LIKABEHANDLINGSPLAN TALLBACKASKOLAN

Transkript

1 Tallbackaskolan Barn och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN TALLBACKASKOLAN LÄSÅRET 16/17 1

2 Innehållsförteckning 3. Om Tallbackaskolan 4. Tallbackaskolans värdegrund 5. Likabehandlingsplanens syfte 7. Läsåret 15/ Nulägesanalys 14. Läsåret 16/ Åtgärdstrappa 16. Tallbackaskolans ordningsregler 17. Plan vid kränkande behandling 18. Likabehandlingsgrupper 19. Adresser och telefonnummer 2

3 1. Tallbackaskolan är en F-9-skola som ligger i Huvudsta i Solna. Skolan har ca 450 elever och ca 70 anställda. I skolan ingår även särskola och träningsskola. Personal och elever på Tallbackaskolan är indelade i fem arbetslag, fritidshem, låg-, mellan- och högstadium samt särskola. Lärarna undervisar huvudsakligen i sitt eget arbetslag, vilket möjliggör en nära kontakt mellan lärare och elever. En stor del av elevvårdsarbetet ligger också på arbetslaget. I åk F-3 har varje klass en mentor som har stöd av fritidspersonal. I åk 4-9 har varje klass två eller tre mentorer. Mentorns uppgift är att handleda och stötta sina elever samt att sköta kontakten med föräldrar. Rektor är Mette Sandh. 3

4 2. Värdegrund Tallbackas fyra grundpelare: ANSVAR alla elever och all personal på Tallbacka har ett ansvar för att värdegrund och ordningsregler efterlevs alla har ansvar för att skolan hålls fri från klotter, nedskräpning och skadegörelse med stigande ålder förväntas eleverna ta ett ökat ansvar för sina studier TRYGGHET på Tallbacka vill vi ha en gemenskap som alla är välkomna i på Tallbacka måste all personal och alla elever motarbeta mobbning och kränkningar alla elever har rätt att känna trygghet i skolan RESPEKT du lever i en demokrati där alla är lika mycket värda du har rätt att bli respekterad för den du är du har rätt att uttrycka din åsikt du har rätt att bli lyssnad på du ska visa hänsyn och respekt och inte uppträda så att du stör eller hindrar andra du ska använda ett vårdat språk (även kroppsspråk) utan svordomar eller andra kränkande ord ARBETSRO alla elever har rätt till arbetsro i skolan vi tror på alla elevers förmåga att ta eget ansvar för sina studier vi tar hänsyn till varandra och lyssnar när någon annan har ordet Personalen på Tallbackaskolan har arbetat fram värdegrunden tillsammans med elever och föräldrar. Värdegrunden hålls levande genom att den synas och bearbetas inför varje läsårsstart. 4

5 3. Likabehandlingsplanen och dess syfte Tallbackaskolans likabehandlingsplan utgår från två lagar: diskrimineringslagen och skollagen, vilka följaktligen reglerar skolans likabehandlingsarbete. Samtliga enheter på Tallbackaskolan har varit delaktiga i utformandet av planen, således gäller den även för särskolan, förskoleklasserna och fritidshemmet. Likabehandlingsgrupperna ansvarar för att likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt och att den revideras en gång per läsår, på vårterminen. En uppdaterad likabehandlingsplan ska vara klar till varje läsårsstart. Elevråd och skolråd skall involveras i både utvärdering och revision. Nästa revision ska vara färdig till skolstart HT -17. Målet för skolans likabehandlingsarbete är att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering Sker när någon individ eller grupp blir sämre behandlad än någon annan, inte på grund av meriter eller kriterier, utan på grund av egenskaper som den individen eller gruppen inte kan påverka. Diskriminerad kan någon bli utifrån följande grunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 5

6 Kränkande behandling Definieras enligt skollagen som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningen behöver därför inte ha något samband med någon diskrimineringsgrund. Skolans definition av kränkande behandling: Fysiskt Exempelvis slag, sparkar, knuffar Psykiskt Exempelvis utfrysning, hotfulla blickar, suckar Verbalt Exempelvis hot, öknamn, förtal, sårande kommentarer. I detta ingår även alla former av kränkningar som kan ske via sociala medier eller mobiltelefon. 6

7 4. Läsåret 15/16 Under läsåret har följande främjande och förebyggande åtgärder och aktiviteter genomförts: Främjande: Förankring av likabehandlingsplan Vid läsårets start arbetar likabehandlingsteamet med likabehandlingsplan och värdegrund för att förankra dessa hos personal, elever och vårdnadshavare. En uppdaterad version ska alltid finnas på skolans hemsida. Uppehållsrummet På skolan finns det ett uppehållsrum som håller öppet några timmar varje dag runt lunchtid, dit alla elever på högstadiet är välkomna. Personal finns alltid i uppehållsrummet när det är öppet. Rastvärdar På varje rast finns alltid personal ute bland eleverna. Deras uppgift är att se till att alla elever kan känna sig trygga på sina raster, samt att synas och finnas till för de elever som vill prata med någon vuxen. Alla rastvärdar använder gula västar så att det ska vara enkelt för elever att identifiera dem. Aulasamlingar Ett par gånger varje termin samlas eleverna i aulan där de som vill får möjlighet att uppträda eller visa upp olika talanger. Mentortid Under två tillfällen per vecka finns möjlighet för mentorerna att informera och diskutera med sina elever. Eleverna har då möjlighet att lyfta egna frågor och funderingar. Elevskyddsombud Tre elever från högstadiet träffar rektor och biträdande rektor två gånger per termin. Gruppen går bland annat skyddsrond för att undersöka den fysiska statusen på skolan, samt arbetar med psykosociala faktorer som trygghet och trivsel. Arbetet med elevskyddsombuden ger sedan likabehandlingsgrupperna underlag för sitt fortsatta arbete. Elevskyddsombuden utbildas av Solna stad. Inkluderande undervisning Undervisningen på Tallbackaskolan ska vara utformad för att passa alla elever, oavsett förutsättningar. Elevskåpspolicy För de elever som har skåp på skolan gäller att elev och målsman måste skriva under en överenskommelse om att skolan har rätt att öppna skåp vid misstanke om innehav av farliga eller otillåtna föremål. 7

8 Elevråd och klassråd Elevrådet består av två representanter från varje klass. Möten hålls en gång i månaden. Till mötena har representanterna med sig de frågor och punkter som tagits upp vid klassråden. Punkter som tas upp kan även komma från lärare och skolledning. Klassråd hålls en gång i månaden av elevrådsrepresentanterna. På klassrådet framförs och diskuteras de olika frågor som tagits upp på elevrådet. Klassen framför även till elevrådsrepresentanterna de olika frågor de vill lyfta till elevrådet. Lektionsstruktur och mentorskap Tallbackaskolan har utarbetat en grundstruktur för hur lektioner ska hållas och har tydliga riktlinjer för mentorskapet. Förväntansdokument Tallbackaskolan har utarbetat ett förväntansdokument som tydliggör vad som förväntas av elever, vårdnadshavare och skolan. Förebyggande: Uppstartsdag Vid varje höstterminsstart ägnar skolan en dag åt likabehandlingsarbete, dels för att göra likabehandlingsplan och regler tydliga, och dels för att skapa gemenskap och trygghet hos klassen efter det långa sommarlovet. Enkäter Under HT-15 har en enkät om trivseln på skolan gjorts av elever i årskurs 1-9. Huset Varje läsår görs en undersökning bland eleverna som visar hur trygga de känner sig på olika delar av skolan och dess område. Utifrån denna planeras rastvärdsverksamheten så att eleverna aldrig ska behöva känna sig otrygga på någon plats under skoldagen. Loggböcker De flesta elever i årskurs 7-9 skriver loggböcker som endast läses av klassens mentorer. I den kan de skriva tankar och funderingar, exempelvis kring hur de mår och hur de känner, och få skriftlig eller muntlig respons av mentorerna. Åldersblandade aktiviteter Vid terminsstart arrangeras arbetslagets dag då elever i olika årskurser deltar i olika samarbetsövningar och gruppstärkande lekar. Under läsåret arrangeras dessutom ett flertal idrottsdagar där de flesta är åldersblandade. Särskolan Särskolan har regelbundet gruppstärkande aktiviteter under hela läsåret, exempelvis genom friluftsdagar, utflykter och pysseldagar. Särskolan deltar också i Tallbackaskolans gemensamma aktiviteter som aulasamlingar och avslutningar. Målet är att öka deltagandet i skolans övriga gemensamma aktiviteter. 8

9 Gambiadagen Tallbackaskolan har en vänskapsskola i Kunkujang i Gambia sedan På låg- och mellanstadiet får eleverna lära sig om Gambia. På högstadiet gör eleverna ett dagsverke där pengarna sedan går till att erbjuda lunch på skolan i Kunkujang. Varje år kommer en representant från föreningen Skolprojekt Gambia till skolavslutningen och tar emot vårt bidrag och berättar vad pengarna används till. Hälsosamtal Skolsköterskan har haft hälsosamtal med alla elever i förskoleklassen, årskurs 4, och årskurs 8. Lägervistelse I början av höstterminen anordnades lägervistelser med årskurs sex. Två klasser åkte iväg och övernattade tillsammans på Ängsjö friluftsgård. Där anordnades gruppstärkande övningar och lekar, och det hanns även med grill och bad och mycket annat. Detta för att bygga en gemenskap och svetsa samman klasserna inför det nya läsåret. Tydliggörande av vilka som utgör likabehandlingsteamen Alla på skolan ska veta vilka som sitter i likabehandlingsteamen. Teamen går därför ut i klasserna och presenterar sig vid varje terminsstart. Non violence Under läsåret har ett antal klasser genomgått en utbildning i hur man löser och undviker konflikter. All personal har också fått en heldagsutbildning i detta. Utbildningen är skapad av Non Violence Project. Vidareutbildning för likabehandlingsteamen Samtliga likabehandlingsteam har deltagit i en fortbildning som hölls av Peter Friberg från Magelungen. Skolan har också under läsåret haft besök av ett antal organisationer och föreläsare: Förintelsens minnesdag Högstadiet har haft besök av Tobias Rawet som är överlevande från förintelsen. Tobias höll en föreläsning i aulan och fortsatte därefter med frågestunder med eleverna i respektive klassrum. Mentor Sverige Mentor är en ideell organisation som ordnar mentorskap för ungdomar mellan år. Under året har ett antal elever på skolan sökt och fått mentorer som de träffar på fritiden. Mentorerna kan stötta eleverna, ge dem tips och råd om studier och yrkesliv, eller bara vara en vuxen kompis. Jobbmentor Från Mentor har även jobbmentorer besökt skolan under en temadag, då alla åttor och nior har fått träffa vuxna personer med olika yrken som har berättat för eleverna om sina respektive yrken. 9

10 ANT Droginformation kom till skolan och höll en föreläsning för sjuor, åttor och nior. Origo Resurscentrumet Origo kom till skolan och föreläste för årskurs 8 och 9 om hedersrelaterat förtryck och våld.. HBT Åttor och nior fick besök av David Berjlund som pratade HBT med eleverna. 10

11 5. Nulägesanalys För att analysera hur situationen ser ut på Tallbackaskolan har följande kartläggningar gjorts: Trivselenkät (utfördes HT-15) Gjordes i åk 1-9 Solna stads brukarundersökning (utfördes VT-16) Gjordes i åk 3,5,8. Huset Varje läsår görs en undersökning bland eleverna som visar hur trygga de känner sig på olika delar av skolan och dess område. Utifrån denna planeras rastvärdsverksamheten så att eleverna aldrig ska behöva känna sig otrygga på någon plats under skoldagen. Dessutom har följande insatser gett insikter om den rådande situationen: Kontinuerligt arbete och analyser i likabehandlingsgrupperna Klassråd, elevråd, skolråd och föräldramöten Mentorssamtal Utvecklingssamtal Trivselenkäten: Lågstadiet Nästan alla elever uppger att de trivs på skolan och i sin klass, och att de har kompisar. De allra flesta har någon att leka med på rasterna, vågar säga vad de tycker på lektionerna, och känner att de har någon vuxen på skolan de kan prata med. De tycker också att de vuxna griper in om det uppstår en konflikt mellan elever. En knapp tredjedel uppger att det finns elever på skolan de är rädda för, samt att det finns andra elever som blir retade eller utfrysta. Majoriteten tycker inte att det är lugnt på lektionerna. 11

12 Mellanstadiet Liksom på lågstadiet känner sig de allra flesta trygga på skolan, och de trivs både i klassen och på skolan generellt. Ungefär en tredjedel uppger dock att de vet om någon annan elev som blir retad eller utfryst. Nästan alla uppger dock att de själva har någon att vara med, och en väldigt liten andel elever är rädda för någon annan elev på skolan. Det är bara drygt en tredjedel som anser att de vuxna griper in vid en konflikt, och att de har någon vuxen på skolan de kan prata med. Majoriteten tycker att arbetsron är för låg på lektionerna. Högstadiet Liksom på övriga stadier trivs nästan alla elever både på skolan och i sin klass, och de känner sig trygga. En liten andel menar att det förekommer mobbing, och en ännu mindre andel anser att det finns elever de är rädda för. Nästan inga elever tycker att det förekommer mycket nätmobbing på skolan. De allra flesta tycker att man får vara som man vill på skolan, att man vågar säga vad man vill på lektionerna, och att de har någon att vara med. Ungefär hälften anser att det finns någon vuxen att prata med, och cirka en tredjedel anser att de vuxna griper in vid en konflikt. Få elever duschar efter idrotten, och hälften känner sig stressade av skolarbetet. Majoriteten tycker att det är för låg arbetsro på lektionerna. 12

13 Brukarundersökningen: ÅK 3: Positivt att siffrorna förbättras när det gäller bemötandet från vuxna i skolan och att lärarna hjälper till ordentligt i skolarbetet. Mindre bra är att det generella omdömet om skolan i sin helhet är sämre än förra året. Det är även fler elever som anger att de inte känner sig trygga. ÅK 5: Samtliga siffror minskar gentemot föregående år, och tydligast är det vad gäller trygghet, bemötande från andra elever, lusten att lära sig mer, och tydlighet kring kunskapskrav och feedback från lärare. ÅK 8: Siffrorna förbättras vad gäller trygghet, bemötande från vuxna, lärarnas hjälp i skolarbetet, och det generella omdömet om skolan. Siffrorna går dock nedåt vad gäller tydlighet kring kunskapskrav, bemötande från andra elever, och framförallt nyfikenheten och lusten att lära sig mer. 13

14 6. Planerade nya åtgärder under läsåret 16/17 Utöver det arbete som beskrivs under punkt 4, vilket kommer att fortsätta under läsåret 16/17, så finns det områden som skolan behöver rikta extra uppmärksamhet mot. Utifrån resultaten av de enkäter som gjorts är det framförallt på följande punkter som skolan behöver förbättra sitt arbete: Arbetsro Vi arbetar tydligt med den struktur för lektioner som tidigare har utarbetats. Vi ser till att vikarier och ny personal är medvetna om denna struktur. Skolstress På skolan arbetar vi på ordinarie lektioner och mentortid med att belysa olika former av studieteknik för att få eleverna medvetna om sitt egna lärande och hitta mer effektiva studiemetoder. Mentorer hjälper eleverna att planera sitt studerande. Dessutom finns matteakut och resurstid för elever som behöver mer stöd och tid. Skolan erbjuder även läxläsning erbjuds flera dagar i veckan och lovskola. Få elever duschar efter idrotten Efter påtryckningar från elever och personal har duschväggar installerats i omklädningsrummen. Vuxna griper inte in i tillräcklig utsträckning Det här är ett återkommande problem på skolan och vi arbetar kontinuerligt för att förbättra rastvärdsverksamhet och diskutera frågan i personalgruppen. En del elever upplever att det inte finns någon vuxen på skolan att prata med Vi försöker att arbeta för att eleverna ska ha ett nära samarbete med sina mentorer genom samtal på mentortid. Likabehandlingsgruppen arbetar kontinuerligt för att bli mer synlig på skolan. Skolsköterskan har individuella samtal med alla elever i vissa årskurser. Personal från Byparken finns som extra vuxna på högstadiets raster tre dagar i vecka. Biblioteket kommer starta upp en caféverksamhet för möten mellan unga och vuxna. Fritids personal möter alltid upp eleverna ute på skolgården innan skolan börjar. Alla blir hälsade på och vuxenledda aktiviteter erbjuds. På lågstadiets raster under skoldagen erbjuds rastaktiviteter planerade av vuxna. 14

15 7. Åtgärdstrappa Om en elev inte respekterar värdegrund eller ordningsregler, eller gör sig skyldig till någon form av kränkande behandling, har vi som arbetar på Tallbackaskolan skyldighet att vidta lämplig åtgärd. På Tallbackaskolan följer vi skolverkets åtgärdstrappa. Vad gäller det första steget i trappan så har Tallbackaskolan valt att inte använda kvarsittning. Om en elev däremot stör ordningen så mycket i klassen att undervisningen hindras har läraren rätt att skicka ut eleven under en kort period. Mentor för alltid samtal med eleven om denne har brutit mot skolan ordningsregler. Vid upprepade eller allvarliga incidenter kontaktas vårdnadshavare. Om eleven trots detta fortsätter att bryta mot skolans regler hamnar man på trappans steg två. Rektor ansvarar för att en utredning görs om varför eleven på nytt bryter mot reglerna och har ett möte med vårdnadshavare. Skulle kränkningarna, mobbningen eller det störande uppförandet ändå fortsätta delas en skriftlig varning ut. Denna skrivs av rektor och skickas hem till elevens vårdnadshavare för kännedom. Vid fortsatta förseelser följer de återstående stegen i trappan: det vill säga att eleven under en tid får förlägga sina studier i en annan klass, årskurs eller skola; eller alternativt stängs av helt från undervisningen. 15

16 8. Allmänna ordningsregler på Tallbackaskolan Passa tiden till alla lektioner och ha med dig det material som behövs. Alla elever har skolplikt och alla lärare är skyldiga att notera sen ankomst och frånvaro. Bidra till arbetsro för dig själv och andra. Om du stör under lektionstid har läraren rätt att visa ut dig. Var rädd om din skola och ditt material. Allt som förstörs eller slits ut måste betalas av pengar som skulle kunna användas till nya läromedel eller att förbättra trivseln på skolan. Ytterkläder förvaras i skåp eller på egen klädhylla. Keps, mössa eller liknande ska vara avtagna under lektionstid och i matsalen. Allt som serveras i matsalen ska också ätas i matsalen, och ingen mat utifrån får ätas i matsalen. Mobiltelefon ska vara avstängd och undanstoppad under lektionstid, den får endast användas som verktyg om läraren har gett sitt samtycke. Läraren har rätt att ta den om detta missbrukas. I matsalen är det inte tillåtet att prata i telefon, och mobiltelefoner får ej heller ge ifrån sig några ljud som kan störa andra matgäster. Skolområdet är en tobaksfri zon. Snöbollskastning är förbjudet under skoltid. Cykel- och mopedåkning är inte tillåtet på skolgården. Skateboard, rullskridskor, sparkcyklar och dylikt används inte inomhus eller på lilla skolgården, samt kräver alltid att hjälm används. Skojbråk är inte tillåtet på skolan. Det är inte säkert att alla inblandade parter uppfattar det som skoj, och det är lätt hänt att ett skojbråk urartar och övergår till ett riktigt bråk. För eleverna upp till och med årskurs sex gäller även följande regler: Var ute på rasterna och håll dig innanför skolområdets gränser. Du får inte äta godis eller tugga tuggummi när du är på skolans område. Mobiltelefoner ska vara avstängda och undanlagda under lektionstid. 16

17 9. Plan vid kränkande behandling Om personal får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling, är personal skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor ska sedan anmäla detta till huvudman som enligt lag är skyldig att skyndsamt utreda uppgifterna och i förekommande fall vidta åtgärder. Huvudmannen har delegerat utredningsskyldigheten till rektor. Om en anmälan om kränkning görs, resulterar det i en kränkningsutredning. Det innebär att den som är ansvarig för utredningen pratar med alla inblandade elever, ser till att vårdnadshavare informeras, och meddelar rektor. Om en kränkning har skett ska skolan utreda händelsen och i förekommande fall vidta åtgärder för att säkerställa att situationen blir varaktigt löst. Vilka åtgärder som ska vidtas beror på vilken sorts kränkning det handlar om och omständigheterna i det enskilda fallet. Rektor ansvarar för upprättandet av åtgärder. Uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder ska göras en gång per vecka för att ta reda på huruvida kränkningarna har upphört eller inte. Om de har upphört avslutas utredningen. Om de fortsätter upprättas nya åtgärder till dess att kränkningarna upphört. Samtliga anmälningar och utredningar diarieförs och skickas in till huvudman. 17

18 10. Likabehandlingsgrupper På skolan finns tre likabehandlingsgrupper, en för varje stadium. Gruppernas uppgift är att stötta övrig personal i likabehandlingsarbetet på skolan, samt att vidta lämpliga åtgärder i enskilda fall. Detta kan bland annat innebära samtal med elever som utsätts av, eller utsätter, andra elever. Gruppen skall vara välkänd för alla elever och all personal. Likabehandlingsgrupp åk F-3 Camilla Binnefors, arbetslagsledare fritids Daniel Rosén, kurator Kettil Bentelle, barnskötare Devon Jennefeldt, barnskötare Malin Andersson, lärare Likabehandlingsgrupp åk 4-6 Daniel Rosén, kurator Magnus Eriksson, lärare Pierre Persson, lärare Patrick Mallengren, lärare Maria Sundin, lärare Likabehandlingsgrupp åk 7-9 Charlotta Collin, lärare Daniel Rosén, kurator Hans Löhr, lärare Lisen Söder, lärare Rebecka Bäckström, lärare För att kontakta någon i likabehandlingsteamen kan du maila (förnamn.efternamn@solna.se) eller ringa kontaktcenter:

19 11. Adresser och telefonnummer Barn- och elevombudet Skolinspektionen Box Stockholm Tel: Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm Tel: BRIS (för barn) (för vuxna) BUP Solna Ungdomsmottagningen Solna Nybodagatan Solna