Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Grundskola med förskoleklass, årskurs 1-9 samt fritidshem. Skolan består av två byggnader : Rotundan och Hemdal. På Rotundan har alla elever från förskoleklass- åk5 och fritids sin undervisning. På Hemdal har alla äldre elever sin huvudsakliga undervisning. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Åtgärd : Förstärka elevhälsoteamet. Vi har ett elevhälsoteam ( EHT- teamet) med alla professioner. Vi har återinfört Here4U. Here4U är ett program som finns för alla grundskolor i Västerås. Man får ansöka om att få vara med som skola. Syftet är att arbeta för att öka tryggheten för eleverna. De skolor som deltar blir inbjudna till regelbundna träffar med t e x föreläsningar. Resultat : Arbetet med Here4U har fungerat bra på Hemdal. Eleverna tycker att det blivit bättre när de finns och arbetar med trygghetsskapande aktiviteter. På Rotundan avstod vi från att delta i år då vi upplevde att behovet täcktes av andra, trivselskapande åtgärder. Åtgärd: Ett trygghetsteam och ett resursteam. Kontinuerliga möten mellan trygghetsteam och resursteam behövdes inte då båda teamen lades ner och alla ärenden fördes över till EHT- teamet. Resultat : Bättre kontinuitet och struktur när allt går via ett team. Åtgärd : att samtal med elever och vuxna ska genomföras. Samtal med elever och vuxna där tidigare och aktuella situationer diskuterats har genomförts. Resultat : En bättre struktur ( se punkten ovan ) har gjort att samtal genomförts snabbt och att det oftast resulterat i att kränkningar minskat. Åtgärd : Fortsätta med kamratstödjarverksamhet :Kamratstödjarverksamheten har ersatts av Here4you verksamhet. I och med detta har statusen höjts. Tröjor har köpts in för att synliggöra Here4you. Resultat : se punkten ovan som gäller Here4U

2 Åtgärd : Elever, föräldrar och pedagoger har kunnat ta del av likabehandlingsplanen på skolans hemsida och fått information om var den finns i olika typer av fora. Resultat : Det är lättare att hitta informationen om planen nu. Utvärdering av årets planerade åtgärder Planen utvärderas två gånger per läsår ( nov /dec och feb/mars ) med enkät. För de yngre eleverna görs den muntligt ( förskoleklass och åk 1 ) Från åk 2- åk 9 görs den enskilt och skriftligt. Pedagogerna sammanställer sedan och gör en analys. Analysen sammanställs av EHT och diskuteras sedan på klassråd, elevråd och föräldramöten. Utöver detta genomförs en enkät med alla elever åk 4-9 ( NKI, nöjdkundindex elev ) där det finns frågor om trygghet och studiero. Även en NKI enkät skickas ut till samtliga vårdnadshavare. Enkätsvaren från NKI analyseras och utvärderas och ligger till grund inför nästa års kartläggning. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Alla på skolan arbetar alltid för att skapa en skola där alla känner trygghet och vi visar varandra respekt. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla människors lika värde och att alla människor är värdefulla är honnörsuttryck på vår skola. Det vi vill uppnå är en skola där alla elever är trygga och ingen blir diskriminerad eller kränkt. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man kränkningar beroende på kön. Ge flickor och pojkar lika möjligheter att utnyttja alla utrymmen och beakta att material, läromedel och rastleksaker så långt som det är möjligt är könsneutrala. Genom att tex att möblera om på fritids så att rummen blir mer könsneutrala och främjar lek som inte är könsbunden. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. kränkningar beroende på könsöverskridande identitet och uttryck. Vara tolerant och öppen när elever provar på könsöverskridande attribut eller kläder. Till exempel vid högtider som påsk där många vill klä ut sig, lucia och vid ansiktsmålning på fritids. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande

3 Främjande åtgärder: Ett medvetet förhållningssätt hos all personal samt nolltolerans mot kränkningar. Värdegrundsarbete i all klasser och grupper som lyfter fram och gör våra olika nationaliteter till en tillgång. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Ett medvetet förhållningssätt hos all personal samt nolltolerans mot kränkningar. Prata om och studera olika religioner och andra trosuppfattningar inom ämnet samhällskunskap och religion. Ge utrymme för högtider och traditioner som speglar alla elevers olika trosuppfattningar. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. kränkningar. Oavsett funktionshinder anpassas verksamheten utifrån elevens förutsättningar. Vi har alltid med detta när vi planerar utflykter eller när idrott ska förläggas på andra platser, vem som tar ansvar för eleven i fråga, vilka anpassningar som behöver göras och transport dit och hem utifrån elevens förutsättningar. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning kränkningar. Inom de olika ämnena ge utrymme för frågor och funderingar kring sexualitet hos eleverna och möta deras frågor med ödmjukhet och respekt. Till exempel träffar med ungdomsmottagningen, information av skolsköterska och familjecentrum. Ålder: uppnådd levnadslängd kränkningar som beror på ålder. Till exempel för olika ansvarsuppgifter så är det inte avhängigt vilken ålder en elev har utan att vi tror att den klarar av uppgiften. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.

4 Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Kartläggningen avser både skola F- 5 och fritids ( Rotundadelen ) och åk 6-9 ( Hemdalsdelen ) Eftersom resultat och analys av enkäterna visar på samma brister och riskområden i alla verksamheterna och båda byggnaderna har vi valt att lista dem utifrån de risker som framkom : Vi har identifierat följande riskområden : Alla ställen och tillfällen där det inte finns en vuxen som ser och hör ( kapprum, raster, korridorer, skolgård, omklädningsrum ) Enkät 1 (F- 9 ) : Alltför många elever svarar att de inte känner att de har en vuxen de kan vända sig till eller som finns till hands. nytt rastvaktsschema där det tydligt framkommer vem som är rastvakt och när. Enkät 1 (fritids) : några elever tycker det är otryggt ute när de inte ser någon vuxen. Åtgärd : de vuxna på fritids ser till att tala om för barnen vart de är och har västar på sig när de är ute. Here 4 you återinförs nere på Hemdal. Förväntansarbete i åk 6-9. Vad förväntar sig elever av sina lärare, vad förväntar sig lärare av sina elever. Genomförs på mentorstid / klassråd och för att sedan bli en policy framtagen av elevråden. Enkät 2 ( F- 9 ) : Tryggheten med de vuxna har blivit markant bättre, alla elever känner att de har någon vuxen de är trygga med. Fler elever än tidigare kan uttrycka vad det är som gör att man är trygg med en pedagog.

5 Värdegrundsarbetet prioriteras som ett av tre mål för all personal och elever under läsåret Here4 you återinförs för de yngre eleverna från hösten- 16. Förväntansarbete genomförs i samtliga klasser 5-9 på mentorstid. Enkät 2 ( fritids) : inga synpunkter på otrygghet framkom. Toaletterna : Enkät 1 ( F- 9 ) : De upplevs som otrygga. Dels är de inte tillfredsställande vad gäller städning och eleverna upplever rädsla att någon kan öppna dörren eller bankar på dörren. I förskoleklass var detta ett stort problem. se över städningen och prata om toalettvett i klasserna. Sätta upp regler på toaletterna. I förskoleklass, säga till en fröken om man vill ha hjälp. Fröknarna har också koll på toaletterna, att de är fräscha. Se över dörrar och lås så att det känns säkert ( vaktmästaren) Enkät 1 ( fritids): Samma synpunkter som gäller för skolan, gäller även för fritids. Åtgärder, fritids : samma synpunkter som enkäten i skolan gällande toaletterna framkom i fritids enkät. Enkät 2 ( F- 9 ) : Toaletterna upplevs fortfarande som otrygga men framförallt som ofräscha, det luktar äckligt, saknas papper och en del spolar inte efter sig. Elevernas synpunkter har framförts på städmöten. En del toasitsar har bytts ut. Om man tycker att det är otryggt att gå själv på toa kan man få ta med en kompis som står utanför. Till läsåret kommer vi att arbeta med detta tillsammans med elevråden. Skolgården. Enkät 1 (F- 9 ): Eleverna upplever att det är otryggt och att det uppstår slagsmål och liknande. Brist på skolgård och något att göra bidrar också till att det blir mer konflikter. Nytt rastvaktsschema( uppdateras veckovis för Rotundadelen av skolan ) där det tydligt framkommer vem som är rastvakt och när. Västar till rastvakter på Rotundadelen så att de syns ordentligt. Rastvaktsschema för Hemdal. Rastvaktspolicy. Vad har en rastvakt för uppgifter. Diskuteras på teamtid Skolgårdsupprustning både på Rotundan och Hemdal. Möjlighet till mer att göra i ljushallen på Hemdal. Till läsåret har nya möbler och mer spel köpts in. Enkät 1( fritids) : inga synpunkter. Åtgärder fritids :- Enkät 2( F- 9 ) : Eleverna tycker att det blivit något bättre, lättare att se de vuxna när de har västar, mer att göra vilket minskar bråk och osämja. De yngre har fått mer rastleksaker, vilket underlättar och de äldre har också mer alternativ att välja på vid raster. Fortfarande tycker de äldre eleverna nere på Hemdal att de behöver en skolgård där de kan tex spela boll. ( viss möjlighet finns att utnyttja parkeringen på baksidan. ) Biljardbordet har lagats, vilket uppskattades.

6 Matsalen, de yngre eleverna är rädda för de äldre och de äldre eleverna tycker att de yngre är närgångna och retas. Enkät 1( F- 9 ) : Alla upplever att det blev bättre i och med nytt matsalsschema. Vissa klagomål på vilken mat som serveras. Prata om detta i alla klasser. Minska springet genom matsalen. Om- och utbyggnad av matsalen ( ) Enkät 2 (F- 9 ) : Matsituationen upplevs som okej, få klagomål. - Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Riskområden har identifierats utifrån en trygghetsenkät. Den har genomförts vid två tillfällen och i samtliga klasser (klassråd, fritidsråd ) och grupper ( föräldraråd ) på skolan. Frågor om trygghet har även ställts vid utvecklingssamtal, möten med elev och föräldrar, hälsosamtal, tjej- och killgruppsamtal, skyddsrond och skyddsrondsuppföljning och samtal med EHT- teamet. Personalen på skolan har tagit upp detta på teammöten, på medarbetarsamtal, på skyddsrond och skyddsrondsuppföljning, på arbetsplatsträffar och gemensamma utvecklingsdagar samt med EHT- teamet. Vårdnadshavare har varit delaktiga på utvecklingssamtal, föräldramöten, enkät samt vid kontakt med EHT- teamet. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Alla i personalen är ansvariga för att upptäcka och rapportera till EHT-teamet. eller någon annan vuxen som i sin tur rapporterar till EHT teamet. Vi ska särskilt uppmärksamma de ställen eller situationer där det framkommit att eleverna kan känna sig otrygge. På Hemdal finns också Here4U att berätta för, ansvarig pedagog i Here4U rapporterar sedan till EHT teamet. Vi uppmanar alla elever och föräldrar att hålla koll på och meddela oss vad som händer i digitala miljöer. Frånvaro har tagits upp i EHT-teamet och tillsammans med personalen. Incidenter har följts upp i EHT. Dokumentera: Klassläraren/ mentor/ fritidspersonal som startar utredningen ansvarar för att de dokumenterar sin del. Mallar för detta finns framtagna. De

7 från EHT-teamet som ansvarar för samtalen med berörda parter ansvarar för fortsatt dokumentation. All dokumentation läggs in i elevakt i PMO. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. Det ska göras av den som ingriper. Eventuellt tillsammans med mentor. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans EHT- team.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. Mentor är ansvarig. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka eller den tid vi beslutar tillsammans, samlas berörd mentor och EHT- teamet. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. Mentor eller annan utsedd person är ansvarig. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen.

8 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR- avdelning kan behöva kopplas in.