Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. AcadeMedia AB:s policy är att inga former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling tolereras. Alla elever ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö. Vittra Frösunda Grundskola och Fritidshem Verksamhet Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period När det gäller aktiva åtgärder mot diskriminering genomförs fortlöpande undersökning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Se under rubriken Förebyggande del nedan.

2 Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Då vi alltid arbetar utifrån varje elevs behov och förutsättningar behandlar vi alla elever lika oavsett kön. Detta kan vi framförallt se är framgångsrikt vad gäller våra elevers måluppfyllelse där betygsnivån mellan pojkar och flickor inte visar något tydligt mönster. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Vi lägger vikt vid individers positiva beteende och uppmuntrar våra elever till att se olikheter hos varandra och andra som berikande. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och proffesionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Vi lär våra elever om olika förutsättningar på olika platser på jorden. Vi har många olika etniciteter inom vår elevgrupp vilket vi ser som lärande och utvecklande. Vi uppmuntrar eleverna till att delge varandra kunskap om olikheter och likheter i traditioner, seder, mat mm. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister I vårt uppdrag ingår att undervisa i religion i ett vidare begrepp. Ämnet ska bland annat bidra till förståelse för olika traditioner och kulturer för en ökad tolerans. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Vi anpassar vår verksamhet så att alla kan delta utifrån sin förmåga.

3 Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Eleverna får kunskap om olika famljekonstellationer, att man kan bli kär och leva tillsammans som par med någon av samma kön. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och proffesionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå. Ålder: Vi arbetar med åldersblandade klasser. Detta för att kunna välja kamrater efter intresse och mognad istället för ålder. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara: - Om någon skickar elaka mail eller sms. - Om någon upprepade gånger blir retad för något. - Om någon inte får vara med de andra. - Våld, som slag, sparkar, knuffar och hot. Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

4 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Kartläggning - tillvägagångssätt och resultat Grundskola Under året 2017 har vi genomfört två enkätundersökningar - lilla- och stora kvaliteten. Dessa enkäter besvaras av samtliga vårdnadshavare samt elever i åk 4-9. Här tittar vi på dessa frågor: Elevfrågor: Resultat: ht-16 vt-17 ht-17 Jag känner mig trygg i skolan De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt Föräldrafrågor: Mitt barn känner sig trygg i skolan Skolans personal arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt Eleverna på mitt barns skola behandlar varandra med respekt Utöver detta har vi elevråd för elever i samtliga åldrar samt öppna föräldraråd 6regelbundet under läsåret. Elever i åk 7-9 genomför i slutet av året en skriftlig utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Många elever uttrycker att klimatet på skolan är gott men att de önskar att pedagoger rör sig mer i lokalerna under raster och i samband med skoldagens slut. Även låsen på toaletterna behöver ses över d eleverna känner sig osäkra i att de kan gå upp.

5 Fritidshem Under året 2017 har vi genomfört två enkätundersökningar - lilla- och stora kvaliteten. Dessa enkäter besvaras av samtliga vårdnadshavare samt elever i åk 4-9. Här tittar vi på denna fråga ångände fritidshemmet: Föräldrafråga: Resultat: ht-16 vt-17 ht-17 Jag är nöjd med fritids sätt att kommunicera om vad som händer i verksamheten Vi har fritidsråd en gång i månaden där eleverna får vara med och utvärdera och planera verksamheten. Vi genomför sociogram med samtliga elever under höstterminen vilket innebär enskilda intervjuer med fokus på trivsel, kamrater och det sociala klimatet i skolan och på fritidshemmet. Grundskola och Fritidshem Vi har ständig eleverna kommunikation kring dessa frågor och vårt elevhälsoteam arbetar aktivt för att finnas tillgängliga för eleverna under deras skoltid. Vi har socialpedagog som arbetar 100% i verksamheten, både i grundskolan och på fritidshemmet för att fånga upp och finns till för eleverna. Socialpedagogen anpassar sina insatser efter rådande behov på enheten.

6 Planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna och respektive utvärdering Efter analys av förra årets utvärdering och fokusområden har vi kommit fram till dessa fokusområden Grundskola och fritidshem Samverkan mellan elever: Vi kommer att jobba med fadderverksamhet där elever i olika åldrar träffar varandra i faddergruppen regelbundet under läsåret för att skapa ett klimat på skolan där eleverna känner sig trygga med varandra. Vi kommer även att göra mer riktad samverkan mellan förskola och förskoleklass/fritids för att göra övergången från förskola till skolan trygg för barnen. Konsekvenser och handlingsplaner: Förtydliga konsekvenserna som följer om elever stör eller på annat sätt visar bristande respekt mot andra på skolan. Att vara tydliga med att olika elever har olika svårt att styra sina impulser vilket innebär att olika elever behöver olika konsekvenser och insatser. Vi lägger vikt vid att bygga förtroende hos samtliga elever att pedagogerna tar sitt ansvar och följer upp och agerar på det som sker även om detta inte kan kommuniceras pga. sekretess för den enskilde eleven. Grundskola Kapprum: Eleverna uttrycker att det blir rörigt i kapprummet när många äldre elever slutar samtidigt. Vi kommer under året att än mer anpassa bemanning i kapprummet efter elevernas schema och sluttider. Samt se över schemaläggningen för att minska trycket i kapprummet vid skoldagens slut. Lärarnas roll som trivselvärdar/rastvärdar: Pedagoger som rastvärdar agerar aktivt genom att röra sig i lokalerna, agera på icke önskvärt beteende och fångar upp elever som är ensamma eller på annat sätt visar att de vill ha stöd i det sociala sammanhang som rasten innebär. Raster: Erbjuda aktiviteter på rasterna utifrån elevernas ålder och behov. Ha uterast för samtliga elever f-klass- åk 6. Rasterna skall vara till för att ge energi, erbjuda fysisk aktivitet och alla elever skall lyckas. Fritidshem Samlingar: Vi kommer att fortsätta lägga vikt vid våra fritidssamlingar. Dessa har lett till att barnen fått en tydligare övergång mellan skola och fritids samt att detta blivit ett forum där eleverna kan få information och ökad förståelse kring verksamheten samt vara mer delaktiga. Fritidsråd: Vi kommer att likt elevråd har en grupp elever som träffas en gång i månaden för att vara en naturlig del i fritidshemmets verksamhet. De kommer att vara delaktiga i inköp, aktiviteter och annat som påverkar verksamheten.

7 Så här kommer vi att utvärdera de planerade åtgärderna Denna plan kommer att följas upp av pedagoger och elever varje sexveckorsperiod med start vecka 8. Arbetslagsansvarig sammanställer och delger ledningslaget. Vi kommer att analysera vår egna enkät Stora kvalitetens svar under våren 2018 kring trivsel och trygghet, samt frågorna som berör fritidshemmet. I slutet av vårterminen görs en mer grundlig utvärdering: Vecka 20: Utvärdering både inom pedagoggruppen samt tillsammans med elever. Arbetslagsansvarig sammanställer. Vecka 21: Utvärdering i Föräldrarådet. Biträdande rektor sammanställer. Under hösten 2017 kommer vi att ta hjälp av vår egen enkät Lilla kvalitet. I slutet av höstterminen görs en mer grundlig utvärdering: Vecka 47: Utvärdering både inom pedagoggruppen samt tillsammans med elever. Arbetslagsansvarig sammanställer. Vecka 48: Utvärdering i Föräldrarådet. Biträdande rektor sammanställer. Vecka 49: Sammanställning av utvärderingar av skolans ledningslag. Framtagning av nästa års fokusområden. Verksamhetens förebyggande rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Med nära pedagogiska relationer uppmärksammar pedagogerna vad som sker i verksamheten eller uppmärksammas av berörd elev, andra elever eller vårdnadshavare. Vi har pedagoger i samtliga lokaler som eleverna vistas i under skoldagen och på fritidsverksamheten. I kapprummet som av eleverna upplevs som en plats som ofta blir stökig och där klimatet mellan eleverna blir hårdare har vi extra bemanning. Pedagogen som är på plats gör en första bedömning av händelsen. Pratar med berörda elever om händelsen. Om situationen bedöms som en kränkning informeras vårdnadshavare vid hämtning eller via telefon. Under skoltid är det ansvarspedagogen som i första hand kontaktar vårdnadshavare. Anmälan görs till rektor. Dokumentera: Kränkningen rapporteras till rektor genom blanketten anmälan till rektor. Efter detta tar rektor beslut om att ev. utreda kränkningen vidare. Denna utredning ansvarar elevhälsan för och dokumenteras och en sammanställs på mallen Utredning upplevd kränkande behandling. Elevhälsan tar beslut om fortsatta insatser.

8 Åtgärdande del Rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av åtgärder om barn/ elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/ elever Personal som blir vittne till diskriminering/kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen, ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Åtgärder vidtas vid behov. 5) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupperökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 7) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis- tillfällig omplacering i skolenheten- tillfällig förflyttning till annan skolenhet- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

9 Rutiner för anmälan, utredning och utvärdering av åtgärder om barn/ elev i samband med verksamheten känner sig diskriminerad/kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.