alternativt sametinget. Så som tidigare nämnts har detta inte visats i deras yttranden. Eftersom tillräcklig dokumentation inte tillhandahållits av varken Jovnevaerie eller Sametinget har kommunen gjort bedömningen att området inte har en så viktig funktion för rennäringens bedrivande att planförslaget inte kan antas. Andra exploateringsintressen i närområdet Som tidigare nämnts är det för rennäringens riksintresse viktigt att det finns sammanhängande betesområden samt alternativa flyttleder. Kommunen är därför medveten om att det vid bedömningen kring påverkan på riksintresset inte enbart ska tas hänsyn till det aktuella pågående projektet eftersom flera

326 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 6 intilliggande projekt tillsammans kan skapa problem för berörda samebyar. Det ska dock påpekas att prövningen ska utgå från de förhållande som råder idag, det vill säga idag beslutade eller tillståndsprövade verksamheter. Hänsyn ska således inte tas till framtida eventuella exploateringar inom området som ännu inte godkänts. Oaktat detta kan konstateras att det inom aktuellt kärnområde inte finns några befintliga vindkraftverk. Det handläggs inte heller några ansökningar om att få uppföra vindkraftverk. Däremot planeras för en flytt av Midskogs kraftstation. Flytten innebär att det nya området för kraftstationen blir mindre än det befintliga. Verksamhetsutövaren planerar även att återställa området vid befintlig kraftstation till ursprungligt skick, det vill säga naturmark. Det betyder att här kommer renarna kunna passera. Efter ombyggnationen genererar därför stationen mindre störningar för samebyarna. Ur den aspekten är det här projektet därför positivt för berörda samebyar. Av samrådsredogörelsen framgår även att aktuell sameby inte haft någon erinran mot den nya placeringen av stationen. Däremot är det viktigt att de kontinuerligt informeras under byggtiden. I sammanhanget bör även nämnas att Jovnevaerie sameby vid samrådsmöten framfört att det kan vara positivt att planförslaget styr renarna norr om planområdet, det vill säga i närheten av kraftstatonen, istället för att de leds ner mot riksväg 87, som saltas. Inom kärnområdet finns heller inte sedan tidigare något bebyggelsetryck, för till exempel enstaka fritidstomter, att tala om. För samebyns berörda vinterbetesgrupp har det därför inte under överskådlig tid skett någon påverkan på möjligheten att bedriva renskötsel inom vinterbetsgruppens kärnområde. Aktuell sameby har heller inte framfört synpunkter om att ytterligare etableringar innebär en kumulativ effekt som påtagligt försvarar möjligheterna att bedriva rennäring. Kommunen bedömer därför att den kumulativa effekten av olika etableringar inom kärnområdet inte medför en påtaglig skada på riksintresset. Planförslaget, tillsammans med övriga etableringar, medför därför endast en bagatellartad påverkan. Länsstyrelsen synpunkter på kommunens bedömning kring påverkan på riksintresset Östersunds kommun delar inte Länsstyrelsens synpunkter kring påverkan på riksintresset för rennäringen. Kommunen bedömer fortfarande att planförslaget inte påtagligt skadar riksintresset. I aktuella rubriker i planbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen läggs det till att information om att mark- och vattenområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringarnas bedrivande. Fortsatt gäller dock att områden av betydelse för rennäringen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar rennäringens bedrivande. Östersunds kommun delar inte Länsstyrelsens uppfattning att resonemanget enbart utgår från hur stor andel av riksintresset som tas i anspråk samt aktuell dom i fallet. Östersunds kommun vill påtala att resonemanget även utgår från bland annat samebyns utpekade flyttleder, rastområden,

327 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 7 ställningstaganden kring rennäringsfrågor i översiktsplanen Östesund 2040 samt information som tillhandahållits från möten med berörda samebyar. Östersunds kommun vill påtala att bedömningen enbart utgått från utpekade leder och rastområden av riksintresse. Bedömningen har därför till exempel inte tagit hänsyn till att samebyn även har ytterligare en utpekad led, som inte är av riksintresse, till det område som de anser att planförslaget innebär att de får sämre tillgång till. Samebyn har alltså själva pekat ut att det går att ta sig till det aktuella området öster om planområdet på två flyttleder. Ingen av lederna påverkas av planförslaget. Det finns därför även efter planförslaget genomförts alternativa flyttleder samt ett större sammanhängande betesområde. Detta är alltså två viktiga funktioner för riksintresset för rennäringen. Samebyn har heller inte någon utpekad arbetshage i närheten av planområdet. Samtliga dessa argument stärker ytterligare kommunens ställningstagande kring påverkan på riksintresset. MÖD 2010:38 Östersunds kommun bedömer att domen är relevant i och med att exploateringen skedde inte enbart mitt i ett utpekat kärnområde utan dessutom mitt i ett utpekat uppsamlingsområde och svår passage samt intill en flyttled. Rättsfallets område är därför med största sannolikhet känsligare än planområdet ur rennäringssynpunkt. Sammanfattning I planhandlingarna framgår tydligt påverkan på riksintresset för rennäringen. I kommentarer till Länsstyrelsen har kommunen förtydligat detta. Sammanfattningsvis anser Östersunds kommun att rennäringen inte märkbart kommer att påverkas av föreliggande detaljplan. Av planbeskrivningen framgår att det område som tas i anspråk, och den verksamhet som det planläggs för, inte bidrar till att riksintresset inte ska anses skyddat. Det framgår att rennäringen inte kommer att drabbas av påtagliga negativa effekter. De effekter som kan uppstå är begränsade. Med anledning av ovanstående vidhåller Östersunds kommun att planförslaget är den lämpligaste användningen av marken. Planförslaget är därför förenligt med PBL 2 kap 2 samt MB 3 kap 1 och 5. Övrigt Radonsäkert byggnadsutförande kommer att utföras där det krävs. Sametinget ( ): (Yttrandet har kommit in efter granskningstiden har gått ut. Enligt lagstiftningen behöver granskningsutlåtandet endast innehålla yttranden som kommer in under granskningstiden. Östersunds kommun har ändå valt att ta med yttrandet): Östersunds kommun avser detaljplanbestämma ett område som inte är utpekat som industriområde i översiktsplanen. Planområdet ligger inom område av riksintresse för rennäringen, kärnområde, där fyra samebyar har sedvana men där Jovnevaerie sameby har sitt vinter- och vårbete i området

328 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 8 och berörs av den tilltänkta etableringen av industri. Kommunen avser att erbjuda industriområdet för byggnader för dataservrar. Kommunen anser inte att etablering av industri skulle påtagligt försvåra för rennäringen. Kommunen har räknat ut hur många procent av Jovnevaerie samebys betesmark som skulle bortfalla för samebyn och menar att det rör sig om väldigt lite intrång. Kommunen hänvisar till ett domslut MÖD 2010:38 där domstolen menade att tre procent av den betesmark som försvinner får anses acceptabel. Sametinget menar att domstolens beräkning år 2010 inte är relevant för år Mycket av den betesmark som kommunen menar att Jovnevaerie sameby har kvar, har redan tagits i anspråk för andra exploateringar, som vindkraftsparker både uppförda och under uppförande med all dess infrastruktur som fragmenterat markerna. Vi anser att kommunen i sin miljökonsekvensbeskrivning inte tagit i beaktande kumulativa effekter för rennäringen, renskötseln. Därför kommer en sådan här etablering att påtagligt skada rennäringen. Sedan år 2010 har betesmarkerna för ifrågavarande Jovnevaerie sameby fragmenterats betydligt av exploateringar med tillhörande infrastruktur och skogsavverkningar. Man behöver bara titta på karta för alla vindkraftsparker som är uppförda och planerade så förstår man. Sametinget anser därför att nollalternativet är det bästa alternativet för kommunen. Industriområden bör förläggas i anslutning till staden eller redan gjorda exploateringar. Rennäringsintresset är både ett allmänt intresse enligt miljöbalken 3 kap 5 och ett enskilt intresse som medlemmarna i en sameby innehar enligt rennäringslagen (1971:437). Det allmänna rennäringsintresset innebär att mark- och vattenområden som har betydelse för renskötseln ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Det enskilda rennäringsintresset sammanfaller ofta med och utgör en förutsättning för det allmänna rennäringsintresset. En inskränkning i renskötselrätten får endast göras efter godkännande från den enskilde rättighetshavaren eller genom att regeringen upphäver renskötselrätt inom ett område med stöd av 26 rennäringslagen. Ett tillstånd för en verksamhet enligt 9 kap i miljöbalken får inte stå i konflikt med egendomsskyddade rättigheter enligt 2 kap 15 regeringsformen. Därutöver finns straffbestämmelser i 94 rennäringslagen som rör bland annat obehörigt avstängande av flyttled eller väsentlig försämring av framkomlighet längs sådan flyttled, obehörig skrämsel av renar samt obehörigt hindrande av renar från att beta på ett område där renskötsel är tillåten. Det tänkta industriområdet berör det allmänna rennäringsintresset. Sametinget bedömer att den enda tillräckliga och ändamålsenliga åtgärden till skydd för det allmänna rennäringsintresset är att inte tillåta industriområdet. Den samiska kulturen med rennäringen ska säkerställas att finnas kvar i varje sameby för kommande generationer. De

329 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 9 huvudsakliga konsekvenserna av kumulativa effekter är betesbortfall, minskad betesro, minskad flexibilitet vilket i sin tur leder till bland annat ökad arbetsbelastning, psykisk och fysisk stress samt påverkar relationer mellan grannsamebyar. Konsekvenserna är långtgående och påverkar även kommande generationer vilket i sig strider mot globala mål, Sveriges övergripande mål för miljöpolitiken och miljökvalitetsmålen. Inom renskötseln märks klimatförändringarna redan av bland annat att vädret är mer varierat. Forskningen lyfter fram att konkurrerande markanvändning är en av de faktorer som har störst betydelse för renskötseln och att det även kommer att ha stor betydelse för effekterna av ett förändrat klimat. Vilket innebär att tillgången till olika betesmarker och flexibilitet att nyttja dem vid olika årstider och väderförhållanden är mycket viktigt för renskötselns klimatanpassningsmöjligheter. Kommentar: Som framgår av planhandlingarna är området visserligen inte utpekat som nytt industriområde i översiktsplanen. Området är däremot förenligt med flertalet ställningstaganden i översiktsplanen. Området är med andra ord delvis förenlig med översiktsplanen. Även Länsstyrelsen anser att planförslaget har stöd i kommunala mål och strategier. Östersunds kommun bedömer att domen är relevant. I den aktuella domen skedde exploateringen inte enbart mitt i ett utpekat kärnområde. Området låg dessutom mitt i ett utpekat uppsamlingsområde med en svår passage. Det låg också intill en flyttled. Det aktuella är därför med största sannolikhet känsligare än planområdet ur rennäringssynpunkt. Östersunds kommun bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen tar upp de konsekvenser som är relevanta. I det ingår påverkan på riksintresset för rennäringen. Inte heller Länsstyrelsen har haft synpunkter på innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Östersunds kommun bedömer att planförslaget, inklusive andra exploateringsintressen inom aktuellt kärnområde, inte påtagligt skadar rennäringens intressen. För ytterligare kommentarer hänvisas till kommentarer till Länsstyrelsen. Det finns ett antal domar kring om det behövs ett regeringsbeslut för att upphäva renskötselrätten för att ta i anspråk mark som pekats ut som riksintresse för rennäringen. Rättspraxis från dessa domar anger att ett upphävande av renskötselrätten inte behövs. Inte heller Länsstyrelsen har påtalat att renskötselrätten behöver upphävas innan detaljplanen kan antas. Med anledning av detta bedömer Östersunds kommun att ett sådant beslut inte behövs för att detaljplanen ska kunna antas. Försvarsmakten ( ): Ingen erinran. Trafikverket ( ): Ingen erinran.

330 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 10 Kommunala förvaltningar och bolag Jämtkraft ( ): Ingen erinran. Övriga organisationer, företag och enskilda Jovnevaerie sameby ( ): Samebyn motsätter sig att det aktuella området görs om från naturmark till industriområde. Samebyn motsätter sig därmed att detaljplanen antas. Planområdet utgör ett synnerligen viktigt markområde för renskötseln i Jovnevaerie sameby. Området har av Sametinget (och tidigare Länsstyrelsen i Jämtlands län) klassificerats som område av riksintresse för rennäringen. Av Sametingets redogörelse av skälen för klassificering av området som riksintresse framgår följande: Bringåsen (k): Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller stora inslag av mycket bra bete. Området genomkorsas av flera flyttleder och innehåller flera uppsamlingsområden Utöver vad som framgår av beskrivningen ovan utgör området ett så kallat trivselområde. Det vill säga ett område där renar har relativt god betesro med få återkommande störningar. I närområdet till detaljplanen finns dessutom en flyttled av riksintresse och ett uppsamlingsområde inför vinterflyttningar. Sammanfattningsvis finns det alltså flera skäl till att området har klassificerats som område av riksintresse för rennäringen. Om området görs om till ett industriområde går de värden som har gjort att området har klassificerats som riksintresse förlorade. Möjligheten att nyttja samebyns uppsamlingsområde kommer därmed att upphöra eller kraftigt försvåras. Därmed uppstår ett betydande osäkerhetsmoment kring nyttjandet av den flyttled som har klassificerats som riksintresse för samebyn. Ett ytterligare komplicerande moment är att området kring planområdet är uppsamlingsområde även för Ohredahke och Raedtivaerie samebyar. Detaljplanen kan således ge sådana effekter att renskötseln i hela området kan tvingas genomgå en omorganisering. Sådana effekter är ytterst känsliga för samebyn. Samebyn har under sommaren och hösten 2016 haft två möten med Östersunds kommun där representanter för planenheten har medverkat. Samebyn har vid dessa tillfällen dels noggrant redogjort för hur området nyttjas av rennäringen och dels klargjort skälen till att området är av stor betydelse för samebyns renskötsel. Samebyn beklagar att samebyns redogörelse inte återspeglas i granskningshandlingen. Än mer beklagar samebyn att kommunen i handlingar för fram en rad felaktiga påstående rörande rennäringen Det gäller att området har dåligt betesvärde. Ansvariga sektorsmyndigheter gör motsatt bedömning, det vill säga att området har mycket bra betesvärde. Det gäller påståendet att området ligger inklämt mellan kraftledningar och att området därför skulle kunna accepteras.

331 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 11 Samebyn har tydliggjort att ytterligare en kraftledning är att föredra framför genomförandet av detaljplanen. Det gäller påståendet att riksintresset påverkas mindre i och med att det ligger i en gränsskärning mellan flera samebyar. Samebyn har tydligt redogjort vilka problem det innebär. I andra delar av handlingar tycks kommunen däremot vara medvetna om detta problem. Det gäller redogörelse för innehållet i 3 kap 5 miljöbalken där kommunen gör gällande att andra samhällsintressen kan väga tyngre än riksintresset. Detta ger läsaren en uppfattning om de i ärendet konkurrerande intressena ska vägas mot varandra. Detta är inte en korrekt tillämpning av den enligt kommunen aktuella bestämmelsen i ärendet som föreskriver att riksintresset ska ha företräde om bedrivandet av den aktuella näringen påtagligt försvåras. Samebyn är medveten om att kommunledningen gör bedömningen att den aktuella detaljplanen har stort värde för kommunen. Detta får emellertid inte leda till att kommunen hänger sig till att ge alternativa fakta beträffande rennäringen. Detta är extra beklagligt med tanke på att samebyn återkommande delgett kommunen hur området nyttjas av samebyn och vilket värde området utgör för renskötseln. Aktuell lagstiftning Det är ostridigt att det föreligger renskötselrätt på de fastigheter som ingår i planområdet. Det är vidare ostridigt att området utgör vinterbetesområde för Jovnevaerie sameby. Slutligen är det ostridigt att området är av riksintresse för rennäringen. Kommunen gör mot den bakgrunden bedömningen att åtgärden, att upprätta en detaljplan för berörda fastigheter som omvandlar området från naturmark till industriområde, i förhållande till rennäringen ska prövas enligt bestämmelserna i 3 kap 5 miljöbalken. Detta är enligt samebyn fel. Planförslaget ska, vad gäller rennäringens intressen, inte prövas enligt miljöbalkens bestämmelser utan enligt rennäringslagens bestämmelser. I det följande ska detta utvecklas närmare. Om en, eller flera, fastighetsägare önskar att göra ändringar i nyttjandet av en fastighet som är belastad med renskötselrätt ska detta under vissa förutsättningar prövas enligt bestämmelserna i rennäringslagen. Sedan 1928 års renbeteslag har det funnits en möjlighet för fastighetsägare att få prövat om sådan ändring kan godkännas när det föreligger trängande behov av att tillgodose ett särskilt ändamål av allmän betydelse (prop. 1928:43 s.86). Detta har i vissa fall rört sig om behov framförda av statsmakterna. Kännetecknande för denna typ av projekt är att de innebär att samernas privilegier görs obrukbart på det aktuella området. Den aktuella bestämmelsen finns numera i 26 RNL från 1971 och har följande utformning Regeringen kan förorda om upphävande av renskötselrätten för visst markområde när området behövs för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719). Upphävandet kan begränsas till att avse viss tid eller vissa i renskötselrätten ingående befogenheter.

332 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 12 Av förarbetena till nu gällande bestämmelser framgår följande: De föreslagna bestämmelserna är liksom nyss nämnda lagrum avsedd att tillämpas i ställe för bestämmelserna i expropriationslagen om så kallad självständig rättighetsexpropriation. Vidare skall liksom gäller idag bestämmelserna i annan lagstiftning om upphävande eller inskränkning av särskild rätt till fast egendom vara uteslutande tillämpliga vid sidan av den föreslagna rennäringslagens bestämmelser. Dessa blir alltså i huvudsak begränsade till dispositioner som en markägare önskar göra på sin egen mark och för vilken tvångsrätt inte kan utverkas i annan ordning (Prop. 1971:51 s ). Det utmärkande för bestämmelsen är alltså att den erbjuder en möjlighet att genomföra även sådana åtgärder som innebär att en fastighet inte längre kan nyttjas för renskötsel trots att renskötselrätt som utgångspunkt belastar fastigheten. Bestämmelsen ska tillämpas i de fall man kan misstänka eller förutse att en åtgärd medför att området inte kan nyttjas för renskötsel efter åtgärdens genomförande. Det är precis vad som är fallet i nu aktuellt ärende. De fastigheter som ingår i planområdet går inte att nyttja för renskötsel ifall detaljplanen för industriområdet genomförs. Utmärkande för detaljplanen är att: - Renskötsel omöjliggörs inom planområdet för överskådlig framtid, sannolikt för alltid. - Samtliga övriga till renskötselrätten knutna birättigheter släcks ut inom planområdet. - Planområdet är stort, 338 hektar. Detta innebär att åtgärderna ska prövas i förhållande till bestämmelserna i 26 RNL. Av särskilt intresse i detta sammanhang är att kommunen gör samma bedömning som samebyn vad gäller de aspekter som behandlas i punktlistan ovan. Av kommunens granskningshandling framgår det att kommunen anser att planförslaget medför att planområdet försvinner för samebyn. Det är alltså ostridigt att området inte kan nyttjas för renskötsel ifall planen antas. 26 RNL har tidigare bland annat tillämpats i förhållande till kommunala planer i Kiruna kommun där ett 200 hektar stort område i en detaljplan gjordes om från naturmark till område för bostäder, jämför regeringsbeslut nr 384/86. MÖD 2010:308 I planbeskrivningen redogör kommunen för sin bedömning av påverkan på riksintresset för rennäringen. I det sammanhanget hänvisar kommunen till domslut i MÖD 2010:308. Kommunen har i dokumentet återgett målet på ett felaktigt sätt. Mark- och miljööverdomstolen anför inte de sakförhållanden som kommunen gör gällande i sina dokument. Därutöver

333 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 13 tycks Östersunds kommun inte ha förstått att sakfrågan i MÖD 2010:38 är en helt annan än den som enligt kommunen är aktuell i planförslaget. Av mark- och miljööverdomstolens dom framgår följande: "Vad gäller riksintresset för rennäringen anser Miljööverdomstolen att utredningen i målet inte visar annat än att den planerade etableringen endast kan komma att inskränka renbetet på Glötesvålen på ett begränsat sätt. Vid en avvägning enligt 3 kap. 10 miljöbalken anser miljööverdomstolen således att företräde, mot bakgrund av riksdagens utbyggnadsmål, bör ges till vindkraftens intressen som på bästa sätt anses främja den långsiktiga hushållningen med marken i området och innebär en från allmän synpunkt god hushållning enligt 3 kap. 1 miljöbalken." Enligt MÖD 2010:38 är det alltså fråga om en avvägning mellan två konkurrerande riksintressen enligt bestämmelserna i 3 kap. 10 miljöbalken. Domstolens avvägning mellan de aktuella riksintressena blir avgörande för målets utgång. I målet har domstolen bland annat vägt in ett aktuellt riksdagsbeslut beträffande särskilda samhällsintressen samt bestämmelserna i 3 kap. 1 miljöbalken i sin slutgiltiga bedömning. Bestämmelserna i 3 kap. 10 miljöbalken är inte tillämpliga i aktuellt mål. Mark- och miljööverdomstolens bedömning i MÖD 2010:38 är därför utan intresse i förhållande till detaljplanen. Kommentar Aktuellt kärnområde Kärnområdet är relativt stort och beskrivningen som Jovnevaerie sameby hänvisar till får därför anses relativt generell. Östersunds kommun tvivlar inte på att det inom det aktuella kärnområdet finns områden med mycket bra bete. Däremot konstaterar Östersunds kommun att planområdet även ligger inom kärnområdet för tre andra samebyar. På de möten som Östersunds kommun haft med de fyra berörda samebyarna har det framgått att planområdet har relativt dåligt betesvärde. Detta framfördes även av den renägare från Jovnevaerie sameby som vid enstaka tillfällen haft renar i närområdet. Östersunds kommun förutsätter att dessa uppgifter stämmer. På mötena har det även framkommit uppgift om att bland annat störningar från flertalet befintliga kraftledningar gör att samebyarna bedömer att exploateringen kan accepteras. Östersunds kommun delar den bedömningen. Östersunds kommun är medvetna om att Jovnevaerie sameby anser att det är bättre att hitta ett nytt läge för ett datacenter även om det innebär att en större mängd kraftledningar byggs ut. Östersunds kommun vill dock påtala att den slutsats som framkom på samrådsmöten med samebyarna, och som samebyn anser är felaktig, var att åtgärden kunde accepteras bland annat eftersom att området låg inklämt mellan olika kraftledningar. Det hade således ingenting att göra med någon jämförelse mellan olika alternativ för att kunna skapa en plats för en stor datacenteretablering som Jovnevaerie samebyn framför i sitt yttrande. Östersunds kommun delar heller inte bedömningen att det är ett bättre alternativt eftersom att det skulle innebära betydligt större konsekvenser för naturen, och sannolikt även rennäringen, samt att möjligheterna att hitta ett motsvarande läge är begränsat.

334 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 14 För ytterligare kommentarer angående påverkan på riksintresset hänvisas till kommentarer till under rubriken Påverkan på riksintresset för rennäringen. Av planbeskrivningen framgår att kommunen bedömer att användningen av flyttleden och uppsamlingsområdet inte påtagligt försvåras. Varken Ohredahke eller Raedtivaerie samebyar har haft någon erinran mot förslaget. Det kan därmed förmodas att dessa samebyar inte bedömer att de till följd av planförslaget behöver göra sådana omorganiseringar av renskötseln som även skulle påverka Jovnevaerie sameby. Möten med Jovnevaerie sameby Det stämmer att Östersunds kommun träffat samebyn två gånger under sommaren och hösten På mötena har representant från planenheten deltagit. Under dessa möten har samebyn endast framfört att planförslaget påverkar samebyn negativt samt hänvisat till den tidigare markanvändningskartan. Det ska nämnas att Länsstyrelsen konstaterat att denna markanvändningskarta är felaktig då samebyns område är betydligt större än den karta samebyn hänvisat till. Samebyns uppgift om hur området används och påverkas är därmed inte korrekt med hänsyn till gällande markanvändningskartor. Någon annan dokumentation har inte heller presenterats. Samebyn har följaktligen inte styrkt i vilken omfattning området används för renskötselrätt samt att detaljplanen skulle påtagligt försvåra näringens bedrivande. Som tidigare nämnts i kommentarerna till Länsstyrelsen under avsnittet Aktuellt ärende är det inte tillräckligt att generellt motsätta sig en detaljplan. Samebyn måste närmare ange hur rennäringen skadas. Så har inte skett. För ytterligare kommentarer i ämnet hänvisas till kommentarer till Länsstyrelsen under rubriken Aktuellt ärende. Felaktig information Östersunds kommun beklagar att samebyn anser att delar av planbeskrivningen är felaktig. Den del som det hänvisas till är framför allt information som tillhandahållits via möten med de fyra berörda samebyarna. Även övriga tre samebyar känner till förhållandena på platsen väl. Östersunds kommun delar därför inte åsikten att informationen är felaktig. Samtliga samebyars åsikter har sedermera beaktats när kommunen bedömt påverkan på riksintresset. Aktuella rubriker i planbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen förtydligas med information om att mark- och vattenområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringarnas bedrivande. Det betyder således inte att all exploatering är förbjuden. Rennäringslagen I artikeln Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel (se SvJT 2014 s. 122) konstaterar artikelförfattaren att även om olika former av intrång i renbetesmarker får anses vara vanligt förekommande är det sällan att frågan om upphävande av renskötselrätten aktualiseras. Praxis visar också att ett markområde som inte kan nyttjas av rennäringen, inte behöver ha föregåtts

335 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 15 av ett beslut om upphävande av renskötselrätten. Det kan även konstateras att Länsstyrelsen, som enligt lag ska verka för att riksintressena tillgodoses, inte heller bedömt att åtgärden i förevarande fall ska prövas enligt rennäringslagens bestämmelser. Övrigt Östersunds kommun vill påtala att hela planområdet visserligen är cirka 338 hektar. Det är däremot endast cirka 150 hektar som planläggs för industriändamål. Övrigt område planläggs för framför allt naturmark. Att ett område planläggs som naturmark innebär att området utgörs av skogsmark som ska förbli skogsmark. Detta innebär att möjligheterna att på sikt nyttja området för till exempel renbete stärks. Det är därför felaktigt att möjligheterna att utöva renskötsel begränsas inom hela planområdet. I övrigt hänvisas till kommentarer till Länsstyrelsen. Persson Invest, Korsta 4:7 ( ): Önskar meddela att vi sålt del av Korsta 4:7 som berörs av ny detaljplan för Lillsjöhögen 2:10. Del av Korsta 4:7 som redovisas på bifogad karta är, från och med , reglerad till Hölje 6:9 som ägs av Per Östlund med flera. Jag förmodar att korrigeringar i förslaget till detaljplanen görs löpande. Kommentar: Fastightsförteckningen ska enligt plan- och bygglagen vara högst två månader vid granskningstidens början. Fastighetsförteckningen uppfyllde kraven enligt plan- och bygglagen. Eftersom Persson Invest ägde fastigeten Korsta 4:7 när fastighetsförteckningen gjordes har handlingarna skickats till er. Efter att fastighetsförteckningen upprättades har aktuell fastighetsreglering färdigställts. De nya ägarna är sedan tidigare sakägare till detaljplanen eftersom de även äger fastigheten Hölje 6:9 som också ingår i sakägarkretsen. De har därför redan fått planhandlingarna både under samrådet och under granskningen. Det finns därför inget behov av att uppdatera fastighetsförteckningen. Jamtli ( ): I planbeskrivningen redovisas förekomsten av två fornlämningar i fornminnes registret, Lit 158:1 (fångstgropssystem) och Lit 425:1 (fäbodlämning). I planförslaget har tillräcklig hänsyn till lämningarna tagits avseende skyddsavstånd och planerad markanvändning. Vid eventuell kommande markexploatering kan det oaktat detta vara möjligt att det kommer att krävas tillstånd enligt Kulturmiljölagen beroende på avstånd till lämningarna. I övrigt har Jamtli inga synpunkter på förslaget. Raedtivaerie sameby ( ): Området i fråga ligger inom områden där samebyar från Frostviken upparbetat sedvana för vinterbete genom långvarigt bruk av dessa marker. De sista trettio åren har vi, tillsammans med en vintergrupp från Ohredahke sameby, nyttjat området kontinuerligt och vill därmed påstå att vi har god kunskap över hur området används. Alla betesmarker blir allt viktigare för oss samebyar på grund av ökade exploateringar av bland annat vindkraft, men även skogsbruket och de klimatförändringar vi ställs inför påverkar betesförhållandena för renen.

336 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 16 Med hänvisning till detta skulle vi helst sett en etablering av industriområdet närmare stadsbebyggelsen. En sådan här etablering kan givetvis påverka oss i någon omfattning med tanke på eventuella undvikelseeffekter men hur stor påverkan blir är svårt att bedöma idag, innan etableringen är gjord och med tanke på samhällsnyttan med en sådan etablering så har vi svårt att motsätta oss detta. Det hade givitvis varit bättre om området varit mer beskuret i norra delen av området, mot kraftledningarna, men i dagsläget är planförslaget kanske det minst dåliga alternativet. Kommentar: Synpunkterna noteras. För att göra området så attraktivt som möjligt bedömer Östersunds kommun att det är viktigt att planlägga även norra delarna mot kraftledningarna för industriverksamhet. Ola, Per och Jan Östlund, Korsta 4:7 och Hölje 6:9 ( ): Allmänt Vi anser inte att ni besvarat oss på ett tydligt och sakligt sätt och att det finns alltför många frågor obesvarade. Utöver våra tidigare yttringar vill vi tillägga följande. Vägar Den gemensamma vägen Sännsjölandet ga:1 ska breddas. Principen ska vara att vi befintliga markägare och andelsägare inte ska få förhöjda avgifter på grund av industriverksamheten. Det är viktigt att det fastställs vilken trafikbelastning som det blir och hur eventuella framtida förändringar ska regleras. Bäst vore att den delen som industriområdet belastar ska bekostas helt av industriområdet och övriga andelsägare sköter underhållet av resterande del. Vägen österifrån (Stugubyn) frågade vi om ni avser att nyttja under byggtiden. Ni verkar ha missuppfattat den frågan. Vi trodde ni skulle nyttja den för byggtrafik för VA-ledningen och vill i så fall veta hur ni avtala/ kompensera det. Vi har haft möjlighet att nyttja vägen genom området vilket nu blir industriområdets och hoppas på att få behålla den möjligheten. Byggnaders och ledningars placering Ni talar om skyddsområde 400 meter för industriområde. Det innebär att vi yrkar att ni ska placera alla byggnader minst 400 meter från vår markgräns. Transformatorstationen och pumpanläggningar samt övriga huskroppar ska placeras längre söderut. Vi vill ha en grön skogszon hela vägen mot vår mark i norr. Dels minskar det riskerna för stormfällning på vår skog och man ska också förstå att det finns brandrisker i sådana anläggningar samt buller och magnetfält. Pumpanläggningarna kommer också störa vilket också är en anledning att ni flyttar även den längre söderut. Helst skulle ni ha dessa

337 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 17 anläggningar mer centralt i marken på grund av brandrisker och sabotagerisker. Att ha det i utkanten av området gör det mer sårbart. VA-ledningar och andra ledningar ska förläggas inom ledningsområdet och inte belasta vår mark. Eftersom vi har ett kalhygge i sydöstra markhörnet blir skadan värre om ni hugger ner skog mot oss. Det kommer dessutom endast bli huskroppar och inte skog i framtiden vilket gör att vindpåverkan kan öka för vår skog. Hade det varit en skogsfastighet och avverkning hade det ju återbeskogats med tiden vilket inte ser ut att bli fallet. Genom att flytta ner huskropparna söderut i er mark kan ni spara skog enligt ovan. Påverkan på yt- och grundvatten Vi vill reservera oss för att denna exploatering kommer att påverka växtligheten på vår mark. Detta kan mätas före och efter och ni ska hållas skadeståndsskyldiga vid förändringar. Det är för trakten mycket hög bonitet som beror på rörligt grundvatten etcetera och det får ni inte förstöra. Det är en sluttande mark och vid hårdgjorda ytor blir det mycket ytvatten att ta hand om. Hur löser ni det? Begränsningar i användandet av vår mark och förlorade värden Denna exploatering förstör våra planer på tomt exploatering och ni svarar oss på ett sätt som vi inte är tillfreds med. Detta blir ju inte längre en idyll i och med industriområdet. Ni tror på serverhallar men det kan ju bli vad som helst i framtiden. Förstår ni inte att det påverkar idyllen och grusar våra planer? Vi anser vår mark ha tappat marknadsvärde på grund av denna etablering. Den ödelägger delvis våra planer med markköpet. Vi kommer att anlita expertis och ber om att få återkomma i frågan då denna svarstid varit för kort med tanke på jul- och nyårshelgerna för att hinna få hjälp av expertis. Jakt Det jaktliga värdet kan komma att påverkas negativt när det går från vildmark till industriområde. Industrietablering Om det nu inte blir serverhallar utan annan industrietablering, då kan förutsättningarna komma att ändras för området. Kommer det då nya planprövningar med de nya förutsättningarna eller hur kommer det gå till? Övrigt Vi vill påtala möjligheten att Östersunds kommun köper in vårat markskift som benämns Korsta 4:7 eftersom det finns alltför många osäkerhetsfaktorer kring hur industriexploateringen kommer att påverka skogsfastigheten avseende växtlighet och värde etc. Vi reserverar oss för att vi glömt att ta upp viktiga saker som vi förbisett på grund av den korta svarstiden som olyckligt ligger över jul- och

338 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 18 nyårsledigheter och som gjort att vi inte kunnat få den juridiska hjälp vi behövt. Kommentar: Befintliga skogsvägar Det går i dagsläget inte att avgöra vilka andelstal respektive avgifter delägarna i Sännsjölandet ga:1 kommer att få. Det bestäms först vid omprövningen av gemensamhetsanläggningen. Det är däremot klart att industrifastigheten kommer att få ett relativt högt andelstal. Det finns i dagsläget ingen rättighet för era fastigheter att nyttja den befintliga skogsvägen genom industriområdet. Det finns möjlighet att ta sig till era fastigheter på alternativa befintliga vägar. Det finns därför inget behov av att bilda något servitut för väg till förmån för er fastighet om den framtida fastighetsägaren motsätter sig detta. Lämplig användning av marken, placering av byggnader med mera Planförslaget har utgått från vad som är lämpligt att planlägga för industri och placera nya industribyggnader bland annat med tanke på närliggande fastigheter. Slutsatsen av detta är att det är lämpligt att medge industrier med ett högsta skyddsavstånd på 400 meter. Skyddsavståndet räknas från industriområdets gräns och inte från byggnaderna inom industriområdet. Skyddsavståndet räknas från industrifastigheten till bostäder och inte till skogsfastigheter. Det är även lämpligt att placera byggnaderna enligt illustrationskartan. Det finns därför ingen anledning att förse marken närmast er fastighet med byggnadsförbud på grund av till exempel brandrisk, magnetfält, störningar eller risk för sabotage med mera. Det finns heller ingen anledning att ha en grönzon mot er fastighet. Illustrationskartan är däremot endast ett exempel på hur den framtida exploateringen kan se ut. En exploatör kan därför välja att inte bebygga området närmast er fastighet, men om exploatören skulle vilja detta är det lämpligt. Dragning och byggnation av VA-ledningar med mera Det finns idag en befintlig ledningsrätt som går från planområdet i riktning mot Indalsälven. Förslaget är att bilda en ny rättighet för ledningar i anslutning till den befintliga ledningsrätten. Beroende på vilken sida av den befintliga ledningsrättighet som den nya rättigheten bildas kommer rättigheten att belasta er fastighet. Slutlig bedömning kring var det är lämpligt att bilda en rättighet för de planerade ledningar bestäms i lantmäteriförrättningen. Det är oklart vilka vägar som behöver nyttjas vid byggnationen av VAledningarna. Vid byggnationen ska tillfälliga rättigheter ordnas för att kunna nyttja de vägar som behövs. Vägarna kommer att återställas till tidigare skick efter byggnationen. Planbeskrivningen kompletteras med information om detta. Jakt Påverkan på möjligheterna att bedriva jakt på exempelvis grannfastigheterna framgår av planförslaget. Planförslaget innebär en påverkan på

339 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 19 jaktmöjligheterna men påverkan är av den grad att planförslaget fortsatt är lämpligt. Påverkan på växtlighet, yt- och grundvatten med mera Samhällsbyggnad bedömer att växtligheten på er fastighet inte påverkas till följd av planförslaget. Utförda geotekniska utredningar visar att grundvattnet inte kommer att påverkas av planförslaget. Planförslaget innebär en ökad andel hårdgjorda ytor. Det har därför gjorts en dagvattenutredning som visar hur detta ska tas om hand. Planförslaget utgörs idag av en skogsfastighet. Det betyder att fastigheten kan kalhuggas i samband med skogsbruksåtgärder. Påverkan på er fastighetet i form av ökad vind blir därför inte större jämfört med att fastigheten även i fortsättningen används som skogsfastighet. Detta gäller även i förlängningen då träd på ett eventuellt hygge växer upp jämfört med om byggnadskropparna står kvar. Industrietableringar Planförslaget medger industri med ett högsta skyddsavstånd på 400 meter. Verksamheter som ryms inom detta blir därför möjliga i området. Störningar från de delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktiga hanteras i en prövning enligt miljöbalken. Det betyder inte att lämplighetsprövningen för en verksamhet enbart sker i ett bygglov. Det betyder i sin tur att det inte är möjligt med allt för störande industri inom området. Konsekvenser för byggnation på er fastighet med mera I samrådsredogörelsen framförde Östersunds kommun de förutsättningar för nybyggnation på era fastigheter som gäller. Området är inte planlagt för bostadsändamål och Östersunds kommun har heller aldrig lämnat något besked kring om området bedöms lämpligt för ändamålet eller inte. Östersunds kommun är medvetna om att en etablering i området får viss påverkan. Trots påverkan bedöms planförslaget fortsatt lämpligt. Granskningstid Enligt plan- och bygglagen ska granskningstiden vara minst tre veckor. Eftersom granskningstiden legat över jul och nyår har den förlängts till fem veckor. Det har därför funnits gott om tid att komma in med ett yttrande. Övriga synpunkterna noteras. I övrigt hänvisas till samrådsredogörelsen.

340 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 20 KVARSTÅENDE SYNPUNKTER EFTER SAMRÅDET Kvarstående synpunkter från samrådet som inte kan tillgodoses: Sametinget anser att planförslaget riskerar att påtagligt försvåra renskötseln i området. Sametinget anser att planförslaget kommer att få påverkan även utanför planområdet eftersom material till byggnationen kan behöva tas från en täkt som i sin tur oftast tar lavmarker i anspråk. Lavmarker är en av de viktigaste förutsättningarna för vinterbete. Sametinget anser att detaljplanen kommer att påverka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet storslagen fjällmiljö. Jovnevaerie sameby anser att den vinterbetsgrupp som håller till i området riskerar att förlora tillgång till resterande vinterbetesmarker öster om Lillsjöhögen. Området söder om Midskog är ett viktigt övernattnings- och uppsamlingsområde för samebyn. Det finns även en flyttled i närheten. Samebyn anser att dessa områden påverkas. Samebyn anser att eventuella beslut om att göra om området till ett industriområde inte är rättsligt möjligt utifrån riksintresset för rennäringen. Ola, Jan och Per Östlund anser att planförslaget påverkar deras planer på villatomter negativt eftersom det blir bullerstörningar. De har synpunkter kring buller om det blir annan verksamhet än en serverhall. De anser att möjligheterna att bedriva jakt och skogsbruk på deras fastigheter påverkas. De anser att det inte är klart hur ledningar i mark och luft ska dras och hur det påverkar dem. De anser att det är oklart hur deras fastighet påverkas av magnetfält. De anser att planförslaget kan komma att påverka växtligheten på deras fastighet i form av till exempel ökad vind och påverkan på grundvattnet. Vidare har de synpunkter på hur förslaget påverkar landskapsbilden. Lars och Petter Svärd anser att planförslaget påverkar de ekologiska system i form av miljöförstöring. STÄLLNINGSTAGANDE Under granskningen har det kommit in ett antal synpunkter på planförslaget som inte blivit tillgodosedda. Synpunkterna handlar om kostnader kopplade till omprövning av Sännsjolandet ga:1, byggnation och dragning av VAledningar, placeringar av byggnader, omfattning av industriområdet och risker och störningar kopplade till byggnaderna. Vidare handlar synpunkterna om påverkan på växtlighet, yt- och grundvatten, jakt, möjligheterna att bebygga grannfastigheterna samt påverkan om det blir annan industri än serverhallar. Synpunkterna handlar även om påverkan på riksintresset för rennäringen. Östersunds kommun vidhåller att planförslaget är den lämpligaste användningen av marken.

341 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 21 Strandskydd Inga synpunkter kring upphävande av strandskyddet har inkommit under granskningen. FÖRTYDLIGANDE Följande revideringar av detaljplanen föreslås: - Planförslaget förtydligas att vid byggnationen av planerade VAledningar ska tillfälliga rättigheter ordnas för att kunna nyttja de vägar som behövs. Vägarna kommer att återställas till tidigare skick efter byggnationen. - Planbeskrivningen kompletteras med information om att mark- och vattenområden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringens bedrivande. Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär inte att planförslaget behöver ställas ut på nytt. SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING Integrering av miljöaspekter Miljöaspekter har integrerats i form av bestämmelser kring skyddsavstånd, dagvatten, skyddsräcken, krav på utbyggnad av vägar, VA- och dagvattenanläggningar. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen Efter de synpunkter som kom in under samrådet på planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen kompletterades miljökonsekvensbeskrivningen med information om att det behöver ställas krav på skyddsräcke på den del av vägen som går genom Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Miljökonsekvensbeskrivningen kompletterades även med information om påverkan på berörda riksintressen. Under granskningen har sametinget framfört att de anser att miljökonsekvensbeskrivningen inte tar upp kumulativa effekter. Sametinget förordar nollalternativet, det vill säga att området blir kvar som skogsmark. Östersunds kommun anser att miljökonsekvensbeskrivningen tar upp relevanta aspekter. Östersunds kommun bedömer inte att kumulativa effekter av andra exploateringar påtagligt försvårar för rennäringen. De synpunkter som kom in under granskningen har inte att miljökonsekvensbeskrivningen förtydligas med information om att markoch vattenområden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar näringens bedrivande. Motivering av alternativ Alternativ till planförslaget är att planområdet fortsatt används som skogsfastighet alternativt att det tillåts industrier med lägre skyddsavstånd och med lägre möjlig byggnadsyta. Östersunds kommun har i sin översiktsplan angett att det finns ett mål att attrahera datacenter. Skillnaderna på miljöpåverkan mellan alternativen är försumbar.

342 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 22 Datacenter kräver tillgång till stor mängd el. De kräver även stora arealer samtidigt som det går att lösa tillgång till vatten- och avlopp och att området inte är för kuperat. I Östersunds kommun finns det därför inget motsvarande läge för den verksamhet som eftersträvas. Av dessa anledningar gör Östersunds kommun bedömningen att planförslaget är den bästa hushållningen med marken. Förslag till uppföljning och övervakning Vid planens genomförande ska lämpligt omhändertagande av dagvatten och säkerställas. Ansvaret för att detta säkerställas ligger på plan- och bygg på Östersunds kommun. Prövningen sker i samband med bygglovet. Det ska även följas upp att det etableras industrier med förhållandevis låga störningar. Detta ska följas upp i bygglovet av plan- och bygg samt miljö och hälsa på Östersunds kommun och Jämtlands räddningstjänstförbund. Mark- och exploatering på Östersunds kommun bör även uppmarksamma frågan vid försäljning av marken. Delar av en industriverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig hanteras störningsfrågor i samband med prövningen. Prövningen ska säkerställa att verksamheten inte stör exempelvis närboende. Ansvaret för att säkerställa detta ligger på den myndighet som ansvarar för anmälan eller tillståndet, det vill säga miljöoch hälsa på Östersunds kommun, Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. För att minimera risken för olyckor med farligt gods ska det vid genomförandet även säkerställas att planerade vägar byggs ut och att det blir ett skyddsräcke på båda sidor av vägen på den del av vägen som ligger i Lillsjöhögens vattenskyddsområde. Detta ska säkerställas i bygglovet av plan- och bygg på Östersunds kommun. SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen föreslås godkänna och förtydliga detaljplanen för del av Lillsjöhögen 2:10, upprättad den 6 december Detaljplanen överlämnas sedan till kommunfullmäktige för antagande. Antagandehandlingarna består av plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, planbeskrivning, miljökonsekvensbeskrivning samt detta granskningsutlåtande.

343 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 23 UNDERRÄTTELSE När protokollet har justerats ska underrättelse om antagandebeslutet tillsammans med protokollsutdrag och besvärshänvisning, sändas till: Länsstyrelsen/kansliet, Samhällsenheten, Östersund Jovnevaerie sameby, c/o Kjell-Ove Klemensson, Olden 4119, Offerdal Ombud för Jovnevaerie sameby, c/o Eivind Torp Juridisk byrå AB, Åsvägen 154, Ås Ola Östlund, Västervägen 14, Hedesunda Per Östlund, Östvedavägen 194, Hedesunda Jan Östlund, Valbovägen 67, Valbo Lars Svärd, Kronojägarvägen 14, Östersund För kännedom bör information om antagandebeslutet, utan besvärshänvisning, sändas till: Lantmäterimyndigheten Samhällsbyggnad Sökande (internpost till Mark- och exploatering) Skogsstyrelsen, region.mitt@skogsstyrelsen.se Försvarsmakten, Stockholm Ragunda kommun, Box 150, Hammarstrand Trafikverket, Box 810, Borlänge Jämtlands räddningstjänstförbund, Box 71, Östersund Jämtkraft, Box 394, Östersund Vattenfall Indalsälven AB, Vattenkraft, Bispgården, lill.wiklund@vattenfall.com Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg Jijnjevaerie sameby, c/o Marianne Persson, Valsjöbyn, 4720A, Valsjöbyn TeliaSonera Skanova Access AB, Antennvägen 2, Sundsvall Petter Svärd, jonaspettersvard@gmail.com Persson Invest Skog AB, Box 380, Östersund Sametinget, Box 90, Kiruna Raedtivaerie sameby, Härbergsdalen 215, Lidsjöberg Jamtli, Box 709, Östersund Östersund den 8 mars 2017 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt

344 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 1 (3) Granskningsyttrande Samhällsenheten Datum Diarienummer Östersunds kommun samhallsbyggnad@ostersund.se Granskning av förslag till detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m.fl. Industriområde Midskog, Östersunds kommun Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har fått planhandlingar för granskning enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Detaljplanen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för etablering av industri. Planområdet är cirka 338 hektar stort, varav cirka 150 hektar planläggs som industri med högsta skyddsavstånd 400 meter. Övrig mark föreslås planläggas för ledningar och tekniska anläggningar, gata, natur mm. I samrådsskedet bedömde länsstyrelsen att ett antagande av planen med då rådande förutsättningar inte kommer att prövas. Under samrådet har det kommit fram nya uppgifter om planområdets betydelse för riksintresse för rennäring som gör att länsstyrelsen inte kan utesluta att detaljplanen enligt förslaget innebär att riksintresse för rennäring inte tillgodoses. Synpunkter enligt länsstyrelsens särskilda bevakningsområden Länsstyrelsens roll i granskningsskedet är bland annat att bevaka att riksintressen tillgodoses. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till överprövningsgrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör riksintresse för rennäring måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att planförslaget i övrigt är väl genomarbetat och har stöd i kommunala och regionala mål och strategier. Etablering av ett datacenter är ett angeläget samhällsintresse utifrån sysselsättning och landsbygdsutveckling. En förutsättning är att riksintresse för rennäring samtidigt kan tillgodoses. Riksintresse rennäring 3 kap 5 miljöbalken Att området är utpekat som riksintresse gör det i sig inte omöjligt för en detaljplan för industri eftersom det är den verksamhet som bedrivs (rennäring) som avses skyddas. I sitt samrådsyttrande (dat , dnr ) delade länsstyrelsen kommunens preliminära bedömning att genomförandet av detaljplanen Postadress ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon Fax E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb

345 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 2 (3) Granskningsyttrande Datum Diarienummer inte påverkar riksintresset för rennäringen negativt. Bedömningen grundades på de uppgifter som kommunen lämnade i samrådshandlingens planbeskrivning. Riksintresset är ett anspråk och den enskilda samebyns markanvändning är en del av innehållet i riksintresset. En av de berörda samebyarna har under samrådet inkommit med uppgifter om att en industrietablering innebär bortfall av vinterbete samt svårigheter att ta sig till övriga vinterbetesmarker och att man motsätter sig detaljplanen, som ligger inom kärnområde för riksintresse. De som har bäst kunskap om renskötselns behov är enskilda renskötare och samebyar och denna information är därför av stor vikt. Dock är den beskrivning samebyn gjort av användningen grundad på kartunderlag från 1990-talet. Samebyn bör istället hänvisa till aktuella markanvändningskartor som tillhandahållas av sametinget eller till sin renbruksplan. Kommunens resonemang i granskningshandlingen om att området enligt 3 kap 5 MB "så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande är inte relevant eftersom det avser det allmänna intresset. När det gäller ett riksintresse är formuleringen att det "ska skyddas" mot sådana åtgärder. Frågan som behöver besvaras är istället om näringens bedrivande påtagligt försvåras och för att avgöra det behövs insyn i hur området används idag och vilken betydelse det kommer att ha i framtiden. Kommunens bedömning utifrån sametingets markanvändningskartor, att riksintresset inte skadas, är till stor del grundad på ett resonemang om hur stor areal som tas i anspråk av planlagd industrimark i förhållande till riksintressets totala areal, liksom samma jämförelse sett till kärnområde. Detta resonemang är inte heller tillräckligt för att bedöma hur stor påverkan på riksintresset är då det helt exkluderar att olika områden inom riksintresset kan vara mer eller mindre värdefulla, att det kan finnas funktionella samband som bryts samt kumulativa effekter av andra exploateringar i eller i anslutning till riksintresset. Kommunen hänvisar vidare till en dom som länsstyrelsen anser inte är lämplig att jämföra med då det i det fallet handlade om en avvägning mellan två riksintressen. Sametinget har i sitt samrådsyttrande uttryckt att industri och infrastruktur riskerar att påtagligt försvåra renskötseln i området. Sametingets samrådsyttrande är dock mycket generellt hållet och bedömning av hur det berörda kärnområdet påverkas saknas. Länsstyrelsen har begärt att få ta del av sametingets granskningsyttrande men det har inte kommit in vid granskningstidens utgång. Sammantaget anser länsstyrelsen att det inte finns tillräckligt underlag för länsstyrelsens bedömning om påtagligt försvårande av rennäringens bedrivande skulle uppstå av planens genomförande, alltså om riksintresset tillgodoses eller inte.

346 22, KF :00 / Bilaga: Granskningsutlåtande Midskog 3 (3) Granskningsyttrande Datum Diarienummer Övriga synpunkter - säkerhet och hälsa I planbeskrivningen sägs att ytterligare undersökningar krävs för bedömning av storlek på område där radonsäkert byggnadsutförande kommer att krävas. Det är viktigt att ytterligare undersökningar utförs. Bland annat mot bakgrund av att området varit intressant för uranprospektering. Inom området finns ett förfallet ( ) undersökningstillstånd för uran, Hannackamyren. Eventuell information från undersökningarna kan ges av Bergsstaten. De som deltagit i Länsstyrelsens beslut Detta beslut har fattats av samhällsplanerare Elina Andersson med samhällsplanerare Frida Larsson som föredragande. Beslutet har signerats elektroniskt, därför saknas underskrifter. Elina Andersson Frida Larsson

347 22, KF :00 / Bilaga: Illustrationskarta_Lillsjöhögen 2-10_antagande 210 Sännsjön F 155 S S Sännsjöön 115 Övre Sännsjölandet 125 Rörsjön 116 Sandudden Sundet Rörsjön F Nyänget 515 Blektjärnen 520 S:3 Högremmen Fångstgropssystem Lillflon Fångstgropssystem Högremmen ILLUSTRATIONSKARTA S:2 HÖLJE HÖLJE 6:9 Transformatorstation cirka 100x100 meter inklusive inhägnad Illustrationskartan visar endast ett exempel på hur området kan utformas - Föreslagen bebyggelse visar tio huvudbyggnader (serverhallar) på sammanlagt cirka kvadratmeter. 1:11 Serv /68.1 Serv /68.1 1:12 1:18 1:19 1:11 Serv 23-LIT :7 6:8 Serv /42.4 6:5 Serv 23-LIT Serv /42.3 6:2 Serv 23-LIT GA:1 Serv /42.2 6:6 Sännsjön 6:4 Fångstgropssystem sparas och planläggs som natur 4:9 Serv 2380K-2008/113.1 Serv 2380K-2008/113.2 Serv 2380K-2008/ :8 7:3 7:2 7:1 7:4 5:35:4 Serv 23-LIT Serv 23-LIT Område med naturvärden Fd fäbodvall som sparas och planläggs som natur Befintlig skogsväg ska kunna användas för att komma åt kraftledningsgatan 4:7 KORSTA Lr / Bästa användningen för området ska utredas i separat detaljplan Lr 2380K-2004/37 Lr /7 STUGUBYN Nytt vattenverk. Till verket dras nya VA-ledningar från Indalsälven 1:40 Serverhall cirka kvadratmeter Befintlig kraftledning Ny eller befintlig gemensam väg Skogsmark som sparas som naturmark Dagvattendamm Sännsjön Ny föreslagen byggnad Tekniska anläggningar (transformatorstation, reningsverk etc.) Lr /11.1 Industrifastigheterna hamnar som närmast 210 meter från befintlig skogsväg Rörsjön 1:42 Lr /11.1 Serv Serv 23-LIT LIT LIT Skyddsområde S:4 bostäder 400 meter 10 fot bred samfälld väg SÄNNSJÖLANDET GA:1 1:8 Väg till Höljebodarna Serv 23-LIT : Serv 23-LIT Serv 1:56 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT Serv 23-LIT S:4 Serv 23-LIT Serv 23-LIT Lr 23-IM1-24/289.1 bostäder 400 1:46 Serv 23-LIT Serv 23-LIT Nytt avloppsreningsverk Skyddsområde meter Serv 23-LIT Möjligt läge för dagvattendamm 315 Serv 23-LIT S:4 GA:1 2:10 1: LILLSJÖHÖGEN 1:14 En skogsridå på 20 meter på industrifastigheterna närmast vattenskyddsområdet sparas SÄNNSJÖLANDET Serv 23-IM1-91/10508 Serv 2380IM-12/ :11 Befintlig skogsväg breddas. En gemensamhetsanläggning för väg, där blivande industrifastigheter ingår, avses bildas. Allmänna ledningar ska kunna läggas i vägen. Vägen måste ha byggts ut innan bygglov får ges. Tillhör Kommunfullmäktige i Östersund beslut den intygar: Maria Larsson Kommunsekreterare Borrpunkter geoteknisk undersökning Hårdgjorda ytor framtida industrifastigheter Skyddszon kraftledning. Byggnad får inte uppföras men området kan användas för till exempel parkeringar, upplag och ledningsdragning Övriga ytor inom kvartersmark Lillsjöhögens vattenskyddsområde Naturvärdesobjekt ANTAGANDEHANDLING Dnr Ädh Dnr Planmodul 2106/2015 P Till handlingen hör: Samrådsredogörelse Geoteknisk kontroll SWECO Plankarta Fastighetsförteckning Illustrationskarta Grundkarta Planbeskrivning Geoteknisk undersökning SWECO , rev Miljökonsekvensbeskrivning VA- och dagvattenutredning Ramböll :35 2:41 2:21 2:8 2:33 2:32 Koordinatsystem i plan och höjd: Sweref resp RH 2000 Skala: 1:8000 (A1), 1:16000 (A3) Befintlig skogsväg breddas. Gemensamhetsanläggning Sännsjölandet ga:1 omprövas. Nytillkommande industrifastigheter föreslås även ingå. Serv Serv 23-LIT : /2.1 1:62 1:401:41 1:20 1:21 Serv /2.1 Serv 23-LIT Lr /45.1 1:16 SÄNNSJÖ-1:13 LANDET 1:47 1:321:35 1:33 1:34 Lr 2380K-99/ GA:3 1:12 Riksväg 771 Riksväg 87 / Stuguvägen Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 mfl Industriområde Midskog Östersunds kommun Upprättad den 6 december 2016 Maria Boberg Stadsarkitekt David Engström Planarkitekt Beslutsdatum Instans Antagande - - KF Laga kraft - - Aktbeteckning 2380K-P / Plannummer XXXX

348 22, KF :00 / Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Midskog Dnr Ädh 2106/2015 Dnr planmodul: P Bilaga till Detaljplan för del av Lillsjöhögen 2:10 m fl Snedbild över planområdet. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för Lillsjöhögen 2:10 m fl Midskogs industriområde Östersunds kommun Antagandehandling