Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Vittra Lidingö - grundskola och fritidsverksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Grundskolan: Planerad åtgärd 1: Rast-tillsynen är viktig för elevernas trygghet. Pedagogerna från varje arbetslag finns ute och inne på varje rast. Genomförande: Rasterna schemalades så att personalen också fick ut sina raster och kunde vara tillsammans med eleverna under deras raster. Resultat: Eleverna har haft vuxna omkring sig under större delen av dagen, det har fungerat bra men vi ser över hur vi skulle kunna få ett bättre system med mer sammanhållande vuxennärvaro under elevernas förflyttningar i skolan och under deras raster. Planerad åtgärd 2: Planen mot kränkande behandling finns på skolans hemsida och på Schoolsoft. Elever och föräldraråd bereds tillfälle att komma in med punkter och förslag till ändringar. Genomförande: Samtliga vårdnadshavare blev ombedda att läsa och signera att de tagit del av Planen mot kränkande behandling. Den har funnits tillgänglig på Schoolsoft och hemsida. Elevråd och föräldraråd fick tillfälle att ge synpunkter på planen. Resultat: Vi har haft en bra dialog med många berörda om vår Plan mot diskriminering och

2 kränkande behandling, vi vill dock se att fler av eleverna och föräldrarna känner till den. Planerad åtgärd 3: Ordningsregler och förhållningssätt förankras bland eleverna under uppstartsperioden och kommer till uttryck i årets Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elevrådet har övergripande ansvar för att eleverna blir delaktiga i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Genomförande: Eleverna har fått ta del av ordningsreglerna, de har varit uppsatta runt om i skolan för att alla ska kunna läsa och ta del av dem. Elevrådet har gjort flera insatser för att genomföra aktiviteter som många elever tagit del av, där man medvetet har tänkt på att motverka olikheter och främja likabehandling. Resultat: Vi behöver utveckla detta, eleverna har inte alltid varit medvetna om spelreglerna och haft svårt att hänvisa till dem. Många elever är osäkra på vad kränkning är och vilka konsekvenser det får. Arbetet kan behöva fortgå under hela nästa år. Fritidshemmet: Planerad åtgärd 1: Varje termin inleds med en uppstartsperiod där vi lär känna varandra och tillsammans skapar den kultur vi vill ska råda på fritids. Ordningsregler och förhållningssätt förankras bland eleverna under uppstartsperioden och kommer till uttryck i årets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Genomförande: Varje termins start så har vi en uppstartsperiod, där vi arbetar med värderingsövningar, vår kultur och att få ihop gruppen och känna tillhörighet. Uppstartsperioden ligger till grund för att analysera det behov som finns i gruppen, det som är viktigt är att alla barnen är delaktiga. Resultat: Detta är en viktig tid vid varje terminsstart för att pedagoger och elever ska lära känna varandra ordentligt. Det har varit en tid som upplevts som värdefull. Framöver behöver vi fokusera på syftet med våra övningar under träningslägren och se till att alla delar i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling är med. Planerad åtgärd 2: Avvikelser från önskvärd kvalitet, i detta fall förväntad kultur, trygghet och arbetsro, ska rapporteras och dokumenteras via mallen avvikelserapport som skickas till rektor. Alla som har anknytning till skolan har rätt att rapportera avvikelser. Genomförande: Vid det inledande fritidsmötet för personalen så presenterades avvikelserapportens utseende och hur den ska skrivas. Föräldrarna får kännedom om den på föräldramöten och via hemsidan och Schoolsoft. Den finns också som en bilaga i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultat: Vi har märkt att vi behöver repetera detta arbete, i personalgruppen så behöver kunskapen befästas mer om detta arbete t.ex. genom att vi utför rapporteringen tillsammans och att vi använder fler möten för att medvetandegöra dessa frågor. Vi har ibland vikarier eller ny personal tillkommer och därför behöver informationen repeteras många gånger och diskuteras

3 inom personalgruppen. Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärdering av planen kommer att ske två gånger under verksamhetsåret maj 2016 och december Utvärderingarna ligger till grund för upprättandet av nästa års plan. Ansvarig för utvärderingen av årets plan är rektor. Utvärderingen kommer ske via kvalitetsundersökningen, som också äger rum två gånger per år, som omfattar både elever, vårdnadshavare och medarbetare. Utvärderingen kommer också ske via elevenkäter om trivsel och trygghet, som kurator och specialpedagog ansvarar för att göra och sammanställa, pedagogerna ansvarar för att de blir gjorda ute i grupperna. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Vittra Lidingö är en skola där du får vara den du är. Du känner dig respekterad och uppskattad för dina unika egenskaper och talanger. Du är en självklar del i en varm gemenskap och utvecklas tillsammans med andra människor i olika åldrar utifrån Vittras kärnvärden: ansvarstagande, inkluderande och tydliga. Vid utvärderingen i maj 2017 vill vi att alla barn ska kunna blicka tillbaka på det gånga året med glädje och stolthet. På Vittra Lidingös skola ska eleverna känna en trygghet och gemenskap, där de uppmuntras och stimuleras till att utveckla sitt eget lärande. Vårdnadshavare och deras barn ska tydligt känna att elevens behov sätts i centrum och blir sedda och bekräftade varje dag. Vittra Lidingö ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara en vänlig plats fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det råder nolltolerans mot illa bemötande och barn och vuxna ska känna att rektor, pedagoger och andra på fritids reagerar med full kraft om det skulle uppstå. Elevhälsoteamet (EHT) är en garant för att säkerhetsställa och utveckla skolans gemensamma arbete för planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavare och elever ska känna att de är delaktiga och upplever att de har möjlighet att påverka trygghetsarbetet samt att pedagoger och EHT är synliga i verksamheten. Det pratas flera olika språk på fritids och den internationella inriktningen genomsyrar verksamheten.

4 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man - Skolans grundläggande förhållningssätt är att alla behandlas lika oavsett kön. Detta genomsyrar det dagliga arbetet med eleverna såväl som de diskussioner som förs i arbetslag och elevhälsoteam. - Skolan arbetar för att främja allas lika värde och trygghet oavsett kön genom att flickor och pojkar ges lika stort utrymme i klassrummet och undervisningen. - Gruppaktiviteter indelade efter kön tillämpas endast efter analys och diskussion av syftet och möjliga konsekvenser av detta, för att undvika att elever begränsas av stereotypa könsroller. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön - Genom att iaktta ett normkritiskt förhållningssätt arbetar skolan för att skapa en miljö där alla accepteras oavsett könsidentitet eller könsuttryck. - Varje barn har rätt att exempelvis klä sig annorlunda än vad som förväntas i enlighet med rådande könsnormer, utan att riskera kränkningar. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande - Skolan arbetar för att främja allas lika värde och trygghet oavsett etnisk tillhörighet genom att se kulturell mångfald som något positivt och önskvärt på skolan. - Skolan har en internationell inriktning och uppmärksammar och tar tillvara på flerspråkighet. - Inom ramen för skolans undervisning belyses rasismens idéhistoria samt minoritetsgruppers ställning i samhället för att medvetandegöra förtryck, fördomar och attityder kopplade till etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. - Skolan arbetar för att främja allas lika värde och trygghet oavsett religion eller annan

5 trosuppfattning genom att uppmärksamma och acceptera olika religioners traditioner, klädsel, kost eller andra uttryck för trosuppfattning. Elever som exempelvis äter en särskild kost av religiösa skäl har en självklar rätt till detta i skolmatsalen. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå - Skolan arbetar för att främja allas lika värde och trygghet oavsett funktionsförmåga genom att eftersträva ett positivt bemötande och attityder gentemot personer med funktionsnedsättning. I både undervisning såväl som den vardagliga kulturen på skolan finns en strävan efter att fokusera på det positiva i människors olikheter oavsett funktionsförmåga och de tillgångar snarare än begränsningar som personer med funktionsnedsättning besitter. - Skolan eftersträvar en fysisk miljö som är tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. - Skolan arbetar för att alla ska ha samma tillgång till information och lärande. I de fall där det krävs tillämpas individuella anpassningar. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning - Skolan arbetar för att främja allas lika värde och trygghet oavsett sexuell läggning genom att skapa en inkluderande och bekräftande miljö där ingen form av sexuell läggning ses som bättre, sämre eller mer eller mindre normal än någon annan. I samtal med kurator eller skolsköterska eller inom sexualundervisningen används till exempel könsneutrala ord som partner istället för pojkvän eller flickvän för att undvika stereotypa föreställningar om människors sexuella läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd - För att främja allas lika värde och trygghet oavsett ålder har skolan gemensamma aktiviteter över åldersgränserna, exempelvis gemensamma idrottsdagar för alla på skolan med blandade grupper.

6 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

7 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Grundskola: Riskområde: Av kartläggningen av verksamheten framkommer att eleverna inte känt sig delaktiga i utformningen av de gemensamma ordningsreglerna. Åtgärd 1: Eleverna ska vara med i utformningen av skolans gemensamma ordningsregler. Detta arbete sker med hjälp av klassråd och elevråd. Under två elevrådsmöten per år så diskuteras, trygghetsfrågor så som kränkningar, diskriminering, likabehandling, skolmiljö och andra relevanta frågor som dokumenteras ner och används i det förebyggande arbetet och utvärderingen. Riskområde: Av kartläggningen av verksamheten framkommer att kränkningar förekommer såväl i klassrumsmiljö som på raster, samt att elever i stor utsträckning känner sig otrygga i sociala medier och digitala miljöer. Åtgärd 2: Under året har det kommit till personalens kännedom att verbala kränkningar, hot och trakasserier förekommer i både fysiska och digitala miljöer. För att förebygga och åtgärda kränkningar kommer insatser att riktas mot samtliga skolans elever. Under sex tillfällen kommer klasserna ha värderingsövningar om kränkningar och nätkränkningar. Materialet tillhandahålls av kurator som även erbjuder handledning av materialet som sedan utförs av respektive ansvarspedagog. Kränkningar över nätet är svårare att upptäcka inom ramen för verksamhetens befintliga rutiner för att upptäcka kränkningar, såsom hög vuxennärvaro och rastvakter. Följaktligen krävs riktade insatser mot nätkränkningar under det kommande verksamhetsåret. Skolans kurator kommer att använda metodmaterialet Ses Offline - ett metodmaterial om unga, sex och internet med årskurs 7 och 8 för att förebygga och motverka nätkränkningar. Riskområde: Av kartläggningen av verksamheten framkommer att många av incidenterna händer när vuxna inte

8 är närvarande och att det har upplevts svårt för personalen att hinna med att delta aktivt under raster. Det har också framkommit att elever inte äter i matsalen under lunchtid. Åtgärd 3: Personal ska finnas med under raster och i matsalen. Pedagogerna ansvarar för deras klass även vid förflyttningar på skolan till raster och till matsalen. För årskurs 4, 5 och 6 kommer vid varje rast en rastvärd till klassrummet för att ta med sig de elever som vill delta i en planerad aktivitet utomhus. En annan rastvärd stannar inomhus och bemannar biblioteket under lunchrasten. För årskurs 7, 8 och 9 gäller att undervisande pedagog går med hela klassen till matsalen och ser till att alla följer med och äter lunch. Fritidshemmet: Riskområde: Av kartläggningen av fritidsverksamheten framkommer att vissa barn upplevt otrygghet i sammanhang där det varit många barn samtidigt i en aktivitet. Åtgärd 2: Under kommande verksamhetsår kommer fritidspersonalen införa en plats där det är lugnt och där det finns plats för en alternativ aktivitet för att förebygga otrygghet. Riskområde: Av kartläggningen av fritidsverksamheten framkommer att rutinerna för kränkningar inte är tillräckligt väl implementerade. Åtgärd 3: Under kommande verksamhetsår kommer fritidsverksamheten avsätta mötestid för att tydliggöra och medvetandegöra personalen om rutinerna för att upptäcka, dokumentera och anmäla kränkningar. Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Elever, personal och vårdnadshavare har varit deltagande i de kartläggningar som ligger till grund för arbetet i planen. Information om Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Vittra Lidingö sker av ansvarspedagog vid skolstart i samband med att man informerar om ordningsreglerna så att alla elever och vårdnadshavare vet till vem/vilka de kan vända sig för att få hjälp om de blivit trakasserade eller kränkta. Elevrådet/trygghetsteamet informeras årligen kring uppdatering av denna plan. Delar av EHT, vars syfte är att synliggöra och agera utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling, träffar alla klasser och informerar eleverna om sitt arbete. Föräldrar informeras vid föräldramöten och utvecklingssamtal om arbetet och till vem de kan vända

9 sig om något inträffar samt besvarar fråga om trygghet och trivsel i föräldraenkäten. Information sprids till personal via personalmöten, arbetslagsmöten och skolledningsmöten. Skolledningen beslutar om planen mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll i samråd med trygghetsteamet, elevråd, föräldraråd och elevhälsan. Planen ska alltid finnas tillgänglig på Vittra Lidingös hemsida samt Schoolsoft. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Utgångspunkten för skolans agerande är den enskildes subjektiva upplevelse av vad som har skett. Om det kommer till personals kännedom att någon blivit utsatt för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier ska omedelbart en anmälan göras till: Elevhälsoteamet, där rektor och skolledning ingår Klasslärare Trygghetsteamet Detta gäller kränkningar från såväl personal som elever. Rektor gör omedelbart en anmälan till huvudman. Upptäcka: Som grund för att upptäcka kränkningar har skolan en hög vuxennärvaro, både under lektioner och på raster. Skolan har rastvakter under varje rast som direkt agerar när kränkningar inträffar. Samma sak gäller under lunchtid - pedagoger och annan personal äter tillsammans med eleverna. Varje termin fyller alla elever i en omfattande trygghetsenkät. Rektor har ansvar för utdelning och sammanställning av svaren. Varje klasslärare har ansvar för att eleverna fyller i enkäten. Eleven ges också möjlighet att peka ut de eventuella otrygga platserna. Sammanställningen ligger sedan till grund för eventuella åtgärder som tas fram av skolledningen i samarbete med elevhälsoteamet. Dokumentera: När verksamhetens personal upptäcker diskriminering, trakasserier eller annan

10 kränkande behandling mellan elever skall personalen dokumentera händelsen. Dokumentationen sker efter händelsen uppmärksammats och skrivs ner i anmälan till rektor som genast skickas till rektor. Rektor tar med anmälan till elevhälsomötet för att säkerställa att rätt åtgärder vidtagits. På elevhälosmöten utvärderas insatserna och dokumenteras i elevhälsoteamets protokoll. Därefter förs samtal med eleven och personalen - enskilt eller samtidigt beroende på situationen. Detta dokumenteras i en bilaga till formuläret anmälan till rektor. När det framkommer att en elev upplever sig kränkt av personal anmäler rektor det direkt till huvudmannen och informerar även elevens vårdnadshavare. Därefter förs samtal med eleven och personalen - enskilt eller samtidigt beroende på situationen. Detta dokumenteras av rektor. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg - Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)

11 Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Se instruktioner ovan. Rektor ansvarar för utredningen samt samtalet med den vuxne på skolan. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.