Nyköpings Friskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nyköpings Friskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Nyköpings Friskola består av förskoleklass, fritidshem och grundskola åk 1-9. Skolan är uppdelad i två byggnader, åk f-6 + fritids(sbg) och 7-9 (ÖKG) Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets plan Trygghetsteam Skolans trygghetsteam kom igång med regelbundna träffar under vårterminen. Litteratur köptes in och gruppen planerar för gemensam fortbildning. Ett stort värdegrundsarbete påbörjades under vårterminen. Nolltolerans på vår skola strävar vi efter nolltolerans. Det innebär att all personal agerar lika när det uppstår en situation. Den personal som ser/får vetskap om händelsen tar tag i den direkt. Föräldrar och mentor kontaktas samma dag. Situationer/händelser reds ut omedelbart och hinner ej bli stora. Fritids har en inarbetad rutin som fungerar väl. All personal tar sitt ansvar. Det skapar trygghet hos såväl elever, föräldrar och personal. SBG Inarbetad rutin som fungerar väl. All personal tar sitt ansvar. Däremot så missar lärarna ibland att informera fritids. ÖKG Ambitionen har varit att det ska vara nolltolerans men vi har inte fått till fungerande rutiner. Pedagogerna saknar en gemensam framarbetad värdegrund. Skolan är i ett uppbyggnadsskede och fungerande rutiner behöver arbetas fram. Personalen agerar olika och saknar samsyn. Detta skapar irritation och situationer blir större än vad de är och tar längre tid att reda ut. Förtrogenhet med planen Samtliga medarbetare behöver bli mer förtrogna med gällande plan. Likabehandlingsplanen har inte skickats hem till föräldrar i tillräcklig utsträckning. Skolan har ej haft någon grupp som arbetat aktivt med likabehandlingsplanen. Trivselregler är uppsatta på båda skolor, personalen har gått igenom vad reglerna innebär med eleverna och de finns också i elevernas loggböcker. Trivselreglerna är väl etablerade på SBG men behöver arbetas med mer på ÖKG. Vuxna i kapprum Fritids/SBG Det finns alltid vuxna närvarande i kapprummet i samband med rast f-3. I åk 4-5 är det endast personal ibland och det framkommer i vår kartläggning att det inte räcker. ÖKG Undervisande personal har schemalagd rastvakt då man cirkulerar på skolan och håller särskild uppsikt i kapprum, uppehållsrum och utomhus. I vår kartläggning framkommer det att det inte räcker, flera elever känner sig otrygga där.

3 Gemensamma regler vid lek SBG reglerna har diskuterats och reviderats på klassråd och elevråd. I åk 1 har pedagogerna och eleverna gått igenom vilka lekar som leks och hur reglerna ser ut kring dessa inför första rasten varje dag. Konflikterna på rasten har minskat och sammanhållningen i gruppen har ökat. Det är lättare för eleverna att byta lek och att leka med flera olika kompisar. Utvärdering av årets plan Årets plan kommer att utvärderas i maj -15 av trygghetsteamet. Vi kommer att använda oss av enkäter till föräldrar, elever och personal samt kartor över skolans område där eleverna får fylla i var de känner sig trygga och otrygga. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Nyköpings Friskola erbjuder en trygg miljö för alla. Vi bemöter varandra med ömsesidig respekt och tilltro till varandra. Alla bidrar till att främja vår arbetsro. På vår skola blir alla, elever, föräldrar och personal respekterade som de är. Vårt arbete med att främja elevers lika rättigheter och möjligheter är en del i vårt dagliga arbete. Alla elever, föräldrar och personal deltar i vårt värdegrundsarbete. All personal på skolan har en gemensam värdegrund och samsyn kring förhållningssätt. All personal har kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning: religion eller annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister.

4 Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: På Nyköpings Friskola arbetar all personal aktivt med att alla accepteras som de är och ser ut. Eleverna blir mottagna av pedagog när de kommer på morgonen, på SBG tar man i hand och hälsar godmorgon och på ÖKG finns en pedagog som hälsar god morgon vid entrén. Alla blir sedda varje dag. Alla är viktiga. Vuxna är med eleverna så mycket som möjligt för att skapa goda relationer och ett gott klimat. Vi har alltid rastvakter på båda skolorna. När vi rastvaktar är vi med eleverna, sitter med dem i soffan, pratar med dem på skolgården. På lunchen äter vi med eleverna och samtalar. På så sätt har vi god kontroll på attityder och värderingar, möjlighet att medvetet arbeta med dem och föra öppna diskussioner. Vi bemöter individen efter individens förutsättningar och behov. På vår skola är det inte konstigt att elever gör olika eller har olika material. Det är vardag. Under läsåret kommer vi att öka elevernas kunskap kring kön, könsöverskridande identitet eller läggning och sexuell läggning genom aktivt arbete, föreläsningar och inköp av litteratur till skolbiblioteket. För att öka kunskapen kring etnisk tillhörighet har vi påbörjat ett samarbete med en mångkulturell skola, Långbergskolan. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

5 Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Årets kartläggning och analys grundar sig på enkäter som gått ut till alla elever, all personal och alla föräldrar. I åk 7 har vi också genomfört individuella samtal med varje elev. Alla elever har också markerat trygga och otrygga platser på en karta över skolområdet såväl, fritids, SBG och ÖKG. Kartläggningen visar att vi är duktiga på att skapa en trygg miljö på vår skola där såväl elever som föräldrar känner sig sedda. Både föräldrar och elever uttrycker att här får alla vara som de är. Elever och föräldrar tycker också att vi är duktiga på att se och snabbt ta tag i saker som händer och sätta in åtgärder. Personalenkäterna visar att vi saknar ett helhetstänk f-9. Fritids och SBG är väl inarbetade verksamheter medan ÖKG är en ny skola där rutiner är under uppbyggnad. I föräldraenkäterna finns en önskan om att skolan arbetar mer aktivt för att möta andra kulturer. Fritids: Utvecklingsområden: Att fritidseleverna får möta elever från flera kulturer. Att pedagogerna rör sig mer över hela skolgården vid uteverksamhet. Att alla har någon att vara med. Åtgärd: Att utveckla ett samarbete med Långbergskolans fritids. Träffar varje torsdag då eleverna får göra aktiviteter tillsammans t ex spela fotboll. Pedagogerna cirkulerar på skolgården och tittar lite extra vid röda stugan, skogen och kingplanen. Pedagog ordnar lärarstyrda lekgrupper där de elever som ej hittat någon kompis får vara med och lära känna olika kompisar. SBG: Utvecklingsområden: Språkbruk vid konflikter på rasten Regler vid lek Gruppstärkande aktiviteter Möte med andra kulturer

6 Vuxen i kapprummet i samband med rast (åk 4-5) Åtgärd: Arbeta aktivt med hur vi pratar till varandra vid konflikter. Vuxna finns vid bollplanerna och hjälper till vid ev. konflikt. Alla klasser arbetar efter åk 1-2:s modell, då läraren före första rasten går igenom med eleverna vilka lekar/aktiviteter som leks och hur reglerna ser ut kring dessa. I de lägre åldrarna varje dag, i de högre 1 gång/vecka. Varje klass ansvar för att ordna lekar på rasten under en period på höstterminen. Varje klass arbetar med gruppstärkande aktiviteter varje vecka. Trygghetsteamet hjälper till med förslag på aktivitet. Att via fritids försöka få till en relation och någon form av samarbete med Långbergskolan. Pedagog följer eleverna till kapprummet inför rast och finns där i slutet av rast. ÖKG: Utvecklingsområden: Värdegrundsarbete Områden på skolan där eleverna känner sig mindre trygga: kapprum, lilla matsalsrummet, korridoren vi No-salen och källaren. Orolig pojkgrupp i åk 7 Skapa en vi-känsla på skolan åk 7-9 Arbetsro i klassrummen Åtgärd: Eleverna har tillsammans med personal och föräldrar tagit fram trivselregler. Dessa gestaltas av eleverna och sätts upp väl synliga på skolan. Vi hakar av dörrarna till kapprummet, lilla matsalen och korridoren utanför No-salen. Två rastvakter på alla raster vi kan för att vara på fler våningar. Vi gör aktiviteter med killarna i åk 7 i olika smågrupper t ex spela minigolf. Detta för att de ska lära känna varandra och lättare kunna röra sig i och ur olika grupper. Vi planerar för en gemensam Nobeldag/Nobelmiddag i samarbete med hemkunskapen. Bra uppstart av terminen där alla pedagoger har tydliga ramar för vad som gäller. Alla lektioner börjas och avslutas på samma sätt. Samma regler i alla klassrum. Hela skolan: Utvecklingsområden: Att levandegöra planen mot diskriminering och kränkande behandling Gemensam samsyn och värdegrund Skapa en vi-känsla åk f-9 Åtgärd: Trygghetsteamet ansvarar för att arbeta aktivt med likabehandlingsplanen under hela läsåret. Vid terminsstart går vi tillsammans med alla igenom rutiner, organisation, begrepp, ordningsregler osv. Elevhälsoteamet arbetar aktivt med värdegrundsfrågor med personalen. Arbetslagen arbetar aktivt med eleverna. Trygghetsteamet anordnar två gemensamma aktivitetsdagar f-9 över klassgränserna varje läsår. En idrottsdag/aktivitetsdag med samarbetsövningar på höstterminen och en vänskapsdag på vårterminen.

7 Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Rastvakter på alla raster Kontinuerliga samtal med eleverna kring stämningen på skolan Elevintervjuer vid behov Kartläggning av klasser/grupper Kartläggning av fysisk och psykisk miljö Enkäter till elever och föräldrar Utreda: Personal som får kännedom om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling anmäler omgående till Trygghetsteamet. Trygghetsteamet utreder ärendet enligt modellen nedan Dokumentera: Alla ärenden dokumenteras genom hela utredningen och anmälan görs till huvudman Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.

8 Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.