Verksamhet Montessoriskolan Castello består av förskola, skola och fritidshem. Tillsammans är vi ca 300 barn och elever på skolan.

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. AcadeMedia AB:s policy är att inga former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling tolereras. Alla elever ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö. Verksamhet Montessoriskolan Castello består av förskola, skola och fritidshem. Tillsammans är vi ca 300 barn och elever på skolan. Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period När det gäller aktiva åtgärder mot diskriminering genomförs fortlöpande undersökning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Se under rubriken Förebyggande del nedan. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Ska denna text vara kvar " Det främjande arbete... fram till skolverket)? Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet I Castellos Järla Slös elevhälsoteam ingår skolläkare, psykolog, kurator, specialpedagog, skolsköterska och rektor. Vi träffas varje vecka tillsammans för att samverka kring elevernas hälsa på skolan. Psykolog, specialpedagog och kurator har handledning med personal kring olika sorts problematik som faller inom respektives yrkeskompetens. Samtal både enskilt och i grupp med elever kring förhållningssätt och värdegrund samt konflikthantering. Psykolog, kurator och specialpedagog befinner sig också i klassrum vid behov för att skaffa sig en bild av elevers behov och utifrån observation handleda pedagog och skapa relationer till elever. Skolan har ett trygghetsteam som representeras av elevhälsan samt en pedagog från förskolan, fritids, f-5 samt 6-9. De träffas var 6;e vecka och leder skolan värdegrundsarbete framåt samt är ett bollplank för pedagogerna vid behov.

2 Skolan har ett elev trygghetsteam med representanter från årskurs 3-8.samt en vuxen från trygghetsteamet. Dessa elever representerar sin klass och är en länk mellan trygghetsteam och klasserna. De träffas var 6;e vecka. Hur vi arbetar förebyggande Skolan Skolan arbetar förebyggande genom information om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och alla elevers lika värde. Skolan har nolltolerans kring alla former av kränkning eller diskriminering. Pedagoger och övrig personal agerar och utreder konflikter direkt och handlar efter skolans rutiner kring detta. Verksamhetens personal är förebilder för eleverna på skolan. Vi arbetar utifrån en samtalsmall då vi utreder konflikter. Vi samtalar kontinuerligt med elever om frågor som grundar sig på allas lika värde och rättigheter att bli respektfullt bemött som den individ den vill vara. I våra pedagogiska samtal problematiserar vi normen och det begränsningar ett köns indelat samhälle leder till. Utifrån behov arbetar vi specifikt med olika grupper med frågor som rör fysisk och psykisk hälsa. Våra aktiviteter ska utgå från att alla kan delta och vi främjar aktiviteter och miljöer som ska locka alla oavsett könstillhörighet. Vi undviker en könsrelaterad förväntan genom att låta barnen och eleverna få vara just den de är. När vi presenterar olika aktivitet vill vi entusiasmera samtliga oavsett kön. Vi arbetar med allas lika värde genom exempelvis film, teater, litteratur och samtal. Vi har gemensamhetsdagar såsom Castello Dagen, skoljoggen, gemensamma åldersblandade aktiviter som har olika teman ex alla hjärtans dag disco och hälsodag. Förskolan Förskolan jobbar med allas lika värde och trygghet under återkommande regelbundna samlingar, samt kontinuerligt hela dagen då situationer uppstår. Fritidshemmet Fritidspersonalen arbetar med eleverna hela skoldagen. Varje dag innan fritidsverksamheten startar samlar fritidspersonalen eleverna för att berätta om dagens innehåll på fritids. Personalen på fritids träffar även föräldrar och kan informera om det är någonting som har hänt under dagen.

3 Man berättar om vem som stänger, går igenom regler till aktiviteterna och om det är någonting nytt som händer under fritidstid. Man arbetar också åldersblandat för att skapa trygghet. Det finns olika aktiviteter att välja mellan med vuxenstöd för att eleven ska våga pröva på nya aktiviteter. Hur vi arbetar med vår plan för likabehandling Vid terminsstart går man igenom planen i samtliga klasser. Varje klass ska arbeta med innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans ordningsregler utifrån ålder och mognad. Varje klass kommer med förslag på ändringar i planen som lämnas till elev trygghetsteamet där vi arbetar vidare med dessa. Ordningsreglerna är skolans gemensamma och förändras inte däremot har klassen egna trivselregler som klassen gemensamt arbetar fram. Förslag till förändringar lämnas in i slutet av höstterminen för att komma med i nästa års plan. Värderingsgrunder K ön: att någon är kvinna eller man Vi behandlar barn och eleverna som individer och inte som kön Barn och elever ska känna att det råder frihet från kränkande uttalande och könsrelaterat våld och övergrepp på skolan. Vi som pedagoger måste arbeta aktivt med att förklara vad könsrelaterade ord betyder och vad det innebär att säga dem. Vi arbetar med respekten för allas privata sfär. Pedagoger arbetar aktivt för att bryta traditionella könsroller genom att läsa litteratur, föra samtal och arbeta med värderingsfrågor. Barn, elever och pedagoger ska visa varandra respekt genom att använda ett vårdat språk, visa varandra ett respektfullt bemötande genom att lyssna på varandra och att själv kunna säga stopp och respektera en annans nej. Vi arbetar utifrån barnen och elevernas lika värde genom att utgå från varje individs intresse, behov och förmåga. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Samtliga aktiviteter och miljöer ska locka alla oavsett könstillhörighet. I våra pedagogiska samtal problematiserar vi normen och de begränsningar ett könsuppdelat samhälle leder till.

4 Vi arbetar utifrån alla människors lika värde genom inkludering där vi skapar och formar en miljö och verksamhet för alla. All verksamhet skapas utifrån här och nu. Vi utgår från barnen och eleverna vi har just nu, deras intressen, behov och förmågor. Vi skapar en miljö utifrån begreppet rummet är den tredje pedagogen. Inkludering handlar om här och nu, att vi bygger helheten utifrån delarna. Vi undviker en könsrelaterad förväntan genom att låta barnen och eleverna få vara just den de är. När vi presenterar olika aktivitet vill vi entusiasmera samtliga oavsett kön. Regelbundna samtal och diskussioner i klasserna om att alla är olika. Varje elev har rätt att bli bemött som den individ den vill vara. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Vi vill främja det mångkulturella samhället genom att ta till vara på samtliga elevers etniska bakgrund så som kulturell, religiös och geografisk. Vi lyfter olikheter och likheter mellan våra kulturer. Vi drar paralleller kring hur vi till exempel firar olika traditioner i Sverige och i andra länder. Vi undviker att ställa frågor med underliggande ton av förgivettagande att man tycker om lov och helger, att man firar dessa, att man ska vara ledig. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Vi arbetar och samtalar öppet och värderingsfritt runt samtliga religioner. Med värderingsfritt menar vi att det finns många olika värderingar och att vi respekterar varandras olikheter. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Vi arbetar med ett inkluderande klassrum där allas lika värde är i centrum. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Vi undviker att uttrycka förutfattade meningar angående kärlek och familjekonstellationer. I diskussioner med barn och elever om familjeliv och samhälle tar vi upp olika sätt att leva i familjekonstellation eller parrelation. Ålder: Uppnådd levnadslängd Varje barn och elev blir bemött där de befinner sig och utmanas utifrån sina egna förutsättningar.

5 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Kartläggning - tillvägagångssätt och resultat Vi har teammöte var sjätte vecka där vi följer upp detta arbete och tar upp värdegrundsfrågor på grupp- och organisationsnivå. Detta diskuteras även på reflektionsmöten som är varje vecka. Vi arbetar med att det alltid finns pedagoger i samtliga situationer, där barnen befinner sig, både ute och inne.

6 Skolan På rasterna har vi personal på plats ute bland eleverna, med synliga västar. Alla som vill får vara med. Lärarna har ansvar för hela gården samt Ekbacken. I omklädningsrummen på idrotten finns en lärande närvarande för de yngre åldrarna. Vi tillåter inte eleverna att ha med sig mobiltelefonerna i omklädningsrummet. Integritet är viktigt. Alla klasser jobbar fram sina egna trivselregler. Gemensamma ordningsregler finns och diskuteras och förankras till eleverna. Klassråd en gång varannan vecka med värdegrundande samtal i främjande och förebyggande syfte. Elevråd en gång i månaden där elevvårds representanterna träffas tillsammans med en pedagog. Elev Trygghetsteam med representanter från årskurs 3-8 som träffas var 6:e vecka och är en länk mellan teamet och klassen. Teammöte varje vecka där vi tar upp aktuella elev hälsofrågor. Elevhälsoteam Möten varje vecka där lärarna kan boka tid för samtal angående elever man känner oro för socialt eller kunskapsmässigt. Trygghetsteam dit man vänder sig gällande diskriminering eller annan kränkande behandling. Trygghetsteam leder det främjande, förebyggande samt åtgärdande arbetet, som samtliga anställda på skolan ansvarar för att det genomförs. Fritidshemmet Under fritidstid erbjuds lärarledda lekar i gruppstärkande syfte. Det finns alltid personal ute i verksamheten samt att personalen följer eleverna under hela skoldagen. Vi arbetar med den privata bubblan integritet och hur man är mot varandra. Förra årets utvecklingsområden och hur vi nått fram till resultaten samt hur nuläget ser ut. Trygga och otrygga platser: Behov: Kontinuerligt lyssna på elever vad som upplevs som otrygga platser och forma en gemensam värdegrund. Det fanns även ett behov av gemensamma skolgårdsregler. Åtgärd: Markera otrygga platser och åtgärda samt att förtydligande i rastsvärds systemet. Rastvärd Tiden har utökats under läsåret och vi upplever i nuläget att rasterna är tryggare.vi har genomfört trygghetsvandring för att identifiera otrygga platser. Vi har skapat gemensamma skolgårdsregler. Uppföljning: Kontinuerligt genom den trygghetsenkät som vi gör ca v 10 samt. Samt som stående punkt på dagordnignen i elevtrygghetstemaet. Ansvarig: Trygghetsteamet R utiner för incidentrapportering Behov: Då ny personal börjar behöver vi gå igenom rutiner och dokumentation för incidentrapportering. Åtgärd: Implementera dokumenten, information av trygghetsteamet om vikten av rapportering- detta måste ske kontinuerligt. Under våren 2018 kommer trygghetsteamet ansvara för konferenstiden och dessa frågor har då ett fokus. Ansvarig: Trygghetsteamet samt elevhälsoteam

7 Uppföljning: löpande under läsåret med fokus vid terminsstart. Studiero. Då studiero har varit ett utvecklingsområde har vi arbetat mycket med den frågan Behov: Se över hur många gånger eleverna måste byta klassrum samt att klassrummen är tillräckligt stora för aktuell undervisningsgrupp. Fasta platser samt mobilfritt under lektioner. Åtgärd: Pedagoger behöver skapa gemensamma förhållningssätt i klassrummet och där har vi bland annat nu alltid fasta platser och mobilfritt. Vi har även tittat på schemat så att det blir så få byten som det går. Uppföljning: Löpande genom att lyssna på eleverna samt genom trygghetsenkäten. Ansvarig:Maria Dahlin, rektor, samtliga lärarna Planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna och respektive utvärdering Augusti v 34 värdegrundsvecka för eleverna. Pedagogerna har gått igenom rutiner för incidentrapportering samt skolans ordningsregler och skolgårdsregler September Alla klasser har nu gått igenom likabehandlingsplanen samt arbetat fram klassens trivselregler. Oktober Arbeta med månadens uppdrag som presenteras ev elev trygghetsteamet November Arbete med månadens uppdrag som presenteras av elev trygghetsteamet Decembe r Gå igenom likabehandlingsplanen med alla klasser som kommer med förslag på ev justeringar. Januari. Arbeta med månadens uppdrag som presenteras ev elev trygghetsteamet. Februari. Arbeta med månadens uppdrag som presenteras ev elev trygghetsteamet. Trygghetsvandring görs Mars Trivselenkäten görs. April Arbeta med resultaten från trivselenkäten samt resultaten från trygghetsvandring. Maj Arbeta med månadens som presenteras ev elev trygghetsteamet. Juni Flertalet gemensamhetsdagar Så här kommer vi att utvärdera de planerade åtgärderna Genom att aktivt samtal om dessa frågor i klasserna men även elev trygghetsteam samt trygghetsteam som har dessa frågor som stående punkter. Genom trivselenkät och trygghetsvandringar. Genom att ta del av resultat från undersökningar som Nacka Kommun och Academedia gör. Utvärdering av tidigare planerade åtgärder 1) November-gå igenom årets plan för att se att vi arbetar efter det vi beslutat 2) Dec - Arbeta med den plan vi har och göra ev justeringar

8 Verksamhetens förebyggande rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Skolan : Pedagogerna är närvarande och engagerade i elevernas lek och andra aktiviteter på rasterna, övergångar mellan olika aktiviteter, i hallarna samt i omklädningsrum. Detta gäller under hela dagen, skoltid och fritidstid. Pedagogerna har en samsyn kring att alla elever är allas ansvar. God kartläggning hos elevhälsans insatser, att tidigt upptäcka barns behov eller utsatthet. Trivselenkät med eleverna en gång/ läsår. Vi har pedagoger närvarande. Både inomhus och utomhus på både trygga och otrygga platser som vi har kartlagt på trygghetsvandringen. Uppmana föräldrar att informera oss om misstänkt kränkning eller annan känsla av otrygghet. Pedagoger arbetar alltid för en god relation till hemmet. Synliggöra och uppmärksamma aktuell åtgärdstrappa ute i verksamheten och i klassrummet. Förskolan : Pedagogerna är närvarande och engagerade i barnens lek och i alla aktiviteter under hela dagen. Vi tänker på att täcka upp i hela miljön, inne och ute. Barnen får ej leka bakom stängda dörrar. Vi för ständigt samtal med barn och föräldrar om trivsel, trygghet osv och följer upp misstänkt kränkning eller annan känsla av otrygghet. Dokumentera: Vid kränkande behandling skrivs en dokumentation och anmälan omgående. Dokumentet lämnas till rektor som anmäler vidare till huvudmannen inom 24 timmar. Vi använder blanketterna Anmälan till rektor och Utredning av upplevd kränkande behandling. Åtgärdande del Rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till diskriminering/kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:

9 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen, ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Åtgärder vidtas vid behov. 5) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 7) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner för anmälan, utredning och utvärdering av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig diskriminerad/kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.

10