PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING

Transkript

1 Tallbackaskolan Barn och utbildningsförvaltningen PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING TALLBACKASKOLAN LÄSÅRET 17/18 1

2 Innehållsförteckning 3. Om Tallbackaskolan 4. Tallbackaskolans värdegrund 5. Likabehandlingsplanens syfte 7. Läsåret 16/ Nulägesanalys 12. Läsåret 17/ Rutiner vid kränkande behandling elev till elev 14. Rutiner vid kränkande behandling personal till elev 18. Tallbackaskolans ordningsregler 19. Åtgärdstrappa 20. Likabehandlingsgrupper 21. Adresser och telefonnummer 2

3 1. Tallbackaskolan är en F-9-skola som ligger i Huvudsta i Solna. Skolan har ca 460 elever och ca 70 anställda. I skolan ingår även särskola och träningsskola. Personal och elever på Tallbackaskolan är indelade i fem arbetslag: fritidshem, låg-, mellan- och högstadium samt särskola. Lärarna undervisar huvudsakligen i sitt eget arbetslag, vilket möjliggör en nära kontakt mellan lärare och elever. En stor del av elevvårdsarbetet ligger också på arbetslaget. I åk F-3 har varje klass en mentor som har stöd av fritidspersonal. I åk 4-9 har varje klass två eller tre mentorer. Mentorns uppgift är att handleda och stötta sina elever samt att sköta kontakten med föräldrar. Rektor är Mette Sandh. 3

4 2. Värdegrund Tallbackas fyra grundpelare: ANSVAR alla elever och all personal på Tallbacka har ett ansvar för att värdegrund och ordningsregler efterlevs alla har ansvar för att skolan hålls fri från klotter, nedskräpning och skadegörelse med stigande ålder förväntas eleverna ta ett ökat ansvar för sina studier TRYGGHET på Tallbacka vill vi ha en gemenskap som alla är välkomna i på Tallbacka ska all personal och alla elever motarbeta mobbning och kränkningar alla elever har rätt att känna trygghet i skolan RESPEKT du lever i en demokrati där alla är lika mycket värda du har rätt att bli respekterad för den du är du har rätt att uttrycka din åsikt du har rätt att bli lyssnad på du ska visa hänsyn och respekt och inte uppträda så att du stör eller hindrar andra du ska använda ett vårdat språk (även kroppsspråk) utan svordomar eller andra kränkande ord ARBETSRO alla elever har rätt till arbetsro i skolan vi tror på alla elevers förmåga att genomföra sina studier vi tar hänsyn till varandra och lyssnar när någon annan har ordet Personalen på Tallbackaskolan har arbetat fram värdegrunden tillsammans med elever och vårdnadshavare. Värdegrunden hålls levande genom att den synas och bearbetas inför varje läsårsstart. 4

5 3. Likabehandlingsplanen och dess syfte Tallbackaskolans likabehandlingsplan utgår från två lagar: diskrimineringslagen och skollagen, vilka följaktligen reglerar skolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Samtliga enheter på Tallbackaskolan har varit delaktiga i utformandet av planen, således gäller den även för särskolan, förskoleklasserna och fritidshemmet. Likabehandlingsgrupperna (se punkt 11) ansvarar för att likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt och att en ny plan upprättas varje läsår. En uppdaterad likabehandlingsplan ska vara klar till varje läsårsstart. Elevråd och skolråd skall involveras i både utvärdering och revision. Målet för skolans likabehandlingsarbete är att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering Sker när någon individ eller grupp blir sämre behandlad än någon annan, inte på grund av meriter eller kriterier, utan på grund av egenskaper som den individen eller gruppen inte kan påverka. Diskriminerad kan någon bli utifrån följande grunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling Definieras enligt skollagen som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningen behöver därför inte ha något samband med någon diskrimineringsgrund. 5

6 Skolans definition av kränkande behandling: Fysiskt Exempelvis slag, sparkar, knuffar Psykiskt Exempelvis utfrysning, hotfulla blickar, suckar Verbalt Exempelvis hot, öknamn, förtal, sårande kommentarer. I detta ingår även alla former av kränkningar som kan ske via sociala medier eller mobiltelefon. 6

7 4. Läsåret 2016/17 Under läsåret 2016/17 har följande främjande och förebyggande åtgärder och aktiviteter genomförts: Främjande och förebyggande insatser: Uppstartsdag Vid varje höstterminsstart ägnar skolan en dag åt likabehandlingsarbete, dels för att göra likabehandlingsplan och regler tydliga, och dels för att skapa gemenskap och trygghet hos klassen efter det långa sommarlovet. Utvärdering: På högstadiet har det fungerat bra, men diskussion förs om det ska ske över två dagar istället för en, samt att programmet kan innehålla fler samarbets- och värderingsövningar. På mellanstadiet rådde det oklarhet kring gruppindelning och det blev rörigt, särskilt för de nya eleverna från Granbacka. Förankring av likabehandlingsplan Vid läsårets start arbetar likabehandlingsteamet med likabehandlingsplan och värdegrund för att förankra dessa hos personal, elever och vårdnadshavare. En uppdaterad version ska alltid finnas på skolans hemsida. Utvärdering: Skolan behöver bli bättre på att förankra och kontinuerligt arbeta med planen under läsåret. Rastvärdar På varje rast finns alltid personal ute bland eleverna. Deras uppgift är att se till att alla elever kan känna sig trygga på sina raster, samt att synas och finnas till för de elever som vill prata med någon vuxen. Alla rastvärdar använder gula västar, alt. blåa Solna-jackor så att det ska vara enkelt för elever att identifiera dem. Utvärdering: Det upplevs både bland elever och personal på mellan- och högstadiet att det ibland inte räcker med två rastvärdar ute på skolgården. Synlighet och tydlighet har blivit bättre med införandet av västar och Solna-jackor. Rastaktiviteter Under hela förra året deltog fritidshemspersonalen på Tallbackaskolan i ett Solnaövergripande nätverk för att fördjupa sig i rastverksamheten. De fick se över sin egen verksamhet samt diskutera och planera hur rastverksamhet och utemiljö kan utvecklas samt bidra till en tryggare skolmiljö. Lågstadiet har rastaktiviteter minst tre gånger i veckan, och pedagogerna arbetar kontinuerligt med att utveckla den verksamheten. Personal från Byparken stöttade upp på högstadiets raster under v t och hade några aktiviteter med eleverna, ex. arbetade man med elevrådet för att få igång ett café för eleverna. Utvärdering: Har fungerat bra. Caféverksamheten för högstadiet har ännu inte startat upp som det var tänkt. Handledning till fritidshemspersonal För att varje elev och gruppen ska få rätt stöd och möjlighet till utveckling och lärande har skolpsykolog och speciallärare regelbunden handledning med fritidshemspersonalen. På så sätt kan personalen utveckla sitt arbete med eleverna, både på fritidshemstiden och vid behov på lektionstid. 7

8 Utvärdering: Det har varit svårt att hitta tider för handledning på grund av sjukfrånvaro och dylikt, men under våren kommer det igång igen med en ny struktur. Aulasamlingar Ett par gånger varje termin samlas eleverna i aulan där de som vill får möjlighet att uppträda eller visa upp olika talanger. Här får eleverna en möjlighet att stärka sin självkänsla samt utmana sig själva och förbättra vi-känslan på skolan. Aulasamlingar skapar en gemenskap på skolan mellan elever och personal, vilket ökar trivsel och trygghet. Utvärdering: Det upplevs bland lärare att aulasamlingarna inte fungerar lika bra som förut, då det saknas personer som organiserar och driver på, och aulasamlingstillfällena har därför blivit färre. Ett par extrainsatta aulasamlingar, ex. Biblioteksinvigningen var mycket uppskattad. Mentortid Under skolveckan finns möjlighet för mentorerna att informera och diskutera med sina elever. Eleverna har då möjlighet att lyfta egna frågor och funderingar. Mentorer använder också dessa tillfällen till att skapa relation med eleverna samt lyfta frågor kring värdegrund och skolgång. Utvärdering: Upplevs bland personalen på högstadiet som sårbart att enbart ha ett tillfälle per vecka. Om en mentortid försvinner på grund av schemaändring så går det lång tid mellan tillfällena. På mellanstadiet betonar personalen vikten av att båda mentorer ska kunna vara med på mentortiden. Elevskyddsombud En elev ur vardera årskursen på högstadiet träffar rektor och biträdande rektor två gånger per termin. Gruppen går bland annat skyddsrond för att undersöka den fysiska statusen på skolan, samt arbetar med psykosociala faktorer som trygghet och trivsel. Arbetet med elevskyddsombuden ger sedan likabehandlingsgrupperna underlag för sitt fortsatta arbete. Elevskyddsombuden utbildas av Solna stad i en gemensam utbildning varje läsår. Utvärdering: Har fungerat bra. Eleverna har viktiga synpunkter som tas på allvar. Elevråd och klassråd Elev- och klassråd är elevernas forum för att kunna vara med och påverka sin skolgång. Elevrådet består av två representanter från varje klass. Möten hålls en gång i månaden. Till mötena har representanterna med sig de frågor och punkter som tagits upp vid klassråden. Punkter som tas upp kan även komma från lärare och skolledning. Klassråd hålls en gång i månaden av elevrådsrepresentanterna. På klassrådet framförs och diskuteras de olika frågor som tagits upp på elevrådet. Klassen framför även till elevrådsrepresentanterna de olika frågor de vill lyfta till elevrådet. Utvärdering: Har fungerat olika bra i klasserna. Smidigt att lägga mötesprotokoll på Sharepoint så att ledningen kan ta del av dessa och direkt svara på frågor. Alla elever är inte lika nöjda. Förväntansdokument Tallbackaskolan har utarbetat ett förväntansdokument som tydliggör vad som förväntas av elever, vårdnadshavare och skolan. Syftet är att klargöra vem som ansvarar för de olika delarna i samarbetet mellan elev, skola och vårdnadshavare (se bilaga 1). Utvärdering: Fungerar bra. Nyttigt att kunna referera till i kontakt med vårdnadshavare och elever. Åldersblandade aktiviteter Vid terminsstart arrangeras arbetslagets dag då elever i olika årskurser deltar i olika samarbetsövningar och gruppstärkande lekar. Under läsåret arrangeras dessutom ett flertal 8

9 idrottsdagar där de flesta är åldersblandade. Temadag om hälsa och internationell temavecka genomfördes där man arbetade såväl ämnes- som åldersövergripande. Utvärdering: Har fungerat bra. Särskilt idrottsdagarna har varit väldigt givande för både gemenskap och trivsel. Temadag och temaveckan var inspirerande och uppskattade av eleverna. Äldre elever var goda förebilder för de yngre och detta uppskattades av såväl yngre som äldre elever. Hälsobesök Skolsköterskan genomför hälsoundersökningar i årskurs 4 och 8 riktade mot eventuella avvikelser inom till exempel hörsel, syn eller tillväxt. Under hälsobesöken följs även upp sådant som kan påverka elevens skolgång som till exempel huvudvärksbesvär, sömnproblem eller trivsel. Hälsosamtal genomförs med elever i F-klass och åk 2. Utvärdering: Fungerar bra. Ett naturligt sätt för eleverna att komma i kontakt med skolsyster. Tydliggörande av vilka som utgör likabehandlingsteamen Alla på skolan ska veta vilka som sitter i likabehandlingsteamen. Teamen går därför ut i klasserna och presenterar sig vid varje terminsstart. Utvärdering: Har ej fungerat. Likabehandlingsteamen har inte kunnat organisera tillfällen då samtliga medlemmar går ut och presenterar sig i klasserna. Loggböcker På högstadiet skriver man i flera klasser loggböcker som endast läses av klassens mentorer. I den kan de skriva tankar och funderingar, exempelvis kring hur de mår och hur de känner, och få skriftlig eller muntlig respons av mentorerna. Utvärdering: På högstadiet upplever de mentorer som använder sig av detta att det fungerar väldigt bra. Alla behöver dock göra detta. På mellanstadiet är det ett fåtal mentorer som använder loggböcker, och också de upplever att det fungerar bra. Mentor Sverige Mentor är en ideell organisation som ordnar mentorskap för ungdomar mellan år. Varje höst besöker de Tallbackaskolan och informerar om sin verksamhet. Under året har ett antal elever på skolan sökt och fått mentorer som de träffar på fritiden. Mentorerna kan stötta eleverna, ge dem tips och råd om studier och yrkesliv, eller bara vara en vuxen kompis. Utvärdering: Fungerar bra. 9

10 5. Nulägesanalys För att analysera hur situationen ser ut på Tallbackaskolan har följande kartläggningar gjorts: Trivselenkät (utfördes HT-16 och VT-17) En trivselenkät gjordes för hela skolan under höstterminen och vårterminen, där frågor om trivsel, trygghet och arbetsro är huvudteman. Nytt för detta läsår var att eleven kunde välja att skriva sitt namn på enkäten, vilket i princip alla gjorde. Huset Varje läsår görs en undersökning bland eleverna som visar hur trygga de känner sig på olika delar av skolan och dess område. Alla elever får på en karta över skolan märka ut platser som de eventuellt känner sig otrygga på. Utifrån denna planeras rastvärds-verksamhet så att eleverna aldrig ska behöva känna sig otrygga på någon plats under skoldagen. Skolverkets skolenkät (genomfördes VT-17) En riksenkät från Skolinspektionen gjordes under vårterminen, där frågor om trivsel, trygghet och arbetsro är huvudteman. Vårdnadshavare, personal och elever från åk 3, 5 och 9 besvarade enkäten. Kartläggningens resultat Trivselenkäten: Lågstadiet Nästan alla elever uppger att de trivs på skolan (94%) och i sin klass (91%), och att de har någon att leka med på rasterna (97%). 92 procent anser också att de har någon vuxen de kan vända sig till och prata med. 13 procent av eleverna uppger att de inte vågar räcka upp handen och 18 procent vågar inte säga vad de tycker i klassen. 46 procent av eleverna känner sig någon gång retade av andra barn, och 11 procent tycker att de vuxna inte alltid griper in vid konflikter. 58 procent av eleverna på lågstadiet tycker att det är för lite arbetsro på lektionerna. Mellanstadiet 77 procent av eleverna känner sig trygga på skolan, 73 procent trivs i sin klass och 78 procent trivs att gå på Tallbackaskolan generellt. 72 procent anser sig ha någon vuxen de kan vända sig till vid behov, och 90 procent känner att de har någon att vara med på rasterna. 37 procent anser att det finns elever som blir retade eller utfrysta, och 46 procent tycker att de vuxna inte alltid griper in vid konflikter. 21 procent är rädda för andra elever. Endast 29 procent tycker att det är god arbetsro på lektionerna. 10

11 Högstadiet På högstadiet trivs 93 procent av eleverna i skolan och 86 procent i sin respektive klass. 93 procent känner sig trygga på skolan, och 77 procent tycker att man får vara som man vill. 86 procent känner att de vet vad som förväntas av dem i skolarbetet, och 87 procent vågar säga vad de tycker i klassrummet. 53 procent tycker inte att det är god arbetsro på lektionerna, och 44 procent anser att de vuxna inte alltid griper in vid konflikter. 72 procent anser att de har någon vuxen på skolan de kan vända sig till när de behöver prata. 7 procent tycker att det förekommer nätmobbing på skolan. 65 procent av eleverna på högstadiet känner sig stressade av skolarbetet. Skolverkets skolenkät: (Svaren delas in enligt ett index från 1-10, där 10 är det mest positiva) Bland vårdnadshavare såväl i förskoleklassen som på grundskolan är det tydligaste problemet man har identifierat arbetsmiljön för eleverna. På förskolan har svarsindexet sjunkit från 6,3 (2015) till 4,4 på frågan om huruvida vårdnadshavarna upplever att deras barn har arbetsro i klassrummet. På frågan om huruvida man skulle rekommendera sitt barns skola till någon annan är svarsindexet 5,8 att jämföra med rikets som ligger på 8,3. På grundskolan uppger en större andel vårdnadshavare att deras barn har svårigheter att arbeta i klassrummet på grund av ljudnivån än de gjorde Indexet har sjunkit från 4,7 till 3,7. Fler uppger också att det finns elever på skolan som deras barn är rädda för. Indexet där har sjunkit från 6,8 till 5,4 sedan På frågan om man skulle rekommendera skolan till någon annan är siffran 4,9 att jämföra med 7,6 för hela riket. Bland elever är det mest positiva att de flesta känner sig trygga på skolan. I årskurs 9 är svarsindexet 9 jämfört med 7,7 för riket. I årskurs 3 är det ökande siffror på frågan om man tycker skolarbetet är intressant och gör eleverna nyfikna på att lära sig mer. Tilltron till de vuxna och elevhälsan får också högre siffror än Solna i övrigt. Samma sak gäller för årskurs 9 som också visar stor tilltro till elevhälsan på skolan. Däremot råder det även bland många av eleverna ett missnöje med arbetsron. I årskurs 3 och 5 är siffrorna lägre än för både Solna i övrigt samt för hela riket totalt. I årskurs 3 anser många att det är ett problem att andra elever stör ordningen i klassen. I årskurs 5 är det färre elever på Tallbacka som tycker skolarbetet är roligt än i övriga Solna, och det samma gäller för huruvida eleverna känner delaktighet och möjlighet att påverka sin skolsituation. Tilltron till de vuxna ligger också lägre än för övriga Solna. I årskurs 9 har dock siffrorna gällande studiero ökat sedan 2015 och där ligger indexet över både Solna stad och riket i övrigt. Däremot är det väldigt få som känner att de är delaktiga i utformandet av skolans ordningsregler, indexet ligger på 1,8 jämfört med 3,2 i resten av Solna Bland personalen var antalet svarande för litet för att man skulle kunna dra några slutsatser. 11

12 6. Planerade nya åtgärder under läsåret 2017/18 Utifrån resultaten av de enkäter som gjorts är det ett antal punkter där skolan behöver förbättra sitt arbete: En del elever upplever att det inte finns någon vuxen på skolan att prata med Vi arbetar för att eleverna ska ha ett nära samarbete med sina mentorer genom samtal på mentortid. Likabehandlingsgruppen arbetar kontinuerligt för att bli mer synlig på skolan. Nu införs också loggböcker i alla klasser på högstadiet, och eleverna skriver i sin loggbok minst en gång i månaden (se kapitel 4). Mentorer på högstadiet kommer också att förtydliga kuratorns respektive mentors rollfördelning på skolan. Skolstress På skolan arbetar vi på ordinarie lektioner och mentortid med att belysa olika former av studieteknik för att få eleverna medvetna om sitt egna lärande och hitta mer effektiva studiemetoder. Mentorer hjälper eleverna att planera sitt studerande. Dessutom finns det läxhjälp efter skoltid för elever som behöver mer stöd och tid. Det ska också bli en jämnare spridning på prov så att det inte kommer för många samtidigt och för att man inte ska behöva flytta runt provtillfällen. Ett mål är att eleverna ska kunna visa sin kunskap på flera sätt, inte bara genom skriftliga prov, utan bland annat genom olika typer av kunskapstest. Arbetslaget arbetar fokuserat för att eleverna ska få en mer jämn arbetsbörda under läsåret. Vi försöker också att arbeta fram fler ämnesövergripande arbeten som ska göra att eleverna får chansen att visa kunskaper och förmågor i flera ämnen samtidigt. Arbetsro På lågstadiet kommer man att arbeta fokuserat kring arbetsron i början av terminen. Målet är att få eleverna att förstå innebörden och vikten av arbetsro. Under terminens gång har man sedan avstämningar regelbundet för att utvärdera och fortsätta arbetet. Alla klasser F-3 arbetar också med EQ-verkstaden minst en gång i veckan. Det är ett arbetsmaterial som innehåller samarbetsövningar, identitetsstärkande övningar och värdegrundsövningar. Hela skolan arbetar också med den struktur för lektioner som tidigare har utarbetats, och vi ser till att vikarier och ny personal är medvetna om denna struktur. Den handlar bland annat om hur man startar och avslutar en lektion och hur information förmedlas till elever under lektionstid (se bilaga 2). Vi är också noga med att eleverna sitter på förutbestämda platser i klassrummet vilket leder till en ökad arbetsro och trygghet för eleverna. Elever vågar inte räcka upp handen Ett antal konkreta åtgärder används för att komma till rätta med detta; bland annat att eleverna använder röda/gröna skyltar för att be om hjälp, talpinnar för att eleverna ska komma till tals med jämn fördelning, samt möjlighet att svara enbart ja eller nej på frågor ställda av läraren. 12

13 Vuxna griper inte in i tillräcklig utsträckning Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra rastvärdsverksamheten och diskutera frågan i personalgruppen. Skolan har för övrigt en policy om att det endast är de elever som är involverade som blir informerade om eventuella åtgärder vilket ibland kan bidra till att andra kan känna att skolan inte vidtar åtgärder. Detta är något som vi informerar eleverna om och kontinuerligt diskuterar. Genom många åldersblandade aktiviteter lär personal och elever känna varandra trots att de inte möts i undervisningen. Det leder till att det blir kommunikation i korridoren. Det finns elever man är rädd för Likabehandlingsteamen tar del av information som kommer fram kring detta genom trivselenkäten. Utifrån detta hanterar teamet enskilda ärenden där elever känner sig kränkta eller rädda för andra elever. Metoden Friends - ett stöd i trygghetsarbetet Från och med höstterminen 2017 använder alla kommunala skolor i Solna den forskningsbaserade metoden Friends för att motverka mobbning och skapa en ännu tryggare miljö där alla elever trivs. Tallbackaskolan ingår också i detta arbete och i november kommer alla elever och samtlig personal svara på en enkät om skolan. När organisationen Friends arbetar med kartläggningar och analyser av skolans trygghetsarbete involveras eleverna. De får bland annat prata om vad som skapar otrygga platser i skolan så att det kan åtgärdas. All personal i skolan får även utbildning och undervisande lärare kommer att genomgå en mentorsutbildning. Därutöver får vi regelbunden rådgivning från Friends. 13

14 7. Rutiner när personalen får kännedom vid kränkande behandling, diskriminering och sexuella trakasserier Om personal får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling, är personal skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor ska sedan anmäla detta till huvudman som enligt lag är skyldig att skyndsamt utreda uppgifterna och i förekommande fall vidta åtgärder. Huvudmannen har delegerat utredningsskyldigheten till rektor. Om en anmälan om kränkning görs, resulterar det i en kränkningsutredning. Det innebär att den som är ansvarig för utredningen pratar med alla inblandade elever, ser till att vårdnadshavare informeras, och meddelar rektor. Om en kränkning har skett ska skolan utreda händelsen och i förekommande fall vidta åtgärder för att säkerställa att situationen blir varaktigt löst. Vilka åtgärder som ska vidtas beror på vilken sorts kränkning det handlar om och omständigheterna i det enskilda fallet. Rektor ansvarar för upprättandet av åtgärder. Uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder ska göras en gång per vecka för att ta reda på huruvida kränkningarna har upphört eller inte. Om de har upphört avslutas utredningen. Om de fortsätter upprättas nya åtgärder till dess att kränkningarna upphört. Samtliga anmälningar och utredningar diarieförs och skickas in till huvudman. 14

15 8. Rutiner vid misstanke om att ett barn eller en elev blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av personal Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/förskolechef hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller förskolechef. Informera vårdnadshavare till berörda barn eller elever samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till avdelningschef administrativt stöd och förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Ansvarig Personal i skola eller förskola Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef Avdelningschef administrativt stöd och rektor/förskolechef 15

16 Arbetsgång Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättsäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Rektor eller förskolechef Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning 16

17 Arbetsgång Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Ansvarig Rektor/förskolechef och HR-chef Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Rektor eller förskolechef Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. 17

18 9. Allmänna ordningsregler på Tallbackaskolan Passa tiden till alla lektioner och ha med dig det material som behövs. Alla elever har skolplikt och alla lärare är skyldiga att notera sen ankomst och frånvaro. Bidra till arbetsro för dig själv och andra. Om du stör under lektionstid har läraren rätt att visa ut dig. Var rädd om din skola och ditt material. Allt som förstörs eller slits ut måste betalas av pengar som skulle kunna användas till nya läromedel eller att förbättra trivseln på skolan. Ytterkläder förvaras i skåp eller på egen klädhylla. Keps, mössa eller liknande ska vara avtagna under lektionstid och i matsalen. Allt som serveras i matsalen ska också ätas i matsalen, och ingen mat utifrån får ätas i matsalen. Mobiltelefon ska vara avstängd och undanstoppad under lektionstid, den får endast användas som verktyg om läraren har gett sitt samtycke. Läraren har rätt att ta den om detta missbrukas. I matsalen är det inte tillåtet att prata i telefon, och mobiltelefoner får ej heller ge ifrån sig några ljud som kan störa andra matgäster. Skolområdet är en tobaksfri zon. Snöbollskastning är förbjudet under skoltid. Cykel- och mopedåkning är inte tillåtet på skolgården. Skateboard, rullskridskor, sparkcyklar och dylikt används inte inomhus eller på lilla skolgården, samt kräver alltid att hjälm används. Skojbråk är inte tillåtet på skolan. Det är inte säkert att alla inblandade parter uppfattar det som skoj, och det är lätt hänt att ett skojbråk urartar och övergår till ett riktigt bråk. För eleverna upp till och med årskurs sex gäller även följande regler: Var ute på rasterna och håll dig innanför skolområdets gränser. Du får inte äta godis eller tugga tuggummi när du är på skolans område. Mobiltelefoner ska vara avstängda och undanlagda under lektionstid. 18

19 10. Åtgärdstrappa Om en elev inte respekterar värdegrund eller ordningsregler, eller gör sig skyldig till någon form av kränkande behandling, har vi som arbetar på Tallbackaskolan skyldighet att vidta lämplig åtgärd. På Tallbackaskolan följer vi skolverkets åtgärdstrappa. Vad gäller det första steget i trappan så har Tallbackaskolan valt att inte använda kvarsittning. Om en elev däremot stör ordningen så mycket i klassen att undervisningen hindras har läraren rätt att skicka ut eleven under en kort period. Mentor för alltid samtal med eleven om denne har brutit mot skolan ordningsregler. Vid upprepade eller allvarliga incidenter kontaktas vårdnadshavare. Om eleven trots detta fortsätter att bryta mot skolans regler hamnar man på trappans steg två. Rektor ansvarar för att en utredning görs om varför eleven på nytt bryter mot reglerna och har ett möte med vårdnadshavare. Skulle kränkningarna, mobbningen eller det störande uppförandet ändå fortsätta delas en skriftlig varning ut. Denna skrivs av rektor och skickas hem till elevens vårdnadshavare för kännedom. Vid fortsatta förseelser följer de återstående stegen i trappan: det vill säga att eleven under en tid får förlägga sina studier i en annan klass, årskurs eller skola; eller alternativt stängs av helt från undervisningen. 19

20 11. Likabehandlingsgrupper På skolan finns tre likabehandlingsgrupper, en för varje stadium. Gruppernas uppgift är att stötta övrig personal i likabehandlingsarbetet på skolan, samt att vidta lämpliga åtgärder i enskilda fall. Detta kan bland annat innebära samtal med elever som utsätts av, eller utsätter, andra elever. Gruppen skall vara välkänd för alla elever och all personal. Likabehandlingsgrupp åk F-3 Daniel Jansson, fritids Tobias Hedin, fritids Omer Abubeker, fritids Cathrine Engström, lärare Likabehandlingsgrupp åk 4-6 Daniel Rosén, kurator Per Schubert, lärare Elisabeth Hammarstedt, resurs Berit Olsson, lärare Likabehandlingsgrupp åk 7-9 Charlotta Collin, lärare Daniel Rosén, kurator Hans Löhr, lärare Linda Petterson, speciallärare Parnian Motai, lärare För att kontakta någon i likabehandlingsteamen kan du maila (förnamn.efternamn@solna.se) eller ringa Kontaktcenter:

21 12. Adresser och telefonnummer Barn- och utbildningsförvaltningen Solna stad Barn- och elevombudet Skolinspektionen Box Stockholm Tel: Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm Tel: BRIS (för barn) (för vuxna) BUP Solna Ungdomsmottagningen Solna Nybodagatan Solna

22 Bilaga 1 Tallbackaskolans förväntansdokument Som elev på Tallbackaskolan förväntar vi oss att du: följer skolans värdegrund och ordningsregler passar tiderna deltar aktivt i undervisningen tar ansvar för dina studier tar ansvar för att inte klottra, skräpa ner eller förstöra skolans material och lokaler visar hänsyn mot andra elever, lärare och övrig personal och uppträder så att du inte stör eller hindrar andra visa respekt mot andra elever, lärare och övrig personal använder ett vårdat språk utan svordomar och andra kränkande ord tar ansvar för ditt skolmaterial Som vårdnadshavare till elev på Tallbackaskolan förväntar vi oss att du: tar huvudansvaret för ditt barns sociala fostran och utveckling tar del av skriftlig information från skolan och återlämnar information i rätt tid ser till att ditt barn har goda förutsättningar att klara av sin skoldag (sömn, mat, utrustning) stöttar ditt barn i skolarbetet vid sjukdom, sjukanmäler ditt barn varje dag via Infomentor deltar i möten som skolan anordnar bidrar till att ditt barn har en positiv bild av skolan, skolans personal och vikten av utbildning Som vårdnadshavare till elev på Tallbackaskolan kan du förvänta dig att skolan: aktivt motverkar diskriminering och annan kränkande behandling erbjuder en väl fungerande elevvård arbetar för ett gott klassrumsklimat och goda relationer mellan lärare och elever samt elever emellan arbetar för att eleverna skall uppleva delaktighet och motivation informerar om elevernas resultat och utveckling informerar om skolans arbete, rutiner och ordningsregler kontaktar dig som vårdnadshavare vid särskilda händelser som rör ditt barn erbjuder en utbildning som överensstämmer med de nationella styrdokumenten 22

23 Bilaga 2 Struktur för en lektion på Tallbackaskolan Innan lektionen börjar Mobiltelefonen ska läggas undan innan man går in i lektionssalen. Alla (elever och lärare) är på plats när lektionen börjar. Eleverna sitter på de förutbestämda platserna. Elever får bara byta plats om läraren bestämt det. Eleverna sitter ner och är tysta och läraren startar lektionen när alla är tysta. Grundstruktur för lektion Skriftlig grundinformation på tavlan (t.ex. när lektionen börjar/slutar, ämnet, lektionsinnehåll, mål). Hälsa på eleverna och kolla närvaro. Muntliga instruktioner om lektionens innehåll. Avslut på lektionen Material läggs undan. Tydlig avslutning av lektionen beroende på ämne och aktivitet. Denna kan innehålla reflektion och slutsatser om lektionens arbete. Eleverna står tysta bakom stolen innan de får lämna klassrummet. 23