Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Förskoleklass, grundskola och fritidshem Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år

2 Planerade åtgärder för läsåret Enligt elevrådets möten under höstterminen 2015 behöver skolan arbeta mer mot nedskräpning, då alla klasser är överens om att det ofta finns skräp och ibland till och med mat- eller fruktrester i gemensamma utrymmen, och det vanliga är att grupper skyller på varandra (t.ex. de äldre, den andra klassen, de yngre, dom andra ). Fler, och synligare, papperskorgar i gemensamma utrymmen, samt ett tydligare gemensamt ansvar för både elever och personal. - Arbetslagen har uppmärksammat att behovet av en mer strukturerad uppföljning av elevärenden som rör kränkningar och/eller diskriminering behövs. De båda arbetslagen kommer nu ha en stående punkt på respektive veckokonferens som tar upp både nyinkomna ärenden samt uppföljning av tidigare. Rutiner för formen av dessa behöver upprättas och arbetas fram. - Fritids har under året tagit fram mål att arbeta med i verksamheten, varav tre berör likabehandling och främjande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Fritidsmålen tar upp konkreta arbetssätt för att öka elevernas upplevda trygghet, öka och förbättra elevernas sociala kompetens samt medvetandegöra och skapa förståelse för hur demokrati och ansvar faktiskt fungerar i praktiken. Därför måste även fritidspersonalen ges möjlighet att utvärdera detta arbete, åt vilket bör ägnas minst en dag per termin. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Alla, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och sexuell läggning ska känna sig trygga på PeterSvenskolan Klippan och på PeterSvenskolan Klippans fritidshem. Vi arbetar för en nolltolerans av kränkande och diskriminerande behandling.

3 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Allt främjande arbete gäller oberoende av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder). Vi arbetar dagligen i varje kontakt med eleverna på ett medvetet sätt för att förhindra att eleverna känner sig kränkta eller diskriminerande. Vi är tydliga i våra förväntningar på elever och vårdnadshavare vad gäller hur vi skal vara mot varandra. Tydliga regler finns och aktualiseras dagligen på olika sätt. Vi har ett mentorsansvar som gör att alla elever är delaktiga i att ta hand om vår gemensamma arbetsmiljö. Detta sker i både ålders- och könsblandade grupper flera gånger per termin. Systemet främjar arbetet mot kränkningar och diskriminering då vi minskar anonymiteten mellan grupper. Alla elever, oavsett könstillhörighet, arbetar bredvid varandra med samma riktlinjer och uppdrag. Vi har introveckor som syftar till att vi i början av varje läsår arbetar mycket aktivt med att bygga relationer och skapa en grogrund för ett fortsatt arbete för en trygg skolgång. Gemensamma tider för alla lärare för att planera och tillsammans utveckla verksamheten är minst 3,5h/vecka. Elevhälsan arbetar med öppen mottagning för att all personal ska känna ett stöd i det dagliga arbetet. Vi har ett tydligt rastvaktschema som visar att all personal på skolan är viktiga och delaktiga i att upprätthålla elevernas trygga skolmiljö. Varje vecka träffas eleverna en gång i mentorsgrupper, var syfte bland annat är att arbeta med att befästa vår värdegrund, våra trivselregler och ordningsro samt verka för en god studiero enligt ett skolgemensamt upplägg. Vi har ett kontinuerligt samarbete vid behov med utomstående instanser som t.ex. BUP, socialtjänsten och ungdomsmottagningar. Personalens arbetslag arbetar aktivt med att hålla en positiv elevsyn för att alla elever på skolan ska känna att de har vuxna på skolan som lyssnar och stödjer dem. Formerna för föräldrarådet utvecklas ständigt, och utgångspunkten är alltid att det bästa är att ha en tät kontakt med föräldrar. För att snabbt känna tillhörighet och få en tidig relation till minst en personal på skolan kallas alltid nya elever tillsammans med vårdnadshavare till ett första möte med en mentor.

4 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara- om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något- om någon inte får vara med de andra- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

5 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av förra årets kartläggningar och planerade åtgärder läsåret utifrån resultatet av kartläggningarna - Enligt elevrådets möten under höstterminen 2015 behöver skolan arbeta mer mot nedskräpning, då alla klasser är överens om att det ofta finns skräp och ibland till och med mat- eller fruktrester i gemensamma utrymmen, och det vanliga är att grupper skyller på varandra (t.ex. de äldre, den andra klassen, de yngre, dom andra ). Fler, och synligare, papperskorgar i gemensamma utrymmen, samt ett tydligare gemensamt ansvar för både elever och personal. - Arbetslagen har uppmärksammat att behovet av en mer strukturerad uppföljning av elevärenden som rör kränkningar och/eller diskriminering behövs. De båda arbetslagen kommer nu ha en stående punkt på respektive veckokonferens som tar upp både nyinkomna ärenden samt uppföljning av tidigare. Rutiner för formen av dessa behöver upprättas och arbetas fram. - Fritids har under året tagit fram mål att arbeta med i verksamheten, varav tre berör likabehandling och främjande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Fritidsmålen tar upp konkreta arbetssätt för att öka elevernas upplevda trygghet, öka och förbättra elevernas sociala kompetens samt medvetandegöra och skapa förståelse för hur demokrati och ansvar faktiskt fungerar i praktiken. Därför måste även fritidspersonalen ges möjlighet att utvärdera detta arbete, åt vilket bör ägnas minst en dag per termin. Så här har elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Genom klassråd, elevråd och föräldraråd har elever och vårdnadshavare haft möjlighet att involvera sig i planens utformning. Genom undersökningarna NKI och Din Skola, samt utvecklingssamtalen har elever och vårdnadshavare dessutom varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet genom att synliggöra sina åsikter. Personalen arbetar utifrån sagda undersökningar, samt sammanställningar av utvecklingssamtal, under studiedagar med uppmärksammade eller av olika skäl utvalda frågor eller områden.

6 Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: - Undersökningar som Din Skola och veckovisa mentorssamtal - Rastvärdsverksamheten - Incidentrapportering för att upptäcka mönster - Regelbunden uppföljning av elevs frånvaro av mentor och elevhälsoteamet. Dokumentera: 1. Uppmärksamma - skolpersonalen ska prata med eleven, informera mentor samt dokumentera vad som hänt. 2. Kartläggning - samtal med vårdnadshavare, diskussion i arbetslaget samt kontakta elevhälsoteam för att använda kartläggningsmallen. 3. Anmäl till elevhälsoteamet - skicka in kartläggningen till rektor per mejl. EHT bereder ärendet utifrån kartläggningen och samlar eventuellt in ytterligare information från andra instanser samt kallar mentor och/eller annan berörd personal till ett EHT- möte. 4. EHT- möte - tillsammans med mentor och annan berörd personal. 5. Åtgärder - rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas. 6. Uppföljning och utvärdering (sker kontinuerligt och dokumenteras).

7 Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.(rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 4) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.