LIKABEHANDLINGSPLAN TALLBACKASKOLAN

Transkript

1 Tallbackaskolan Barn och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN TALLBACKASKOLAN LÄSÅRET 14/15 1

2 Innehållsförteckning 1. Om Tallbackaskolan 2. Tallbackaskolans värdegrund 3. Likabehandlingsplanens syfte 4. Utvärdering av läsåret 13/14 5. Nulägesanalys 6. Läsåret 14/15 7. Åtgärdstrappa 8. Tallbackaskolans ordningsregler 9. Plan vid kränkande behandling 10. Likabehandlingsgrupper 11. Adresser och telefonnummer 2

3 1. Tallbackaskolan är en F-9-skola som ligger i Huvudsta i Solna. Skolan har ca 473 elever och 69 anställda. I skolan ingår även särskola och träningsskola. Tallbackaskolan är en multikulturell skola där eleverna har 26 olika modersmål varav 18 språk erbjuds som hemspråk. Skolan växer underifrån. Årskurs F-3 har från 2005 till 2013 gått från enparallelligt till tvåparallelligt. Rektor är Susanna Falk. 3

4 2. Värdegrund Tallbackas fyra grundpelare: ANSVAR alla elever och all personal på Tallbacka har ett ansvar för att värdegrund och ordningsregler efterlevs alla har ansvar för att skolan hålls fri från klotter, nedskräpning och skadegörelse med stigande ålder förväntas eleverna ta ett ökat ansvar för sina studier TRYGGHET på Tallbacka vill vi ha en gemenskap som alla är välkomna i på Tallbacka måste all personal och alla elever motarbeta mobbning och kränkningar alla elever har rätt att känna trygghet i skolan RESPEKT du lever i en demokrati där alla är lika mycket värda du har rätt att bli respekterad för den du är du har rätt att uttrycka din åsikt du har rätt att bli lyssnad på du ska visa hänsyn och respekt och inte uppträda så att du stör eller hindrar andra du ska använda ett vårdat språk (även kroppsspråk) utan svordomar eller andra kränkande ord ARBETSRO alla elever har rätt till arbetsro i skolan vi tror på alla elevers förmåga att ta eget ansvar för sina studier vi tar hänsyn till varandra och lyssnar när någon annan har ordet Personalen på Tallbackaskolan har arbetat fram värdegrunden tillsammans med elever och föräldrar. Värdegrunden hålls levande genom att den synas och bearbetas inför varje läsårsstart. 4

5 3. Likabehandlingsplanen och dess syfte Tallbackaskolans likabehandlingsplan utgår från två lagar: diskrimineringslagen och skollagen, vilka följaktligen reglerar skolans likabehandlingsarbete. Samtliga enheter på Tallbackaskolan har varit delaktiga i utformandet av planen, således gäller den även för särskolan, förskoleklasserna och fritidshemmet. Likabehandlingsgrupperna ansvarar för att likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt och att den revideras en gång per läsår, på vårterminen. En uppdaterad likabehandlingsplan ska vara klar till varje läsårsstart. Elevråd och skolråd skall involveras i både utvärdering och revision. Nästa revision ska vara färdig till skolstart HT -15. Målet för skolans likabehandlingsarbete är att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering Sker när någon individ eller grupp blir sämre behandlad än någon annan, inte på grund av meriter eller kriterier, utan på grund av egenskaper som den individen eller gruppen inte kan påverka. Diskriminerad kan någon bli utifrån följande grunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 5

6 Kränkande behandling Definieras enligt skollagen som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningen behöver därför inte ha något samband med någon diskrimineringsgrund. Skolans definition av kränkande behandling: Fysiskt Exempelvis slag, sparkar, knuffar Psykiskt Exempelvis utfrysning, hotfulla blickar, suckar Verbalt Exempelvis hot, öknamn, förtal, sårande kommentarer. I detta ingår även alla former av kränkningar som kan ske via sociala medier eller mobiltelefon. 6

7 4. Utvärdering av läsåret 13/14 Under läsåret har följande främjande och förebyggande åtgärder och aktiviteter genomförts: Främjande: Förankring av likabehandlingsplan Vid läsårets start arbetar likabehandlingsteamet med likabehandlingsplan och värdegrund för att förankra dessa hos personal, elever och vårdnadshavare. En uppdaterad version ska alltid finnas på skolans hemsida. Uppehållsrummet På skolan finns det ett uppehållsrum som håller öppet några timmar varje dag runt lunchtid, dit alla elever på högstadiet är välkomna. Personal finns alltid i uppehållsrummet när det är öppet. Rastvärdar På varje rast finns alltid personal ute bland eleverna. Deras uppgift är att se till att alla elever kan känna sig trygga på sina raster, samt att synas och finnas till för de elever som vill prata med någon vuxen. Aulasamlingar Ett par gånger varje termin samlas eleverna i aulan där de som vill får möjlighet att uppträda eller visa upp olika talanger. Mentortid Under två tillfällen per vecka finns möjlighet för mentorerna att informera och diskutera med sina elever. Eleverna har då möjlighet att lyfta egna frågor och funderingar. Rastaktiviteter på lågstadiet Personal organiserar rastverksamheten för att ge barnen en möjlighet till att utveckla olika färdigheter genom lek. Barnen får bland annat genom leken träna på samarbete, motorik, demokrati, turtagning och lekförståelse. Elevskyddsombud En elev ur vardera årskurs på högstadiet träffar rektor och biträdande rektor två gånger per termin. Gruppen går bland annat skyddsrond för att undersöka den fysiska statusen på skolan, samt arbetar med psykosociala faktorer som trygghet och trivsel. Arbetet med elevskyddsombuden ger sedan likabehandlingsgrupperna underlag för sitt fortsatta arbete. Inkluderande undervisning Undervisningen på Tallbackaskolan ska vara utformad för att passa alla elever, oavsett förutsättningar. 7

8 Elevskåpspolicy Under höstterminen -13 infördes en ny policy kring elevskåp. Denna innebär att varje elev ska kvittera ut en nyckel för att få tillgång till ett skåp. Eleven och målsman måste skriva under en överenskommelse om att skolan har rätt att öppna skåp vid misstanke om innehav av farliga eller otillåtna föremål. Utvärdering: Samtliga av dessa åtgärder har varit positiva och kommer att fortsätta under 14/15. Förankringen av likabehandlingsplanen bland eleverna fungerade väldigt väl och de har varit aktivt delaktiga i utformningen av ordningsreglerna som gäller på skolan. Det skolan behöver arbeta vidare med är att se till att rastvärdsverksamheten blir ännu tydligare så att eleverna alltid kan känna sig trygga med att det finns personal på skolgården och att de vet vem de kan vända sig till vid behov. Förebyggande: Uppstartsdagar Vid varje höstterminsstart ägnar skolan ett par dagar åt likabehandlingsarbete, dels för att göra likabehandlingsplan och regler tydliga, och dels för att skapa gemenskap och trygghet hos klassen efter det långa sommarlovet. Exakt hur detta utformas skiljer sig åt mellan stadierna: Årskurs F-3 ägnade en heldag åt likabehandlingsarbete och hade en arbetslagets dag då man leker tillsammans och gör gruppstärkande övningar. Årskurs 4-9 ägnade två dagar åt likabehandlingsarbete och hade dessutom en arbetslagets dag. Åk 8-9 såg dessutom filmen Bully, om mobbning i skolan, med efterföljande samtal och diskussioner. Enkäter Under ht -13 har en enkät om trivseln på skolan gjorts av elever i årskurs 4-9. Under vt -13 gjordes dessutom en attitydundersökning i en årskurs vardera på lågmellan- och högstadiet. Huset Varje läsår görs en undersökning bland eleverna som visar hur trygga de känner sig på olika delar av skolan och dess område. Utifrån denna planeras rastvärdsverksamheten så att eleverna aldrig ska behöva känna sig otrygga på någon plats under skoldagen. Loggböcker Eleverna i årskurs 7-9 har skrivit i loggböcker som endast läses av klassens mentorer. I den kan de skriva tankar och funderingar, exempelvis kring hur de mår och hur de känner, och få skriftlig eller muntlig respons av mentorerna. Detta införs även på mellanstadiet. 8

9 Gruppstärkande samtal för alla elever i årskurs 7 Under läsåret har samtliga elever i årskurs sju deltagit i gruppsamtal tillsammans med skolans kurator. Vid tre tillfällen har de, uppdelade i mindre grupper, diskuterat och gjort övningar som behandlat ämnen som känslor, stress och relationer. Åldersblandade aktiviteter Vid terminsstart arrangeras arbetslagets dag då elever i olika årskurser deltar i olika samarbetsövningar och gruppstärkande lekar. Under läsåret arrangeras dessutom ett flertal idrottsdagar där de flesta är åldersblandade. Särskolan Särskolan kommer regelbundet att ha gruppstärkande aktiviteter under hela läsåret, exempelvis friluftsdagar, utflykter och pysseldagar. Särskolan deltar också i Tallbackaskolans gemensamma aktiviteter som aulasamlingar och avslutningar. Målet är att öka deltagandet i skolans övriga gemensamma aktiviteter. Gambiadagen Tallbackaskolan har en vänskapsskola i Kunkujang i Gambia sedan På låg- och mellanstadiet får eleverna lära sig om Gambia. På högstadiet gör eleverna ett dagsverke där pengarna sedan går till att erbjuda lunch på skolan i Kunkujang. Varje år kommer en representant från föreningen Skolprojekt Gambia till skolavslutningen och tar emot vårt bidrag och berättar vad pengarna används till. Hälsosamtal Skolsköterskan har varje läsår hälsosamtal med alla elever i förskoleklassen, årskurs 4, årskurs 6 och årskurs 8. Hon har även haft samtal med flickorna i årskurs 5 om kropp och knopp. Lägervistelse I början av höstterminen anordnades lägervistelser med årskurs sex och sju. Fyra klasser åkte iväg och övernattade tillsammans på Ängsjö friluftsgård. Där anordnades gruppstärkande övningar och lekar, och det hanns även med grill och bad och mycket annat. Detta för att bygga en gemenskap och svetsa samman klasserna inför det nya läsåret. Gruppstärkande aktiviteter under mentortid En gång i månaden ska mentorerna ha gruppstärkande aktiviteter med sina klasser under mentortid. Det ska bland annat innefatta diskussioner, gruppsamtal och samarbetsövningar. Utvärdering: Samtliga av dessa åtgärder var positiva och kommer också att fortsätta under 14/15. Särskilt lägervistelsen var väldigt uppskattad och gjorde avtryck under hela läsåret. Den kommer dock av praktiska skäl enbart rikta sig till de nybildade sexorna läsåret 14/15. Trivselenkäten ska läsåret 14/15 genomföras i samtliga årskurser. 9

10 Något som vi behöver arbeta extra med är de gruppstärkande aktiviteterna som ska ske på mentortid. Målet är fortsatt att de ska ske minst en gång i månaden i alla klasser, något som inte riktigt har uppfyllts under föregående läsår. Skolan har också under läsåret haft besök av ett antal organisationer och föreläsare: Drogfritt I samband med lägervistelsen besöktes sexorna och sjuorna av föreläsare från organisationen Drogfritt.org, och pratade bland annat om riskerna mer alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förintelsens minnesdag Högstadiet har haft besök av Tobias Rawet som är överlevande från förintelsen. Tobias höll en föreläsning i aulan och fortsatte därefter med frågestunder med eleverna i respektive klassrum. Mentor Sverige Mentor är en ideell organisation som ordnar mentorskap för ungdomar mellan år. Under året har ett antal elever på skolan sökt och fått mentorer som de träffar på fritiden. Mentorerna kan stötta eleverna, ge dem tips och råd om studier och yrkesliv, eller bara vara en vuxen kompis. Jobbmentor Från Mentor har även jobbmentorer besökt skolan under en temadag, då alla åttor och nior har fått träffa vuxna personer med olika yrken som har berättat för eleverna om sina respektive yrken. Circonova Under vårterminen har årskurs 5 haft besök av Circonova, en teater för barns och ungas hälsa. Vi har fått ta del av projektet att bryta tystnaden med föreställningen Utanpå Inuti. Projektet syftar till att börja prata om sexuella trakasserier och övergrepp som sker mot barn och unga. Circonova stöds bland annat av Stockholms läns landsting. Utvärdering: Mentors besök på skolan är alltid populära, och de kommer att dyka upp på skolan även under hösten. Förhoppningen är att fler elever ska ta till sig deras budskap och utnyttja möjligheten att få en egen vuxen mentor. Drogfritts föreläsning var uppskattad, även om budskapet kanske inte nådde hela vägen fram. Vi behöver givetvis ständigt arbeta med denna fråga, men väljer att försöka hitta nya vägar till upplysning och information. 10

11 5. Nulägesanalys För att analysera hur situationen ser ut på Tallbackaskolan inför läsåret 14/15 har följande kartläggningar gjorts: Trivselenkät åk 4-9 (utfördes VT-14) Pilenenkäten är en attitydundersökning som gjordes i en årskurs vardera på låg- mellanoch högstadiet (utfördes VT-14) Dessutom har följande insatser gett insikter om den rådande situationen: Kontinuerligt arbete och analyser i likabehandlingsgrupperna Klassråd, elevråd, skolråd och föräldramöten Mentorssamtal Utvecklingssamtal Trivselenkäten: Lågstadiet På lågstadiet gjordes ingen trivselenkät under föregående läsår. Mellanstadiet Resultaten är särskilt positiva vad gäller trivsel och trygghet. En klar majoritet trivs på Tallbackaskolan och i sina klasser, och känner sig trygga på skolan. Särskilt verkar stämningen i klasserna vara god då endast 3 av 99 svarande menar att de inte trivs i sin klass. De allra flesta känner att de har någon att vara med, och ytterst få elever är rädda för någon annan elev på skolan, vilket ytterligare visar på en god stämning bland eleverna. Det som talar emot detta är dock att nästan en tredjedel av eleverna anser att det finns andra elever som blir retade eller utfrysta. Andra siffror som oroar är att knappt hälften av eleverna som svarat anser att det finns någon vuxen att prata med på skolan när det händer något, samt att de vuxna griper in om de ser att någon blir retad. Förtroendet för de vuxna är en fråga som ständigt måste arbetas med i skolan, och dessa siffror visar på att det finns mycket mer att göra. 11

12 Slutligen så anser de flesta elever att det inte råder god arbetsro på lektionerna, och även här har skolan ett stort arbete att göra. Högstadiet På högstadiet är det också positiva siffror vad gäller trivsel och trygghet. Även här känner de allra flesta att de har någon att vara med, och 83 procent anger att de trivs i sin klass. 6 procent säger att det finns elever de är rädda för på skolan. Mindre positivt är att det även på högstadiet finns låg tilltro till att de vuxna ska gripa in om något händer, och att knappt hälften anser att de har någon vuxen de kan prata med. En av fem elever anser dessutom att det förekommer mobbing på skolan, och bara drygt hälften anser att man får vara som man vill på Tallbackaskolan. Slutligen uppger många elever att de känner sig stressade av skolarbetet, och att det inte råder god arbetsro på lektionerna. Pilenenkäten: Attitydundersökningen gjordes VT-14 i en årskurs vardera på låg- mellan- och högstadiet och bekräftar mycket av siffrorna från trivselenkäten. På lågstadiet är det väldigt positiva siffror vad gäller lärarens roll och bemötandet från vuxna. Eleverna känner sig trygga och kommer bra överens med övriga elever. Däremot är det låg tilltro till att de vuxna ska motverka kränkningar, och det totala omdömet om skolan är lägre än snittet för övriga Solna. På mellanstadiet ligger snittet oftast över Solna totalt, och är särskilt positiva vad gäller trygghet och bemötande från vuxna och andra elever. Här finns också en högre tilltro till de vuxnas förmåga att gripa in om något händer. Dock är det många som känner att deras åsikter inte blir tagna på allvar. De allra flesta tycker att de går på en bra skola, siffror som är i paritet med Solna totalt. På högstadiet finns en osäkerhet bland eleverna kring vad de ska kunna för att nå sina betygsmål, och en stor andel menar att de inte får tillräcklig information hur det går för dem på vägen dit. De känner också i låg grad att skolarbetet gör dem nyfikna på att lära sig mer. Lärarna får dock högre siffror än övriga Solna vad gäller stöd, hur de förklarar, och vilka förväntningar de har på eleverna. Eleverna känner sig också trygga på skolan och att blir bra bemötta av vuxna och andra elever. Slutligen är det jämfört med Solna totalt färre elever som tycker att de går i en bra skola och som kan tänka sig att rekommendera den till en kompis. Hur går vi vidare? Utifrån dessa resultat har vi tagit del av forskning kring socialt klimat i skolan. Mara Westling Allodi är forskare på Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet. Hon har tagit fram en modell som kan ligga till grund för Tallbackskolans arbete för en god psykosocial hälsa och ett gott arbetsklimat. 12

13 Vi vill skapa en lärandemiljö som ger möjlighet för alla elever att uppleva nedanstående erfarenheter, och som kan tillfredsställa grundläggande mänskliga behov och bidrar till elevernas välbefinnande. Innehåll Kreativitet Stimulans Lärande Kompetens Säkerhet Kontroll Hjälpsamhet Delaktighet Ansvar Inflytande Definition Uttryck av personlig karaktär med kreativa och konstnärliga aktiviteter Tillfredsställelse och njutning Möjlighet till förbättring av prestationer, utveckling och breddning av intressen Upplevelse av kompetens, goda förmågor och utsikter Inget våld, inga trakasserier och farliga situationer Närvaro av meningsfulla regler, organisation, självdisciplin Samarbete och stöd mellan eleverna Delaktighet och uppskattning av varje person i gruppen, demokratiska värderingar Tillit och ansvar för aktiviteter Uttryck av idéer om viktiga saker i skolan, möjlighet att bli lyssnad på Utifrån denna modell ska Tallbackaskolan därför arbeta för: ett gott klassrumsklimat och goda relationer mellan elever samt mellan lärare och elever att eleverna på Tallbackaskolan ska uppleva delaktighet och motivation att elevernas självuppfattning och självkänsla är god att stimulera kreativitet 13

14 6. Planerade nya åtgärder under läsåret 14/15 Förbättringsområden Utifrån resultaten av de enkäter som gjorts utkristalliserar sig ett antal punkter där skolan behöver förbättra sitt arbete. Därtill har, utöver det arbete som beskrivs under punkt 4, har ett antal åtgärder tagits fram för att nå denna förbättring: Elevernas tilltro till de vuxna Alla elever ska känna att de har någon de kan prata med, och kunna lita på att någon vuxen griper in vid behov. Kränkande behandling Även om de flesta elever anser att de själva blir bra bemötta av elever och vuxna, så finns det ändå en för stor andel elever som anser att det finns andra som blir utsatta. Åtgärder som planeras: o Rastvärdar på mellan- och högstadiet ska även de använda västar så att det blir tydligt för eleverna vilka de kan vända sig till vid behov. o Tydliggöra för eleverna vilken personal som är med i likabehandlingsteamen, och vad likabehandlingsteamen gör. o Rutinisera användandet av loggböcker i så många klasser som möjligt, vilket ger eleverna en ytterligare möjlighet till kommunikation med sin mentor. Få eleverna att känna sig delaktiga i skolans verksamhet Åtgärder som planeras: o Förbättra elevrådens arbete och se till att alla elever därigenom får en chans att göra sin röst hörd. o Eleverna får möjlighet att tycka till och arbeta med likabehandlingsplanen vid läsårsstart Övergången från låg- till mellanstadiet behöver underlättas Åtgärder som planeras: o Detta kommer att ske genom att lärarna i årskurs tre förebereder sina elever på vad som förväntas av dem i årskurs fyra vad gäller punktlighet och läxor etc. Mottagande lärare i årskurs fyra ska även i möjligaste mån ha provlektioner med sin blivande klass redan i årskurs tre. 14

15 7. Åtgärdstrappa Om en elev inte respekterar värdegrund eller ordningsregler, eller gör sig skyldig till någon form av kränkande behandling, har vi som arbetar på Tallbackaskolan skyldighet att vidta lämplig åtgärd. På Tallbackaskolan följer vi skolverkets åtgärdstrappa. Vad gäller det första steget i trappan så har Tallbackaskolan valt att inte använda kvarsittning. Om en elev däremot stör ordningen så mycket i klassen att undervisningen hindras har läraren rätt att skicka ut eleven under en kort period. Mentor för alltid samtal med eleven om denne har brutit mot skolan ordningsregler. Vid upprepade eller allvarliga incidenter kontaktas vårdnadshavare. Om eleven trots detta fortsätter att bryta mot skolans regler hamnar man på trappans steg två. Rektor ansvarar för att en utredning görs om varför eleven på nytt bryter mot reglerna och har ett möte med vårdnadshavare. Skulle kränkningarna, mobbningen eller det störande uppförandet ändå fortsätta delas en skriftlig varning ut. Denna skrivs av rektor och skickas hem till elevens vårdnadshavare för kännedom. Vid fortsatta förseelser följer de återstående stegen i trappan: det vill säga att eleven under en tid får förlägga sina studier i en annan klass, årskurs eller skola; eller alternativt stängs av helt från undervisningen. 15

16 8. Allmänna ordningsregler på Tallbackaskolan Passa tiden till alla lektioner och ha med dig det material som behövs. Alla elever har skolplikt och alla lärare är skyldiga att notera sen ankomst och frånvaro. Bidra till arbetsro för dig själv och andra. Om du stör under lektionstid har läraren rätt att visa ut dig. Var rädd om din skola och ditt material. Allt som förstörs eller slits ut måste betalas av pengar som skulle kunna användas till nya läromedel eller att förbättra trivseln på skolan. Ytterkläder förvaras i skåp eller på egen klädhylla. Keps, mössa eller liknande ska vara avtagna under lektionstid och i matsalen. Allt som serveras i matsalen ska också ätas i matsalen, och ingen mat utifrån får ätas i matsalen. Mobiltelefon ska vara avstängd och undanstoppad under lektionstid, den får endast användas som verktyg om läraren har gett sitt samtycke. Läraren har rätt att ta den om detta missbrukas. I matsalen är det inte tillåtet att prata i telefon, och mobiltelefoner får ej heller ge ifrån sig några ljud som kan störa andra matgäster. Skolområdet är en tobaksfri zon. Snöbollskastning är förbjudet under skoltid. Cykel- och mopedåkning är inte tillåtet på skolgården. Skateboard, rullskridskor, sparkcyklar och dylikt används inte inomhus eller på lilla skolgården, samt kräver alltid att hjälm används. Skojbråk är inte tillåtet på skolan. Det är inte säkert att alla inblandade parter uppfattar det som skoj, och det är lätt hänt att ett skojbråk urartar och övergår till ett riktigt bråk. För eleverna upp till och med årskurs sex gäller även följande regler: Var ute på rasterna och håll dig innanför skolområdets gränser. Du får inte äta godis eller tugga tuggummi när du är på skolans område. Mobiltelefoner ska vara avstängda och undanlagda under lektionstid. 16

17 9. Plan vid kränkande behandling Om personal får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling, är personal skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor ska sedan anmäla detta till huvudman som enligt lag är skyldig att skyndsamt utreda uppgifterna och i förekommande fall vidta åtgärder. Huvudmannen har delegerat utredningsskyldigheten till rektor. Om en anmälan om kränkning görs, resulterar det i en kränkningsutredning. Det innebär att den som är ansvarig för utredningen pratar med alla inblandade elever, ser till att vårdnadshavare informeras, och meddelar rektor. Om en kränkning har skett ska skolan utreda händelsen och i förekommande fall vidta åtgärder för att säkerställa att situationen blir varaktigt löst. Vilka åtgärder som ska vidtas beror på vilken sorts kränkning det handlar om och omständigheterna i det enskilda fallet. Rektor ansvarar för upprättandet av åtgärder. Uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder ska göras en gång per vecka för att ta reda på huruvida kränkningarna har upphört eller inte. Om de har upphört avslutas utredningen. Om de fortsätter upprättas nya åtgärder till dess att kränkningarna upphört. Samtliga anmälningar och utredningar diarieförs och skickas in till huvudman. 17

18 10. Likabehandlingsgrupper På skolan finns tre likabehandlingsgrupper, en för varje stadium. Gruppernas uppgift är att stötta övrig personal i likabehandlingsarbetet på skolan, samt att vidta lämpliga åtgärder i enskilda fall. Detta kan bland annat innebära samtal med elever som utsätts av, eller utsätter, andra elever. Gruppen skall vara välkänd för alla elever och all personal. Likabehandlingsgrupp åk 7-9 Telefon Daniel Rosén, kurator Charlotta Collin, lärare Jonas Lindgren, lärare Josefin Lidström, lärare (VT) Shahla Zolgharnian, lärare Hanse Löhr, lärare Gruppen träffas varje torsdag. Likabehandlingsgrupp åk 4-6 Telefon Daniel Rosén, kurator Kristina Holmlund, lärare Kamol Flatbacke, lärare Berit Olsson, lärare Gruppen träffas ungefär varannan vecka. Likabehandlingsgrupp åk F-3 Telefon Suzan Skantz, skolsköterska Maria Olsson, lärare Cathrine Engström, lärare Nathalie Formaniewicz, barnskötare Gruppen träffas ungefär varannan vecka. 18

19 11. Adresser och telefonnummer Barn- och elevombudet Skolinspektionen Box Stockholm Tel: Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm Tel: BRIS (för barn) (för vuxna) BUP Solna Ungdomsmottagningen Solna Hagavägen Solna ungdomsmottagningen@solna.se 19